Varning för börsintroduktioner

2013-11-22 07:34, Edited at: 2013-12-19 10:49

Varför dyker det nu plötsligt upp ett antal bolag som är på väg att börsintroduceras? Jo, givetvis för att börsen ligger nära rekordnivåer och säljarna ser en chans att avyttra dyrt.

Ett särskilt varningens finger finns skäl att höjas för bolag som ska börsintroduceras där så kallade riskkapitalbolag är ägare och nu säljer ut aktier i samband med börsintroduktionen.

Bakom riskkapitalbolag står smart folk vars enda inriktning är att köpa bolag billigt och sälja dem dyrt, och därigenom uppnå högsta möjliga avkastning till de som har investerat i riskkapitalbolagets fonder.

Ofta lyckas riskkapitalbolagen därigenom uppnå en avkastning som historiskt har varit bättre än börsen.

Man vill alltså inte vara motpart till riskkapitalbolag i en affär.

Snarare tyder ett sådant här läge på att det är mer motiverat att köpa Xact Bear-instrument (som stiger i värde när börsen faller), köpa på sig ett lager konservburkar, krypa ner i en betongbunker och invänta börskraschen.

Bla har amerikanska storinvesteraren Carl Icahn de senaste dagarna varnat för aktier.

Enl nyhetsbyrån Reuters har han bla sagt följande:

"I'm very cautious on equities today."

"This market could easily have a big drop."

Han anser att amerikanska centralbanken Federal Reserves kraftiga stimulansåtgärder har varit en drivkraft för att blåsa upp börsbolagens vinster på konstgjord väg skriver Reuters:

Icahn flagged the Fed's flood of money as a driver behind "manufactured" earnings.

Enl Icahn:

"I think a lot of the earnings that you see are a bit of a mirage.

The earnings are coming because you have very low interest rates, not because of corporate strength."

http://www.reuters.com/article/2013/11/21/us-investment-summit-equities-idUSBRE9AK1BH20131121

Mer om Icahn och hans goda track record bla i tidigare blogginlägg från 17 nov 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-spectra-energy

Bolag som är på gång att börsintroduceras bla:

Sanitec (toalett-tillverkare, första halvan av dec 2013 med värdering till börsvärde 6-7 miljarder kr)

Platzer (fastighetsbolag, före julen 2013)

Lindorff (inkassobolag, första halvåret 2014)

//Tillägg 19 dec 2013

Familjen Wallenberg-kontrollerade investmentbolaget Investor äger 58% av Lindorff: http://www.investorab.se/vara-investeringar/finansiella-investeringar/partneragda/lindorff/

Och artikel i Dagens Industri om att Investors ägarandel i Lindorff nu kan vara värd 8-9 miljarder kr: http://www.di.se/artiklar/2013/12/19/lindorff-ett-miljardklipp-for-investor/?qr=i-dag

Det skulle göra hela Lindorff värt ca 14-16 miljarder kr.

Enl DI spekuleras sedan ett par veckor i att Lindorff kan vara värt 15 miljarder kr.

Värderingen av Lindorff har enl DI gynnats av börsintroduktionen av konkurrenten Arrows i London nyligen.

Arrows-aktien har stigit med 20% efter sin börsintroduktion och Arrows-aktien värderas nu till ett p/e-tal på nästan 19 (beräknat som börskurs delat med resultatet per aktie för senast rapporterade 12 mån).

Riskkapitalbolaget Altor är den andra delägaren i Lindorff, och enl DI har Altor/Investor fortsatt planer på att börsintroducera Lindorff under första halvåret 2014.

En källa uppger för DI att det kan bli "mycket snart", dvs i början av 2014.

Följande aktiemäklarfirmor/banker har enl nyhetsbyrån Reuters fått uppdraget att börsintroducera LIndorff:

Carnegie
SEB
Morgan Stanley
Goldman Sachs

//

Candy King (godisbolag, 2014, 2 miljarder kr)

Dustin (e-handel)

Wrist (logistik)

Apoteket Hjärtat (apotekskedja)

Hemfosa (fastighetsbolag)

//Tillägg 26 nov 2013

Besked om att Hemfosa ska börsintroduceras under första halvåret 2014: www.avanza.se/placera/telegram/2013/11/26/bors-fastighetsbolaget-hemfosa-planerar-borsnotering-1h-2014.html

Enl nyhetsbyrån Direkt i länken:

"Hemfosa äger kommersiella fastigheter i Sverige med ett totalt fastighetsvärde på cirka 16 miljarder kronor.

Bolaget ägs av institutionella investerare och anställda."

//

Rusta (butikskedja)

Mölnlycke (plåster och övrig sårvård etc)

ISS (städfirma etc)

Nefab (förpackningar i trä)

Inwido (fönstertillverkare)

http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/11/11/toaletter-till-borsen/

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/lista-bolagen-pa-vag-till-borsen_8724910.svd?sidan=1

www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/11/19/ny-vag-av-introduktioner-vantas.html

Bolag på listan ovan som ägs av riskkapitalbolag och liknande, bla:

Sanitec (ägs av riskkapitalbolaget EQT)

Lindorff (Investor, Altor)

Candy King (Accent Equity, EQT)

Dustin (Altor)

Wrist (Altor)

Apoteket Hjärtat (Altor)

Mölnlycke (Investor)

ISS (EQT)

Nefab (Nordic Capital)

Inwido (Ratos)

Sanitec

Enl den första länken ovan (daterad 11 nov 2013) har tidningen Dagens Industri skrivit att toalett-tillverkaren Sanitec väntas börsintroduceras till en värdering kring 8 miljarder kr.

Enl den andra länken (daterad 16 nov 2013) ligger värderingen på 6-7 miljarder kr.

Dvs har de tvingats sänka utförsäljningspriset för att locka investerare (eller är värderingarna beräknade på olika sätt)?

Just Sanitec är ett riskkapitalbolags-ägt bolag där riskkapitalbolaget EQT är ägare.

Det blir en dubbel varningssignal, dels för att Sanitec är riskkapitalbolags-ägt och dels för att Sanitec har haft en skakig historik.

Enl den första länken ovan:

"För bolaget (dvs Sanitec) blir börsintroduktionen slutet på en lång resa med EQT som ägare.

Riskkapitalbolaget (EQT) köpte Sanitec 2005 men under finanskrisen var bolaget (Sanitec) _på väg att knäckas av stora lån och EQT tvingades skjuta till mer kapital samtidigt som bankerna förlorade stora pengar.

Sedan dess har EQT flera gånger försökt sälja bolaget.

Nu passar EQT på att utnyttja det goda börsklimatet och annonserar introduktionen redan den här veckan."_

Tex artikel från Realtid.se 15 dec 2008:

"Toaproblem för EQT

Riskkapitalbolaget EQT har inlett förhandlingar med bankerna om att sänka skuldnivån i EQT:s finska toalettstols-tillverkare Sanitec."

http://realtid.se/ArticlePages/200812/15/20081215083406_Realtid654/20081215083406_Realtid654.dbp.asp

Realtid.se 27 apr 2009:

"En miljard avvärjer Sanitec-kollaps

Den skuldtyngda badrumstillverkaren Sanitec, med 9 000 anställda, räddas från finansiell kollaps av huvudägaren EQT, Wallenbergsfärens riskkapitalbolag."

http://realtid.se/ArticlePages/200904/27/20090427074223_Realtid748/20090427074223_Realtid748.dbp.asp

Och Realtid.se 6 maj 2013:

"EQT:s portföljbolag tvingat till miljardlån

Sanitec tar in 2,1 miljarder via obligationsemission."

http://realtid.se/ArticlePages/201305/06/20130506082518_Realtid251/20130506082518_Realtid251.dbp.asp

I Avanza-länken ovan berörs hur riskkapitalbolagen tidigare börsintroducerade en rad bolag under 2010 och 2011 men att det ofta blev misslyckade aktieinvesteringar:

"Allt som oftast var (...) introduktionerna den gången fullvärderade på dessutom ganska optimistiska prognoser vilket förtog poängen med att teckna sig i introduktionerna.

_Bolagen var också i många fall relativt högt skuldsatta.

Kurserna föll inte sällan efter introduktionen och i vissa fall, som exempelvis mjukvarubolaget Episerver, drogs noteringen tillbaka på grund av lågt intresse"_

Och:

"Den svaga utvecklingen för många av den senaste vågens introduktioner (dvs bla riskkapitalbolagens börsintroduktioner 2010 och 2011) gör att det säkert kommer att finnas en viss misstänksamhet och avvaktande inställning till nyintroduktioner, speciellt om det är riskkapitalbolag som står som avsändare."

Ett av bolagen som är på väg till börsen enl listan ovan är börsnoterade investmentbolaget Ratos fönstertillverkare Inwido.

Lustigt nog har Ratos vd Susanna Campbell själv så sent som i apr 2013 beklagat sig över svårigheten att börsintroducera bolag pga investerares misstänksamhet mot riskkapitalbolagen som utförsäljande ägare.

Text från 22 apr 2013:

Ratos vd Susanna Campbell:

_"Investerare sågar riskkapitalbolagens börsintroduktioner"

Hon har sagt att en förklaring till att det är så få börsintroduktioner nuförtiden är att de flesta bolag som skulle kunna börsintrodueras ägs av riskkapitalbolag, men att investerare inte vill investera i bolag som börsintroduceras av riskkapitalbolag (se nedan).

(Mitt svar: Riskkapitalbolagen är finansiella rovdjur som lever på att köpa bolag billigt och sälja dem dyrt, så varför skulle någon vilja investera i bolag som ett riskkapitalbolag vill sälja. Aktier i bolag som tidigare börsintroducerats av riskkapitalbolag har historiskt gått dåligt på börsen.)

Videoklipp där Campbell intervjuas på Avanzas konferens "Avanza Forum 2013" (19 mars 2013): http://www.youtube.com/watch?v=ClL99W4ue3k

Campbell 13 minuter och 43 sekunder in i klippet:

-- Sedan har det ju tyvärr - som jag har uppfattat det i alla fall - uppstått ett litet misstroende mellan investerare (institutionella investerare på börsen) och de som kommer och börsnoterar, framför allt om det då är riskkapitalbolags-ägda bolag.

-- Nu drabbar väl inte det fullt ut Ratos. Vi ses som något annat. Men tittar man på private equity-fonderna så äger ju de idag alla de flesta bolag som skulle kunna passa på börsen. Inte alla, men majoriteten måste i så fall komma därifrån.

-- Och det finns ett litet misstroende där - som jag har uppfattat det - från investerarnas sida._

Ex på riskkapitalbolags-ägda bolag som har börsintroducerats:

Byggmax
MQ
Cloetta
Finnvedenbulten

Utveckling av dessa bolags aktier nedan.

Byggmax

Byggvarukedjan Byggmax börsintroducerades våren 2010 av ägaren riskkapitalbolaget Altor.

Börsintroduktionens utförsäljningspris för Byggmax-aktien sattes först till intervallet 46-57 kr.

Den slutliga nivån hamnade sedan på 46 kr (pga investerarnas skepsis?).

Och vad har hänt sedan dess?

Jo, i dagsläget (dvs 3-4 år senare) ligger börskursen i 48,30 kr - alltså nästan oförändrat.

Och aktien har varierat kraftigt.

Inledningsvis fanns en optimism och aktien steg till över 60 kr.

Därefter insåg investerare att utvecklingen blev mycket sämre än väntat för Byggmax varvid börskursen sjönk till en botten på 23-24 kr hösten 2011.

Därefter började aktien repa sig.

Undertecknad själv var skeptisk och satte rekommendationen "fullvärderad" på Byggmax-aktien enl ett tidigare blogginlägg från 20 jan 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/byggmax/byggmax-fullvarderat

Då låg aktien i 32,50 kr.

Och sedan dess har den alltså fortsatt till 48,30 kr.

Men det är alltså inte mer än ca oförändrat sedan börsintroduktionen våren 2010.

I sanningens namn ska tilläggas att Byggmax-aktien sedan börsintroduktionen även gett aktieutdelningar på totalt över 5 kr:

Avseende år 2010 (utbetalt våren 2011): 1,50 kr
Avseende år 2011 (utbetalt våren 2012): 1,80 kr
Avseende år 2012 (utbetalt våren 2013): 2 kr

46 kr investerat i Byggmax-aktien vid börsintroduktionen våren 2010 har alltså fram tills idag gett 53,60 kr (börskurs 48,30 kr plus aktieutdelningar 5,30 kr).

Det innebär en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) på 16-17% totalt under de 3-4 åren sedan börsintroduktionen.

Det kunde varit värre men det innebär bara en totalavkastning på 4-5% per år i snitt under perioden.

Som jämförelse är börsen som helhet upp nästan 50% på de 3-4 år sedan Byggmax börsintroduktion i början av juni 2010.

Det höga utförsäljningspriset för Byggmax-aktien gjorde alltså att det hittills varit en ogynnsam investering för aktieägarna.

Det kan alltså finnas skäl att särskilt avstå från kommande börsintroduktioner där Altor säljer ut bolag.

Enl listan ovan har Altor som nämnt flera bolag på gång för börsintroduktioner.

Frågan är även hur man mot bakgrund av ovanstående ska tolka det att Altor nu i veckan sålde ut ytterligare Byggmax-aktier (enl besked 20 nov 2013).

Altor sålde ut knappt 10 miljoner Byggmax-aktier för 50 kr per st: www.avanza.se/placera/telegram/2013/11/20/byggmax-altor-och-ordforande-har-salt-10-miljoner-aktier-ny.html

En tolkning är att det innebär säljsignal för Byggmax-aktien vid den kursnivån.

Altor har dock även efter den utförsäljningen kvar en ägarandel på ca 20% av Byggmax.

MQ

Finska riskkapitalbolaget Cap Man börsintroducerade klädbutikskedjan MQ i juni 2010 för ett utförsäljningspris på 32 kr per aktie.

En bottennivå på 13-14 kr nåddes våren 2013 och idag ligger aktien i 17,80 kr.

Här i bloggen fick aktien rekommendationen "sälj" vid börskurs 16,40 kr enl ett tidigare blogginlägg från 10 okt 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/mq-holding-ab/salj-mq-aktien

Finansiella rådgivare vid MQ:s börsintroduktion var banken SEB och aktiemäklarfirman Carnegie.

Och bla försöker Carnegie nu rädda upp läget genom att höja sin riktkurs för MQ-aktien från 20 kr till 25 kr med upprepad rekommendation "köp" enl en analys från ons 20 nov 2013: www.avanza.se/placera/telegram/2013/11/20/mq-carnegie-hojer-riktkursen-till-25-kr-20-upprepar-kop.html

Finnvedenbulten

Fordons-underleverantören Finnvedenbulten börsintroducerades i maj 2011 för en utförsäljningskurs på 49 kr.

Det var riskkapitalbolaget Nordic Capital som då sålde ut Finnvedenbulten med Carnegie och Handelsbanken som finansiella rådgivare.

Våren 2013 nådde aktien en bottennivå på 26-27 kr och därefter har den repat sig till nuvarande börskurs på 47,50 kr.

Dvs återigen ett exempel på riskkapitalbolagens skickliga förmåga att börsintroducera bolag för högt pris.

Sedan börsintroduktionen har Finnveden-aktien gett aktieutdelningar på totalt 4 kr:

Avseende 2011 (utbetalt våren 2012): 2 kr
Avseende 2012 (utbetalt våren 2013): 2 kr

Men det innebär ändå bara att 49 kr investerat i aktien vid börsintroduktionen i maj 2011 har gett 51,50 kr (börskurs 47,50 kr plus aktieutdelningar 4 kr) tom idag 2-3 år senare.

Det innebär en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) på 5% under hela perioden, jämfört med att börsen som helhet gett en totalavkastning på 19% under samma period.

Utifrån ovanstående kan det finnas skäl att särskilt avstå från Nordic Capitals kommande börsintroduktion av träförpackningsfirman Nefab.

//Edit: Enl Dagens Industri har Nordic Capitals frontfigur Robert Andreen mfl nyckelpersoner plockat ut nästan 3 miljarder kr från riskkapitalbolaget de senaste åren: http://borssnack.di.se/?f=1&t=2181042#msg14762220

Dvs de måste ha gjort väldigt goda affärer genom åren.

//

• Här i bloggen ansågs Finnvedenbulten-aktien vara "lågt värderad" och "köpvärd" enl ett tidigare blogginlägg från 1 feb 2012 då aktien låg i 45 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/bb-tools/harliga-trista-bolag-bb-tools-finnvedenbulten

• Det följdes sedan upp med att aktien ansågs vara "långsiktigt köpvärd" vid börskurs 40,50 kr i ett blogginlägg från 19 maj 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/avanza-bank/avanza-rejlers-finnvedenbulten

Lindab

Även börsnoterade investmentbolaget Ratos kan anses vara ett riskkapitalbolag, och inte heller Ratos självt klarar sig undan.

Ratos har varit storägare i plåtproduktbolaget Lindab och sålde i nov 2010 ut knappt 9 miljoner Lindab-aktier för 800-900 miljoner kr till aktieinvesterare: http://hugin.info/1180/R/1460344/399563.pdf

Lindab var då förvisso redan börsnoterat och Ratos sålde ut aktierna till professionella investerare som fick en liten rabatt jämfört med Lindabs dåvarande börskurs.

Men vad har hänt sedan dess?

Jo, det visar sig att Ratos ganska exakt prickade in Lindab-aktiens toppnivå varefter aktien sedan föll kraftigt till en botten på drygt 30 kr i slutet av 2011.

Därifrån har aktien repat sig något till nuvarande börskurs på 59,20 kr.

Det kan vara värt att ha i åtanke när Ratos ska genomföra ovannämnda börsintroduktion av fönstertillverkaren Inwido (även mot bakgrund av Ratos-vd:n Susanna Campbells ovannämnda skepsis till riskkapitalbolagens börsintroduktioner).

Även innan dess har Ratos visat prov på sluga affärer.

Ratos varmed om att köpa ut Lindab billigt från börsen år 2001 varefter Lindab börsintroducerades igen i dec 2006.

Intervallet för Lindab-aktiens utförsäljningspris var då 93-110 kr och det slutgiltiga utförsäljningspriset hamnade i topp på 110 kr.

Här i bloggen blev slutsatsen följande om Lindab i ett tidigare blogginlägg från 10 nov 2011:

"Bevaka välskötta Lindab

Börskurs nu 37-38 kr. Invänta nedgång till 30-35 kr. Köp då och invänta uppgång till minst 70 kr inom 4-5 år, eller att Lindab innan dess blir uppköpt igen."

http://www.redeye.se/aktiebloggen/bevaka-valskotta-lindab

Och det verkar ha stämt någorlunda hittills eftersom aktien därefter var ner till 31-32 kr i dec 2011 för att därefter hittills ha stigit till nuvarande börskurs 59,20 kr.

Scania

Som nämnt i listan ovan är familjen Wallenberg-kontrollerade investmentbolaget Investor i begrepp att vara med och börsintroducera bolag som inkassobolaget Lindorff och plåstertillverkaren Mölnlycke.

Då kan det finnas skäl att dra sig till minnes Investors börsintroduktion under 1990-talet av lastbilstillverkaren Scania som gjordes till ett skyhögt utförsäljningspris vilket fick aktieinvesterare att bli besvikna i efterhand.

Det var väl amerikanska investmentbanken Morgan Stanley och svenska banken SEB som var finnsiella rådgivare i samband med Scanias börsintroduktion.

Gambro

Och förutom att sälja Scania dyrt så har Investor bla köpt ut bolaget Gambro (som gör utrustning för behandling av njursjuka) billigt från börsen för att sedan sälja det vidare dyrt.

Bra för Investors aktieägare men negativt för Gambros övriga tidigare aktieägare.

Även EQT var med och köpa ut Gambro och sälja det vidare.

Det var i slutet av 2012 som Gambro såldes vidare till amerikanska konkurrenten Baxter.

Investor och EQT köpte ut Gambro från börsen för 35 miljarder kr år 2006 och har därefter sålt ut olika delar av Gambro för totalt 50 miljarder kr.

http://www.eqt.se/Newsroom/Press-Releases/2012/EQT-och-Investor-saljer-Gambro-till-Baxter/

Dvs återigen ett exempel på att man ej bör vara motpart till riskkapitalbolag i affärer.

Riskkapitalbolagen verkar alltid dra det längsta strået.

Om Gambro självt hade genomfört utförsäljningarna av sina olika delar hade ju de 50 miljarder kronorna istället kommit Gambros tidigare aktieägare till del.

I och för sig tog det 6-7 år för Investor och EQT att köpa Gambro för 35 miljarder kr och sälja det för 50 miljarder kr, vilket är ganska lång tid.

Men kunde Investor och EQT tex dessutom pumpa Gambro på kassaflöden under perioden?

Platzer

Som nämnt ovan är Göteborgs-baserade fastighetsbolaget Platzer nu på väg att börsintroduceras.

Handelsbanken, norska aktiemäklarfirman ABG-Sundal Collier, samt finansfirman Catella är finansiella rådgivare i samband med börsintroduktionen.

I och för sig är det inte riskkapitalbolag som säljer ut Platzer.

Platzer har istället en rad fastighetsrelaterade bolag mm som aktieägare före börsintroduktionen (bla fastighetsmogulen Erik Paulssons bolag Backahill): http://investors.platzer.se/sv/aktieagare

Och som det ser ut verkar det som att de (åtminstone inledningsvis) avser behålla sina aktier, medan det endast är helt nya Platzer-aktier som säljs ut till aktieinvesterare i samband med börsintroduktionen.

Men trots att Platzer ej är riskkapitalbolags-ägt råder här i bloggen en skeptisk inställning till fastighetsaktier, bla enl ett tidigare blogginlägg från 24 okt 2013 där aktien i fastighetsbolaget Klövern fick rekommendationen "sälj": http://www.redeye.se/aktiebloggen/klovern/salj-klovern-aktien

Fastighetsaktierna har under lång tid gynnats av ideala förutsättningar med god fastighetsmarknad underblåst av hygglig konjunktur och rekordlåga räntor.

Aktieinvesterare luras därför lätt att tro att de fortfarande är köpvärda, bla tack vare goda aktieutdelningar som ger bra "årsränta" i förhållande till börskursen.

Här är dock uppfattningen att det finns stora risker i fastighetsaktierna, tex om förutsättningarna skulle försämras med sämre konjunktur och högre ränta, särskilt eftersom fastighetsbolagen som regel har en mycket hög skuldsättning.

Dessutom är de börsnoterade fastighetsbolagen ofta inriktade på företagsfastigheter vilka är mer konjunkturkänsliga än bostadsfastigheter.

Det är därför inte omöjligt att fastighetsaktierna just nu ligger på vad som i efterhand kan visa sig ha varit toppnivåer.

Som ex på ett värstafalls-scenario som inträfft historiskt finns tex den allmänna svenska finans- och fastighetskraschen i början av 1990-talet.

Men visst kan fastighetsaktier bli en god investering om nuvarande ideala förutsättningar består i flera år till.

Tex Riksbankens styrränta ligger nu på låga nivån 1% och många fastighetsbolagens skuldräntor är ju mer eller mindre styrda av Riksbankens styrränta.

Riksbanken själv spår att styrräntan som huvudscenario kommer att stiga ganska kraftigt framöver till nästan 3% i slutet av 2016: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/

Hur mycket av fastighetsbolagens kassaflöden blir det då kvar efter avdrag för högre räntenivåer?

Fastighetsbolagen har ju delvis bundit sina skuldräntor men förr eller senare slår ju ett högre ränteläge igenom.

Enl Platzers q3/2013-resultatrapport betalar bolaget en årsränta på 3-4% på sina skulder, samtidigt som fastigheterna ger en årlig avkastning på 5-6% per år (fastigheternas årliga driftsnetto delat med fastigheternas bedömda marknadsvärden).

Om räntenivån stiger med ett par procentenheter (enl Riksbankens prognos) hamnar alltså Platzers årliga räntekostnad på samma nivå som avkastningen på fastigheterna.

Dock kan ju högre räntor även innebära andra positiva effekter såsom att det är ett tecken på stärkt konjunktur, vilket ger förutsättningar för ökad uthyrning och högre hyror.

Det kan dessutom indikera stigande inflation vilket i sig innebär ökade fastighetsvärden osv.

Platzers resultatrapport för jan-sep 2013: http://investors.platzer.se/afw/files/press/platzer/Platzer_delarsrapport_jan_sept_2013.pdf

Enl rapporten äger bolaget drygt 50 fastigheter med en yta på 400 000 kvadratmeter (motsvarande en kvadrat på drygt 600 gånger 600 meter).

Fastigheterna bedöms enl Platzer ha ett marknadsvärde på drygt 6 miljarder kr.

Bolaget är inriktat på företagsfastigheter i Göteborgs-trakten.

Platzer hade räntebärande skulder på drygt 4 miljarder kr per slutet av sep 2013.

Det innebär alltså en belåningsgrad på 66% (skulder i förhållande till fastigheternas marknadsvärde).

Det innebär att om fastigheterna sjunker i värde med 34% blir Platzer värdelöst för aktieägarna (eftersom fastigheterna då inte är värda mer än skulderna).

Nu har det väl på över 20 år aldrig varit en så djup svacka i fastighetsbranschen så att fastigheter sjunkit i värde med 34%, men det kan väl inte uteslutas att det kan hända.

Och även om det blir ett fall med 10-20% så ger det en kraftigt negativ effekt på det motiverade värdet per Platzer-aktie.

Förenklat gäller följande (allt annat lika) vid en belåningsgrad på 66%:

• Om fastigheterna sjunker i värde med 10% sjunker det motiverade värdet på Platzer med ca 30%.

• Om fastigheterna sjunker i värde med 20% sjunker det motiverade värdet på Platzer med ca 60%.

• Om fastigheterna sjunker i värde med 34% sjunker det motiverade värdet på Platzer med 100% (dvs då blir Platzer värdelöst för aktieägarna).

I och för sig är 66% en lägre belåningsgrad än flera andra fastighetsbolag.

Och dessutom ska Platzer nu få in ett kapitaltillskott på 500-600 miljoner kr från aktieinvesterare i samband med att Platzer-aktier säljs ut inför börsintroduktionen.

Enl Platzers börsintroduktions-prospekt kommer Platzer att få in ett kapitaltillskott på ca 600-700 miljoner kr genom utförsäljning av Platzer-aktier, om intresset från aktieinvesterarna blir stort i samband med börsintroduktionen: http://investors.platzer.se/sites/default/files/page/platzer_fastigheter_556746-6437_informationsbroschyr_sv.pdf

Men kapitaltillskottet lär inte användas för att betala av på Platzers skulder, utan snarare till att fortsätta satsa offensivt genom att köpa ytterligare fastigheter etc med hög belåning.

//Edit: Platzer har redan aviserat köp av två fastigheter för ca 800 miljoner kr givet att börsintroduktionen blir av.

http://www.gp.se/ekonomi/1.2166619-platzer-blir-borsbolag

//

Med fastigheterna värderade till marknadsvärde har Platzer ett eget kapital (tillgångar minus skulder) på knappt 2 miljarder kr per slutet av sep 2013, motsvarande 28 kr per aktie.

Enl Platzers prospekt kommer utförsäljningspriset per aktie att hamna i intervallet 25-28 kr.

//Tillägg 29 nov 2013

Det slutgiltiga utförsäljningspriset för Platzer-aktierna hamnade på 26,50 kr inför Platzers börsintroduktion.

Aktien började handlas på börsen idag fre 29 nov 2013 och tom ca kl 10 hade aktien handlats i 28-29 kr hittills under dagen.

Dvs de aktieinvesterare som fått köpa Platzer-aktier för 26,50 kr kunde därmed sälja aktien med en värdeökning på ca 5-9% samma dag.

I så måtto har det hittills varit fel att varna för Platzers börsintroduktion och det har även htitills varit fel att man bör avstå från att köpa aktier inför den börsintroduktionen.

Platzers börsintroduktion har bla gynnats av att börsklimatet hittills varit fortsatt gynnsamt sedan detta blogginlägg publicerades 22 nov 2013.

Tex igår tors 28 nov 2013:

• OMXS30-index nådde toppnivån 1316,30 under dagen.

• Xact Bear (som stiger i värde när börsen faller) nådde samtidigt kursen 138,10 kr som lägst.

Dvs hittills har det varit fel att enl detta blogginlägg rekommendera köp av Xact Bear för 142,40 kr då OMXS30-indexet stod i 1290,50.

Här är dock slutsatsen att den fortsatta börsuppgången innebär att fallhöjden blivit ännu större, och Xact Bear därmed ännu mera köpvärd.

Sedan blogginlägget skrevs har bla framkommit vissa internationella överenskommelser med Iran som innebär att det kommer att bli lättnader för sanktionerna mot Iran så att landet ska få börja sälja mer av sin olja internationellt, vilket sänker oljepriset.

Och det är i sin tur positivt för världskonjunkturen.

Dessutom har en del positiv konjunkturstatistik framkommit, tex besked ons 27 nov 2013 om det så kallade inköpschefs-indexet i Chicago-regionen i USA.

juni 2013: 51,6

juli 2013: 52,3

aug 2013: 53,0

sep 2013: 55,7

okt 2013: 65,9

nov 2013: 63,0 (väntat 60,0)

Dvs negativt att indexet sjönk från okt till nov men positivt att det var högre än väntat, och även positivt att nivån de senaste månaderna ökat till ganska kraftigt över 50 som brukar betecknas som gränslinjen mellan högkonjunktur och lågkonjunktur:

• index >50 = högkonjunktur

• index <50 = lågkonjunktur

//

Xact Bear

Nej, i detta blogginlägg blir rekommendationen att avstå från att köpa aktier i samband med alla börsintroduktioner och istället köpa Xact Bear-instrument som stiger i värde när börsen faller.

Xact Bear-instrument handlas på börsen som vanliga aktier även om det formellt sett är en slags fond som Handelsbanken förvaltar via sitt bolag Xact: http://www.xact.se/

Xact Bear är kopplat till Stockholmsbörsens index OMXS30 som innehåller de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen, där aktiernas vikt i indexet beror på respektive börsbolags börsvärde.

(Se respektive börsbolags procentuella vikt i OMXS30-indexet per 1 nov 2013 längst ned i blogginlägget.)

Tex tors 21 nov 2013 slutade Xact Bear i 142,40 kr senast betalt då OMXS30-indexet slutade i indexvärdet 1290,50.

Xact Bear är upplagt enl följande:

• Om OMXS30-indexet är +1% under en börsdag så är Xact Bear -1,5%.

• Om OMXS30-indexet är -1% under en börsdag så är Xact Bear +1,5%.

Här i bloggen har Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" vid ett par tidigare tillfällen:

• 8 aug 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear

• 2 okt 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0

I de blogginläggen finns mer info om bla Xact Bear och OMXS30-indexets sammansättning av börsbolag.

Så här låg Xact Bear och OMXS30-index enl de båda tidigare blogginläggen:

• 8 aug 2013: Xact Bear i motsvarande 150 kr vid indexnivån 1249,22.

• 2 okt 2013: Xact Bear i motsvarande 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.

(Formuleringen "motsvarande" beror på att Xact Bear vid ovannämnda datum egentligen låg på 15 kr respektive 14,75 kr men sedan dess har det genomförts en omvänd split i Xact Bear så att 10 gamla blivit 1 ny, dvs det som tidigare var en kurs på 15 kr motsvarar numera en kurs på 150 kr osv.)

Som synes har alltså det hittills varit för tidigt att köpa Xact Bear vid ovannämnda två datum eftersom läget nu är enl följande:

• 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.

Dvs indexet har fortsatt stiga vilket har lett till att Xact Bear fallit i värde.

Dock kan det betraktas som positivt att trots att utvecklingen hittills varit ogynnsam för Xact Bear sedan 8 aug 2013, så är Xact Bear-kursen bara ner drygt 5% sedan dess.

Det är väl inte en så stor minskning för att ha varit en spekulativ köprekommendation (vilket ju innebär att rekommendationen är förknippad med hög risk, dvs ganska hög sannolikhet för att utvecklingen inte kommer att bli som väntat).

Och samtidigt kvarstår potentialen till värdeökning av Xact Bear om indexet faller framgent.

Finns det då något som talar för börsnedgång framöver?

Redan har tex Carl Icahns varning för nuvarande höga börskurser nämnts.

Och det är samma tema som enl de tidigare blogginläggen om Xact Bear, med oroväckande höga statsskulder i många länder runt om i världen vilket gör att centralbankerna slår knut på sig själva för att hålla styrräntorna konstgjort låga.

Det sänker det allmänna ränteläget, vilket gör att obligationer blir högt värderade och ger låga räntor, vilket i sin tur gör aktier mer attraktiva som investering vilket gjort att börskurserna stigit till nya toppnivåer osv.

Men som Icahn är inne på är det oroväckande eftersom fallhöjden därmed är stor om förutsättningarna skulle försämras.

Han pekar bla på att börsbolagens vinster är konstgjort uppblåsta av det låga ränteläget snarare än att det går bra för börsbolagen i sig.

Den allmänna konjunkturen är alltså fortsatt ganska skral trots de enorma centralbanks-stimulanserna.

Bla framkom ju att de svenska börsbolagens q3/2013-resultatrapporter ofta var svaga och indikerade att konjunkturläget inte väntas förbättras särskilt mycket inom kort.

Ex på börsbolagens resultat för q3/2013 jämfört med aktieanalytikernas förhands-prognoser enl SME Direkt (plus = bättre än väntat, minus = sämre än väntat):

Billerudkorsnäs +58%
Boliden +36%
Saab +16%
Trelleborg +11%
SEB +10%
Swedbank +9%
Teliasonera +8%
H&M +7%
Holmen +7%
Nobia +6%
Axfood +5%
SCA +5%
Scania +5%
Assa-Abloy +4%
Alfa Laval +2%
Autoliv +1%
Handelsbanken +1%
ICA +1%

Hexagon -1%
Nordea -1%
Peab -1%
Ericsson -2%
Stora Enso -2%
Swedish Match -2%
Sandvik -3%
Getinge -4%
Atlas Copco -5%
Securitas -5%
SKF -5%
NCC -7%
Skanska -7%
Astrazeneca -8%
Lundin Petroleum -8%
Meda -11%
Lundin Mining -32%
Millicom -35%
Volvo -41%
Husqvarna -63%
SSAB -73%
Tele2 -81%

www.avanza.se/placera/telegram/2013/11/14/delarsme-prognoser-utfall-och-datum-i-datumordning.html

Enl artikel från aktiemäklarfirman Avanzas analysavdelning Placera.nu om q3/2013-resultatrapporterna för börsbolagen som ingår i OMXS30-index:

• 13 av bolagen hade bättre rapporter än väntat

• 15 av bolagen hade sämre rapporter än väntat

(Att summan bara blir 28 istället för 30 beror på att analytikerna inte gör någon förhandsprognos för investmentbolaget Investor och att Atlas Copco har två aktieslag i indexet.)

www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/11/18/lyftet-later-vanta-pa-sig.html

Dvs det låter som att det totalt sett var ungefär som väntat.

Men det står i artikeln att svaga resultat för 2013 var väntade av analytikerna, medan förväntningarna istället är höga på utvecklingen 2014.

Dock tex aktiemäklarfirman Carnegies fondförvaltare Simon Blecher i Dagens Industris "Börsrådet" 8 nov 2013:

"Nu är det tredje året i rad som jag sitter och lyssnar på aktiestrateger som säger att börsbolagens resultat ska upp 15% under näst kommande år, men vare sig 2011, 2012 eller 2013 har börsbolagens vinster stigit med några 15%."

Enl honom ser det nu ut som att börsbolagens resultat för 2013 totalt sett nu till och med kommer att vara något ner jämfört med 2012.

http://www.di.se/artiklar/2013/11/8/cykliskt-populart-i-borsradet/

Så frågan är om det under 2014 kommer att bli det lyft som väntas, eller om det blir ett ytterligare år av besvikelser.

Enl Placera.nu-artikeln ovan från 18 nov 2013 innebär analytikernas snittprognoser för OMXS30-bolagen att aktierna i det indexet totalt sett nu värderas till ett p/e-tal på drygt 15 per fre 15 nov 2013.

Det innebär en värderingshöjning från ett p/e-tal på knappt 15 en månad tidigare.

Enl artikeln har analytikerna sänkt sina resultatprognoser för börsbolagen under den gångna månaden.

//Tillägg 9 dec 2013

Genomsnittligt p/e-tal för börsbolagen på Stockholmsbörsen nu 16-17.

Det är högre än en snittnivå på knappt 15 under de senaste 10 åren.

P/e-tal per bransch:

Energi 52,3
IT 44,3
Sällanköp 27
Hälsovård 25,4
Dagligvaror 21,1
Industri 20,8
Råvaror 12,6
Finans 10,4
- - -
Totalt snitt för bolagen i Stockholmsbörsens index OMXS 16,6

http://www.di.se/artiklar/2013/12/6/aktierna-med-storst-fallhojd/

//

7 nov 2013 kom besked om att europeiska centralbanken ECB väljer att öka sina stimulanser ytterligare genom att sänka sin styrränta från 0,5% till 0,25%.

Och i USA är det tal om att dess centralbankschef Ben Bernanke som haft en "duv-aktig" inriktning (dvs förespråkat stora stimulanser) nu är på väg att bytas mot en ännu mera duv-aktig centralbankschef (Janet Yellen).

Dock är det tal om att annat folk högt uppe i USA:s centralbank vädrar uppfattningar om att bankens stimulansåtgärder snart måste börja trappas ned osv.

Ett gammalt börs-ordspråk är ju tex "Don't fight the Fed", dvs så länge amerikanska centralbanken Federal Reserve ("Fed") sänker eller åtminstone inte höjer sin styrränta, kommer aktier att vara köpvärda - men samtidigt är det dags att sälja aktier om Fed börjar höja sin styrränta.

Ett annat gammalt börs-ordspråk är "The trend is your friend", dvs så länge börsen går upp är det bara att hänga med och fortsätta köpa eller ha kvar sina aktier.

Men det innebär även att om börsen börjar gå ner är det läge att sälja sina aktier.

Frågan är då hur länge börsen ska gå upp respektive ned för att det ska betraktas som en sådan trend man ska haka på.

Tex trenden för Stockholmsbörsens index OMXS30 är ju helt klart stigande sedan länge.

Indexet har mer eller mindre stigit oavbrutet de senaste fem åren från en indexnivå på drygt 600 i nov 2008 till nuvarande nivå på nästan 1300.

Enda större undantaget var under 2011 i och med Greklands-krisen etc då indexet föll från 1100-1200 under våren till en botten på ca 900 under hösten, för att därefter ta nya tag uppåt igen.

Börsbolagens vikter i OMXS30-index

Som nämnt ovan är utvecklingen för Xact Bear beroende av OMXS30-indexet, som i sin tur beror av utvecklingen för de 30 aktier som ingår i indexet.

Nedan är respektive börsbolags procentuella vikt i OMXS30-indexet per 1 nov 2013 (dvs ju högre vikt ett bolag har, desto större genomslag får aktiens förändring på OMXS30-indexet):

1. H&M 12,69%
2. Nordea 10,43%
3. Ericsson 7,3%
4. Teliasonera 7,21%
5. Atlas Copco 6,63%
6. Swedbank 5,94%
7. Handelsbanken 5,68%
8. SEB 5,29%
9. Volvo 4,12%
10. Assa-Abloy 3,51%
11. SCA 3,51%
12. Sandvik 3,41%
13. ABB 2,99%
14. Investor 2,94%
15. SKF 2,20%
16. Alfa-Laval 1,93%
17. Astrazeneca 1,65%
18. Scania 1,61%
19. Skanska 1,55%
20. Electrolux 1,49%
21. Getinge 1,42%
22. Swedish Match 1,34%
23. Lundin Petroleum 1,32%
24. Tele2 1,03%
25. Securitas 0,80%
26. Boliden 0,78%
27. MTG 0,67%
28. SSAB 0,32%
29. Nokia 0,24%

http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/88/88770_omxs30.pdf

Aktiernas vikter beror alltså vilket börsvärde (antal utestående aktier gånger börskurs) respektive börsbolag har.

Att det bara är 29 bolag i listan beror på att Atlas Copco har två aktieslag (A och B) i indexet vilka här summerats ihop till en vikt för Atlas Copco.

Bolagen i indexet kan bla sorteras enl följande:

• Industriföretag: 31,72%

Det är fördelat på 11 av de totalt 29 OMXS30-börsbolagen enl följande:

Atlas Copco 6,63%
Volvo 4,12%
Assa-Abloy 3,51%
SCA 3,51%
Sandvik 3,41%
ABB 2,99%
SKF 2,20%
Alfa-Laval 1,93%
Scania 1,61%
Electrolux 1,49%
SSAB 0,32%

• Banker: 27,34%

Det är fördelat enl följande:

Nordea 10,43%
Swedbank 5,94%
Handelsbanken 5,68%
SEB 5,29%

• Telekom, media: 16,45%

Fördelat enl följande:

Ericsson 7,30%
Teliasonera 7,21%
Tele2 1,03%
MTG 0,67%
Nokia 0,24%

Dessa tre branscher svarar tillsammans för 75-76% av den totala indexvikten i OMXS30-indexet.

Inkl H&M med en indexvikt på 12-13% blir det nästan 90% av den totala indexvikten (88% för att vara exakt).

Resten utgörs av övriga bolag, tex bygg, hälsovård, investmentbolag, råvarubolag osv.

En slutsats är därmed att risken i OMXS30-indexet bla utgörs av den stora indexvikt som banker och industriföretag svarar för.

Båda dessa branscher är konjunkturkänsliga.

Bankaktierna har väl gynnats särskilt av att bankerna efter den svåra finanskrisen 2008/2009 nu plötsligt ser ut att sitta med för mycket kapital, vilket kan leda till höga aktieutdelningar etc framöver.

Men tex finansminister Anders Borg vill väl istället verka för att bankerna ska behålla en stor del av kapitalet som buffert mot sämre tider osv.

Dvs i slutändan kanske det inte blir så stora aktieutdelningar som aktieinvesterare hoppas.

Och om konjunkturen dessutom vänder nedåt blir det en ytterligare negativ effekt för bankaktierna osv.

Skrämmande även att tex SEB har varit nära att gå omkull både under krisen i början av 1990-talet och under 2008/2009-krisen.

Vem vill äga aktier i ett sådant bolag (även om de nu säger sig ha lärt sig av läxan och att tidigare kriser inte kommer att inträffa igen osv)?

ISS

Som nämnts ovan är riskkapitalbolaget EQT på gång att börsintroducera städfirman ISS som väl är baserad i Danmark.

Text om ISS från 17 nov 2013:

_EQT:s svarta får:

ISS på gång för börsintroduktion igen

2011 gjordes ett försök som blev inställt, och nu är det dags igen.

Men EQT väntas bara göra en mindre vinst på affären vilket är en besvikelse jämfört med den avkastning EQT normalt räknar med.

ISS har haft en dålig utveckling de senaste åren och bla fick nästan hela den tidigare styrelsen sparken under sommaren 2013.

Det väntas inte bli under 2013 som ISS börsintroduceras, men 2014 eller 2015 hålls som öppna alternativ.

Bla bedöms att ISS måste minska ner på sin skuldbörda med 10 miljarder danska kronor för att aktieinvesterare ska intressera sig.

Det ska delvis ske med de pengar som erhålls från utförsäljningen av ISS-aktier i samband med börsintroduktionen.

ISS skuldnivå ligger fortfarande på höga 5-6 gånger det årliga ebitda-resultatet, jämfört med att konkurrenternas skuldsättning ligger på 3-3,5.

Och det är trots att ISS har sålt av delverksamheter för flera miljarder danska kr under de senaste åren och att kapitaltillskott har erhållits i samband med att Lego-grundarfamiljen Kristensens bolag Kirkbi köpte 25% av ISS.

http://www.business.dk/industri/iss-taet-paa-boersnotering-efter-exitpres_

Cloetta

Som nämnt ovan har riskkapitalbolaget börsintroducerat Finnvedenbulten vilket inte varit särskilt lyckat hittills, och frågan är vilket intresse aktieinvesterare därmed kommer att ha för Nordic Capitals ovannämnda planerade börsintroduktion av träförpackningsfirman Nefab.

Ett annat börsbolag som Nordic Capital varit inblandat i är godistillverkaren Cloetta som per slutet av 2011 meddelade köp av godistillverkaren Leaf som ägdes av de båda riskkapitalbolagen Nordic Capital och CVC Capital Partners.

Prislappen för Leaf låg i den affären på ca 7 miljarder kr minus Leaf-skulder på ca 3 miljarder kr.

Nordic Capital och CVC fick betalt i form av nya Cloetta-aktier plus 1,5 miljarder kr kontant.

Därefter fick de båda riskkapitalbolagen en ägarandel på 57-58% av Cloetta.

Cloettas köp av Leaf offentliggjordes på morgonen 16 dec 2011: www.avanza.se/placera/telegram/2011/12/16/cloetta-gar-ihop-med-leaf-ny.html

• Dagen innan slutade Cloetta-aktien i motsvarande ca 13 kr.

• Och idag ligger aktien i över 20 kr.

Hittills har det alltså varit en bra affär för Cloettas tidigare aktieägare, dvs de verkar inte ha blivit "blåsta" av Nordic Capital och CVC.

Annars kunde man ha befarat att Nordic Capital och CVC tog ut ett överpris för Leaf på de tidigare Cloetta-aktieägarnas bekostnad, men så verkar alltså inte ha skett.

Dock har Nordic Capital och CVC sedan affären gjordes sålt av stora mängder Cloetta-aktier.

• I nov 2012 sålde de av en ägarandel på 7 procent för 13,25 kr per Cloetta-aktie i ca nivå med dåvarande börskurs.

Dvs i nästan upp till ett år efter Leaf-affären låg Cloetta-aktien bara oförändrad.

(Det kan bla ha haft att göra med att Cloetta i samband med affären fick in ett kapitaltillskott på drygt 1 miljard kr genom utförsäljning av nya Cloetta-aktier, vilket kan ha gjort aktieinvesterare "mätta" på Cloetta-aktier under en tid.)

• I maj 2013 sålde Nordic Capital och CVC ut ytterligare 15-16% av Cloetta, den gången för 17-18 kr per Cloetta-aktie.

Därefter har de kvar en ägarandel på 22% av Cloetta.

Och sedan dess är kursen upp ytterligare till nuvarande kurs på 20,30 kr.

Men det kan ev till stor del tillskrivas fd elitsimmaren Bengt Baron som är Cloettas vd och verkar ha lyckats bra med integrationen av Cloetta och Leaf.

//Edit: Bengt Baron vann guldmedalj under sommar-OS i Moskva år 1980: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Baron

Det var i grenen 100 meter ryggsim.

//

Cloetta-aktien fick tex rekommendationen "sälj" här i bloggen i ett tidigare blogginlägg från 23 sep 2013 (när aktien låg i 19 kr): http://www.redeye.se/aktiebloggen/cloetta/salj-cloetta-jojka

Därefter steg aktien till en toppnivå på 21,10 kr vid ett par tillfällen nu i nov 2013 efter bla Cloettas q3/2013-resultatrapport som kom 14 nov 2013 och tydligen tolkades positivt av aktieinvesterare.

Sälj-rekommendationen har därmed hittills inte stämt, även om rekommendationerna här i bloggen avser utvecklingen på flera års sikt och ej bara på ett par månader.

Dvs fortfarande är kanske alltså sista ordet inte sagt vad gäller om Cloettas köp av Leaf av Nordic Capital och CVC har varit en god affär för Cloettas tidigare aktieägare eller ej.

Men hittills ser det ut att vara det.

//Tillägg 27 nov 2013

Tidningen Affärsvärlden ger Cloetta-aktien rekommendationen "sälj" och pekar bla på att aktien värderas till ett p/e-tal på 40 beräknat som börskurs delat med förväntat resultat per aktie för helåret 2013, och ett p/e-tal på 30 beräknat med förväntat resultat för helåret 2014.

Tidningen anser aktien vara värd att köpa om börskursen kommer ner mot 14-15 kr.

http://www.tradingportalen.com/affarsvarlden-rekommenderar-hm-oriflame/

Som jämförelse ligger Cloetta-aktiens börskurs nu i 20,30 kr (slutkurs tis 26 nov 2013).

Dessutom besked om att Nordic Capital och CVC sålt hela sina kvarvarande aktieinnehav i Cloetta (motsvarande en ägarandel på 16%) för en börskurs på 19,40 kr per Cloetta-aktie.

http://www.di.se/artiklar/2013/11/27/riskkapitalisterna-dumpar-cloetta/

Dvs ska man tolka det som att de passar på att sälja ut nu när Cloetta-aktien är övervärderad?

//

Årsskiftes-effekten, januari-effekten

Så kallade "anomalier" som har upptäckts inom den finansiella vetenskapen är att börsen verkar gå bättre än annars i samband med årsskiftet och under januari varje år.

Frågan är om det kan ge en sista skjuts uppåt för börsen innan en större nedgång under våren 2014.

Kommer OMXS30-indexets tidigare rekordnivå på 1321,56 (från 13 juli 2007) att överträffas innan dess?

//Edit: I skrivande stund ligger indexet i 1293,40 under förmiddagen fre 22 nov 2013 så från det krävs det bara en fortsatt uppgång på drygt 2% för att slå det tidigare rekordet.

Där kan det dock finnas ett "motstånd" mot fortsatt uppgång enl så kallad teknisk aktieanalys.

Här i bloggen är dock uppfattningen att det inte går att systematiskt tjäna pengar på teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida utveckling av börsindex och börskurser mm utifrån historisk kursutveckling.

Sedan juli 2007 ligger OMXS30-indexets toppnivå hittills på 1305,43 vilket uppnåddes under dagen nu i måndags 18 nov 2013.

//

Tex kanske börsbolagens q4/2013-resultatrapporter blir fortsatt svaga när de presenteras i början av 2014, men analytikerna har ju redan räknat med svaga resultat för 2013 varför börsen ev inte faller redan då.

Men om tex q1/2014-rapporterna därefter visar fortsatt svag nivå när de kommer i apr/maj 2014 lär det leda till kursnedgång eftersom analytikerna räknar med kraftiga resultatökningar under 2014.

//Edit: Och nedgången kanske kommer redan i samband med q4/2013-rapporterna om bolagen där ger guidningen att 2014 kommer att inledas svagt.

//

Tex i samband med IT-bubblan kring årsskiftet 1999/2000 nåddes väl toppen just i början av år 2000 varefter baksmällan kom och bubblan sprack.

//Edit: Det var i mars år 2000 som toppen nåddes den gången: http://sv.wikipedia.org/wiki/IT-bubblan

//

Om januari-effekten:

"The January effect is a seasonal anomaly in the financial market where securities' prices increase in the month of January more than in any other month.

This creates an opportunity for investors to buy stock for lower prices before January and sell them after their value increases."

http://en.wikipedia.org/wiki/January_effect

Mer om Sanitec

Sanitecs hemsida: http://www.sanitec.com/

Bolaget verkar ha snygga toaletter och handfat etc för badrum.

Enl pressmeddelandet om börsintroduktionen (från 13 nov 2013) har Sanitec nio huvudsakliga varumärken:

Ifö (Sverige och Danmark)
Ido (Finland och Sverige)
Keramag (Tyskland)
Sphinx (Nederländerna)
Twyford (Storbritannien)
Allia (Frankrike)
Pozzi-Ginori (Italien)
Kolo (Polen)
Colombo (Ukraina)

http://www.sanitec.com/Press/20131113_p8b221Oj.aspx

Har själv Ifö hemma vilket väl är en indikation på att det är ett välspritt varumärke.

Sanitecs ekonomiska utveckling de senaste åren:

Intäkter:
2010: 777 miljoner euro
2011: 771 miljoner euro (-1%)
2012: 753 miljoner euro (-2%)
2013 (jan-sep): 534 miljoner euro (-6%)

Geografisk fördelning av intäkterna under 2012:

Centraleuropa 29%
Nordeuropa 25%
Sydeuropa 19%
Östeuropa 17%
Storbritannien, Irland 7%
övriga världen 3%
- - -
Summa 100% (totala intäkter på 753 miljoner euro motsvarande 6-7 miljarder kr)

Dvs nästan alla intäkter från Europa.

Ebitda-marginal (ebitda-resultat delat med intäkter):
2010: 10%
2011: 14%
2012: 14%
2013 (jan-sep): 14-15%

(Ebitda-resultat är ju förenklat = rörelseresultatet före avskrivningar.)

Dvs Sanitec har de senaste åren haft fallande intäkter men med stigande marginal.

Nettoresultat:
2010: -51 miljoner euro
2011: 48 miljoner euro
2012: 72 miljoner euro
2013 (jan-sep): 30 miljoner euro (-43%)

Stor förlust så sent som år 2010 men kraftig förbättring under de följande två åren.

Varför försämring under 2013?

Genomsnittligt antal anställda:
2010: 7 860 st
2011: 7 391 st
2012: 7 004 st

Kraftiga personal-nedskärningar verkar ha bidragit till lönsamhets-förbättringen.

Enl en annan avdelning på hemsidan har Sanitec i dagsläget bla

• 6 700 pers anställda

• 14 varumärken

• 18 fabriker

http://www.sanitec.com/Brands.aspx

Per slutet av sep 2013 hade bolaget 6 500 pers anställda, dvs de verkar ha ansträngt sig för att slimma organisationen rejält.

Enl q3/2013-resultatrapporten hade Sanitec en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på 180 miljoner euro per slutet av sep 2013.

Det motsvarar 1,5-1,6 miljarder kr.

Dvs inte helt försumbart jämfört med om Sanitec kommer att börsintroduceras med en värdering till 6-7 miljarder kr.

Så länge Sanitec har fallande intäkter så kommer väl bolagets aktie inte bli en hit på börsen (plus att resultatet har fallit hittills under 2013)?

Under senast rapporterade 12 mån (okt 2012-sep 2013) genererade Sanitec ett nettoresultat på motsvarande drygt 400 miljoner kr.

En värdering av bolaget till 6-7 miljarder kr innebär utifrån det ett p/e-tal på 14-16.

Det låter ju inte som något fyndpris, men det beror bla på om det gångna årets resultat varit tillfälligt lågt av någon särskild anledning etc.

Detaljer om utförsäljningspris per Sanitec-aktie och anmälningstid etc för börsintroduktionen verkar ännu ej ha offentliggjorts.

Nordea, UBS, Carnegie och Handelsbanken är finansiella rådgivare kring Sanitecs börsintroduktion.

Sanitecs vd sedan 2010 heter Peter Nilsson (ej att förväxla med börsnoterade gummiprodukt-koncernen Trelleborgs vd som också heter Peter Nilsson).

Så här säger han i pressmeddelandet (från 13 nov 2013) om Sanitecs börsintroduktion:

_"Under de senaste fyra åren har vi arbetat … [content has been truncated]