Varför får börsnoterade bostadsbolag låna, men ej hushållen?

2013-09-21 11:16, Edited at: 2013-09-21 17:27

Inget ämne diskuteras mer än hushållens skuldbörda!

Regeringen har gett Finansinspektionen uppgift att bevaka detta. Tror ni Riksbanken vill fatta det? Svar nej: Vad oroade sig Stefan Ingves och Cecelia Shingleys vid finansutskottets utfrågning,

Fastighetsbolaget Balder är älsklingsbolag på Börsen och här på Redeye.

Balder belåning för några år sedan

1) 70 procent (idag 50 procent).

2) Balders störste ägare hade lånat till 90 procent på sina aktier.

Balder hyllas som succebolag på börsen, störste ägaren har blivit en av Sveriges rikaste. Det mesta Balder sysslar med är bostäder.

Lundbergs, Wallenstam med fler och alla som äger hyreshus har blivit stenrika. Frågan är då varför ej vanliga enskilda människor skall få bli det? En debattartikel i DN i veckan av Stefan Fölster m.fl förklarar orsaken till att det går att bli så jätterik på bostäder vare sig man är hyresbolag eller bostadsrättsinnehavare.

Till och med kommunerna som misslyckas med allt i affärer gör miljardervinster på sina hyrehus!

Vad är problemet? Inget tyder på att vi får en nedgång i bostadsrättspriserna om inte politikerna går in och ordnar det genom att ändra på förutsättningarna.

Carl B. Hamilton (fp) , professor vid Handelshögskolan och riksdagsman anser att riksdagen skall underlätta för bostadsaktiebolag att få låna, men att riksdagen skall försvåra för vanliga medborgare genom att ta bort eller minska ränteavdraget.

Jag läser i Dagens Industri i dag (21 september 2013).

1) SEB lånar på säkerställda bostadsobligationer (ett år) på 1,17 procent.

2) Kunderna får låna samma pengar till 2,92 (ett års bindningstid).

3) Skillnad 150 procent.

De säkerställda obligationerna är säkra. De utländska kunder som köper svenska bankers bostadsobligationer har bostäderna som säkerhet. Banken som förmedlar lånen har ej bostäderna i säkerhet. Det har de utländska köparna av bostadsobligationer. Därför kalla bostadsobligationerna för "säkerställda".

Men bankerna använder dessa pengar för andra affärer, derivat m.m.

Riksbanken har två problem att oroa sig för:

1) Att bankerna ej skall få sina framtida säkerställda obligationer sålda

2) Trots att bankerna ej "äger" bostadssäkerheterna, används dessa till derivataffärer.

Det statliga bostadsbolaget SBAB genomgick för några år sedan en svår kris med miljonförluster och direktörsbyte och byte på chefsekonomsposten. Det berodde på att SBAB som enbart sysslar med bostadslån, för att göra större vinster, gjort förlustbringande affärer på derivat.

SBAB visade omedelbart förlusterna. Det har svenska privatbankerna ej gjort. De skjuts framför med ytterligare derivat. Detta framgår ej av årsredovisningen.

Undra på att Stefan Ingves och Cecilia Shingley är nervösa. Undra på att Stefan Ingves nyligen begärde 110 miljarder mer för en valutareserv som nu uppgår till 440 miljarder, och som huvudsakligen är placerad i US Dollar.

Det är dessa pengar som skall rädda Sverige och bankerna om det blir problem på bostadsmarknaden. Då orsakade av bankerna, ej av bostadsrättsinnehavarna.