Gardells vågspel i Volvo
2015-02-09 20:07, Edited at: 2015-02-10 02:02Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Finansmannen Christer Gardell verkar göra sin största satsning någonsin i lastbilstillverkaren Volvo. Kommer det att sluta väl?
Tvivelsutan verkar Christer Gardell vara ett underbarn i finansbranschen.
Rykten om att han blivit miljardär bara på de fondavgifter han tagit ut från sitt fondbolag Cevian.
Eller egentligen är det både han och Lars Förberg som förvaltar fonden Cevian (även om de båda gjort upp om att Gardell ska vara ansiktet utåt och fronta mot media etc).
//Edit: Enl Cevians hemsida var det Gardell och Förberg som startade Cevian år 1996.
Och nu uppges firman förvalta ett kapital på 10 miljarder euro.
Med en eurokurs på 9,49 kr i skrivande stund (kring lunchtid mån 9 feb 2015) motsvarar det alltså ett förvaltat kapital kring 95 miljarder kr.
Dvs ej Cevians egna pengar utan pengar som Cevian förvaltar åt sina kunder (investerare).
//
Spontant intryck av Gardell:
...Började sin karriär som konsult på företagskonsultfirman McKinsey.
...Blev "torped" åt finansmännen Sven Hagströmer/Mats Qviberg i deras investmentbolag Custos.
Inriktning på att ta makten i olika börsbolag, omstrukturera dem på olika sätt och på så sätt uppnå värdeökningar.
...Startade efter en tid där egna fonden Cevian ihop med Förberg (som väl också var på Custos).
Har på Cevian tydligen bla en stor ägarandel i
• tyska stålbolaget mm Thyssen-Krupp
• finska gruvutrustnings-bolaget Metso
• danska banken Danske Bank
• och alltså lastbilstillverkaren mm Volvo
Har även gjort affärer som att köpa stora mängder aktier i banken Swedbank när aktien fortfarande var nedpressad efter finanskrisen 2008/2009.
Fick med amerikanska finansmannen Carl Icahn på det tåget.
De har väl därefter sålt av sina Swedbank-aktier med god profit.
Och bla har väl Gardell sagt att han bland bankerna därefter satsar på Danske Bank istället.
Siktar han tex på att få till en strukturaffär mellan Danske Bank och någon av de svenska storbankerna (tex att DB blir uppköpt?).
Dock knepigt att danska industrifamiljen McKinney-Möller (via bolaget AP Möller etc) är största aktieägare i DB med en ägarandel på 23%.
Cevian har en ägarandel på 9%
Dock har McKinney-Möller tydligen gått med på att sedan år 2013 släppa in Cevian i DB-styrelsen där Förberg sitter som en av tolv ledamöter: http://www.danskebank.com/en-uk/About-us/our-management/Board-of-Directors/Pages/Board-of-Directors.aspx
...Danske Bank-aktien hade en topp kring 140-150 danska kronor under hösten 2010.
...Föll till en botten på drygt 60 dkr hösten 2011.
...Men har sedan dess haft en mycket god utveckling till nuvarande kurs 160-170 dkr.
Bla debatt om Danske Banks agerande som långivare i danska byggbolaget Pihl & Sön som hade intäkter på 5-6 miljarder dkr per år och 2 000-3 000 anställda, men gick i konkurs med skulder på 2 miljarder dkr (till bla DB).
Tex artiklar om Pihl & Sön:
Dårligt bankhåndværk bag Pihl & Søns konkurs? http://bosserne.blogs.business.dk/2013/08/26/darligt-bankhandvaerk-bag-pihl-sons-konkurs/
Fra kommende biografi om Pihl & Søn: Derfor gik det galt http://ing.dk/artikel/fra-kommende-biografi-om-pihl-soen-derfor-gik-det-galt-161275
2012 redovisade Pihl & Søn ett minus på nästan en halv miljard danska kronor, och till slut tröttnade Danske Bank http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/dansk-konkurs-hotar-byggen/
Det ser ut att ha varit turbulens i DB-ledningen:
...Tidigare var Peter Straarup bankens vd ända sedan 1998.
...I feb 2012 tog sedan Eivind Kolding över då Straarup gick i pension (vid "bara" 60 års ålder, avtackad med en årlig pension på över 3 miljoner dkr per år resten av livet).
http://da.wikipedia.org/wiki/Peter_Straarup
...Men redan i sep 2013 avgick Kolding som DB-vd och avtackades med en avgångslön på hela 23 miljoner dkr: http://da.wikipedia.org/wiki/Eivind_Kolding
...Istället tillträdde Thomas Borgen (nu 50 år) som ny DB-vd.
Han verkar ha lång bakgrund på DB där han varit anställd sedan 1997.
Vad Borgen gjort i sin karrär enl hans cv:
...Facilities Coordinator, Nevi Finans, Fredrikstad, 1987
...Manager/Associate, Chemical Bank Ltd., London, 1989
...Deputy Manager, Chemical Bank Norge AS, 1991
...Head of Arbitrage, Nordlandsbanken AS, 1994
...Treasurer, Den Danske Bank, Oslo, 1997
...Chief Dealer, Den Danske Bank, Copenhagen, 1999
...Managing Director, Fokus Bank ASA, 2001
...Member of the Executive Board of Danske Bank A/S and Head of International Banking Activities and Danske Markets, 2009
...Head of International Banking Activities, Danske Markets, Group Treasury and Corporate & Institutional Banking, 2010-2012
...Head of Corporate & Institutions, 2012-
http://www.danskebank.com/en-uk/About-us/our-management/Executive-Board/Pages/Thomas-F-Borgen.aspx
Varför fick Kolding plötsligt sparken?
Tex artikel från sep 2013:
Eivind Kolding fyret i Danske Bank
Topchefen for Danmarks største bank bliver udskiftet med øjeblikkelig virkning:
Formanden vil have en direktør med »dybere bankkompetencer«.
http://www.business.dk/finans/eivind-kolding-fyret-i-danske-bank
Ur den artikeln bla:
Han (Kolding) fratræder med øjeblikkelig virkning, fordi han ifølge bestyrelsesformand Ole Andersen mangler »dybere bankkompetencer«.
»Bestyrelsen har vurderet, at det - trods Eivind Koldings mange faglige og menneskelige kvaliteter - i denne fase er nødvendigt at have en administrerende direktør med dybere bankkompetencer.
Derfor har vi udpeget Thomas F. Borgen som ny administrerende direktør,« udtaler bestyrelsesformand Ole Andersen i en meddelelse.
Kunde man inte insett innan Kolding år 2012 utsågs till ny vd att han saknade tillräckligt med bankkompetens?
Tydligt att Kolding var familjen McKinney-Möllers val, eftersom Kolding hade en lång bakgrund med olika chefsposter inom familjens kontrollerade bolag AP Möller (bla som chef för rederiet Maersk).
Och Kolding kom in som ledamot i DB-styrelsen from 2001 och blev där styrelseordförande 2011 och sedan from feb 2012 vd efter Straarup.
Men det visade sig vara en miss.
Enl DB-styrelseordförande Ole Andersen i artikeln:
»Vi (dvs DB) er nu i en fase, hvor det handler om at transformere banken, så den bliver endnu mere kundeorienteret.
Bestyrelsen ønsker samtidig, at ledelse og organisation eksekverer hurtigt på alle parametre og dermed sikrer øget konkurrenceevne og lønsomhed,« siger Ole Andersen.
Dvs får se hur det slutar för Cevian i DB men de senaste åren har i alla fall DB-aktien som nämnt stigit kraftigt.
DB:s nettoresultat (resultat efter skatt) per aktie de senaste åren:
2010: 4,90 dkr
2011: 1,90 dkr (-61%)
2012: 5,00 dkr (+163%)
2013: 7,10 dkr (+42%)
2014: 3,6 dkr (-49%)
Den utvecklingen övertygar inte riktigt.
Det ser lite hackigt ut.
Aktien verkar dyr vid börskurs 160-170 dkr.
Men Gardell ser kanske stor förbättringspotential i DB:s intjäning.
Ovannämnda nettoresultat per aktie innebär följande nettoresultat totalt:
2010: 4 miljarder dkr
2011: 2 miljarder dkr (-53%)
2012: 5 miljarder dkr (+174%)
2013: 7 miljarder dkr (+51%)
2014: 4 miljarder dkr (-46%)
Bla belastades 2014 års resultat av en engångspost på -9 miljarder dkr.
//Edit: DB kom med besked om engångsposten i separat pressmeddelande 15 dec 2014: http://www.danskebank.com/en-uk/press/News/Press-releases-and-company-announcements/Company%20announcement/Group/Pages/ca15122014.aspx
Tydligen beror den på tidigare synder som DB gjort sig skyldig till utanför Danmark i:
Finland
Nordirland
Estland
Det har väl att göra med att DB i efterhand har visat sig gjort för dyra företagsköp etc i dessa länder.
Företagsköpen ledde till att DB fick immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar") i form av så kallad "goodwill" bokfört till 18-19 miljarder dkr per slutet av sep 2014.
Men den goodwill-posten har nu i efterhand visat sig vara övervärderad.
Detta visar på riskerna med börsbolag som har stora bokförda värden på ia-tillgångar (vilket är en av käpphästarna i denna blogg).
//
Exkl den engångsposten skulle DB:s nettoresultat varit 13 miljarder dkr 2014.
Som jämförelse DB:s börsvärde knappt 170 miljarder dkr vid börskurs 160-170 dkr.
Dvs utifrån bankens rensade nettoresultat verkar aktien värderas till ett p/e-tal på 13.
Det låter ju inte jättedyrt åtminstone jämfört med andra bankaktier.
Tex Nordea-aktien i ett motsvarande p/e 14-15 vid börskurs 109,90 enl tidigare blogginlägg från 4 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-update
//Edit: Vid börskurs 107 kr i skrivande stund under förmiddagen mån 9 feb 2015 blir Nordea-aktiens p/e-tal 14 beräknat som:
...börskurs 107 kr
delat med
...nettoresultat per aktie 7,55 kr under 2014
//
Stora kreditförluster i DB genom åren, men åtminstone ganska kraftigt fallande trend:
2010: 14 miljarder dkr
2011: 13 miljarder dkr (-5%)
2012: 8 miljarder dkr (-42%)
2013: 4 miljarder dkr (-46%)
2014: 3 miljarder dkr (-32%)
Som jämförelse Nordeas kreditförluster under samma period:
2010: 8 miljarder kr
2011: 7 miljarder kr (-21%)
2012: 8 miljarder kr (+17%)
2013: 6 miljarder kr (-18%)
2014: 5 miljarder kr (-24%)
Siffrorna innebär följande "kreditförlustnivå" (kreditförluster som andel av genomsnittlig utlåning per år):
Nordea:
2010: 0,31%
2011: 0,23%
2012: 0,26%
2013: 0,21%
2014: 0,15%
Danske Bank:
2010: 0,8%
2011: 0,9%
2012: 0,8%
2013: 0,3%
2014: 0,3%
Dvs DB har legat högre än Nordea, men konjunkturen i Danmark har väl varit sämre än i övriga Norden.
Risknivå i balansräkningen:
eget kapital som andel av total utlåning till allmänheten (per slutet av 2014):
...Nordea 8,6% (eget kapital 284 miljarder kr delat med utlåning 3 312 miljarder kr till allmänheten)
...Danske Bank 9,4% (eget kapital 147 miljarder dkr delat med utlåning 1 564 miljarder dkr)
Dvs DB något högre andel men det är väl gradskillnader i helvetet.
Det räcker alltså med att låntagarna ej kan återbetala 8-10% av bankernas utlåning för att deras egna kapital ska vara utraderat och bankerna därmed konkursmässiga.
Dock osannolikt eftersom bankerna tex lär ha stora säkerheter för utlåningen (och då säkerheter värda mycket mer än själva utlåningen).
Cevians ägarandel i Danske Bank (per slutet av respektive år enl DB:s årsredovisningar för respektive år):
2011: 5,02%
2012: 5,06%
2013: 9,29%
2014: 9,29%
Dvs det innebär väl god tajming jämfört med utvecklingen av DB-aktiens börskurs enl ovan:
...Danske Bank-aktien hade en topp kring 140-150 danska kronor under hösten 2010.
...Föll till en botten på drygt 60 dkr hösten 2011.
...Men har sedan dess haft en mycket god utveckling till nuvarande kurs 160-170 dkr.
Tydligen är Carl Icahns pengar också med i Cevians ägarandel, sedan Cevian gick in som storägare i DB from hösten 2011: http://www.realtid.se/ArticlePages/201111/22/20111122084525_Realtid037/20111122084525_Realtid037.dbp.asp
Alent
Cevian är tydligen även storägare i bla brittiska kemiföretaget Alent enl tidigare text från sep 2014:
- - -Här börjar den tidigare texten- - -
Gardell sparkar vd
I brittiska kemiföretaget Alent där Cevian är storägare.
Vd-avgången (som aviserades i förra veckan) fick Alent-aktien att falla eftersom bolaget ej förklarade orsaken.
Analytiker antar att orsaken var bråk mellan vd och Cevian om Alents strategi och mer specifikt hur bolagets kassaflöden ska användas (till företagsköp, investeringar eller aktieutdelningar osv).
Gardell brukar ju gärna vilja pumpa bolag på pengar vilket bla Carl Bennet rasat över och hävdat att Volvo hade gått omkull om Gardell fått igenom sitt förslag om att pumpa Volvo på pengar (3 min 40 sek in i detta videoklipp från sön 4 okt 2009): http://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI
Bennet bla om Gardell i klippet:
"Hade Christer Gardells förslag om utdelning som drevs på, på Volvo för ett år sedan (dvs tydligen hösten 2008) - om det hade verkställts, då hade det bolaget fått ställa in betalningarna."
"Det är helt otroligt att folk liksom inte säger och åskådliggör att hade det här genomförts som den här personen har föreslagit, så hade det gått helt åt skogen."
...Från tors 4 sep 2014:
Alent : CEO Steve Corbett steps down
Speciality chemicals maker Alent Plc said on Thursday that
...its Chief Executive Steve Corbett would step down immediately
...and named Rick Ertmann, president of its Assembly Materials division, as interim CEO.
http://www.4-traders.com/ALENT-PLC-12212607/news/Alent--CEO-Steve-Corbett-steps-down-18992165/
Även ur den artikeln:
"We suspect there may have been differences of opinion about the way forward between the CEO and board, including activist investor Cevian, over the future balance between
bolt-on acquisitions
capex
and cash return,"
Liberum analysts Adam Collins and Sophie Jourdier wrote in a note to clients.
...Från fre 5 sep 2014:
Alent : Chemicals firm Alent sees boss Corbett resign
SPECIALITY chemicals maker Alent announced yesterday that
...its chief executive Steve Corbett would step down immediately
...and its assembly materials division president Rick Ertmann would take over as interim chief executive.
Shares in the company fell as much as three per cent during early morning trading yesterday after the company did not announce a reason for Corbett's departure, but said the board would undertake a recruitment process to find a permanent chief executive.
Om Alent enl tidigare tips från 25 jun 2014:
Gardells nya satsning: Brittiska kemibolaget Alent
...Hoppas bla på uppstyckning pådrivet av USA-aktivister: http://www.bloomberg.com/news/2014-06-22/europe-to-attract-u-s-activism-in-chemicals-cevian-says.html
...Cevian offentliggjorde i nov 2011 ägarandel i brittiska bolaget Cookson som senare styckades upp i bla Alent där Cevian fick en ägarandel på över 20%: http://www.efinancialnews.com/story/2013-09-26/cevian-thyssenkrupp-stake-portfolio-snapshot
...Ägarandel 21-22% i Alent per nov 2013: http://www.proactiveinvestors.co.uk/companies/news/63520/cevian-capital-brings-stake-in-alent-to-2156-63520.html
...Cevians Lars Förberg i Alents styrelse: http://www.alent.com/about-us/corporate-governance/board-directors
...Alent värt nästan 1 miljard pund på Londonbörsen (11 miljarder kr vid pundkurs 11,43 kr): http://www.bloomberg.com/quote/ALNT:LN En ägarandel på 21-22% av Alent är därmed värd drygt 2 miljarder kr.
...Långsiktigt fallande trend för Alent-aktien:
Den är noterad sedan slutet av 2012 då den började handlas kring 3 pund.
Steg snabbt till ca 4 pund under våren 2013.
Har fallit till botten kring 3 pund under första halvåret 2014.
Men stigit igen till nuvarande kurs 3,40-3,50 pund.
http://www.bloomberg.com/quote/ALNT:LN/chart
- -Slut på den tidigare texten- - -
Och nu i skrivande stund vid lunchtid mån 9 feb 2015 står Alent-aktien i 3,63 pund.
Cevian hade en ägarandel på 22% av Alent per slutet av 2013 enl Alents årsredovisning för 2013: http://www.alent.com/media/1038/alent_annual_report_2013.pdf
Det gjorde då Cevian till Alents klart största aktieägare.
Alent värt drygt 12 miljarder kr på Londonbörsen vid börskurs 3,63 pund och pundkurs 12,77 kr.
Dvs Cevians ägarandel värd 2-3 miljarder kr (om ägarandelen ligger kvar på samma nivå idag).
Men Alent-aktien ser ut att ha legat och stampat kring 3-4 pund sedan slutet av 2012.
Besked i nov 2014 om att Alent anställt Andrew Heath som ny vd:
Alent Plc, a British supplier of chemicals for smartphones and auto parts, hired a Rolls-Royce Holdings Plc manager as chief executive officer with a mandate to tap growing demand from makers of electronics and cars.
Enl den artikeln bla:
Andrew Heath,
...president of Rolls-Royce Energy since 2010
...and a non-executive director of LG Fuel Cell Systems Inc.
will join Alent’s board on Feb. 21, the Woking, England-based company said in a statement today.
Volvo
Grejen är att lastbilstillverkaren Volvo hittills kan sägas utgöra en besvikelse bland Cevians investeringar.
Men samtidigt verkar Cevian ha ökat det belopp som Cevian satsat i Volvo-aktier, så att det nu utgör Cevians totalt sett klart största investering.
Dvs risk för att det kan drabba hela Cevian negativt om Volvos utveckling blir dålig framöver?
Man kan förenklat säga det som att Gardells Volvo-satsning gör att han sätter hela Cevian på spel.
Även investerares förtroende för Cevian.
Om Cevian misslyckas med Volvo lär det minska investerares intresse för att investera i Cevians fonder.
Artikel från nyhetsbyrån Direkt 9 feb 2015 om att Cevian nu på sistone ökat från en ägarandel på tidigare 5% till nuvarande 8% av Volvo: www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/09/volvo-cevian-nu-kapitalmassigt-storst-har-over-8-di.html
Det uppges medföra att Cevians Volvo-aktiepost nu är värd 16 miljarder kr.
(Som jämförelse enl ovan att Cevians totala förvaltade kapital är 95 miljarder kr.)
//Edit: Cevians ägarandel i Danske Bank värd ca 20 miljarder kr:
...Danske Banks börsvärde 168 miljarder dkr (vid börskurs 167 dkr): http://www.bloomberg.com/quote/DANSKE:DC
...valutakurs 1,2722 kr per dkr: http://www.bloomberg.com/quote/DKKSEK:CUR
...Cevians ägarandel 9,29% av Danske Bank: http://www.danskebank.com/en-uk/ir/Documents/2014/Q4/Annualreport-2014.pdf
=> Cevians ägarandel i DB värd 19,91 miljarder kr
...Volvos börsvärde 200,5 miljarder kr (vid börskurs 94,85 kr för A-aktien och 94 kr för B-aktien)
...Cevians ägarandel 8%
=> Cevians ägarandel i Volvo värd 16,04 miljarder kr
//
Sedan tidigare är det investmentbolaget Industrivärden (IV) som "har makten" i Volvo.
I och för sig har IV bara en ägarandel på knappt 7% av Volvo: http://www.volvogroup.com/group/global/en-gb/investors/the_volvo_share/largest_owners/Pages/largest_owners.aspx
Men tack vare röststarka A-aktier har IV en röstandel på 21% i Volvo.
Det är mer än Cevians 15% enl Direkt-artikeln.
Och det är röstandelen som är det avgörande för vilka styrelseledamöter som väljs in i ett bolag, och det är ju styrelsen som har makten i bolaget genom att de tex utser vd osv.
IV har ju traditionellt ogillat Cevian och inte velat släppa in Cevian i Volvo-styrelsen trots Cevians önskemål om det.
Därför bla tal om att det är Cevian som ligger bakom en kampanj för att få bort IV:s frontfigur Sverker Martin-Löf.
Tex nedan text från 23 jan 2015.
- - -Här börjar den texten- - -
Tydligen (tal om att det är) Gardell som ligger bakom att få bort Martin-Löf, som hämnd för att Cevian inte fått repr i Volvo-styrelsen. http://borssnack.di.se/?f=1&t=2248450#msg15283724
Vad säger G om det?
Ägarandelar i V per slutet av sep 2014:
IV: 7% av kapital, 21% av röster.
C: 5% av kapital, 13% av röster.
Bla IV-vd:n Anders Nyrén i V-styrelsen men ingen från C: http://www.volvogroup.com/group/global/en-gb/investors/corporate_governance/board_of_directors/members_of_the_board/Pages/jp_duzan.aspx
Martin-Löf har ju pratat om att IV avlyssnats och att stora resurser lagts ned på kampanjen: www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/22/industrivarden-otroliga-resurser-bakom-mediedrev-martin-lof.html
"Vi vet ju inte vad syftet är med det vi är utsatta för, eller som jag är utsatt för. Det verkar ju finnas sådana otroliga resurser bakom, och kraft och förmåga att ljuga, vinkla information, anklaga och förtala", säger Sverker Martin-Löf till Nyhetsbyrån Direkt.
Vem kan ligga bakom en sådan kampanj som du misstänker att det handlar om?
"Om jag spekulerar i det så skulle det bli ett himla liv. Så det går inte", svarar Sverker Martin-Löf.
Men du har dina tankar?
"Absolut"
"I och med att drevet pågår, och att man inte kan försvara sig mot det, så blir man ju ingen tillgång i det dagliga arbetet, som blir så stört. Då är det bättre att inte göra den plågan längre än nödvändigt, för företagens bästa", säger Sverker Martin-Löf.
Även:
– Vi misstänker att starka krafter vill destabilisera Industrivärden och företagen i gruppen. Vi har uppgifter om elektronisk avlyssning, säger han (Sverker Martin-Löf) till tidningen.
Är ni paranoida?
– Nej det är vi inte, svarar Sverker Martin-Löf på Dagens Industris fråga.
Han misstänker andra krafter på kapitalmarknaden men pekar inte ut några aktörer. Däremot har säkerhetsexperter anlitats för att utreda den misstänkta avlyssningen.
– Vi har inga klara bevis men vi har klara indikationer, säger Sverker Martin-Löf.
http://www.svd.se/naringsliv/martin-lof-misstanker-industrivarden-har-avlyssnats_4253667.svd
Industrivärden: Vi är avlyssnade
Industrivärdens ordförande Sverker Martin-Löf ser nya hot mot hela företagssfären i spåren av flygaffären.
"Vi har uppgifter om elektronisk avlyssning", säger han till Di.
Vad får dig att misstänka att ni är avlyssnade?
”Jag vill inte gå in på detaljer och vi vet inte vem som ligger bakom. Vi misstänker andra intressen som vill försvaga oss”.
Sverker Martin-Löf uppger att sfären anlitat säkerhetsexperter för att utreda den misstänkta avlyssningen. Ingen polisanmälan har gjorts.
Är ni paranoida?
”Nej det är vi inte.”
http://www.di.se/artiklar/2015/1/15/industrivarden-vi-ar-avlyssnade/
- -Slut på tidigare text- - -
Dvs
1) 2014 blev ytterligare ett dåligt år för Volvo.
2) Men IV vill inte släppa in Cevian i Volvo-styrelsen för att låta Cevian stärka sitt grepp om Volvo och Volvos utveckling.
3) Martin-Löf nu borta ur bilden. (Mer om det nedan.)
4) Cevian har ökat sin ägarandel i Volvo.
Dvs chans att Cevian kommer att kunna kuppa in sig i Volvo-styrelsen nu i samband med Volvos bolagsstämma 1 apr 2015?
//Edit: Tex ur pressmeddelande från IV 22 jan 2015:
Sverker Martin-Löf har meddelat att han önskar lämna sina styrelseuppdrag vid kommande bolagsstämmor.
http://www.industrivarden.se/sv-SE/Press/pressmeddelanden/
Och det alltså efter debatten om att skogsbolaget SCA (där IV också är storägare) använt sitt jetflygplan för privata nöjesresor hit och dit för bla vd Jan Johansson och hans familj.
I och för sig kan man tycka att det inte är så anmärkningsvärt i sig och SCA går ju bra.
Men tydligen sattes ett mediadrev igång (pådrivet av Garell?) vilket nu fått Martin-Löf ur bilden.
Och ev är det M-L som varit stor motståndare till att C skulle få komma in i V-styrelsen.
Samtidigt kan man förstå oron kring C mot bla bakgrund av Carl Bennets kommentarer kring Gardells agerande i V, och att V skulle gått omkull om Gardell fått pumpa ur de pengar från V som han ville osv.
//
- Grundproblemet är att även om Volvo är ett flaggskepp i svenskt näringsliv, så jobbar Volvo i branscher som är utsatta för hård global konkurrens.
//Edit: Tex enl Volvos årsredovisning för 2013:
Intensiv konkurrens
En fortsatt konsolidering i branschen väntas skapa färre men starkare konkurrenter.
De främsta konkurrenterna är
Daimler
Iveco
MAN
Navistar
Paccar
Scania
Sinotruk
Brunswick
Caterpillar
CNH
Cummins
Deere
Hitachi
Komatsu
och Terex.
Under senare år har även nya konkurrenter vuxit fram i Asien, framförallt i
Kina.
Dessa är idag i huvudsak aktiva på sina hemmamarknader men förväntas öka sin närvaro också i andra delar av världen.
http://www3.volvo.com/investors/finrep/ar13/ar_2013_sve.pdf
Enl årsredovisningen för 2013 jämför sig Volvo särskilt med följande bolag som konkurrenter till Volvos lastbils- och bussverksamhet:
Daimler
Iveco
MAN
Navistar
Paccar
Scania
och Sinotruk.
http://www3.volvo.com/investors/finrep/ar13/ar_2013_sve.pdf
Och med följande bolag som konkurrenter till Volvos byggmaskiner:
Brunswick
Caterpillar
CNH
Cummins
Deere
Hitachi
Komatsu
och Terex.
http://www3.volvo.com/investors/finrep/ar13/ar_2013_sve.pdf
Viktiga huvudmarknader är de för tunga lastbilar i Europa respektive Nordamerika.
Utveckling av Volvos marknadsandel för tunga lastbilar i Europa de senaste åren (enl Volvos senaste årsredovisningar):
Europa:
2011: 26%
2012: 26%
2013: 24%
Motsvarande i Nordamerika:
Nordamerika:
2011: 18%
2012: 18%
2013: 19%
Tricket är att lyckas bibehålla eller tom öka marknadsandelen, utan prispress men med god lönsamhet (rörelsemarginal).
Tveksamt om Volvo lyckats med det enl siffrorna nedan.
//
Volvo dessutom konjunkturkänsligt och världskonjunkturen är ju ganska skral.
Börsen är generellt uppblåst för närvarande pga kraftig uppgång under lång tid, bla tack vare att det generella ränteläget fallit ner till rekordlåg nivå.
Låg ränta sänker aktieinvesterares avkastningskrav vilket höjer aktiers motiverade p/e-tal.
Men långsiktigt lär ränteläget normaliseras på klart högre nivå, vilket då sänker aktiers motiverade p/e-tal jämfört med idag.
//Edit: Tex Riksbankens styrränta nu noll procent sedan okt 2014.
Men from början av 2016 räknar Riksbanken med att börja höja den till en nivå på 1,5% om tre år (dvs per början av 2018) enl Riksbankens huvudscenario: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/
I skrivande stund (per eftermiddagen mån 9 feb 2015) får man bara en ränta på 0,64% per år om man köper "riskfria" svenska statsobligationer med en löptid på tio år: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
Men tex Konjunkturinstitutet räknar med följande utveckling för denna ränta de kommande åren:
2015: 1,40%
2016: 2,10%
2017: 2,70%
2018: 3,30%
2019: 3,90%
2020: 4,20%
2021: 4,40%
2022: 4,50%
2023: 4,60%
2024: 4,60%
Enl tex tidigare blogginlägg fr 27 dec 2014:
...Med en långfristig statsobligationsränta på 4-6% blir snittaktiens motiverade p/e-tal 8-13.
...Ganska konjunkturkänsliga aktier som Atlas Copco och ABB (eller för all del Volvo) kan under sådana normala omständigheter beräknas ha ett motiverat p/e-tal på 7-11 (eller p/e 12-17 vid en "snäll" bedömning).
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
//
- Positiva valutaeffekter gynnar Volvo, särskilt vad gäller den stigande USA-dollarn mot kronan.
//Edit: Volvos intäkter var fördelade enl följande under 2014:
Västeuropa 31%
Nordamerika 27%
Asien 18%
Sydamerika 10%
Östeuropa 7%
övr 8%
Summa intäkter 100% (283 miljarder kr)
Genomsnittliga valutakurser under 2014:
euro 9,10 kr
dollar 6,86 kr
Och nu i skrivande stund under eftermiddagen mån 9 feb 2015 ligger valutakurserna enl följande:
euro 9,47 kr (+4% fr snittkursen 2014)
dollar 8,37 kr (+22% fr snittkursen 2014)
//
- Cevian vill få komma in och rumstera om i Volvo och öka värdet på Volvo-aktien genom att bla stycka upp Volvo och tex sälja av Volvos IT-avdelning.
Men hur mycket kommer det att hjälpa i det stora hela?
Tex tillägg i tidigare blogginlägg från 4 feb 2015 nedan: http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-update
- -Här börjar utdraget- - -
Efterfrågan på lastbilar är en god indikator på konjunkturen i ett land.
...I sin q4/2014-resultatrapport (från tors 5 feb 2015) räknade lastbilstillverkaren Volvo att det totalt kommer att säljas 75 000 st tunga lastbilar i Brasilien under 2015 (-19% från 2014).
...Volvos tyska konkurrent Daimler (som gör Mercedes-lastbilar) är inte riktigt lika pessimistisk, och räknar (per fre 6 feb 2015) med att den totala försäljningen av tunga lastbilar i Brasilien kommer att förändras med -10% från helåret 2014 till helåret 2015.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/06/daimler-trucks-spar-lv-marknad-brasilien-sjunker-10-i-ar.html
Detta var alltså bolagens bedömningar av totalmarknaden för tunga lastbilar i Brasilien under helåret 2015 (dvs ej bara hur deras egen försäljning av tunga lastbilar kommer att utvecklas i landet under året.
...I Europa uppgick totalmarknaden till 228 000 st sålda tunga lastbilar under 2014 (-5% från 2013).
...Där räknar Volvo med en totalmarknad på 240 000 st under 2015 (+5% från 2014).
...I Nordamerika uppgick totalmarknaden till 270 000 st sålda tunga lastbilar under 2014 (+14% från 2013).
...Där räknar Volvo med en totalmarknad på 310 000 st under 2015 (+15% från 2014).
...I Brasilien var totalmarknaden -11% under 2014.
...Och där räknar alltså Volvo med -19% till 75 000 st 2015.
Det alltså enl Volvos q4/2014-resultatrapport från 5 feb 2015: http://www3.volvo.com/investors/finrep/interim/2014/q4/q4_2014_sve.pdf
Dvs i Europa väntas i alla fall ett hyggligt 2015 och i Nordamerika en fortsatt stark utveckling.
Men fortsatt försämring i Brasilien.
Större än alla de marknaderna är dock Kina.
...Där såldes 744 000 st tunga lastbilar under 2014 (-4% från 2013).
...Och för 2015 räknar Volvo med en fortsatt fallande totalmarknad där till 730 000 st (-1%).
Dvs fortsatt nedgång fast ännu mera dämpad jämfört med 2014.
- -Slut på utdraget från tidigare blogginlägg- - -
Och det verkar inte heller var något drag för Volvos lastbilar i Ryssland (enl artikel från Dagens Industri 6 feb 2015):
Volvo stoppar bandet i Ryssland
Volvo kommer att stoppa produktionen av lastbilar vid bolagets fabrik i ryska Kaluga från och med den 11 februari (2015).
http://www.di.se/artiklar/2015/2/6/volvo-stoppar-bandet-i-ryssland/
Cevians ägarandel i Volvo per slutet av respektive år (enl Volvos tidigare årsredovisningar):
2006: 2,0%
2007: 2,0%
2008: 2,2%
2009: 2,2%
2010: 2,2%
2011: 2,2%
2012: 2,2%
2013: 4,9%
2014: 5,1%
nu: 8%
Cevians röstandel:
2006: 5,1%
2007: 5,0%
2008: 5,5%
2009: 5,5%
2010: 5,5%
2011: 5,6%
2012: 6,5%
2013: 11,0%
2014: 12,9%
nu: 15%
(Siffrorna avser de första åren bolaget Violet Partners som väl från början var delägt av Cevian men senare blev helägt.)
Dvs Cevian har kontinuerligt stärkt sitt grepp om Volvo.
Volvos ekonomiska utveckling de senaste åren nedan.
Siffrorna är ev ej helt jämförbara mellanåren pga att
...verksamheter köpts och avyttrats
...engångsposter i resultatet
Tex år 1999 sålde Volvo sin personbils-verksamhet till amerikanska biljätten Ford.
Intäkterna för personbilarna är väl bortrensade nedan, men däremot ledde affären till en engångspost på 27 miljarder kr i reavinst år 1999 (vilket ingår i resultatsiffrorna nedan för det året).
I början av år 2001 köpte Volvo den lastbils-verksamhet som ingick i franska fordonsjätten Renault.
I affären ingick även Renaults USA-baserade lastbilstillverkare Mack.
//Edit: Vanskligt att köpa företag i Frankrike:
Fransoserna är väl kända för att vara arbetsskygga.
Fackföreningarna i landet har stor makt, vilket gör det svårt och dyrt att säga upp personal vid behov.
Däremot är fransoserna nationalistiska vilket gör att Volvo säkert har en stark marknadsposition i Frankrike vad gäller Renault-lastbilarna.
Å andra sidan risk för att Renault-lastbilarna inte riktigt håller måttet (vad gäller kvalitet, prestanda och pris) när de ska säljas utanför Frankrike.
//
Volvos verksamhet för flygplansmotor-komponenter såldes 1 okt 2012.
Innan dess ingick den verksamheten i Volvo med intäkter kring 5-8 miljarder kr per år.
Affären i sig ledde bara till en smärre reavinst på 200-300 miljoner kr.
Volvos verksamhet Volvo Rents såldes under 2013 vilket ledde till en reaförlust på 1,5 miljarder kr.
Under 2014 påverkades resultatet negativt av
...3,8 miljarder kr i avsättningar för ev böter för att Volvo ev samarbetat olagligt med konkurrenter
//Edit: Risk för att bötesbeloppet kommer att bli ännu större enl artikel i Dagens Industri 9 feb 2015:
Volvos kartellböter hotar svälla
Utredningen av den stora europeiska lastbilskartellen går i helt fel riktning för Volvokoncernen.
Enligt Di:s källor är chansen att lastbilsbolagen får förhandla med EU om bötesbeloppet minimal.
http://www.di.se/artiklar/2015/2/9/volvos-kartellboter-hotar-svalla/
...Enl artikeln var det i nov 2014 som Volvo gjorde en reservering för framtida kostnader på 3,8 miljarder kr i ev EU-böter
...fast sannolikheten sedan dess ökat för att böterna i själva verket kommer att bli "betydligt större".
//
...600-700 miljoner kr pga kunder i Kina som inte kunde betala för inköpta byggmaskiner från Volvo.
Intäkter:
1999: 125 miljarder kr
2000: 130 miljarder kr (+4%)
2001: 189 miljarder kr (+45%)
2002: 186 miljarder kr (-2%)
2003: 183 miljarder kr (-2%)
2004: 211 miljarder kr (+15%)
2005: 241 miljarder kr (+14%)
2006: 259 miljarder kr (+8%)
2007: 285 miljarder kr (+10%)
2008: 304 miljarder kr (+6%)
2009: 218 miljarder kr (-28%)
2010: 265 miljarder kr (+21%)
2011: 310 miljarder kr (+17%)
2012: 304 miljarder kr (-2%)
2013: 273 miljarder kr (-10%)
2014: 283 miljarder kr (+4%)
Dvs intäktsrekord år 2008 innan den globala finanskrisen drabbade Volvo negativt.
Men redan år 2011 blev det nytt intäktsrekord.
Därefter har Volvos intäkter legat lägre tre år i rad.
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
1999: 27%*
2000: 5%
2001: -0,4%
2002: 2%
2003: 1%
2004: 7%
2005: 8%
2006: 8%
2007: 8%
2008: 5%
2009: -8%
2010: 7%
2011: 9%
2012: 6%
2013: 3%
2014: 2%
*5% exkl reavinst från avyttringen av Volvos personbils-verksamhet.
Efter några skrala år sedan IT-bubblan spruckit efter år 2000, tog högkonjunkturen fart och Volvo visade goda rörelsemarginaler under de fyra åren 2004, 2005, 2006 och 2007.
Och enl ovan hade Volvo även goda intäktsökningar under de fyra åren (och även 2008).
Därefter slog den globala finanskrisen igenom med brakförlust 2009.
Men sedan snabb återhämtning 2010 och 2011.
Efter det har luften gått ur igen 2012, 2013 och 2014.
Nettoresultat (resultat efter skatt):
1999: 32 miljarder kr
2000: 5 miljarder kr
2001: -1,5 miljarder kr
2002: 1 miljard kr
2003: 0,3 miljarder kr
2004: 10 miljarder kr
2005: 13 miljarder kr
2006: 16 miljarder kr
2007: 15 miljarder kr
2008: 10 miljarder kr
2009: -15 miljarder kr
2010: 11 miljarder kr
2011: 18 miljarder kr
2012: 11 miljarder kr
2013: 4 miljarder kr
2014: 2 miljarder kr
Resonemangen ovan går igen även i dessa siffror:
...lågkonjunktur efter att IT-bubblan sprack år 2000
...goda år under de fem åren 2004-2008
...global finanskris 2009
...goda återhämtningsår 2010 och särskilt rekordåret 2011
...successiv försämring under de senaste tre åren 2012-2014
Nettoresultat per aktie:
1999: 14,60 kr
2000: 2,24 kr
2001: -0,70 kr
2002: 0,66 kr
2003: 0,14 kr
2004: 4,72 kr
2005: 6,44 kr
2006: 8,03 kr
2007: 7,37 kr
2008: 4,90 kr
2009: -7,26 kr
2010: 5,36 kr
2011: 8,75 kr
2012: 5,44 kr
2013: 1,77 kr
2014: 1,03 kr
Aktieutdelning avseende respektive år (utbetalad under våren året därpå):
1999: 1,40 kr
2000: 1,60 kr
2001: 1,60 kr
2002: 1,60 kr
2003: 1,60 kr
2004: 2,50 kr
2005: 3,35 kr
2006: 10,00 kr
2007: 5,50 kr
2008: 2,00 kr
2009: 0 kr
2010: 2,50 kr
2011: 3,00 kr
2012: 3,00 kr
2013: 3,00 kr
2014: 3,00 kr*
*Förslag inför Volvos bolagsstämma 1 apr 2015.
Aktieutdelningens andel av nettoresultatet per aktie under respektive år:
1999: 10%
2000: 71%
2001: -229%
2002: 242%
2003: 1 143%
2004: 53%
2005: 52%
2006: 125%
2007: 75%
2008: 41%
2009: 0%
2010: 47%
2011: 34%
2012: 55%
2013: 169%
2014: 291%
Sammantaget under de 15 åren 1999-2014 har Volvo
...tjänat ihop ett samlat nettoresultat på 63,49 kr
...lämnat aktieutdelningar på 45,65 kr
Det innebär att utdelningarna uppgått till 72% av nettoresultatet under denna period.
Ett intryck är att:
...60-65 kr i intjänat nettoresultat per aktie under 15 år är för lite för Volvo.
...en utdelningsandel på 72% är för mycket för Volvo.
Dvs Volvo har tjänat för lite men betalat ut för mycket i aktieutdelningar.
Istället borde mera pengar ha behållits i bolaget som buffert mot sämre tider etc.
Volvo kan sägas bestå av:
...huvudverksamheten ("industrirörelsen")
...kundfinansierings-verksamhet
...övrig verksamhet
Industrirörelsen är alltså Volvos egentliga verksamhet.
Den har haft följande ekonomiska utveckling de senaste åren:
Industrirörelsens intäkter:
1999: 116 miljarder kr
2000: 120 miljarder kr (+3%)
2001: 181 miljarder kr (+50%)
2002: 177 miljarder kr (-2%)
2003: 175 miljarder kr (-1%)
2004: 202 miljarder kr (+16%)
2005: 231 miljarder kr (+14%)
2006: 249 miljarder kr (+8%)
2007: 277 miljarder kr (+11%)
2008: 295 miljarder kr (+7%)
2009: 208 miljarder kr (-29%)
2010: 257 miljarder kr (+23%)
2011: 304 miljarder kr (+18%)
2012: 296 miljarder kr (-2%)
2013: 265 miljarder kr (-10%)
2014: 276 miljarder kr (+4%)
Industrirörelsens andel av Volvos totala intäkter:
1999: 93%
2000: 93%
2001: 95%
2002: 95%
2003: 95%
2004: 96%
2005: 96%
2006: 96%
2007: 97%
2008: 97%
2009: 95%
2010: 97%
2011: 98%
2012: 97%
2013: 97%
2014: 98%
Dvs industrirörelsen utgör nästan hela Volvo.
Industrirörelsens rörelsemarginal:
1999: 29%
2000: 6%
2001: -0,4%
2002: 2%
2003: 1%
2004: 7%
2005: 8%
2006: 8%
2007: 7%
2008: 5%
2009: -8%
2010: 7%
2011: 9%
2012: 5%
2013: 2%
2014: 1%
Industrirörelsens intäkter under 2014 var fördelade enl följande på produktkategori:
lastbilar 69%
byggmaskiner 19%
bussar 7%
båtmotorer 3%
övrigt 2%
Summa industrirörelsens intäkter 100% (276 miljarder kr)
Dvs lastbilar och byggmaskiner är Volvos klart största produktkategorier.
De svarar tillsammans för 88% av industrirörelsens intäkter (som i sin tur alltså utgör 98% av Volvos totala intäkter).
Ekonomisk utveckling för Volvos lastbilar och byggmaskiner de senaste åren:
Intäkter för lastbilarna:
1999: 60 miljarder kr
2000: 59 miljarder kr (-2%)
2001: 117 miljarder kr (+97%)
2002: 119 miljarder kr (+2%)
2003: 117 miljarder kr (-2%)
2004: 137 miljarder kr (+17%)
2005: 155 miljarder kr (+14%)
2006: 171 miljarder kr (+10%)
2007: 188 miljarder kr (+10%)
2008: 203 miljarder kr (+8%)
2009: 139 miljarder kr (-32%)
2010: 167 miljarder kr (+20%)
2011: 199 miljarder kr (+19%)
2012: 192 miljarder kr (-3%)
2013: 178 miljarder kr (-7%)
2014: 191 miljarder kr (+7%)
Hyggligt i alla fall med en viss intäktsökning för Volvos lastbilar under 2014, efter nedgångarna 2012 och 2013.
Lastbilarnas andel av industrirörelsens totala intäkter:
1999: 52%
2000: 49%
2001: 65%
2002: 67%
2003: 67%
2004: 68%
2005: 67%
2006: 69%
2007: 68%
2008: 69%
2009: 67%
2010: 65%
2011: 66%
2012: 65%
2013: 67%
2014: 69%
Lastbilarnas rörelsemarginal:
1999: 5%
2000: 2%
2001: -2%
2002: 1%
2003: 3%
2004: 7%
2005: 8%
2006: 8%
2007: 8%
2008: 6%
2009: -8%
2010: 6%
2011: 9%
2012: 5%
2013: 3%
2014: 2%
//Edit: Som synes är Volvos ekonomiska utveckling konjunkturkänslig, vilket gör att aktiens motiverade värde (tex p/e-tal) blir lägre än annars pga de stora variationerna.
Som det är nu känns det som att:
...de goda åren 2004-2008 berodde på en falsk låneboom i USA
...Det ledde sedan till finanskrisen 2009.
...Snabb återhämtning därefter i och för sig, men återhämtningen kan sägas bero på att jättebelopp har lånats av länderna för att "hoppa över" konjunktursvackan pga finanskrisen.
Risken med det är att om de enorma stimulanserna inte fungerar och vi ändå hamnar i en svacka, så sitter vi där med både lågkonjunktur och enorm skuldsättning.
Resonemang i linje med det i tidigare blogginlägg från 4 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-update
Dvs det känns inte som att det är en långsiktigt sund utveckling för världskonjunkturen.
Det gör därmed att man drar sig för att tycka aktier som Volvo känns lockande.
Även verkar det som att den skumma starka konjunkturen i Kina börjar ge vika med försvagad lastbilsmarknad och tex att Volvo gör kundförluster i Kina.
//
Intäkter för Volvos byggmaskiner:
1999: 19 miljarder kr
2000: 20 miljarder kr (+6%)
2001: 21 miljarder kr (+6%)
2002: 21 miljarder kr (-1%)
2003: 23 miljarder kr (+10%)
2004: 29 miljarder kr (+27%)
2005: 35 miljarder kr (+19%)
2006: 42 miljarder kr (+21%)
2007: 54 miljarder kr (+27%)
2008: 56 miljarder kr (+5%)
2009: 36 miljarder kr (-36%)
2010: 54 miljarder kr (+51%)
2011: 64 miljarder kr (+18%)
2012: 64 miljarder kr (0%)
2013: 53 miljarder kr (-16%)
2014: 53 miljarder kr (-1%)
Dvs Volvos byggmaskiner verkar vara ännu konjunkturkänsligare än lastbilarna, med ännu större variationer i intäkterna.
Otroliga intäktsökningar under femårsperioden 2003-2007, men det innehåller väl delvis företagsköp.
Även fin utveckling totalt under 15-årsperioden 1999-2014:
...från intäkter på 19 miljarder kr år 1999
...till intäkter på 53 miljarder kr år 2014 (och innan dess toppar på 64 miljarder kr både 2011 och 2012)
Byggmaskinerna är väl för övrigt en typisk verksamhet som gynnats av byggboomen i Kina, där jättelika spökstäder byggts för billiga lån från kinesiska staten.
Men när/om luften går ur Kina, så gör det även att luften går ur Volvos byggmaskiner.
Byggmaskinernas andel av industrirörelsens intäkter:
1999: 16%
2000: 17%
2001: 12%
2002: 12%
2003: 13%
2004: 15%
2005: 15%
2006: 17%
2007: 19%
2008: 19%
2009: 17%
2010: 21%
2011: 21%
2012: 21%
2013: 20%
2014: 19%
Byggmaskinernas rörelsemarginal:
1999: 9%
2000: 8%
2001: 2%
2002: 2%
2003: 4%
2004: 6%
2005: 8%
2006: 10%
2007: 8%
2008: 3%
2009: -11%
2010: 11%
2011: 11%
2012: 9%
2013: 5%
2014: 1%
Dvs byggmaskinerna verkar i snitt ha en högre rörelsemarginal än lastbilarna.
Under goda år blir intjäningen riktigt stor för byggmaskinerna.
Åren 2010-2012 tjänade Volvo ett rörelseresultat på rekordhöga 6-7 miljarder kr per år på byggmaskinerna.
Lastbilarna hade ett fantastiskt toppår 2011 med ett rörelseresultat på 18 miljarder kr.
2007 (före finanskrisen) var också bra med ett rörelseresultat på 15 miljarder kr för lastbilarna.
Sämst för både byggmaskinerna och lastbilarna var finanskris-året 2009.
Då gjorde byggmaskinerna en rörelseförlust på 4 miljarder kr och lastbilarna en rörelseförlust på 11 miljarder kr.
De stora variationerna i resultatet mellan goda och dåliga år är typiskt för konjunkturkänsliga bolag.
Det gör att sådana bolags aktier bör värderas lägre (med tex lägre motiverat p/e-tal) än andra bolag (förenklat och allt annat lika).
Negativt att både lastbilarna och byggmaskinerna verkar ha haft en svacka under 2014 (i och för sig delvis pga negativa engångsposter).
Som nämnt Volvos nettoresultat per aktie de senaste åren:
2009: -7,26 kr
2010: 5,36 kr
2011: 8,75 kr
2012: 5,44 kr
2013: 1,77 kr
2014: 1,03 kr
Och Volvos B-aktie nu i 94 kr (slutkursen mån 9 feb 2015).
Dvs den resultathistoriken gör ju inte aktien lockande på nuvarande höga nivå.
Dessutom har Volvo en inte försumbar skuldsättning vilket ökar risken i aktien.
Industrirörelsen hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 10 miljarder kr per slutet av 2014.
Men inkl pensionsskulder var nivån 26 miljarder kr.
I och för sig positivt att skuldsättningen har minskat, bla tack vare avyttringen av Volvo Rents för 7 miljarder kr vilket erhölls i början av 2014.
Hela Volvo är värt drygt 200 miljarder kr på börsen vid börskurs 94 kr för B-aktien och 94,85 kr för A-aktien.
Nettoskulden på 26-27 miljarder kr motsvarar därför 13% av börsvärdet.
Det kan man tycka är för högt för ett konjunkturkänsligt bolag som Volvo som istället borde ha en stor nettokassa (på tex 10% av börsvärdet) som buffert.
Gardell har som nämnt tyckt att Volvo borde ha delat ut ännu mera pengar till aktieägarna, vilket enl Carl Bennet skulle ha lett till att Volvo tom gick omkull.
//Edit: Även stora ia-tillgångar som risk i balansräkningen
Volvo hade per slutet av 2014 ev "luft" i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (ia-tillgångar) bokförda till 37 miljarder kr.
Det motsvarade då:
...10% av Volvos totala bokförda tillgångsvärde
...46% av Volvos egna kapital
Dvs om denna luft visar sig värdelös, måste Volvo göra nedskrivningar på 37 miljarder kr vilket då utraderar nästan hälften av V:s egna kapital.
Risk för att långivarna då kräver kapitaltillskott från aktieägarna, genom utförsäljning av stora mängder nya Volvo-aktier vilket då sätter press på aktien?
Dvs bolag med stora ia-tillgångar innebär förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I och för sig finns bolag med relativt sett ännu större ia-tillgångar än Volvo.
Men Volvos nivå är inte heller försumbar.
Se Danske Bank ovan som under 2014 plötsligt tvingades göra nedskrivningar på 9 miljarder kr av ia-tillgångarnas bokförda värde.
Ia-tillgångar uppstår ju ofta pga företagsköp (om det köpande bolaget köper ett bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden).
Tex enl ovan tvingades Volvo visa upp en reaförlust på 1,5 miljarder kr när Volvo Rents såldes (även om avyttringen gav Volvo en köpeskilling på 7 miljarder kr).
Dvs det innebar att den verksamheten tidigare var bokförd till 1,5 miljarder kr för högt värde.
Risk för flera sådana "lik i garderoben" hos Volvo?
//
Tidigare var det tex tal om att Volvo genomgick en period av tunga investeringar i nya produktmodeller etc, vilket skulle ge skördetid senare.
Men någon sådan skördetid har det inte blivit.
Varför inte?
Pga den hårda konkurrensen?
Pga svagare världskonjunktur än väntat?
Pga interna organisationsproblem etc?
Ev kritik mot Volvos vd Olof Persson pga det.
Gardell sa ju tidigare tex att Volvo måste kunna visa upp en bättre utveckling under 2014.
Men så blev det inte.
Mer om hur man beräknar en akties motiverade p/e-tal i tex tidigare blogginlägg från 27 dec 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Säg att Volvo-aktien under normala omständigheter (dvs under ett år med normalt nettoresultat och normal räntenivå) bör värderas till ett p/e-tal på max 10.
Vid nuvarande rekordlåga räntenivå är ev ett p/e-tal på 15 motiverat, men man kan ju anta att den nuvarande räntenivån inte är bestående och att den lär normaliseras på klart högre nivå de kommande åren.
Då kan man ju inte värdera aktien till p/e 15 (vilket förutsätter nuvarande rekordlåga ränta i evighet).
Vad är då ett normalårsresultat för Volvo?
Antag tex följande:
...lastbilarnas intäkter 200 miljarder kr
...lastbilarnas rörelsemarginal 5%
...lastbilarnas intäkter utgör 70% av industrirörelsen
...byggmaskinernas intäkter 60 miljarder kr
...byggmaskinernas rörelsemarginal 7-8%
...byggmaskinernas intäkter utgör 20% av industrirörelsen
...övriga intäkter knappt 30 miljarder kr
...rörelsemarginal 6% på övriga intäkter
...6% årsränta på nettoskulden
...skattesats 25%
...2,1 miljarder st utestående Volvo-aktier
Då blir Volvos siffror totalt:
...intäkter ca 290 miljarder kr
...rörelsemarginal 5-6%
...rörelseresultat drygt 16 miljarder kr
...räntekostnad 1,6 miljarder kr
...resultat före skatt 14-15 miljarder kr
...skattekostnad 3-4 miljarder kr
...nettoresultat 11 miljarder kr
...nettoresultat per aktie ca 5 kr
Med ett motiverat p/e-tal på 10 blir Volvo-aktiens motiverade värde därmed ca 50 kr.
Men ändå står Volvo-aktien istället i 94 kr!
Här blir aktiens rekommendation därför "sälj".
Förhöjd risknivå i Volvo-aktien pga
konjunkturkänslighet (och vacklande konjunktur för närvarande)
ganska hög skuldsättning
hård konkurrens
stigande räntenivå framöver (höjer aktieinvesterares avkastningskrav, och höjer dessutom räntekostnaden på Volvos stora nettoskuld)
Men samtidigt:
- positiva valutaeffekter under 2015
(Dock blir ju valutaeffekterna bara en engångsgrej om tex dollarn inte fortsätter stiga.)
Aktieanalytikerna är rejäla optimister och räknar i snitt med följande ekonomiska utveckling för Volvo de närmaste åren:
Intäkter:
2014 (faktiskt utfall): 283 miljarder… [content has been truncated]