Ytterst oansvarigt av SEB

2009-02-05 12:18, Edited at: 2010-06-11 12:02

När jag läste om att SEB begärt ta in 15 miljarder kronor i nyemission har fått mig tappa förtroendet för SEB. Det handlar om bankledningens ansvar för kapital och tillgångar som måste vårdas varsamt. Det har inte SEB-ledningen gjort utan slösat bort flera miljarder kronor i bonusar till olika chefer istället för att spara miljarder kronor i kassan för eventuell kris framöver. Det är ytterst oansvarigt av bankledningen. Det är inte helt förtroendeingivande.

Väldigt grovt och vårdlöst av SEB-ledningen!

Jag måste tacka Staffan Kjellin för hans ambitiösa bloggar om SEB. Det finns många sanningar om bankens usla strategier. Åt heder för Staffan Kjellin!

Att begära nyemission är som att krypa sig i hålet. Egentligen ska alla SEB-chefer avstå från bonusar och löneökningar för att återställa allmänhetens förtroende för banken.

Vill delge er min blogg som jag skrev tidigare. Det kan vara värt att läsa om bonusprogrammet.

_"Jag skriver med en anledning av Jacob Wallenbergs artikel ”Marknadsmässig lön gynnar aktieägarna” på SvD Brännpunkt vill jag framföra mina synpunkter på bonusprogrammet, som Investor och andra bolag inom Wallenbergsfären lagt fram är i högsta grad oacceptabelt för aktieägarna.

Jag anser att bonusprogrammet i dagens läge bör regleras genom aktieägarnas intresse på storägarnas och institutionellas bekostnad. Jag var närvarande på några av de bolagstämmor där Investor är storägare, och kunde bevittna hur institutionella storägare såsom pensions- och aktiefonder, som sitter på aktiemajoritet, körde över tiotusentals aktieägare när det gäller bonusprogrammen.

På bolagstämman var endast 1000 aktieägare av 25-40.000 aktieägare närvarande. Samtidigt fanns 10-15 institutionella chefer med större rösträtt kunde utmanövrera minoritetsaktieägarnas ställningstagande för en eventuell ändring i bonusprogrammet. De flesta institutionella chefer får också bonus och springer därför ”kompisarnas” ärende på bolagstämman. Jag kan inte förstå hur dessa högt uppsatta personer har moral att försvara bonussystemet samtidigt som de andra anställda i bolaget inte får dela med i bonusprogrammet.

Det är inte ett enbart ett antal VD:ar och styrelseledamöters förtjänst att bolagen utvecklas åt rätt håll. Det är oerhört viktgit att incitament finns för de anställda som skall genomföra strategier och göra jobbet!

Att ej involvera de anställda bidrar till en destruktiv atmosfär som påverkar minoritetsaktieägarnas tillgångar och riskkapital. Det innebär också att bonusprogam enbart för höga direktörer urholkar disponibla vinstmedel vilket också ger minoritetaktieägarna en nackdel i förhållande institutionella ägare vars företraädrar personligen gynnas genom hålla god min och låta sig smörjas. Därmed påverkar trovärdigheten för bolagstyrelsens arbete negativt.

Jag utgår ifrån att en bolagstyrelse gör sitt bästa för att öka värdet för bolagets aktieägare. Detta kräver dock en rimlig balans och en god atmosfär i företaget mellan styrelse, verkställande ledning och de anställda. Dessa måste känna sitt värde i företaget och ha mål och incitament för sitt arbete. Jag skulle vara mycket positiv till en modell där bonusprogram omfattar samtliga anställda och där utfallande bonus omvandlas till aktier för utdelning till alla anställda inom bolaget._

_Jacob Wallenberg börjar med att beskylla Lars Hässler för svepande omdömen, motstridiga påståenden och missuppfattningar – som det här inte finns utrymme att kommentera. Jag konstaterar bara att det är fult knep och rätt raljant av Wallenberg. Ska man bemöta någons fel ska man klargöra och dessa inte bara svamla rent övergripande med svepande omdömen.

Wallenberg skriver att utgångspunkten för Investors övergripande uppgift är att skapa värde för sina aktieägare genom att bygga företag. Investor har möjligheter att bygga så oändligt mycket mer om de inte vräker ut mycket pengar på rövarbaronerna. För att era innehav ska bli mer konkurrenskraftiga som möjligt borde bonusprogrammet ändras till anställdas favör. Det kan leda till förbättrad långsiktiga värdeutveckling för både bolagets aktieägare och anställda med större tilltro för framtiden.

Slutligen beksriver Wallenberg den totala ersättningens konstruktion. Han berör dock inte med ett ord det faktum som en allt större allmänhet ifrågsätter dock det är den absoluta nivån på den totala ersättningen. Medan de anställdas löner hålls nere och produktionen ständigt skruvas upp genom rationaliseringar, finns inga motsvarande steg att visa rim och reson i ökningar av styrelsens arvoden och den verkställande ledningens ersättningar. Förhållandet mellan ”rövarbaronernas” ersättningar och den vanlige anställde har helt spårat ur och det finns inte längre någon rimlig mätstock på arbetsprestationer och hur dessa skall ersättas på den högsta nivån. Det verkar mera ha blivit ett mode och en tävlan mellan näringslivets toppar vem som skall toppa löne- och bonusligan. Det är min absoluta uppfattning att detta skadar företagens långsiktiga utveckling och därmed är det skadligt för Sverige.

Wallenbergsfamiljen har i tidigare generationer vait till synes måttfulla och arbetat långsiktigt för utveckling av näringslivet. Jag hoppas att de kan begrunda detta och på nytt ta initiativ som kan bli ett föredöme och rättsnöre för näringslivet i övrigt. Det skulle återge familjen dess ursprungliga ställning och värdighet"._

Min fd kollega Anders Borg chefekonom för moderaterna nuvarande finansminister läste artikeln när jag arbetade för honom. Han tyckte det var mycket intressant och konstruktivt. Han såg uppmuntrande ut.

Det är inte konstigt att regeringen krävde svenska banker avstå från bonusar och löneökningar om bankerna behöver extra kapital från staten för att klara balansräkningen.

SEB nappade inte regeringens erbjudandet för de vill fortsätta genomköra bonusprogrammet. Det är förfärligt oansvarigt av SEB!

Må så gott,

Oskar Fredrik