Svenska paradföretag (som hankar sig fram): Volvo, Ericsson
2015-05-25 07:13, Edited at: 2015-05-29 18:43Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Varför blir det ingen riktig fart på de svenska storbolagen Volvo och Ericsson?
Nuvarande nivåer (per slutet av fre 22 maj 2015):
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30: 1648,46
Volvos B-aktie: 114,90 kr
Ericssons B-aktie: 93,20 kr
Det innebär följande förändringar under de senaste 12 månaderna:
OMXS30: +18%
Volvo B: +17%
Ericsson B: +14%
Och under de senaste 3 åren:
OMXS30: +67%
Ericsson B: +50%
Volvo B: +44%
Dvs (förenklat uttryckt) har
...både Volvo-aktien och Ericsson-aktien underperformat jämfört med börsen som helhet
...under båda dessa tidsperioder.
Varför?
//Edit: Dock har aktieinvesterare tydligen vädrat morgonluft och ny optimism kring Volvo-aktien hittills under 2015 då förändringarna varit följande:
Volvo B: +36%
OMXS30: +13%
Ericsson B: -1%
//
I ett bredare perspektiv kan man ju fråga sig vad det över huvud taget är som gör företag framgångsrika.
Bla parametrar enl nedan.
Bolagens:
produkter, tjänster
konkurrenssituation
kundernas situation (konjunkturen)
huvudägare
valutasituation
1)
Bolagets kunderbjudande (produkter, tjänster)
Dvs hur ligger produkterna/tjänsterna till vad gäller tex:
...pris
...egenskaper (kvalitet, hållbarhet, prestanda, lättanvändbarhet osv)
...innovativitet (innebär det en helt ny lösning, ett helt nytt koncept?)
...värdeskapande
Dvs för tex Trelleborgs gummipackningar eller Atlas Copcos gruvmaskiner spelar produktpriset mindre roll, men produkterna är har stor betydelse för kundens produkter eller produktion.
...unikitet
Hur pass unikt i branschen är bolaget med sina produkter/tjänster?
Finns konkurrenter som har ett bättre erbjudande (utifrån tex kriterierna ovan)?
Hur pass avancerade/enkla, lättkopierade/svårkopierade är produkterna/tjänsterna? Patent?
...marknadsandel, kännedom, distributionskanaler
Ligger bolagets produkter/tjänster i "top of the mind" hos kunderna när de behöver denna typ av produkt/tjänst?
Hur väl känner kunderna till bolaget och dess produkter/tjänster?
Har bolaget unika distributionskanaler som ger mycket försäljning trots att produkterna/tjänsterna ev ej är särskilt bra/billiga?
Jämför Microsofts dataprogram. Man kan tex hävda att amerikanska IT-bolaget gör ganska dåliga dataprogram, men ändå uppnår stora intäkter med god lönsamhet tack vare att Microsoft lyckats knyta upp pc-datortillverkare i att använda Microsofts centrala pc-programvara Windows och de relaterade, övriga dataprogram Microsoft har.
2)
Kundernas efterfrågan (konjunkturen)
Dvs ett företag kan ha hur bra produkter eller tjänster som helst, men vad spelar det för roll om de avsedda kunderna är i kris i sin bransch?
Ett knep förstås är
...om ett bolag har så bra (och/eller nya, banbrytande) produkter/tjänster som är så värdeskapande för kunderna, att kunderna vill köpa dem trots svag kundkonjunktur
...eller att det tex just är bolagets produkter/tjänster som kan bidra till att hjälpa kunderna ur sina kriser
3)
Starka och bra huvudägare
Tex tidigare blogginlägg (från 5 maj 2015) om Melker Schörling och hur bra det går för de bolag han är huvudägare i: http://www.redeye.se/aktiebloggen/assa-abloy/schorling-fest
Allt Schörling tar i verkar bli till guld (ev utom kuvertillverkaren Bong).
Som jämförelse verkar storbolag som Volvo och Ericsson bli för stora för att de ska ha enhetliga och starka huvudägare som kan driva bolagen i gynnsam riktning.
Det blir därför "tjänstemannastyrda" (personalstyrda) bolag där ingen bryr sig (hårddraget) vilket också leder till skral ekonomisk utveckling för bolagen och skral utveckling för deras börskurser.
Volvos största aktieägare (ägarandel per slutet av mars 2015):
...fondbolaget Cevian 8%
...investmentbolaget Industrivärden 7%
Men det avgörande för ägarmakten i ett bolag är ju andelen av antalet aktieröster i bolaget, och där ligger Industrivärden bäst till tack vare innehav av röststarka A-aktier i Volvo:
Röstandel per slutet av mars 2015:
...Industrivärden 21%
...Cevian 14%
Det är ju röstandelen som bla styr vilken röststyrka en aktieägare har på bolagets bolagsstämma där omröstning sker av vilka styrelseledamöter ett bolag ska ha, och det är ju i sin tyr styrelsen som väljer vd som leder bolagets dagliga verksamhet och genomför den av styrelsen fastlagda strategin osv.
Industrivärden för närvarande turbulent efter avslöjanden om relaterade personers excesser (tex användning av privatjet och jakter). Folk har avgått och rodret (makten i Industrivärden) övertagits av Fredrik Lundberg (fastighets-/byggarvinge från Norrköping).
Cevian har även varit turbulent med stor insiderhärva kopplad till en tidigare anställd (Ossian Hellers som senare friades i domstol). Mer om det i tidigare blogginlägg från mars 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ossian-hellers-ett-paranormalt-aktiegeni
Även ur det blogginlägget:
Tilläggas kan att även om Cevian är framgångsrikt, har Cevian även andra trovärdighetsproblem än Hellers-härvan.
Tex är Cevian känt för att vilja pumpa bolag på pengar.
Kritiker som affärsmannen Carl Bennet anser att lastbilstillverkaren Volvo (där Cevian är storägare) hade gått omkull häromåret om Cevian (med Christer Gardell som frontfigur) fått igenom sina krav på att få Volvo att överföra pengar till Volvos aktieägare.
Bennet pratar om det i ett framträdande från hösten år 2009 (3 min 42 sek i följande videoklipp): https://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI
Bla har väl Industrivärden hittills inte velat att Cevian ska få in folk i Volvo-styrelsen.
//Edit: Tydligen har Cevian nu from Volvos bolagsstämma våren (1 apr) 2015 fått in en representant i Volvo-styrelsen (som totalt består av 11 styrelseledamöter, vilket är en för stor styrelse för att bli alert och beslutskraftig!).
Det är tysken Eckhard Cordes som har (säkert mycket välbetalt) uppdrag som Cevians rådgivare och tidigare bla varit chef för Mercedes lastbilsverksamhet.
Så här beskrivs han på Volvos hemsida:
Eckhard Cordes
Född 1950. MBA och Fil. doktor från University of Hamburg.
Partner i Cevian Capital och EMERAM Capital Partners.
Ordförande i Tyska Industrins Kommitté för Östeuropeiska Ekonomiska Relationer.
Styrelseordförande: Bilfinger SE (där Cevian väl också är storägare).
Innehav i Volvo, eget och närståendes: Inget.
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet:
Började 1976 inom Daimler Benz AG, där han innehaft ett flertal chefspositioner, bland annat som
...chef för lastbils- och bussverksamheten,
...chef för Group Controlling, Corporate Development och M&A i AEG AG
...samt koncernchef för Mercedes Car Group.
Har vidare varit
verkställande direktör inom Metro Group,
rådgivare till EQT
samt styrelseledamot i bland annat
Air Berlin,
SKF,
Carl Zeiss
och Rheinmetall AG.
Är sedan 2012 partner i Cevian Capital och EMERAM Capital Partners.
Senast uppdaterad 1 april 2015.
//
Å andra sidan har Cevian med sin frontfigur Christer Gardell gjort allt för att pressa på så att Volvo ska gå bättre (vilket ännu inte synts till så mycket).
Bla tal om att det var Gardell som ville ha Olof Persson som Volvo-vd för att Persson lyckats bra med Volvos byggmaskinsdivision (grävmaskiner etc).
Persson tillträdde därefter som Volvo-vd i sep 2011 (där han satt tom apr 2015 och besked kom om att ärkekonkurrenten Scanias förre vd Martin Lundstedt istället ska bli ny Volvo-vd from okt 2015).
Tex om Perssons vd-tid i Volvo:
Persson
...införde under sin tid som vd för Volvo en funktionell organisation,
...banade väg för kostnadsbesparingar
...och slöt samarbetsavtal med den kinesiska lastbilstillverkaren Dongfeng.
Han misslyckades dock med ett mål han uttalat redan vid tillträdet 2011; att rörelsemarginalen skulle höjas med 3 procentenheter från dåvarande 8,7%.
Istället sjönk marginalen under hans tid som vd.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Persson_(direktör)
I Ericsson är det å andra sidan investmentbolagen Industrivärden och Investor som är största aktieägare.
Tal om att det har varit en väldigt infekterad ägarsituation eftersom
...Industrivärden är navet i den svenska ägarsfären kring storbanken Handelsbanken
...medan Investor är navet i den svenska ägarsfären kring familjen Wallenberg och Handelsbankens ärkekonkurrent SEB.
Man kan därför förstå att det även varit hämmande för Ericssons utveckling genom åren.
En initierad källa har uppgett att man som styrelseledamot i Ericsson har behövt gå i psykoterapi efter varje styrelsemöte, för att reparera att man mått så dåligt efter bråken i samband med det.
//Edit: Det var under 1990-talet, dvs förhoppningsvis har samarbetsklimatet i Ericsson-styrelsen förbättrats sedan dess.
Ericsson har 11 pers i sin styrelse, precis som Volvo-styrelsen och för stor för att vara alert och beslutskraftig.
Ericsson-styrelsen: http://www.ericsson.com/se/thecompany/corporate_governance/board_of_directors/members_of_the_board
I både Volvos och Ericssons styrelse verkar Industrivärdens fd vd Anders Nyrén (sparkad efter jakt- och privatjet-skandalerna kring sfären) sitta kvar.
Är det lämpligt?
Bla var det tal om att Industrivärden-storägare bad om att han inte skulle sitta kvar i Industrivärden-styrelsen eftersom de inte längre hade förtroende för honom.
Och nu är det Industrivärden-storägaren Fredrik Lundberg som sitter som styrelseordförande där utan någon Nyrén alls i den styrelsen: http://www.industrivarden.se/sv-SE/Bolagsstyrning/Styrelse/
Tex artikel i Affärsvärlden 6 maj 2015 (då Industrivärden haft bolagsstämma och nuvarande styrelsen fick sin form):
Turbulensen har varit stor i bolaget (Industrivärden) den senaste tiden.
(Industrivärden-)Vd:n Anders Nyrén skulle ta över som ordförande men petades i förra veckan och lämnade bolaget i samband med stämman, en följd av hans inblandning i SCA:s vidlyftiga representation och användande av privatplan.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3906297.ece
(SCA är ju tillverkaren av blöjor etc där Industrivärden är storägare.)
Artikel från nyhetsbyrån TT 27 apr 2015:
Anders Nyrén får sparken
Industrivärdens hårt kritiserade vd Anders Nyrén får sparken och stoppas från att bli ordförande.
Storägaren Fredrik Lundberg säger till TT att Nyrén inte är "lämplig" som ordförande.
Ny ordförande blir i stället Fredrik Lundberg själv.
http://www.gp.se/ekonomi/1.2697284-anders-nyren-far-sparken
Tal om att Industrivärden-storägare kommit till Lundberg och sagt att de inte hade förtroende för Nyrén.
Dvs är Nyrén i så fall lämplig som styrelseledamot i Volvo och Ericsson?
Dock även enl den artikeln:
Nyrén lämnar som en följd även sina andra styrelseuppdrag i Industrivärdensfären, bland annat jobbet som styrelseledamot i SCA.
Han får också flytta sig från Handelsbankens styrelse, liksom sina poster i Ericsson, Volvo och Sandvik.
http://www.gp.se/ekonomi/1.2697284-anders-nyren-far-sparken
Men ur tex pressmeddelande (från 1 apr 2015) om Volvos årsstämma:
Till styrelseledamöter omvaldes
Matti Alahuhta,
James W. Griffith,
Kathryn V. Marinello,
Hanne de Mora,
Anders Nyrén,
Olof Persson,
Carl-Henric Svanberg
och Lars Westerberg.
Till nya ledamöter valdes
Martina Merz
och Eckhard Cordes.
Till styrelsens ordförande omvaldes Carl-Henric Svanberg.
Dvs där verkar stå att Nyrén sitter kvar i Volvo-styrelsen.
Och ur pressmeddelande från Ericsson 14 apr 2015 om Ericssons årsstämma:
Styrelsen
I enlighet med valberedningens förslag omvaldes Leif Johansson som styrelseordförande.
Roxanne S. Austin,
Nora Denzel,
Börje Ekholm,
Alexander Izosimov,
Ulf J. Johansson,
Kristin Skogen Lund,
Hans Vestberg
och Jacob Wallenberg
omvaldes som styrelseledamöter och
Anders Nyrén
och Sukhinder Singh Cassidy
valdes som nya styrelseledemöter.
http://hugin.info/1061/R/1911194/681825.pdf
Dvs som det står där satt Nyrén inte ens tidigare i Ericsson-styrelsen men har nu blivit invald där!
På vilka grunder??
//
Investor verkar dock ha övertaget i Ericsson:
Ägarandelar per slutet av 2014:
Investor 5,3%
Industrivärden 2,6%
Röstandelar per slutet av 2014:
Investor 21,50%
Industrivärden 15,20%
Om man till Industrivärden lägger relaterade Handelsbankens pensionsstiftelse och Handelsbankens kapitalförvaltning blir dock andelarna enl nedan:
Ägarandelar:
Investor 5,3%
Industrivärden 5,0%
Röstandelar:
Investor 21,50%
Industrivärden-sfären 21,07%
Dvs då är de båda nästan lika stora ägare i Ericsson (mätt som både ägarandel och röstandel).
4)
Valutaeffekter
Förenklat:
Svag svensk krona (starka utländska valutor) höjer värdet i kronor räknat på bolagens utlandsintäkter, och bör därmed även höja bolagens resultat (givet kostnader i svenska kronor).
(Enl nedan har dock valutaeffekter nuförtiden inte lika stor betydelse.)
//Edit: Dvs ex på framgångsfaktorer för ett bolag:
1) produkter, tjänster
2) läget för kunderna (konjunktur)
3) huvudägare och i vilken mån de kan bidra till en positiv utveckling för bolaget
4) valutaeffekter
Även en ev till faktor:
5) företagsköp
Ett bolag kan få ett lyft av framgångsrika företagsköp.
Men företagsköp innebär även en riskfaktor som i värsta fall kan leda till katastrof som för
...svenska statliga elbolaget Vattenfalls dyra men misslyckade köp av holländska elbolaget Nuon,
...eller papperstillverkaren Stora Ensos dyra men misslyckade köp av amerikanska papperstillverkaren Consolidated Paper.
Mer om Stora Ensos Consolidated Paper-skandal i tidigare blogginlägg (från dec 2013): http://www.redeye.se/aktiebloggen/skandaler
//
Hypotes:
1)
Volvos produkter bla:
lastbilar
bussar
byggmaskiner (grävmaskiner etc)
båtmotorer
Det är i grund och botten ganska enkla produkter.
Tex en tung lastbil (dragbil som drar flaket) består ju av
chassi
dieselmotor
växellåda
hjul
hytt
Volvo gör det säkert bra, men inte särskilt unikt.
Det finns många lastbilstilverkare i världen.
Volvo jobbar stenhårt med att hela tiden göra sina lastbilar bättre och billigare.
Men konkurrenterna gör hela tiden samma sak.
Det lär göra det svårt för Volvo att långsiktigt nå god lönsamhet på detta.
2)
Därtill kommer svängningarna i kundkonjunkturen (lastbilsåkerierna som köper lastbilar runt om i världen).
Transportbehovet (bla behovet av att transportera varor via lastbil) i världen kan ju anses spegla den generella konjunkturutvecklingen i världen.
Hur är då konjunkturläget i världen för närvarande?
Tex radioprogrammet "Ekonomiekot lördag" från Sveriges Radio lör 23 maj 2015: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/546677?programid=3626
Deltagare i programmet:
...Pär Ivarsson: programledare
...Mauro Gozzo: chefsekonom på Business Sweden (nytt namn på det halvstatliga Exportrådet)
...Lena Hagman: chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Almega
Ur programmets bla:
Pär Ivarsson: Om vi börjar med dig då, Mauro Gozzo. Hur ser du på det här året (2015) för exportföretagens del och exporten?
Mauro Gozzo: Ja,
...vi har ju ett visst konjunkturuppsving i Europa. Och det är ju väldigt viktigt för Sverige, eftersom en stor del av vår handel är med Europa.
...Och vi har ju en fortsatt konjunkturuppgång i USA, och det är också väldigt positivt.
...Däremot har vi en svagare utveckling på många tillväxtmarknader.
Så att det är lite grand back to basics - att den gamla världen så att säga - industriländerna, de avancerade länderna - kommer att stå för en lite större andel av efterfrågan tror jag det här året än vad det har varit på senare tid. Och det är ju naturligtvis positivt.
Pär Ivarsson: Lena Hagman, hur är din bild då?
Lena Hagman: Ja, vi har nyligen kommit med en prognos för svensk ekonomi. Och vi räknar faktiskt med att Sveriges export inte kommer att öka mer än förra året. Det blir till och med lite svagare tillväxttakt i exporten.
Och det beror ju på att våra exportmarknader inte tar riktigt fart än. Utan först nästa år (2016) räknar vi med en lite bättre tillväxt.
PI: Varför är det så då tror du?
LH: (...) Vi utgår mycket ifrån att just efterfrågan på viktiga exportprodukter från Sverige inte tar fart, till exempel verkstadsprodukter.
Också; viktiga exportmarknader totalt sett tar inte fart. Alltså;
...vissa länder går bättre, som Tyskland till exempel - en viktig exportmarknad för Sverige,
...men Norge går svagare. Det är ett oljeproducerande land som drabbas av det här oljeprisfallet.
Och - ja - totalt sett så blir det inte starkare exportmarknadstillväxt enligt vår prognos.
(...)
MG: (...)
...vi räknar också med en ganska långsam efterfrågetillväxt i våra nordiska grannländer. Det är främst Danmark där det rör på sig lite bättre, men både Norge och Finland - rätt så svag utveckling det här året.
Norge ändå; visserligen har de en oljeekonomi som naturligtvis backar, men de har ju också hushåll som är ganska välbärgade och som tjänar en hel del och ganska full sysselsättning. Så att hushållen kommer ändå att stå för en tillväxt i den norska ekonomin. Så det kommer ju inte bli någon nolltillväxt egentligen där, utan en viss tillväxt men inte så hög.
...Men ute i Västeuropa ser det betydligt bättre ut.
Och vi räknar med lite högre exporttillväxt det här året (2015) och nästa år (2016) än det var förra året (2014).
Vi landade nyligen en prognos på 4 procents tillväxt i fasta priser i år (2015) och nästa år (2016).
Men vi har ju lagt oss lite lägre än till exempel Konjunkturinstitutet som var mycket mera optimistiska där. Men där tror vi inte att det tar så väldig fart ännu. Högkonjunkturen ser fortfarande lite avlägsen ut.
Men risken för att ramla ner i en ny lågkonjunktur - som det såg ut som ett tag under mitten av förra året (2014), den risken har ju minskat betydligt.
Utan nu ser vi trots allt en efterfrågeökning.
Och framför allt (i) södra Europa ser vi ju betydligt bättre siffror.
Vi fick ju nyligen bnp-siffrorna för första kvartalet för Frankrike, Italien och Spanien.
Och de har alla ett trendbrott kan man säga jämfört med tidigare.
PI: Men du (Lena Hagman) var mer pessimistisk där ändå med kanske 2 procent såg jag?
LH: Ja, precis; 2,1 för i år (2015).
Vi ser att varuexporten inte riktigt tar fart. Det dröjer.
Vi ser också att exportorderingången för industrin har - precis i slutet på förra året (2014) - börjat vända uppåt från väldigt låga nivåer.
Och det är ett fåtal branscher som verkar gå bra, tex motorfordonsindustrin kanske kommer nu bidra.
Men det går trögt för större delen av Sveriges varuexport, medan då tjänsteexporten räknar vi med kommer att öka ganska relativt starkare än varuexporten.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/546677?programid=3626
Dvs Mauro Gozzos prognoser för den totala svenska exporten (i fasta priser):
2015: +4%
2016: +4%
Lena Hagmans prognos för den totala svenska exporten (i fasta priser):
2015: +2,1%
Även Mauro Gozzo i programmet:
(...) tjänster i exporten ökar, tjänsteandelen.
Och sedan är det ju också så att när man säljer varan lokalt i varje land så läggs det ofta på väldigt mycket tjänster, men de produceras ju ofta lokalt.
Och det gör att utlandsorganisationen på företagen i exportindustrin är ofta ganska stor och mycket av värde produceras lokalt på varje marknad.
Och då förstår man också att idag så är vi inte så gynnade tex av att kronan faller, utan det betyder också ökade kostnader för företagen.
Utan vi är mindre känsliga för det. Kostnader tas väldigt ofta lokalt.
Det som är det bekymmersamma när det gäller för exportindustrin idag, det är ju i grunden att den internationella konjunkturen är så pass svag som den ändå är.
Och det gör ju att exportindustrin har det något tufft.
Den backar inte. Det växer lite grand.
Men det växer i ett ganska långsamt tempo mot vad vi var vana vid
...på 90-talet
...och en stor del av 2000-talet (00-talet)
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/546677?programid=3626
I programmet refereras även vad branschorganisationen Teknikföretagens chefsekonom Anders Rune sa tidigare i veckan till Sveriges Radio:
Anders Rune: Vi ser en dämpad tillväxt framöver och det här är ju en bild som är betydligt - pekar på en svagare tillväxt än vad många andra prognosmakare har redovisat.
Reportern: Och varför skiljer det sig åt?
AR: Ja, teknikindustrin i Sverige är väldigt beroende av hur utvecklingen är i omvärlden, framför allt i Europa. Och Europa är fortfarande trögt i stora lag, även om det finns en del positiva tendenser.
Reportern: Så en produktionstillväxt på ungefär 2 procent för i år (2015) spår ni. Hur ska vi se på den siffran?
AR: Ja, det är ju en låg siffra. Och dessvärre är den alltför låg för att vi ska få en positiv utveckling av antalet anställda. Och därför är det också vår bedömning att vi kommer att tappa ungefär 1,5 procent av de anställda till i år (2015). Och det rör sig då om mer än 4 000 anställda; 4-5 000 anställda.
Möjligen kan utvecklingen bli sämre än så. Det beror ju väldigt mycket på vad det händer i de här stora skeendena som vi har. Växelkurserna åker hit och dit.
Och just nu har vi ju en relativt inte så stark svensk krona vilket gör att det rasar in en del exportintäkter, men vi måste också ha volymerna.
Har vi inte exportvolymer, så gör vi inte mer. Och då har vi inte heller fler jobb.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/546677?programid=3626
Även på temat osäkerheten i Ukraina/Ryssland och om det kan störa världsekonomins utveckling framöver:
Ur Sveriges Radios radioprogram Radiokorrespondenterna (från 24 maj 2015):
SR:s reporter Kristian Åström: Dålig ekonomi finns det gott om i Ukraina och härom dagen så kom det uppgifter om Ukrainas bnp. Den har sjunkit kraftigt och allt tycks nu stå stilla där. Arbetslösheten ökar, valutan sjunker som en sten (...).
Samtidigt pressar nu USA Ryssland att dra tillbaka sina trupper (från Ukraina), eller förmå separatister att göra så.
Med pågående strider så kan inte ekonomin återhämta sig, för ingen vill investera - speciellt då i de östra delarna (av Ukraina).
Nyligen så träffade jag Anders Åslund i Washington där han är verksam.
Han är ekonom och Ukrainaexpert och rådgivare till ukrainska regeringen.
Och han har precis gett ut en bok.
Den heter "Ukraina: Vad gick fel, och hur fixar man det?" om man lite fritt översätter det från engelska.
Och att USA nu är mer aktivt i Ukraina-konflikten, det förvånar honom inte.
Tvärtom säger han.
Anders Åslund: Ukraina är mycket viktigt i Washington, och det finns ett stort engagemang framför allt på säkerhetssidan.
Pentagon är mest pro-ukrainskt pga att Ukraina gav upp sina kärnvapen frivilligt 1994.
KÅ: Men (det är inte) ett av huvudskälen här väl ändå?
AÅ: Det är ett utav skälen, men det finns 3 miljoner ukrainare i USA.
Och de bor framför allt i "swing states" i mellanvästern (i USA), och därför är ukrainarna viktiga politiskt - ungefär som polackerna var tidigare.
//Edit: "Swing states" avser väl då USA-delstater där det är jämnt mellan de invånare som stödjer det politiska partiet Republikanerna och de som stödjer det politiska partiet Demokraterna, dvs att det räcker med att få invånare byter åt ena eller andra hållet för att det ska kunna påverka (swinga över) slutresultatet i tex ett kommande presidentval i USA.
//
Forts ur programmet:
KÅ: I din bok så går du igenom (i) några kapitel väldigt detaljerat; hur man skulle kunna genomföra de reformer som man delvis nu genomför i Ukraina; byråkratin, hur man ska få bort korruptionen. Men är det görligt?
AÅ: Ja. Det är väldigt mycket som görs nu i Ukraina.
En rad stora reformlagar har redan antagits.
Och man håller på och sparkar folk på hög nivå; 2 000 högre befattningshavare har sparkats pga att de är misstänkta för korruption.
KÅ: Men om man då genomför alla de här reformerna, och en befolkning som redan har det ganska illa ställt får det ännu sämre. Är inte risken för social oro väldigt stor?
AÅ: Det är den. Och därför gäller det att man förklarar allting.
Det gäller att eliten lider tillräckligt mycket själv.
(Ukrainas) bnp under de två senaste kvartalen i Ukraina har fallit med 15 procent.
Och då finns det mycket mindre pengar för alla.
Så att fattigdomen i Ukraina är svår idag.
Och det är då viktigt att man har stöd till de som verkligen är fattiga.
KÅ: De ryska reaktionerna, Putin; vad är det som ska få honom att ändra strategi?
Den ryska ekonomin är i utomordentligt dåligt skick nu.
De vanliga prognoserna är att den kommer att sjunka med 4-5 procent i år.
Jag skulle tro att det blir dubbelt så mycket.
Och de finansiella sanktionerna innebär att Ryssland idag inte kan få någon egentlig finansiering.
Och det här kan man inte klara på längre sikt.
Och då försöker han popularisera den genom hård nationalism som påminner närmast om vad Slobodan Milosevic gjorde i Serbien.
Och vi vet hur han slutade.
Men det tog sin tid.
KÅ: Slobodan Milosevic hade inte den militära kapaciteten som Putin har. Han hade inte kärnvapen. Är inte risken istället att Ryssland kommer att göra något mer drastiskt i den här processen - som är en kapplöpning om tid och ekonomi?
AÅ: Det finns uppenbarligen en stor risk att Ryssland gör någonting betydligt värre (än vad Milosevic gjorde i Serbien).
Och de som styr nu i Kreml är hårda och hänsynslösa.
Men jag tror inte att vi ska tro att de är helt irrationella.
Den som startar ett kärnvapenkrig kommer inte att överleva det själv.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/546697?programid=2946
//
Dvs Volvo har en tuff konkurrenssituation:
Produkterna är förhållandevis enkla och lättkopierade, och det finns ett flertal konkurrenter som erbjuder liknande produkter.
//Edit: Har tex sett större grävmaskiner från följande bolag på byggen etc på sistone:
Volvo
Liebherr
Case
Komatsu
...Liebherr verkar vara ett tyskt bolag baserat i Schweiz:
http://www.liebherr.com/en/deu/start/start-page.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Liebherr_Group
...Case ingår tydligen i London-baserade bolaget CNH (en sammanslagning av bla USA-bolagen Case och New Holland):
http://www.cnhindustrial.com/en-US/Pages/HomePage.aspx
http://en.wikipedia.org/wiki/CNH_Industrial
http://en.wikipedia.org/wiki/CNH_Global
http://en.wikipedia.org/wiki/Case_CE
http://en.wikipedia.org/wiki/New_Holland_Agriculture
Tidigare Fiats lastbilstillverkare Iveco (Industrial VEhicles COrporation) ingår också numera i CNH: http://en.wikipedia.org/wiki/Iveco
Liksom österrikiska traktortillverkaren Steyr.
CNH ingick tidigare i Fiat.
//Edit: Vad sägs om att Volvo går samman med CNH?
Tex stora kostnadsbesparingar etc.
Då kommer även Ivecos lastbilar ingå i Volvo och man kan ha samma lastbil "under skalet" fast försäljning i Italien under det där starka varumärket Iveco.
Dock ev varning för ineffektiv tillverkning och dyr/lat personal i Sydeuropa etc?
...Volvos börsvärde 244 miljarder kr (vid börskurs 114,90 kr).
...CNH:s börsvärde 103 miljarder kr på Milanobörsen (vid börskurs 8,22 euro och eurokurs 9,24 kr.
Dvs man kan bilda ett nytt holdingbolag (Volvo CNH) och låta aktieägarna i Volvo respektive CNH få nya aktier proportionellt efter bolagens nuvarande börsvärden.
Volvos aktieägare får då byta sina Volvo-aktier mot nya Volvo CNH-aktier.
Och
...Volvo-aktieägarnas sammanlagda ägarandel blir då 70% av Volvo CNH
...medan CNH-aktieägarna får 30%.
De stora synergivinsterna skulle därmed kunna ta Volvo-aktiens börskurs till en ny, högre nivå (uppåt 150 kr?).
//
...Komatsu är japanskt: http://www.komatsu.com/
Och ovetenskapligt stickprov av Volvos marknadsposition på hemmamarknaden Sverige vad gäller tunga lastbilar:
Noterade helt enkelt vilka lastbilar man mötte på en motorväg i Sverige under två olika sessioner sön 24 maj 2015.
Session 1:
Totalt 39 st lastbilar noterade.
Lastbilarna var fördelade enl följande per märke (ursprungsland):
Scania (Sverige) 20 st
Volvo (Sverige) 9 st
MAN (Tyskland) 4 st
DAF (Holland) 2 st
Renault (Frankrike) 2 st
Mercedes (Tyskland) 1 st
Iveco (Italien) 1 st
Summa 39 st
(Dvs det finns minst 7 olika lastbilsmärken för tunga lastbilar.)
Session 2:
Totalt 48 st lastbilar noterade.
Fördelade enl följande:
Volvo 20 st
DAF 10 st
Scania 9 st
Mercedes 5 st
MAN 4 st
Summa 48 st
Slår man ihop de två sessionerna innebär det sammantaget 87 st noterade lastbilar fördelade enl följande:
Scania 29 st
Volvo 29 st
DAF 12 st
MAN 8 st
Mercedes 6 st
Renault 2 st
Iveco 1 st
Summa 87 st
Procentuellt sett innebär det följande fördelning ("marknadsandel" i Sverige per lastbilsmärke):
Scania 33%
Volvo 33%
DAF 14%
MAN 9%
Mercedes 7%
Renault 2%
Iveco 1%
Summa 100% (87 st lastbilar)
Dvs som väntat är Scania och Volvo störst på sin hemmamarknad Sverige.
Lastbilstillverkarna har ju traditionellt vuxit fram som nationella bolag (ett lastbilsbolag per land, som är störst i det hemlandet och sedan viss utlandsexpansion därifrån).
En nyckelfaktor i konkurrensen mellan lastbilstillverkarna är ju hur pass utbyggt nät av serviceverkstäder man har.
För att lastbilarna ska bli så lönsamma som möjligt för sina ägare (lastbilsåkerierna) måste ju lastbilarna rulla så mycket som möjligt (helst 24 timmar per dygn).
Då måste de kunna lagas så fort som möjligt om de går sönder och blir stillastående.
Och för att lyckas med det måste varje lastbilsmärke ha så många utspridda serviceverkstäder som möjligt.
Det är å andra sidan dyrt och görs normalt sett bara i de länder där man har sålt många lastbilar (tex i sitt hemland).
Det förklarar väl då varför tex sydeuropéerna Renault och Iveco har så få lastbilar här i Sverige.
Men de är säkert störst (eller bland de största) i sina hemländer.
Likaså MAN och Mercedes i Tyskland.
Osv.
Man kan även justera för att Scania och MAN numera faktiskt ingår i samma koncern (Volkswagen).
Och Renault ingår ju i Volvo-koncernen.
Klumpar man ihop dem så blir fördelningen följande för de två sammanslagna sessionerna:
Volkswagen (Scania + MAN) 37 st
Volvo + Renault 31 st
DAF 12 st
Mercedes 6 st
Iveco 1 st
Summa 87 st
(Dvs minst 5 olika bolag som konkurrerar om marknaden för tunga lastbilar i Sverige/Europa.)
Och den procentuella fördelningen ("marknadsandelen" per lastbilskoncern) blir då följande:
Volkswagen (Scania + MAN) 43%
Volvo + Renault 36%
DAF 14%
Mercedes 7%
Iveco 1%
Summa 100% (87 st lastbilar)
Dvs pinsamt för Volvo att Volkswagen nu (efter övertagandet av Scania) nu är större än Volvo (även inkl Renault) på Volvos egen hemmamarknad Sverige!
Det innebär en tuff konkurrenssituation för Volvo även på hemmamarknaden.
Om alla har en ca likvärdig produkt (lastbil) blir det då svårt för Volvo att konkurrera om Scania + MAN är större och ev har ett större verkstadsnät etc i Sverige.
Ericsson å sin sida har ju fokus på att göra utrustning för mobiltelefoni-nät (som krävs för att det ska fungera att ringa i mobiltelefonen).
Spontant sett så verkar ju sådan utrustning vara mera avancerad och unik än en lastbil.
Dvs det borde vara lättare för Ericsson att ha en god ekonomisk utveckling (och även utveckling för börskursen) än Volvo.
Men så verkar inte ha varit fallet direkt.
Även om Ericsson är klart störst i världen i sin bransch, är tydligen konkurrensen hård från bla:
Nokia (Finland)
Alcatel-Lucent (Frankrike, USA)
Huawei (Kina)
ZTE (Kina)
Samsung (Sydkorea)
Osv.
Dvs vad kommer det sig att Ericsson trots sin starka marknadsposition och sin omfattande patentportfölj inte kan ha bättre utveckling på sin ekonomi och börskurs?
1)
Ev är konkurrensen helt enkelt så hård från övriga konkurrenter.
(Bla tal om att kineserna Huawei och ZTE får orättvist statsstöd från kinesiska staten, bla möjlighet att erbjuda telekomoperatörerna gynnsam finansiering av utrustningsköp från Huawei och ZTE osv.)
2)
a. En annan förklaring kan vara att Ericssons kunder (telekom-operatörerna som äger telenäten och har mobiltelefoni-abonnenterna som sina kunder) ej har råd att satsa så mycket på ny utrustning från bla Ericsson.
//Edit: Dvs hård konkurrens mellan operatörerna vilket leder till prispress på mobitlelefoni-abonnemang etc?
//
b. Ev anser operatörerna helt enkelt att det inte behövs så mycket eftersom näten redan är utbyggda osv.
Hans Vestberg tillträdde som Ericssons vd i början av 2010.
1)
Och han verkar ha satsat hårt på att Ericsson ska fortsätta investera tungt i produktutveckling för att bibehålla ledande position inom nätutrustningen.
2)
Men även att bredda Ericssons erbjudande till relaterade tjänster som att ta hand om att sköta driften av kundens (operatörernas) nät osv.
Det verkar ännu ej direkt ha bitit vad gäller utveckling av Ericssons ekonomiska utveckling och börskurs.
//Edit: Ericssons produktutvecklingskostnader de senaste åren:
2012: 33 miljarder kr
2013: 32 miljarder kr
2014: 36 miljarder kr
Produktutvecklingskostnadernas andel av intäkterna:
2012: 14%
2013: 14%
2014: 16%
http://www.ericsson.com/res/investors/docs/2014/ericsson-annual-report-2014-se.pdf
Dvs Ericsson verkar inte bara ha bibehållit sin redan tidigare höga ambitionsnivå vad gäller produktuvecklingen, utan ökar satsningen ytterligare på det.
//
Dvs sammantagen reflektion:
1)
Både Volvo och Ericsson har utsatta konkurrenspositioner.
2)
De gynnas inte av en ganska svag världskonjunktur.
3)
De positiva valutaeffekterna alla hoppas på är ev inte så stora som man kan tro.
4)
Ändå ser både Volvo-aktien och Ericsson-aktien ganska dyra ut om deras ekonomiska utveckling ej förbättras markant från i dagsläget.
Rekommendationen blir därför "sälj" för både Volvo-aktien och Ericsson-aktien vid nuvarande kursnivåer:
...Volvos B-aktie: 114,90 kr
...Ericssons B-aktie: 93,20 kr
Det var aktiernas slutkurser på Stockholmsbörsen fre 22 maj 2015.
Volvos ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
q1/2013: 58 miljarder kr
q2/2013: 73 miljarder kr
q3/2013: 65 miljarder kr
q4/2013: 77 miljarder kr
q1/2014: 66 miljarder kr (+13%)
q2/2014: 73 miljarder kr (0%)
q3/2014: 67 miljarder kr (+4%)
q4/2014: 77 miljarder kr (+1%)
q1/2015: 75 miljarder kr (+14%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp/avyttringar:
q1/2014: +15%
q2/2014: -1%
q3/2014: 0%
q4/2014: -4%
q1/2015: -1%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2013: 1%
q2/2013: 4%
q3/2013: 4%
q4/2013: 1%
q1/2014: 3%
q2/2014: 5%
q3/2014: 3%
q4/2014: -3%
q1/2015: 9%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
q1/2013: -248 miljoner kr
q2/2013: 2 086 miljoner kr
q3/2013: 1 415 miljoner kr
q4/2013: 548 miljoner kr
q1/2014: 1 141 miljoner kr
q2/2014: 2 534 miljoner kr
q3/2014: 1 545 miljoner kr
q4/2014: -2 984 miljoner kr
q1/2015: 4 236 miljoner kr
Nettoresultat per aktie:
q1/2013: -0,15 kr
q2/2013: 0,99 kr
q3/2013: 0,68 kr
q4/2013: 0,24 kr
q1/2014: 0,53 kr
q2/2014: 1,22 kr
q3/2014: 0,74 kr
q4/2014: -1,46 kr
q1/2015: 2,09 kr
"Omstruktureringskostnader" i resultatet före skatt:
q1/2013: 14 miljoner kr
q2/2013: 16 miljoner kr
q3/2013: 104 miljoner kr
q4/2013: 581 miljoner kr
q1/2014: 318 miljoner kr
q2/2014: 762 miljoner kr
q3/2014: 659 miljoner kr
q4/2014: 830 miljoner kr
q1/2015: 229 miljoner kr
Dvs:
Den rensade intäktsutvecklingen (dvs exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc) är skral de senaste kvartalen.
Bättre lönsamhet (rörelsemarginal) from q1/2015. Kommer den nya, högre nivån att bestå kommande kvartal?
Den högre rörelsemarginalen i q1/2015 gav även det bästa kvartalsvisa nettoresultatet på länge för Volvo.
//Edit: Den högre rörelsemarginalen har gynnats av en engångspost på +2,5 miljarder kr i reavinst från försäljning av aktier i indiska bolaget Eicher Motors.
Ur Volvos q1/2015-resultatrapport:
Rörelseresultatet inkluderar en positiv påverkan om 2.471 Mkr från försäljningen av aktier i Eicher Motors Limited.
http://www3.volvo.com/investors/finrep/interim/2015/q1/q1_2015_sve.pdf
Exkl Eicher-reavinsten:
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2013: 1%
q2/2013: 4%
q3/2013: 4%
q4/2013: 1%
q1/2014: 3%
q2/2014: 5%
q3/2014: 3%
q4/2014: -3%
q1/2015: 6%
//
Volvos kvartalssiffror ovan blir följande i årstakt:
Intäkter:
apr 2013-mars 2014: 280 miljarder kr
apr 2014-mars 2015: 292 miljarder kr (+4%)
Rörelsemarginal:
apr 2013-mars 2014: 3,2%
apr 2014-mars 2015: 3,6%
Nettoresultat:
apr 2013-mars 2014: 5 190 miljoner kr
apr 2014-mars 2015: 5 331 miljoner kr (+3%)
Nettoresultat per aktie:
apr 2013-mars 2014: 2,44 kr
apr 2014-mars 2015: 2,59 kr (+6%)
"Omstruktureringskostnader" i resultatet före skatt:
apr 2013-mars 2014: 1 019 miljoner kr
apr 2014-mars 2015: 2 480 miljoner kr
Med ett nettoresultat kring 2 kr i q1/2015 kanske Volvo i bästa fall kan nå 8-10 kr under helåret 2015.
Då är väl inte aktien så dyr vid nuvarande börskurs 114,90 kr?
Det blir ett p/e-tal på bara ca 11-14, dvs mycket billigare än för många andra aktier på börsen.
Men:
1)
Återstår att se om Volvo verkligen kan nå en sådan resultatnivå i årstakt.
//Edit: Som nämnt ovan ingick en engångspost på 2,5 miljarder kr i Volvos rörelseresultat under q1/2015.
Dvs exkl den blir Volvos nettoresultat per aktie klart lägre än ca 2 kr i q1/2015.
Volvos nettoresultat per aktie verkar ha varit ca 1,30 kr under q1/2015 exkl Eicher-reavinsten.
Det ger ett nettoresultat per aktie på drygt 5 kr i årstakt.
Och vid börskurs 93,20 kr ger det ett p/e-tal på 18.
//
2)
Ev är mycket av det resultatet uppblåst av gynnsamma valutaeffekter tack vare den svagare kronan.
Det kan lika gärna bytas till negativa valutaeffekter framöver om kronan börjar stärkas igen.
(Volvo-aktiens p/e-tal blir hela 44 om man tar
...nuvarande börskurs 114,90 kr
delat med
...nettoresultatet 2,59 kr per aktie för senast rapporterade 12 mån.)
//Edit: Valutakursernas utveckling på sistone (valutakursernas snittnivåer per period):
Euron:
2013: 8,65 kr
2014: 9,10 kr (+5% från snittnivån helåret 2013)
2015 (jan-apr): 9,37 kr (+3% från snittnivån helåret 2014)
nuvarande eurokurs (under morgonen mån 25 maj 2015): 9,23 kr
Dollarn:
2013: 6,51 kr
2014: 6,86 kr (+5%)
2015 (jan-apr): 8,41 kr (+23%)
nuvarande dollarkurs (under morgonen mån 25 maj 2015): 8,41 kr
Dvs särskilt dollarn har dragit iväg under 2015.
Geografisk fördelning av Volvos intäkter 2014:
Västeuropa 31%
Nordamerika 27%
Asien 18%
Sydamerika 10%
Östeuropa 7%
övrigt 8%
Summa 100% (283 miljarder kr)
Volvos nettovalutaflöden under 2014 (enl årsredovisningen för 2014)
USA +16 miljarder kr
Storbritannien +6 miljarder kr
Norge +4 miljarder kr
Kanada +3 miljarder kr
Sydafrika +3 miljarder kr
Brasilien +3 miljarder kr
Euro -4 miljarder kr
Sydkorea -9 miljarder kr
Sverige -33 miljarder kr
övriga +11 miljarder kr
http://www3.volvo.com/investors/finrep/ar14/ar_2014_sve.pdf
Dvs enl den tabellen gynnas Volvo av stigande dollar, men får en negativ effekt av stigande euro.
Det beror då alltså på större kostnader än intäkter i euro.
Fördelning av Volvos anställda per slutet av 2014:
Europa (exkl Sverige) 32%
Sverige 23%
Asien 19%
Nordamerika 16%
Sydamerika 7%
övrigt 3%
Summa 100% (93 000 pers anställda i hela Volvo)
Det kan alltså tolkas som den geografiska fördelningen av Volvos kostnadskostym.
Som jämförelse enl ovan geografisk fördelning av Volvos intäkter 2014:
Västeuropa 31%
Nordamerika 27%
Asien 18%
Sydamerika 10%
Östeuropa 7%
övrigt 8%
Summa 100% (283 miljarder kr)
Den positiva nettoexponeringen mot dollarn märks då av att Volvo har
...27% av intäkterna i Nordamerika
...men "bara" 16% av de anställda i Nordamerika.
Osv.
Mer enl Mauro Gozzo i radioprogrammet från 23 maj 2015:
(...) Om kronan blir alltför stark, då blir det svettigt för många svenska exportföretag - framför allt de som har en relativt stor andel av sina kostnader i Sverige.
Och det är ju framför allt de små och medelstora exportörerna.
Däremot, det jag påpekade, det är ju att man är inte så väldigt gynnad av om kronan faller betydligt mer.
Jag tror att (inom) exportindustrin är man mest angelägen om en relativt stabil valutakurs på en lagom nivå.
Det var ett väldigt svenskt ord; "lagom".
Och jag tror att de nivåer vi har mot euron nu, den är alldeles utmärkt.
Och jag hoppas definitivt inte på någon ytterligare försvagning (av kronan) som jag tror skulle kunna ställa till det när det gäller hushållens efterfrågan och annat som gör att hemmamarknaden skulle gå sämre.
Utan det är nog en ganska bra nivå och det gör att man är konkurrenskraftig internationellt.
Och det gör också att man kan trots allt se någorlunda positivt på framtiden.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=3626
Geografisk fördelning av Ericssons intäkter 2014:
Nordamerika 24%
Nordostasien 12%
Medelhavsområdet 10%
Latinamerika 10%
Mellanöstern 9%
Västeuropa, Centraleuropa 9%
Sydostasien, Oceanien 7%
Nordeuropa, Centralasien 5%
Södra Afrika 4%
Indien 3%
övrigt 6%
Summa 100% (228 miljarder kr)
Som jämförelse geografisk fördelning av Volvos intäkter 2014:
Västeuropa 31%
Nordamerika 27%
Asien 18%
Sydamerika 10%
Östeuropa 7%
övrigt 8%
Summa 100% (283 miljarder kr)
Dvs både Volvo och Ericsson har stor andel intäkter från Nordamerika (men Volvo ännu mera än Ericsson).
Geogfisk fördelning av Ericssons personal (per slutet av 2014):
Nordeuropa, Centralasien 18%
Indien 17%
Nordamerika 13%
Nordostasien 11%
Medelhavsområdet 11%
Västeuropa, Centraleuropa 11%
Latinamerika 9%
Sydostasien, Oceanien 4%
Mellanöstern 3%
Södra Afrika 2%
Summa 100% (118 055 pers)
Som jämförelse Ericssons intäkter 2014:
Nordamerika 24%
Nordostasien 12%
Medelhavsområdet 10%
Latinamerika 10%
Mellanöstern 9%
Västeuropa, Centraleuropa 9%
Sydostasien, Oceanien 7%
Nordeuropa, Centralasien 5%
Södra Afrika 4%
Indien 3%
övrigt 6%
Summa 100% (228 miljarder kr)
Dvs torde vara en positiv valutaexponering mot dollarn.
Dock tex andel Ericsson-anställda i Sverige resp EU:
Sverige 15%
EU (inkl Sverige) 38%
Ericssons valutaflöden i årstakt (enl årsredovisningen för 2014):
USA +31,5 miljarder kr
euro +8,7 miljarder kr
Japan +5,0 miljarder kr
Brasilien +1,3 miljarder kr
Indien +0,4 miljarder kr
Storbritannien -0,8 miljarder kr
Kina -2,3 miljarder kr
Mexiko -2,6 miljarder kr
http://www.ericsson.com/res/investors/docs/2014/ericsson-annual-report-2014-se.pdf
Dvs till skillnad från Volvo så gynnas Ericsson av en eurouppgång.
Men också till skillnad från Volvo så missgynnas Ericsson av en punduppgång.
Dollarn är alltså Ericssons klart viktigaste valuta.
Tex enl årsredovisningen för 2014:
USD är bolagets största valutaexponering och vid årsskiftet skulle
...en förändring av valutakurserna med 0,25 SEK/USD
...påverkat intäkter och kostnader med uppskattningsvis SEK 0,5 miljarder.
http://www.ericsson.com/res/investors/docs/2014/ericsson-annual-report-2014-se.pdf
Det verkar avse att nettoeffekten på resultatet (före skatt) blir +500 miljoner kr av en dollaruppgång med 0,25 kr.
Som jämförelse hade Ericsson ett nettoresultat på 11 miljarder kr 2014.
Och 2014 var snittkursen 6,86 kr för dollarn.
Men nu ligger dollarn i 8,41 kr (dvs +1,55 kr).
Det borde då innebära en resultatökning på 3 miljarder kr i årstakt (före skatt) för Ericsson bara tack vare dollaruppgången (om den består).
Om man antar en skattesats på 25% innebär det att Ericssons nettoresultat per aktie på 4,80 kr 2014 skulle förändras med +21% till 5,81 kr bara tack vare dollaruppgången.
Och då sjunker Ericsson-aktiens p/e-tal från 20 till 16 (med nuvarande börskurs 93,20 kr).
Dock ev viss fördröjning pga valutasäkringar osv.
//
Ericssons ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2013: 52 miljarder kr
q2/2013: 55 miljarder kr
q3/2013: 53 miljarder kr
q4/2013: 67 miljarder kr
q1/2014: 48 miljarder kr (-9%)
q2/2014: 55 miljarder kr (-1%)
q3/2014: 58 miljarder kr (+9%)
q4/2014: 68 miljarder kr (+1%)
q1/2015: 54 miljarder kr (+13%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp etc:
q1/2014: -7%
q2/2014: -1%
q3/2014: +3%
q4/2014: -2%
q1/2015: -6%
Rörelsemarginal:
q1/2013: 4%
q2/2013: 5%
q3/2013: 8%
q4/2013: 14%
q1/2014: 5%
q2/2014: 7%
q3/2014: 7%
q4/2014: 9%
q1/2015: 4%
Nettoresultat:
q1/2013: 1,2 miljarder kr
q2/2013: 1,5 miljarder kr
q3/2013: 3,0 miljarder kr
q4/2013: 6,4 miljarder kr
q1/2014: 1,7 miljarder kr (+42%)
q2/2014: 2,7 miljarder kr (+80%)
q3/2014: 2,6 miljarder kr (-13%)
q4/2014: 4,2 miljarder kr (-34%)
q1/2015: 1,5 miljarder kr (-12%)
Nettoresultat per aktie:
q1/2013: 0,99 kr
q2/2013: 0,88 kr
q3/2013: 1,31 kr
q4/2013: 2,42 kr
q1/2014: 0,90 kr (-9%)
q2/2014: 1,07 kr (+22%)
q3/2014: 1,11 kr (-15%)
q4/2014: 1,71 kr (-29%)
q1/2015: 0,77 kr (-14%)
Dvs:
- Trist resultatutveckling de senaste kvartalen.
Och längre upp kan man se
trist rensad intäktsutveckling
fallande rörelsemarginal (jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare)
Ericssons kvartalssiffror ovan blir följande i årstakt:
Intäkter:
apr 2013-mars 2014: 223 miljarder kr
apr 2014-mars 2015: 234 miljarder kr (+5%)
Rörelsemarginal:
apr 2013-mars 2014: 8,3%
apr 2014-mars 2015: 7,0%
Nettoresultat:
apr 2013-mars 2014: 12,6 miljarder kr
apr 2014-mars 2015: 11,0 miljarder kr (-13%)
Nettoresultat per aktie:
apr 2013-mars 2014: 5,51 kr
apr 2014-mars 2015: 4,66 kr (-15%)
Dvs något stigande intäkter (inkl valutaeffekter och företagsköp etc).
Men fallande rörelsemarginal.
Sammantaget blev det ganska kraftigt fallande resultat.
(Obs dock att resultatsiffrorna både för Ericsson och Volvo kan innehålla engångsposter etc som gör historiska jämförelser missvisande.)
...Med Ericssons B-aktie i 93,20 kr
...och ett nettoresultat per aktie på 4,66 kr för senast rapporterade 12 mån
blir aktiens p/e-tal 20.
Dvs det är ganska dyrt om man inte antar en förbättrad ekonomisk utveckling för Ericsson framöver.
//Edit: Som nämnt ovan Ericssons rörelsemarginal i årstakt på sistone:
Rörelsemarginal:
apr 2013-mars 2014: 8,3%
apr 2014-mars 2015: 7,0%
Som jämförelse Volvos motsvarande rörelsemarginal:
Rörelsemarginal:
apr 2013-mars 2014: 3,2%
apr 2014-mars 2015: 3,6%
Det kan tyda på att Ericsson trots allt tack vare mera avancerade produkter och starkare marknadsposition, kan hålla en högre lönsamhet än Volvo vilket talar till Ericssons fördel om man ställer de två bolagen (aktierna) emot varandra.
Dock Ericsson… [content has been truncated]