Nationalekonomen Vilfredo Paretos forumulerade vinnar-konceptet redan för hundra år sedan, och det håller fortfarande.
Hans studier visade att 20 procent av Italiens befolkning ägde 80 procent av landets egendom. Denna observation har senare, av andra, generaliserats till den så kallade Paretoprincipen som innebär att 20 procent av orsakerna står för 80 procent av verkan.
Det har visat sig att den principen gäller i en rad sammanhang.
I stora odlingar visade det sig t.ex. att det var 20% av plantorna som stod för 80% av skörden. Enligt paretoprincipen är det även 20% av av felorsakerna som orsakar 80% av felen.
I aktiesammanhang skulle Paretopricipen kunna formuleras:
Tjugo procent av aktierna skapar 80 procent av problemen.
Regeln, som även går under benämningen - 80/20 - innebär att man vinner på att kapa 20 procent - en femtedel - av sina innehav i börsportföljen, om man känner sig orolig. Att plocka bort en del av riskmomentet är betydligt lättare än att finna nya vinnare.
I en aktieportfölj svarar ofta den sämsta femtedelen för den mesta oron. Det innebär att största ansträngningarna, och tankemödan läggs ned där. Kan man göra sig av med denna riskfaktor, så har man sannolikt mycket att vinna.
Dagens Industris Björn Wilke påpekar att tajmning och fingertoppskänsla fortfarande är betydelsefulla faktorer, men att 80/20 regeln alltjämt, trots sina hundra år, är tillämplig i börsvärlden.
Jag känner igen mig själv i resonemanget, och passar därför på att lyfta fram tankegången till diskussion.
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vilfredo_Pareto
http://sv.wikipedia.org/wiki/Paretoprincipen
http://www.foretagande.se/Forsaljning-och-Marknadsforing/Paretoprincipen-80/20-regeln.html
http://finansfilosofen.blogspot.com/2009/01/paretoprincipen-8020-regeln.html
…