Balanserade utvecklingskostnader ”For Dummies”

2011-11-16 11:37, Edited at: 2011-11-16 12:28

Det har pågått en livlig diskussion om G5 Entertainments redovisningsprinciper på diverse forum. Och nu när till och med ikonen Ture Tratt skriver en kommentar på min förra blogg känner jag mig tvungen att klargöra vad Balanserade utvecklingskostnader är och varför vissa företag använder sig av denna princip.

Om vi börjar titta på lagstiftningen, ÅRL (1999:1112) 4 kap. 2 §, så står det följande:

”Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under de kommande år får tas upp som immateriell anläggningstillgång”

Med detta menas att utgifter kan tas upp som en tillgång endast om företaget kan förutse att utgifterna kommer att generera intäkter för företaget under kommande år. Lagen gör det möjligt för företag att undvika direkt kostnadsföring av utgifter och istället ta upp dem som en tillgång i balansräkningen. Sedan när intäkterna kommer så tas utgifterna i resultaträkningen.

Tidigare har posten balanserade utvecklingskostnader setts som ett svaghetstecken. Den har använts av nystartade företag som vill visa ett bättre resultat i början. Nackdelen har varit att kostnaderna har ökat under senare år då företagen haft problem med tillväxten. Idag används principen av många börsnoterade företag som vill balansera utgifter och intäkter för att visa ett mer riktigt resultat i nuläget. Man kan säga att de matchar utgifter och intäkter för att ge en rättvis bild av nuläget. Detta är inget problem om företagen har en ihållande tillväxt.

Några exempel på svenska noterade och icke noterade företag som använder sig av balansering är Bettson, Husqvarna AB, Doro, Readsoft, SJ med mera.

I de flesta fall hamnar de balanserade utvecklingskostnaderna på en rad som kallas immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Antalet år de skriver av på varierar och det är svårt att få tag på de exakta siffrorna. Men de flesta är konservativa och skriver av på mellan 2-10år beroende på hur länge utvecklingskostnaderna ger intäkter i framtiden.

G5: skriver av utvecklingskostnader på 2 år. Ett exempel följer nedan:

G5 utvecklar ett spel och det kostar 1Msek för 6 månaders utveckling. Denna kostnad skrivs av på två år alltså tar man en kostnad 41,667kr per månad under 24 månader. Spelet genererar intäkter under de kommande 24 månaderna mest i början oftast mindre i slutet. Det fina med G5 är att spelet forsätter att generera pengar efter dessa två år. Den här effekten kommer vi att se redan nästa år då några spel som utvecklades för mer än två år sedan forsätter att inbringa intäkter. En anledning till detta är att spelen släpps till olika konsoler/operativsystem. Exempelvis supermarket mania släpptes först till pc sedan till iphone och nu senast till android. Pga att tillväxten för läsplattor och smartphones forsätter alltså intäkter strömma in efter att spelet är avskrivet. Det finns en konverteringskostnad här också men den är mycket mindre än den initiala utvecklingskostnaden. Det tar exempelvis två veckor att konvertera ett spel från ios(iphone/ipad) till android(andra smartphones).

Om marknaden skulle värdera företagen efter Ture Tratts synsätt skulle värderingarna på alla företag som balanserar kostnader att sjunka och det är enligt mig ett felaktigt synsätt för företag som växer och har en ihållande tillväxt. Värderingen för G5 idag på nästa års vinst vid kurs 21,7 ligger på ett kassajusterat pe-tal på 6 (174 marknadsvärde-20Msek i kassan/(3,2vpa*8Miljoner aktier). Detta anser jag vara mycket lågt. Nästa prognosuppdatering kommer i början av januari och då tror jag att vi får se en omvärdering av aktien. Lycka till!