Jag gillar att läsa bloggar av människor som siktar på att bli rikare.
Jag har full beundran för människor som utifrån stenhårda budgetregler försöker snåla sig till rikedom. Det kräver disciplin. Dock anser jag denna inriktning vara problematisk av flera anledningar om man inte har så lite pengar att det är strikt nödvändigt.
Jag lever utifrån filisofin att jag unnar mig de saker jag verkligen vill ha och behöver. Men jag har en inbyggd spärr för vad som är rimligt att konsumera över en längre tidsperiod. Jag har gått på djupet vad som verkligen är viktigt i mitt liv och har lärt mig hitta en gräns för vad som är tillräckligt. Och målet med mina sparade pengar är inte att kunna konsumera hänsynslöst i framtiden. Jag ser jorden vi lever på som ett skafferi med råvaror som ska räcka mijontals år. Att man har råd att konsumera en viss mängd innebär inte att man bör. Här har jag tagit en del intryck av rörelsen kring “voluntary simplicity” som f.n. växer mycket kraftigt.
Nu kanske det låter som jag lever i en stuga i skogen. Trots en rätt begränsad mängd pengar (kanske 9000 exkl. boendekostnader netto per månad) så lever jag ett liv som jag betecknar och känner som överflöd. Jag har t.ex. iPhone, espresso-maskin, platt-tv, åker på resor utomlands, älskar champagne, äter på schyssta restauranger, går på konserter, teater etc. som så många andra. Men jag tänker noga efter vad jag köper så allt jag spenderar pengar på skänker mig tillfredställelse vilket gör att jag inte behöver spendera hela tiden. Paradoxalt verkar det som att jag i princip gör av med mindre pengar hela tiden trots att jag gör allt jag vill. Det kanske kommer sig av just känslan att jag har pengar på kontot om jag verkligen skulle vilja åka till t.ex Alaska (som jag funderat på någon gång).
Läste t.ex. en blogg om en dollarmiljonär som siktar mot 100 miljoner och äter frysmat för att spara pengar (verkar det som). Det tycker jag känns lite onödigt och ger intrycket av att leva lite i fattigdom trots att han kunde spendera lite mer pengar och få otroligt mycket mer bang for the buck. Detta var dock mer ett exempel, kan ju vara så att han älskar frysmat också =)
“Life is package deal” som Wallenberg sa.