Post entry

Volvo bra (för kunderna)

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Lastbilstillverkaren Volvo kämpar på med besparingar och produktinvesteringar, men får inte till någon lönsamhet.

Det är som telekom-utrustningsbolaget Ericsson som har stark marknadsposition och kämpar på för fullt med sin vd Hans Vestberg, men tycks ändå inte få till det.

//Edit:

Tidigare blogginlägg om Ericsson-aktien (28 mars 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/salj-ericsson-scn

...Där fick Ericsson-aktien rekommendationen "sälj" vid börskurs 85,55 kr.

...Aktien nu i 81,80 kr.

I och för sig har en aktieutdelning på 3 kr skiljts av under perioden, men även inkl den skulle aktien nu stå i 84,80 kr.

//

I Volvo verkar vd Olof Persson ha en liknande situation.

Både Ericsson och Volvo är utsatta för mördande konkurrens från andra stora internationella företag.

Är det det som gör att de tycks klafsa omkring i träskmarker utan att komma någonvart?

//Edit: Intressant att Ericssons styrelseordförande Leif Johansson tidigare var vd för Volvo.

Är han den gemensamma nämnaren för Volvo och Ericsson?

Johansson var vd för Volvo 1997-2011 och valdes som Ericssons nya styrelseordförande 2011.

http://www.ericsson.com/se/thecompany/corporate_governance/board_of_directors/members_of_the_board

//

Olof Persson tillträdde som Volvos nya vd 1 sep 2011.

Dvs nu har det gått 2-3 år.

...31 aug 2011 (dvs dagen innan Perssons vd-tillträde) slutade Volvos B-aktie i 78,85 kr på börsen.

...Idag (på eftermiddagen tors 15 maj 2014) står den i 101,40 kr.

Under perioden har även 9 kr avskiljts från aktien pga aktieutdelningar:

avseende 2011 (utbetalt våren 2012): 3 kr

avseende 2012 (utbetalt våren 2013): 3 kr

avseende 2013 (utbetalt våren 2014): 3 kr

78,85 kr investerat i Volvo-aktien 31 aug 2011 har alltså sedan dess vuxit till 110,40 kr (101,40 kr + 9 kr).

Det innebär en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) på 40% på knappt tre år.

Det är väl i alla fall väldigt bra?

Men börsen är under samma period +66% inkl aktieutdelningar (egentligen till och med igår ons 14 maj 2014).

Dvs Volvo-aktien har underperformat jämfört med börsen som helhet under Perssons vd-tid.

Och det visar sig att den uppgång som varit i Volvo-aktien ej särskilt mycket förklaras av god ekonomisk utveckling för Volvo.

Snarare har Volvo-aktien stigit trots skral ekonomisk utveckling för bolaget.

Volvos ekonomiska utveckling de senaste åren:

Intäkter:

2010: 265 miljarder kr

2011: 310 miljarder kr (+17%)

2012: 304 miljarder kr (-2%)

2013: 273 miljarder kr (-10%)

Rörelsemarginal:

2010: 7%

2011: 9%

2012: 6%

2013: 3%

Nettoresultat:

2010: 11 miljarder kr

2011: 18 miljarder kr (+63%)

2012: 11 miljarder kr (-38%)

2013: 4 miljarder kr (-68%)

Resultat per aktie:

2010: 5,36 kr

2011: 8,75 kr (+63%)

2012: 5,44 kr (-38%)

2013: 1,77 kr (-67%)

Dvs Volvo har haft fallande intäkter och resultat under de hela åren som Persson varit vd.

Zoomar man in är utvecklingen följande under de senaste kvartalen:

Intäkter:

q1/2012: 78 miljarder kr

q2/2012: 83 miljarder kr

q3/2012: 68 miljarder kr

q4/2012: 71 miljarder kr

q1/2013: 58 miljarder kr (-25%)

q2/2013: 73 miljarder kr (-12%)

q3/2013: 65 miljarder kr (-5%)

q4/2013: 77 miljarder kr (+8%)

q1/2014: 66 miljarder kr (+13%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar (såsom företagsköp och företagsavyttringar):

q1/2013: -17%

q2/2013: -4%

q3/2013: +3%

q4/2013: +13%

q1/2014: +15%

Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):

q1/2012: 8%

q2/2012: 9%

q3/2012: 4%

q4/2012: 2%

q1/2013: 1%

q2/2013: 4%

q3/2013: 4%

q4/2013: 1%

q1/2014: 3%

Nettoresultat:

q1/2012: 4 125 miljoner kr

q2/2012: 4 972 miljoner kr

q3/2012: 1 412 miljoner kr

q4/2012: 869 miljoner kr

q1/2013: -248 miljoner kr

q2/2013: 2 086 miljoner kr

q3/2013: 1 415 miljoner kr

q4/2013: 548 miljoner kr

q1/2014: 1 141 miljoner kr

Resultat per aktie:

q1/2012: 1,99 kr

q2/2012: 2,41 kr

q3/2012: 0,69 kr

q4/2012: 0,40 kr

q1/2013: -0,15 kr

q2/2013: 0,99 kr

q3/2013: 0,68 kr

q4/2013: 0,24 kr

q1/2014: 0,53 kr

Dvs:

...Positivt med stigande intäkter de senaste två kvartalen.

...Men rörelsemarginalen är tunn (efter att tex ha legat på åtminstone 8-9% under första halvåret 2012).

Utifrån kvartalssiffrorna ovan har Volvo haft följande utveckling under senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014):

...intäkter 280 miljarder kr (oförändrat från föregående 12 mån)

...rörelsemarginal 3% (ner från 4% under föregående 12 mån)

...nettoresultat 5 miljarder kr (-26% från föregående 12 mån)

...resultat per aktie 2,44 kr (-27% från föregående 12 mån)

Dvs vem vill köpa en aktie för 101,40 kr i ett bolag som bara genererar ett resultat per aktie på 2-3 kr i årstakt?

Det blir ett p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) på höga 42.

Ett konjunkturkänsligt bolag som Volvo borde istället värderas till ett p/e-tal på max 10-12 under ett normalår som de senaste 12 mån.

Investerare verkar alltså räkna med kraftiga förbättringar av Volvos resultat de kommande åren.

Kommer de att få rätt eller kommer de bli besvikna?

Temat är väl att Volvo genomgått ett väldigt omfattande och långvarigt investeringsprogram i nya produkter och besparingar etc, och att skördetiden nu ska komma.

I kombination med generellt bättre världskonjunktur kan det alltså bli skördetid för Volvo de kommande åren.

Men så har analytikerna trott i flera års tid utan att det materialiserats.

Kan det alltså vara så att Volvo helt enkelt ligger strukturellt långvarigt illa till med den hårda konkurrensen i branschen och ganska svag efterfrågan globalt?

Analytikernas snittprognoser för Volvos ekonomiska utveckling de kommande åren:

Intäkter:

2012 (faktiskt utfall): 304 miljarder kr

2013 (faktiskt utfall): 273 miljarder kr (-10%)

2014: 284 miljarder kr (+4%)

2015: 304 miljarder kr (+7%)

2016: 321 miljarder kr (+5%)

2017: 328 miljarder kr (+2%)

2018: 336 miljarder kr (+2%)

Rörelsemarginal:

2012 (faktiskt utfall): 6%

2013 (faktiskt utfall): 3%

2014: 6%

2015: 8%

2016: 9%

2017: 9%

2018: 9%

Nettoresultat:

2012 (faktiskt utfall): 11 miljarder kr

2013 (faktiskt utfall): 4 miljarder kr

2014: 9 miljarder kr

2015: 16 miljarder kr

2016: 20 miljarder kr

Resultat per aktie:

2012 (faktiskt utfall): 5,44 kr

2013 (faktiskt utfall): 1,76 kr (-68%)

2014: 4,40 kr (+150%)

2015: 8,00 kr (+82%)

2016: 9,64 kr (+21%)

http://www.4-traders.com/AB-VOLVO-6492152/financials/

Dvs analytikerna är optimister och räknar med stigande intäkter och rörelsemarginal för Volvo de kommande åren.

Resultatet per aktie väntas därmed nå 9-10 kr år 2016 (dvs inom 2-3 år).

Utifrån det kan Volvo-aktien i bästa fall anses vara fullvärderad vid nuvarande börskurs på drygt 100 kr.

Men problemet är att analytikernas prognoser i själva verket utgör nästan ett "best case scenario".

Snarare är det troligt att utvecklingen kommer att bli sämre och då är Volvo-aktien vid nuvarande börskurs klart övervärderad på börsen.

Mer om Volvo

En fordonskoncern baserad i Göteborg.

Drygt 100 000 pers anställda (inkl visstidsanställda och konsulter).

Antal anställda i Volvo per slutet av respektive period:

2011: 117 837 pers

2012: 115 265 pers (-2%)

2013: 110 327 pers (-4%)

q1/2014: 107 642 pers (-2%)

(Inkluderar tillsvidareanställda, visstidsanställda och konsulter.)

Osthyvelsprincipen verkar gälla, dvs att Volvo kontinuerligt skär ner på personalen.

Volvos personbilstillverkning såldes år 1999 och ingår sedan dess inte längre i koncernen.

Kvarvarande affärsområden:

lastbilar

byggmaskiner

bussar

båtmotorer, industrimotorer

kundfinansiering

Tex Volvos intäkter under q1/2014 fördelade sig enl följande:

lastbilar 68%

byggmaskiner 20%

bussar 5%

båtmotorer, industrimotorer 3%

kundfinansiering 4%

övrigt 1%


Summa 100% (66 miljarder kr)

Dvs lastbilarna är den klart största delen av Volvo i dagsläget.

Intäktsförändring per affärsområde under q1/2014 (exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar såsom företagsköp och företagsavyttringar):

lastbilar +22%

byggmaskiner +11%

bussar -2%

båtmotorer, industrimotorer -2%


Summa Volvo +15%

Rörelsemarginal (exkl engångskostnader) per affärsområde under q1/2014:

båtmotorer, industrimotorer 8%

byggmaskiner 5%

lastbilar 4%

bussar 4%


Summa Volvo 4%

Dvs det största affärsområdet lastbilar ligger ganska långt ner på listan.

Och det är ändå före engångskostnader på över 300 miljoner kr för lastbilarna i q1/2014.

Geografisk fördelning av Volvos intäkter under q1/2014:

Västeuropa 30%

Nordamerika 25%

Asien 21%

Sydamerika 10%

Östeuropa 7%

övrigt 7%


Summa 100% (66 miljarder kr)

Dvs positivt att Volvo är välspritt geografiskt vilket minskar risknivån i aktien.

Förändring av intäkterna per region under q1/2014 (från q1/2013):

Nordamerika +28%

Asien +11%

Västeuropa +10%

Östeuropa +8%

övrigt +6%

Sydamerika 0%


Summa Volvo +13% (till 66 miljarder kr)

Dvs bra drag i Nordamerika under q1/2014.

Positivt även att den för Volvo stora regionen Västeuropa hade god ökning under kvartalet.

Balansräkningen

1) Skuldsättning

Negativt att det konjunkturkänsliga Volvo har en ganska stor nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 35 miljarder kr per slutet av q1/2014.

Det motsvarar 16% av Volvos börsvärde (på totalt 218 miljarder kr vid börskurs drygt 100 kr).

Som konjunkturkänsligt bolag borde Volvo istället ha en stor nettokassa som buffert mot sämre tider.

Men det hindrade inte Volvostyrelsen från att betala ut 3 kr per aktie (totalt över 6 miljarder kr) i aktieutdelning till aktieägarna tidigare under våren 2014.

//Edit: Volvo har även betalat ut aktieutdelningar på

...6 miljarder kr våren 2012

...och 6 miljarder kr våren 2013.

Dvs Volvos aktieutdelning har legat på 3 kr per aktie tre år i rad.

Men samtidigt får man höra att Volvo successivt säljer ut av "matsilvret" såsom:

...verksamheten Volvo Rents för 7 miljarder kr (per jan 2014)

...fastigheter för 2 miljarder kr (per apr 2014)

...2012 såldes affärsområde Volvo Aero (med inriktning på flygmotor-komponenter etc) ut för 7 miljarder kr

//

//Edit: Christer Gardells hedgefond Cevian är en av Volvos största aktieägare.

Han är känd för att pumpa de bolag han är aktieägare i på pengar så mycket det bara går, tyvärr ofta mer än vad som är bra för bolagen.

Tex affärsmannen Carl Bennet i ett framträdande där han diskuterar att om Gardell fått igenom sina tidigare begärda aktieutdelningar från Volvo hade Volvo utarmats så pass att bolaget gått omkull: http://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI

I klippet säger Bennet bla:

Hade Christer Gardells förslag om utdelning som drevs på på Volvo för ett år sedan - om det hade verkställts, då hade det bolaget fått ställa in betalningarna.

Hur bra är det då för Volvo att Cevian ökat sin ägarandel i Volvo ytterligare och nu äger nästan 5% av Volvo enl besked i mars 2014: www.avanza.se/placera/telegram/2014/03/20/volvo-cevian-capital-okar-till-127-av-rosterna.html

Och tack vare röststarka A-aktier uppgår Cevians röstandel i Volvo till nästan 13%.

Dvs det är ju genom röstandel som en aktieägare kan påverka besluten (om tex aktieutdelningens storlek) i ett bolag via bolagets bolagsstämmor.

Handelsbanks-sfärens investmentbolag Industrivärden är dock ännu så länge större aktieägare i Volvo än Cevian.

Industrivärden hade per slutet av q1/2014 en ägarandel på nästan 7% och en röstandel på 21% av Volvo.

Cevians företrädare Christer Gardell och Lars Förberg har ännu inte fått komma med i Volvo-styrelsen (där dock Industrivärdens vd Anders Nyrén är med): http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/aktieagare/corporate_governance/styrelse_kommitteer/styrelse_ledamoter/Pages/volvo_board.aspx

Däremot är Förberg med i Volvos valberedning som föreslår för bolagsstämman vilka som ska sitta med i Volvos styrelse: http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/aktieagare/corporate_governance/valberedning/Pages/valberedning.aspx

//

Volvos nettoskuld per slutet av respektive period:

q1/2013: 42 miljarder kr

q2/2013: 42 miljarder kr

q3/2013: 43 miljarder kr

q4/2013: 33 miljarder kr

q1/2014: 35 miljarder kr

Dvs utifrån det nedan förenklad beräkning av Volvos kassaflöde per kvartal beräknat som förändring av nettoskuld där:

...en ökning av nettoskulden tolkas som negtivt kassaflöde

...och en minskning av nettoskulden tolkas som positivt kassaflöde

q1/2013: -4 miljarder kr

q2/2013: +1 miljard kr

q3/2013: -2 miljarder kr

q4/2013: +11 miljarder kr

q1/2014: -3 miljarder kr

Dvs grymt bra kassaflöde i q4/2013 men i övrigt skralt/dåligt.

2) Immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar")

På börsen finns många "ia-bovar" bland börsbolagen, dvs bolag med höga bokförda värden på abstrakta så kallade ia-tillgångar vilket innebär ev luft som ökar risknivån i aktien.

Tex tidigare blogginlägg från 14 maj 2014 om bla mät-teknikbolaget Hexagon som per slutet av q1/2014 hade ia-tillgångar med ett bokfört värde på hela 34 miljarder kr motsvarande:

...73% av totala tillgångar

...140% av eget kapital

http://www.redeye.se/aktiebloggen/medivir/medivir-nexam-hexagon

Volvo hade för sin del ia-tillgångar bokförda till 36 miljarder kr per slutet av q1/2014 vilket motsvarade:

...15% av totala tillgångar

...52% av eget kapital

Dvs en relativt sett lägre nivå än Hexagon men ändå så stort att det innebär viss förhöjd risknivå i Volvo-aktien pga det.

Till skillnad från konreta, materiella tillgångar (som fabriker, maskiner, varulager, kundfordringar och kassa) är abstrakta immateriella anläggningstillgångar egentligen bara luft som är värdelös om ett bolag börjar gå dåligt under längre perioder.

Då måste ia-tillgångarnas bokförda värde skrivas ned till noll kr vilket för Volvos del skulle leda till en negativ resultateffekt på -36 miljarder kr som urholkar över hälften av det egna kapitalet.

Volvos långivare som lånat ut nettoskulden på 35 miljarder kr skulle då kräva att Volvos aktieägare skjuter till nytt kapital för att öka på det egna kapitalet som buffert mot framtida förluster (för att minska risken för konkurs).

Och om Volvo skulle be aktieägarna om 36 miljarder kr i kapitaltillskott skulle det ske genom utförsäljning av nya Volvo-aktier för det beloppet vilket skulle sänka Volvo-aktiens börskurs kraftigt (i ett sådant worst case scenario).

Dvs börsbolag med stort bokfört värde på ia-tillgångar innebär förhöjd risknivå i bolagets aktie.

Sammantagen reflektion

Volvo-aktien är högvärderad i relation till bolagets rådande intjäningsnivå.

Dvs bara för att bibehålla nuvarande höga börskurs måste Volvos resultat stiga rejält under de kommande åren.

Även om det är mycket prat om att Volvo genomför stora investeringar i nya produkter etc vilket ska ge skördetid längre fram, har det inte synts mycket av denna skördetid ännu utan snarare har den tunga investeringsperioden dragit ut på tiden.

Dock kan även nämnas att intäkterna börjat stiga en del under de senaste kvartalen.

Men det är också vad som måste ske bara för att motivera nuvarande börskurs.

Dvs det gör inte Volvo-aktien särskilt intressant i dagsläget, om det krävs kraftiga resultatökningar under de kommande åren bara för att motivera nuvarande börskurs.

Då är snarare risken att det blir en sämre utveckling än väntat vilket i så fall leder till kursnedgång.

Och dessutom ser Volvos balansräkning som nämnt inte särskilt attraktiv ut med stor nettoskuld och ganska stora immateriella anläggningstillgångar.

Sammantaget får Volvo-aktien därför rekommendationen "sälj" vid rådande börskurs 101,40 kr för B-aktien.

//Edit: Videoklipp från 25 apr 2014 då Volvos q1/2014-resultatrapport kom och vd Olof Persson presenterar den: http://www.media-server.com/m/p/fx4pzqm6

(Man måste registrera sig med namn, mejladress och land för att få se klippet.)

Persson pratar i klippet bla om vikten av att Volvo värnar om sin marknadsandel, och ska bla lansera nya produkter i Europa under varumärkena Volvo och Renault.

Volvo äger ju även Renaults lastbilstillverkning numera.

Som nämnt sålde Volvo sin personbilsverksamhet år 1999, och året därefter (2000) köpte Volvo Renaults lastbilstillverkning inkl Renaults amerikanska lastbilstillverkare Mack: http://sv.wikipedia.org/wiki/Renault_Trucks

Dvs det ovannämnda uttalandet av Persson indikerar att Volvo är tvunget att fokusera på bibehållen marknadsandel.

Det riskerar innebära priskrig och stora produktutvecklingskostnader, vilket alltså är negativt för lönsamheten.

...Volvo redovisade ett rörelseresultat på 2 269 miljoner kr för q1/2014.

...Det var 23% bättre än analytikernas snittprognos på 1 851 miljoner kr enl SME Direkt.

www.avanza.se/placera/telegram/2014/04/25/volvo-rorelseresultatet-blev-2-269-mln-kr-1-kv-sme-1-851.html

Men Volvo-aktien var ändå över 1% ned under rapportdagen 25 apr 2014.

Slutkurs tors 24 apr 2014: 103,40 kr

Slutkurs fre 25 apr 2014 (rapportdagen): 102,20 kr (-1,1%)

Börsen som helhet (storbolagsindexet OMXS30) var samma dag -0,4%.

//

//Edit:

Bilaga: Orderingången för totalmarknaden för tunga lastbilar i Nordamerika (USA och Kanada) mätt som antal lastbilar per månad:

2014

April 24.400 prel (+5,0%)

Mars 27.400 (+24,4%)

Februari 29.165 (+30,0%)

Januari 34.558 (+50,8%)

2013

December 31.800 (+51,0%)

November 21.255 (+5,9%)

Oktober 26.215 (+12,7%)

September 19.018 (+20,5%)

Augusti 19.500 (+19,7%)

Juli 17.633

Juni 18.831

Maj 22.688

April 23.228

Mars 22.033

Februari 22.432

Januari 22.911

2012

December 21.065

November 20.063

Oktober 23.271

September 15.780

Augusti 16.290

www.avanza.se/placera/telegram/2014/05/02/volvo-na-marknads-order-tunga-lv-prel-24-400-april-act.html

Dvs riktigt goda ökningar även om ökningen var lite mera dämpad i apr 2014.

Siffrorna avser alltså Volvo och alla Volvos konkurrenter på tunga lastbilar i Nordamerika.

Som nämnt avseende q1/2014:

...Lastbilar utgör 67% av Volvos totala intäkter.

...Nordamerika utgör 25% av Volvos totala intäkter.

Det stämmer även ganska väl med den geografiska fördelningen inom Volvos affärsområde lastbilar:

...Nordamerika utgör 26% av de totala intäkterna inom Volvos affärsområde lastbilar.

Dessa siffror alltså enl Volvos q1/2014-resultatrapport (som kom 25 apr 2014): http://www3.volvo.com/investors/finrep/interim/2014/q1/q1_2014_sve.pdf

Där ser man även att:

...Volvos affärsområde lastbilar hade en intäktsförändring på +18% under q1/2014.

...Härav svarade region Nordamerika för en intäktsförändring på hela +50% under q1/2014.

Även:

...Region Europa inom lastbilar hade en intäktsförändring på +15% under q1/2014.

...Region Asien inom lastbilar hade en intäktsförändring på +13% under q1/2014:

...Den enda regionen med fallande intäkter för lastbilar under q1/2014 var Sydamerika med -5%.

//


Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg fick alltså Volvo-aktien rekommendationen "sälj" vid börskurs 101,40 kr.

Det var börskursen för Volvos B-aktie under eftermiddagen tors 15 maj 2014 (när blogginlägget skrevs).

//Edit: Aktien slutade dagen i 101,60 kr och reken gäller även vid den kursnivån.

//

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?