Får flera år sedan var jag ofta i London och reste med en resebyrå som då var mycket lönsam.
Resebyråer i London köpte ofta upp rum av hotell för ett år. De hade t.ex. 100 rum stående och under visa månader och till och med årstider kunde rummen ej fyllas. Men kostnaden fanns där.
Den resebyrå jag reste med arbetade på ett annat sätt. De tradade med hotellrum. De hade resor till London varje vecka året runt. Men om gästerna kom varje tisdag så visste platschefen i London inte var han skulle kunna placera de ankommande gästerna.
Han dealade varje morgon. Visste han att det kom 44 gäster från Sverige en tisdag och de anlände klockan 16, så satte sig platschefen och ringde upp de hotell han ville placera gästerna. Han fick då reda på att de kanske hade 30 rum lediga. De fick han dessa mycket billigt, då hotellet annars hade stått tomma med dessa rum.
Resten av resenärerna fick han in på andra hotell med kort varsel och till mycket låg kostnad. Den här resebyrån var mer lönsam än andra svenska resebyråer i London genom sina exeptionellt billiga rumskostnader.
Det här kommer för mig när jag förstått hur svenska banker har arbetat och inte bara svenska. De har haft rekordlåg solvens på under tio (10) procent.
Man har lånat ut mer än tio gånger sin inlåning genom att man korttidslånat hos andra banker och institutet och hos centralbanker. Oftast under natten bara. Metoden har varit som hos resebyrån i London. Bankerna har ökat vinsten genom korta krediter.
Det här har ju gått bra i många år och varit enormt lönsamt.
Men så har bankerna drabbats av övermod och bokfört sina tillgångar lite för högt (ej till marknadsvärde). Då är ju inte solvens lika hög (eller lika låg) som den varit tidigare. Den är lägre!
Alla banker har ju varit lika goda kålsupare och och i och med att de vet hur “ruttet och ihåligt” som det sett hur i den egna banken på tillgångssidan, lika ruttet och ihåligt har det ju varit hos andra banker. Alla har vetat om detta! Även Centralbankerna har vetat det här! Det har varit en hemlighet mellan bankerna och Centralbankerna. Något som de inte velat låta oss vanliga medborgare få veta.
Alla var medvetna om det och har varit det i flera år. Jag ville trycka om den analys av SEB som jag skrev i början av 2008 och jag vill fästa uppmärksamheten på det initierade inlägg i Financial Times av en svensk hedge-direktör som skrev till Finanscial Times och luftade sin oro redan i början av året.
Staffan Kjellin 2008-03-10 kl 11:05
SEB har inte sparat i lådorna. Vid första tecken på problemkrediter i banken måste kapitalbasen förstärkas.
AktieSEBKurs vid analystillfället151.5Senast betalt80.25Kursförändring-47%Jag blev själv medveten om detta sedan jag läst en diskussion på internet mellan Financial Times stora kolumnnamn Martin Wolf och den svenske hedgeförvaltaren Kent Janer (Nektar Hedgefond, Brummer & Partner). Diskussionen ägde rum den 27-29 februari 2008.
Kent Janer skriver om det allvarliga i att banker i hela världen just nu mörkar sina förluster och att de istället för att försöka förstärka sin kapitalbas i någots fall till och med höjer utdelningen. Martin Wolf på Financial Times tror knappt det är sant. Han skriver:
“Mr Janers warning that banks might distribute dividents, before admitting the extent of their losses and then run to states for rescue is too plausible to be funny”.