Tittar man på grupper av djur så ser man att de har fler antal ögon, öron och näsor som kan upptäcka rovdjur. Generellt är djur i grupp mer känsliga för risk än vad de är när de är i isolering. Ju större gruppen är ju tidigare och snabbare tenderar de att fly ifrån fara. Men hur är det med oss människor?
En flock får i Argentina. Bild lånad från http://amazingdata.com
Vi vet alla att grupptryck har ett stort inflytande även på oss människor. Vi har troligtvis alla gjort något i grupp som vi aldrig skulle ha gjort själva. Frågan är dock om vi medvetet rättar oss efter flocken/gruppen eller om gruppen fungerar nästan som en magnetisk automatisk kraft?
Den frågan reddes ut i följande experiment:
Försökspersoner bads uppskatta om ett tredimensionellt objekt var likadant som ett annat objekt. Ibland fick personerna som testades göra sin uppskattning i isolering och ibland fick de samtidigt se fyra andra försökspersoners svar (eller datorer med fyra försökspersoners svar på). De andras svar var manipulerade av testpersonalen utan försökspersonernas vetskap. När uppskattningen gjordes i isolering svarade personerna rätt 84 procent av tiden. När de fyra datorerna svarade fel (som försökspersonen såg och trodde att de var svaren ifrån de andra i försökspersonsgruppen) svarade de rätt 68 procent av gångerna. När försökspersonerna kunde se allas svar svarade bara 59 procent rätt. Hjärnröntgen visade att när personerna svarade som gruppen minskade aktiviteten i frontala cortex i hjärnan. När personerna svarade i motsats till de andra i gruppen kunde man se en intensiv aktivitet i Amygdala vilket inte gick att se när försökspersonerna svarade i isolering. (Källa)
Jag skrev tidigare om ett likanden experiment:Flockens psykologi
Gregory Berns som ledde studien förklarade aktiviteten i Amygdalan som ett tecken på den känslomässiga belastningen som skapas när vi står upp för vad vi tror på. Social isolering aktiverar samma delar av hjärnan som aktiveras av fysik smärta. Han sammanfattar att vi inte följer flocken/gruppen för att vi medvetet väljer det, utan för att det gör ont att inte följa den.
När vi ansluter oss till en grupp är våra känslor inte längre unika. Hjärnröntgen användes på försökspersoner som fick titta på en film (spagetti western ”The good, the Bad and the Ugly”) för att undersöka hur likartat våra hjärnor reagerar. Studien visade att våra hjärnor reagerar på ett mycket liknande sätt som forskarna kallade ”Ticka tillsammans”. Försökspersonernas hjärnor var speciellt benägna att reagera likadant vid t.ex. pistolskott, explosioner eller plötsliga vändningar i handlingen. När känslorna svallar verkar våra hjärnor nästan tänka som en.
”Ticka tillsammans” tyder på att våra egna känslor har en tendens att reagera i fas med andra människors känslomässiga reaktioner på samma stimuli. Vi agerar i flock delvis på grund av att, trots att vi är individer, våra hjärnor reagerar likadant under liknande omständigheter.
Så om finansiella nyheter gör att vi känner oss oroliga, överraskade, upprymda eller rädda så är chansen stor att andra investerare känner det samma. Att vara en del av en grupp av investerare kan göra att man känner sig säkrare när allt går bra. Men när risken ökar är man nog inte säkrare om man är fler, speciellt med tanke på att det nästan gör fysiskt ont att gå emot flocken/gruppen.
Foto av © Lee Sie från National Geographic fototävling 2011
Mycket av informationen i detta inlägg kommer ifrån Jason Zweigs artikel “Fear” från år 2007.
Besök gärna min blogg där ni hittar information om min Utmaning och fler inlägg om finansiell psykologi!