UNESCOs syn på gruvdrift i Kallak/Gállok

2020-11-30 15:54

Som de flesta av Beowulf Minings investerare och andra intressenter känner till, så har regeringen nu bett UNESCO om råd angående Laponias världsarvsstatus, i tillfälle Beowulf Mining skulle få brytningstillstånd i Kallak. Ingen vet ju såklart säkert vad svaret kan vara, men då jag är bekant med hur UNESCO arbetar så önskar jag att dela med mig med mina kunskaper.

Laponia har tilldelats värdsarvsstatus på grund av:

Criterion(iii): Renskötsel som spänner tillbaka till «an early stage in human economic and social development”

Criterion(v): Hur man använder marken i Laponia («a cultural landscape reflecting the ancestral way of life of the Saami people”).

Criterion(vii): Landskapets variation och “outstanding beauty”.

Criterion(viii): Områdets “glacial activity”.

Criterion(ix): Myren Sjaunja som är världens största utanför Ryssland.



Laponia är onekligen ett speciellt område.

De kriterierna vi behöver se närmare på är de som har med kulturarv och renskötsel att göra (iii och v). Jag har inte hört några seriösa klagomål som berör något av de andra kriterierna. Samtidigt så är alla mer eller mindre eniga om att om renskötseln försvinner från Laponia så står värdsarvsstatusen i fara (trots att tre av fem kriterier fortfarande står oberörda).

Ibland omnämns gruvan eventuella hot mot Laponia som ”indirekt”. I sammanhanget spelar det ingen roll om man kallar det ”direkt” eller ”indirekt”. Ja, gruvan ligger flera mil ifrån Laponias närmaste gräns, men det påstådda hotet mot rennäringen kan betecknas som ”direkt”.

Vid en gruvstart så är det en sameby som drabbas, Jåhkågasska tjiellde, som får sitt vinterbete reducerat och som får en smalare flyttled. Det har också nämnts att Sirges sameby kan få problem om renar från Jåhkågasskas sameby vid en gruvstart ”tvingas” in på deras marker. Men det förutsätter ju att Jåhkågasska tjielldes sameby faktiskt fortfarande har kvar sin renskötsel. Om så är fallet så behöver vi inte oroa oss för kriterium (iii) eller (v), och saken är avslutad.

Låt oss utgå från ett worst cast scenario - Jåhkågasska tjielldes renskötsel upphör om Beowulf får sitt brytningstillstånd. Bolaget hävdar bestämt att detta är en överdrift och att gruvnäringen och renskötseln kan leva sida vid sida. De har föreslagit flera åtgärder för att förenkla för rennäringen som uppförandet av ingärdade områden, ecodukter och stödutfodring.

(Jag har också hört att de kan tänka sig att stoppa gruvdriften den perioden som samebyn flyttar sina renar från sommar-/vinterbete, men det måste läsaren eventuellt ta med en nypa salt då det endast är något jag ”hört”.)

Men igen – låt oss anta att Jåhkågasska tjielldes renskötsel upphör. Hur drabbar detta kriterium (iii) och (v)? Det hade onekligen varit ett trist scenario, men när man ser mer noggrant på ärendet så visar det sig att det antagligen inte har inverkan på världsarvets status.

Antalet renar som någon gång under ett år uppehåller sig i Laponia varierar från år till år, men man brukar säga att det ett normalår handlar om ca 50 000 renar. Jåhkågasska tjiellde får inte ha fler än 4 500 renar i sin vinterhjord. Om denna sameby lägger ned sin renskötsel så kvarstår fortfarande 90% av Laponias renar. Istället för att nio samebyar bedriver renskötsel i området så hade det då varit åtta kvar.

Man kan fråga sig, om Laponia från början hade bestått av 45 000 renar och åtta samebyar, hade då inte kriterium (iii) och (v) blivit uppfyllda? Var det Jåhkågasska tjiellde som var tungan på vågen?

Troligen inte.

Av över 1 100 världsarv runt omkring i världen, så har världsarvsstatusen endast dragits tillbaka två gånger. Vid bägge tillfällena så blev respektive områden nästan helt förstörda (läs gärna mer här https://whc.unesco.org/en/list/654/ och här https://whc.unesco.org/en/list/1156/).

Jag har sympati för Jåhkågasska tjielldes oro. De som inte har det, är nog lätträknade. Men att gruvan skulle leda till att Laponia blir ”delisted”, förlorar sin status som världsarv, är osannolikt. Laponia kommer stå starkt oavsett om det blir en gruva eller inte.

De som önskar att stoppa gruvan ha såklart utifrån deras perspektiv, goda grunder. På samma sätt som de som är för gruvan. Men de som faktiskt är oroliga för att världsarvstatusen står i fara kan lägga sin oro åt sidan.

Till sist. Låt oss hoppas att bolaget och den berörda samebyn kan komma överens om en lösning som fungerar för alla inblandade. Låt oss också behålla en god ton i samtalet.