Vår enda räddning- låga börskurser

2009-02-11 01:28, Edited at: 2010-06-11 12:04

I stort samtliga inlägg här på Redeye så vädjar man till alla skribenter att tala och skriva positivt. Är man bara positiv så går börsen upp.

Men är det primärt viktigt att börsen går upp. Börsen är ett symtom. Den visar hur ekonomin är. Den lever inte sitt eget liv och skall inte göra detta.

Om en människa är sjuk så vill alla ha ned febern till varje pris. Men febern är inte ett problem i sig. Febern är ett symptom på att kroppen är sjuk.

När kroppen är sjuk har den t.ex. en sjukdom där bakterierna dör vid 38,9 grader. Då går febern upp till 40 grader och dödar bakterierna. När dessa är döda blir kroppen frisk. Tar man alvedon för att hindra att febern går upp till 40 grader, då fördröjer man tillfrisknandet. Sedan får inte febern dock bli så hög att kroppens organ skadas. Då skall läkaren skriva ut lämplig feber-nedsättande medicin.. Men först då när febern försökt på egen hand.

Om samhället är välmående och det är stora vinster bland företagen då går börsen upp.

När det är dåligt som i dag, då går börsen ned.

För gemene man och investerare så synes det primärt som det är börsnedgången som är problemet. Det är det också i form av de problem en nedgång ställer till med. Det minskar en människas förmögenhet och möjlighet till att leva ett bra och ekonomiskt bekymmersamt liv.

Men för samhället i stort är en börsnedgång bevis på (symtom) på att något ej är bra i samhället.

Min point som jag vill peka ut och på:

Ländernas ekonomiska situation är problemet och börsens kurser är dess symtom.

Jag tar upp det här i dag då jag läst på olika hemsidor i kväll att det plötsligt gått upp bland politiker och opiononsfattare i USA att krisen måste angripas där den är (problemet). Det är inte symtomet som skall angripas.

Det har kommit flera kritiker de sista dagarna (bland annat två nobelpristagare i ekonomi) att stimulanspaket efter stimulanspaket ej är bra.

Det är därför president Obama nu tvekar. Det därför som hans finansminister plötsligt är vag.

1) Lärdomen från krisen 1929 - 32 var enligt många forskare att krisen ej hade inträffat om bankerna fått tillräckligt med stimulanspaket från staten och om penningmängden varit större (Keynes teorier).

2) Nu skriver en ekonomi-professor i ekonomi att lärdomen från denna kris (2007-2009) är att det går inte att slänga in pengar och stimulera utan att ha fullt klart för sig vad man vill (den österikiska skolan).

Skattebetalarna i USA har fått betala mycket pengar för att rädda banker och annat i USA det gågna året. Har det hjälpt? Svar: Nej. Pengarna synes kastade i sjön.

3) Det har plötsligt gått upp för president Obama och hans medarbetare: Skall vi bara fortsätta att kasta goda pengar efter dåliga.

USA:s president och landets finansminister måste fundera ut vad man vill med alla pengarna.

Nu vill några i USA sätta till en undersökningskommission för att se vad som hänt i landet sedan 9 augusti 2007. Det är vetenskapligt fastlagt att den ekonomiska krisen började då.

Har åtgärderna sedan dess varit bra? Har de inte det då måste det tänkas om och det snabbt.

Det gäller att lösa problem. Inte ta Alvedon att ta bort symtomen!

Jag har sedan jag började blogga på denna sida hela tiden påpekat att det gäller att få de ekonomiska problemen lösta. Inte få upp börskursen.

Det är kanske så enkelt att så länge världsekonomi är så svår så skall börskurserna vara i botten.

De som misslyckas skall få sälja och se sina satsade pengar försvinna. De har satsat fel, uppmuntrat och trott på fel aktörer.

Nya häftiga, hungriga entreprenörer och investerar skall ha möjlighet att ta över det som misslyckats på ett billigt sätt. Allt för att kunna få fart på verksamheten och när samhällsekonomi är frisk igen. Då stiger kurserna.

Samhällskroppen blev sjuk. Dess räddning kommer att vara låga börskurser för att nya aktörer skall ha möjlighet att komma till. Allt enligt Adam Smith.

När ekonomi blir frisk, försvinner symtomen.