I Sveriges Riksbank sitter akademiker som forskat i ekonomi. Inga praktiker. Inget industri- eller handelsfolk

Riksbanksledningen kan ekonomi teoretiskt

Om folk som bara last om ishockey och aldrig spelat skulle agera bade domare och regelskrivare. Vad skulle det likna.

Varfor jag skriver detta ar for att jag anser Sveriges Riksbank gjort allt som gar att fora fel, och mer till.

Redan hosten 2006 satt Riksbanken i samtal med Marcus Wallenberg ordforande i SEB.

- Samarbetet ar mycket bra, sa Wallenberg. Riksbanken vill agera.

Det har de ocksa gjort. Jag kan saga en sak om framtiden. Familjen Wallenberg kommer att sitta kvar som agare till SEB vad som an hander.

Utlanade pengar i Baltikum fran svenska banker ar nu 1 000 miljarder.

Vad har riksbanken gjort?

1) Redan sista december 2007 tillats bankerna i Sverige att fejka tillgangarna sa att det inte skulle kunna se hur illa det var

2) Riksbank och finansinspektionen tillatt att SEB delade ut 4,5 miljader till aktieagarna i borjan av 2008. De tillat att Annika Falkengren med sina chefer tog ut 3 miljarder i bonus.

3) Sommaren 2008 tillat Riksbanken att Swedbanks chef Jan Linden lat sig hyllas i Sverige som varldens duktigaste bankchef. Se klippen!

4) Sommaren 2008 tillat Riksbanken SEB att vid en roadshow i London saga till intenrationell press och investerare i London att SEB gjort sin storsta kvartalsvinst i bankens historia.

Det ar inte svart att se hur det kommer att sluta. Det bor vara en tidsfraga innan Annika Falkengren avgar. Jan Linden ar redan borta.

De kommer att sitta resten av livet med flera miljoner om aret i pension.

Familjen Wallenberg kommer att sitta i orubbat bo som agare och ledare for banken trots att Romani Prodi i Finaniell Times sagt att Sveriges banker genom sin utlaning i Baltikum kan komma att aventyra hela Europas banksystem.

Marc Faber är 63 år gammal och ursprungligen från Genève. Redan som 24-åring tog han en doktorsgrad i ekonomi vid universitetet i Zürich. Hans dystra framtidsutsikter väcker mycket uppmärksamhet, och i synnerhet synen på USA:s framtid.

Ovanstaende ar citat fran e 24 i dag.

Han argument är att den amerikanska regeringens stimulanspolitik och år av artificiellt låga centralbanksräntor har skapat en situation där stora delar av den amerikanska ekonomin blåsts upp.

De nuvarande försöken att avhjälpa situationen medför bara nytt bränsle på elden. Centralbankens sedelpress, som nu går varm, kommer leda till hyperinflation om inget görs, varnar han.

- I USA ser vi en helt ny ekonomisk skola, den zimbawiska. Den grundades av Robert Mugabe som lyckats att totalt utplåna sitt eget land. USA följer nu hans penningpolitik; om något går fel, tryck nya pengar. Om det inte hjälper; tryck mer pengar. Om det sedan går ännu värre, tryck ännu mera.

Han tillägger att situationen i USA fortfarande inte riktigt gått så långt, men att centralbankens politik ohjälpligt leder åt det hållet. Alla stimulansåtgärder som den amerikanska regeringen nu diskuterar i Washington kommer att behöva finansieras genom att den amerikanska centralbanken bygger upp en gigantisk låneskuld på upp till 2 biljoner (2 000 miljarder) dollar som måste betalas med nytryckta sedlar.

- Detta kommer att leda till att krisen 1929-1932 kommer att framstå som mild i jämförelse, säger Marc Faber.

I värsta fall kan krisen leda till att USA kastas in i en period av protester och våld. När människor ser hur deras små besparingar inte längre kan köpa dem något, hur deras hus blivit värdelöst och hur deras jobb försvinner så kommer folk fråga varför.

Han berättar att han förett antal år sedan skrev en rapport där han frågade sig om USA håller på att utvecklas till en bananrepublik. Nu ser han att alla de faktorer som karaktäriserar en bananrepublik uppfylls i USA; totalitärt styre, stort statligt intrång i ekonomin och polarisering av rikedom.

- Jag blir konstant tillfrågad om min syn på sociala problem och våldstendenser i Kina, men i USA är risken precis lika stor. Folk kommer att förlora tron på systemet totalt. Sedan har vi det faktum att näringslivets toppskikt är så sammankopplat med de styrande inom staten att folk förr eller senare kommer resa sig i protest.

Det är sådana prognoser som medfört att Marc Faber har kallats Dr Doom, men han är tveksam till titeln som han tycker är orättvis.

- Jag har förutsett många kriser, men jag har också förutspått positiv utveckling. Så det smeknamnet är inte helt korrekt.

Den nytillträdda presidenten Barack Obamas politik tror han inte mycket på. Ett stimulanspaket på omkring 790 miljarder dollar kommer inte att sätta fart på ekonomin, utan istället tillföra en ny blodpropp i systemet på längre sikt, i form av nya bubblor och osäkerhet. Men Marc Faber väntar sig inte att Barack Obama kommer ringa och be om råd någon av de närmaste dagarna.

- President Obama skulle aldrig lyssna på mig. Han tror att regeringen kan tända ekonomin igen genom att bygga nya underskott. Men svaret är tvärtom. Det bästa han kan göra är att inte göra något och låta finansmarknaderna falla, och därmed låta korrigeringen ha sin gång.

Hans syn på övriga världen är mer positiv. Även om det finns stora strukturella problem i Europa och Asien, så är deras ekonomier inte baserade på lån. Hushållen vet sina begränsningar och sparar pengarna. Beträffande Sverige har han ingen speciell åsikt, men trycker på att de skandinaviska ländernas exportekonomier är mycket mottagliga för cykliska marknadsrörelser, så det kan bli tufft en period även här.

I en så osäker värld är Marc Faber försiktig att ge investeringsråd, men han framhåller att försiktighet och diversifiering är viktigt. Att ta stora bolån är inget som rekommenderas, men samtidigt är det riskabelt att ha för mycket pengar på banken.

Ett framtidscenario med hyperinflation och banker som går under gör att riskerna med sådant sparande kan bli stora. Tipsen kan tyckas vara mer passade för en amerikansk småsparare än för en svensk, men han avslutar med en brasklapp som är intressant för alla.

- Problemet är att det är närmast omöjligt att prognostisera en ekonomi där regeringar och centralbanker gör konstanta interventioner i ekonomin. Men köp guld, och håll er borta från statsobligationer, sammanfattar han.

Ovanstaende artikel ar skriven av journalisten Erik Durhan for e 24. Jag vet att det ar pa gransen om man copywrigt-massigt far citera sa mycket. Jag gor det an da. Artikeln ar sa viktig.

Min bloggkommentar angaende ovanstaende citerad artikel ar att det galler aven Sverige.