Usa, Indien och kinas oljekamp om oljan. del 2
2009-02-07 18:48, Edited at: 2010-06-11 12:03Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Ber redan nu om ursäkt för jobbig läsning är ingen byrokrat till yrke och ni måste inse att vi amatörer är odugliga på att skriva som proffsen. Man får inse att alla är inte begåvade att skriva men jag för söker göra mitt bästa och förklara varför usa, indien och kina behöver olja. Så man får stå ut med jobbig text. I indien och kina finns det ca. 900 miljoner som saknar el! Desutom tror det var på slutet på 1980 talet eller början på 1990 talet. Bestämde sig dom nya kominsterna att satsa på energin för att bli en indusrination. För att klara det behövde dom massor av olja,kol och uran m.m för att klara energi försörjningen. Även indien har massor av folk som var fattiga då. Dom behöver ochså massor av engeri för att klara av engeriförsöjningen. Trots utvecklingen i länderna är det många som ändå inte har bil och kylskåp och andra enerikrävande produkter. En del tror att dom kommer öka engeri användningen med 100% till 2025. Tänk på det trots det är nu finans kris. Än del tror att kina går om usa om 25 år som ekonomisk stormakt. Sen måste man komma ihåg att kinesiska oljebolag är till för staten (kinas folk) men staten tillåter dom gå i vinst. Staten går in och betalar förlusterna som när oljan var högt pris satt föra året. Så folket inte drabbas så hårt av pris höjningar. Oljebolagen är ju till för folket men ändå betalar dom så bra kompistation så oljebolaget går i vinst och motiverar dom att göra ett bra jobb. Dom nya ekonomiska politiken som kina började med på 1990 talet var inte så popilär av gammel koministerna. Men dom nya unga kominsterna stog på sig för att utveckla landet måste det till belöningar (vinst) men staten bestämer hur mycket. Och en stor satsning på hitta och utveckla olja och andra råvaror. I början köpte dom gamla oljefält som hade övergivets av amrikanska oljebolag som dom ansåg inte var lönsamma att utvinna olja. Bland annat i sydamerika och tack vare billig arbets kraft och nya metoder lyckades dom. Dom satsade på att tillverka egen utrusning och riggar. Sen kom dom på att endå bättre är att köpa oljebolag och oljefält som var outvecklad som till ex. tyks oljefält. Även köpa i länder som många inte vågade vara i för att säkra oljetillgångar. Sen har dom massor av stasoblikationer från usa med knappt ingen ränta och en massa dollar i vlutareserven. Dom får ju bättre valuta för pengarna att köpa till olje och råvarubolag och samtidigt säkra dom för kina. Det är därför kina kan betala så bra för oljebolag. Det var därför CNOOC la ett bud på 18.5 miljader dollar 2005 på UNOCAL i usa och det var uppröda känslor i usa kongressen. Dom ansåg det var ett hot mot usa,s energiförsöjning och nationella intressen. Kinas regering vile inte skada relationerna med usa och gjorde på tryckningar på CNOOC att dra tillbacka budet vilket dom gjorde. För att ytliggare förstå varför kina (CNOOC) drog till backa budet och varför kina handlar som dom gör idag måste man kanse veta lite om två politiska tiorier offensiv och defensiv realiism. Offensiv realism utgår efter att genom ett aggresivt betende där hegenmoni står som det slutliga målet. Med hegenmoni menas här att en stat blir så mäktig att den inte möter något motstånd överhuvud tagit i internationella systemet. Ingen har den militära makt att utmana en sådan stat. Enligt John J Mearsheimer som är den främsta förträdaren för offensiv realism anser att stormakter siktar på hegemoni i deras region av världen. Enligt honom finns det just nu igen global hegemon som kan projektera makt över hela jordklotet. Det som är av stor betydelse för att bygga upp en stormakt är att bygga en stark ekonomi efter som det är själva grunden för en statens militära styrka. Usa kan med sin ekonomiska styrka och militära styrka kunnat dominera sin del av världen. Om ett land uppvisar en stor ekonomisk tillväxt uppfattas det som ett hot mot den egna nationens intressen. Ska inte gå in på mer om den tiorin. Inom defensiv realism har stormakterna som mål att den ekonomiska och militära makten som krävs för att försvara det egna landet. Den stat som agerar som en defensiv realism har klart uttalande mål och motiv med utrikespolitiken. När det gällerdet ekonomiska agerandet vill staten främst säkra viktiga handelsvägar och stärka reationerna med energiexporterande länder. För att uppnå dessa mål används ofta medlämskap i olika internationella organisationer som ett sett att få ökat internationellt erkännade och drag hjälp i den ekonomiska modeniseringsprocessen. Själv tror jag att kina när dom 1978 och Deng Xiao Ping tog makten och började bygga det nya kina använder en variant av deensiv realism medan usa under buch körde med offensiv realism och försökte med våld och hot ta över oljetillgångar till ex. Medan clinton försökte mer med defensiv realism. Tror usa kommer slå in på samma väg som clinton gjorde. Både usa och kina tjänar ju mera på sammarbete för att bägge ska få ökat välstånd och det minskar ju kriser i världen. Kina försöker ju integrera sig i världs ekonomin. På så sätt blir landet mindre sårbart och risken minskar för dom. Men det finns ett stort problem som kommer att öka med kinas växser sig allt större. Nämligen konkurensen om oljan. År 2025 tror man att behovet blir 12 miljoner fat om dagen och den inhemska produktionen ligger på då 3 miljoner fat om dagen. Då måste dom importera 9 miljoner fat om dagen. Det kan vara en för klarningen varför kina fortsätter köpa oljebolag. Säkrar framtida oljebehov. Och då ska ni veta indien behöver en massa olja. Det kan ju leda till framtida späningar i världen om inte ledarna är vänner med varandra. Sen ligger det ju i både usa,s intresse att kina inte vill lösa in alla stats oblikationer och växla sin enorma dollar reserv. Det skulle ju inte vara bra för usa,s ekonomi. Och kina vill nog ha lugn och ro för att få denstablitet för fortsat tillväxt. Dom kommer någ att fortsätta träffa handels avtal och samarbeta internationella oranisationer. Den som tror oljan kommer bli värdelös kan ju titta i rumet runt omkring sig och se om han klarar sig utan plastmattorna ,datorn, plastfärgerna i rumet, tven m.m oljan användes till mycket mera än vad man tror inte bara till att tanka bilen som miljömupparna tror. Ber änu en gång om ursäkt för tråkig text är inget proffs på att skriva. Komi håg en tiori fungerar inte 100% i värkligheten men tyvärr måste man sätta in sig i det politikska spelet om man ska för stå var för visa länder och ledare gör som dom gör och då kan man göra bättre affärer och kan kanse göra bättre bedömningar vart olje priset går.