Det blåser onekligen friskt där ute. För en gångs skull menar jag då inte börsen utan världen runt omkring en och då främst vädret. Under den sedvanliga helgpromenaden blåste tankarna återigen iväg en hel del. Som så många gånger handlade en hel del av dem om aktiemarknaden. Vad annars?
Var det botten vi såg i veckan?
Jag tror faktiskt det. Alltså, om det var en långsiktig botten á la 2003 eller så vet jag inte. Det bryr jag mig egentligen inte så mycket om heller. Men sett i ett medellångsiktigt perspektiv, säg 1-10 veckor tror jag att vi inte ska ner så mycket mer. Möjligtvis kan det kanske bli aktuellt med att söka sig mot veckans lägsta noteringar men för de allra flesta aktierna tror jag att vi såg riktiga bottnar som får stå sig åtminstone kvartalet ut.
Men att tro är inte det samma som att veta. Därför kan man kanske göra klokt i att avvakta de närmaste dagarnas skeenden. Det är inte ovanligt med någon form av återslag där de allra mest kortsiktiga tar hem vinsterna på första bästa rekyl medan de som inte sålt tidigare passar på att sälja nu till något bättre priser. Oron för att det värsta inte är över gnager nog i var och en av oss aktieintresserade och volatiliteten är ju fortsatt grymt hög. Det är lätt hänt att vi får se dagar då det på nytt står minus 3-4% på börsskärmarna.
Det finns dock alltid något lite positivt med den här formen av marknad. Som många kända aktiestrateger säger gör man de bästa långsiktiga placeringar just när det blåser kallt och snålt på börsen. Jag menar oavsett vad man tror om de kommande vinsterna så finns det idag starka och stabila bolag vars vinster värderas till 7-8 gånger. Visst, de kan säkert bli dyrare när det visar sig att 2007 års nivåer var de högsta på ett tag men den som tror att världen stannar här och nu är väl ändå ute och cyklar lite. Eller?
Asien och Ryssland fortsätter att växa och kommer att göra det i många år framöver. Så även östra delar av Europa. Det där går inte att stoppa. Att det sedan under ett par kvartal eller några år blir lite tuffare i USA och delar av övriga Europa får man däremot leva med. Så har det varit historiskt sett och så lär det ju förbli. Många talar om att den globala tillväxten ej berörs av USA:s kris. Hört ordet “decoupling” någon gång? Ett par gånger om dagen de senaste veckorna antar jag. Jag tror inte ett dugg på det där men även det bör ju vara inprisat på sina håll där kurserna har fallit med 40-50%
Asien är numera västvärldens verkstad och bromsar efterfrågan från västvärlden måste även produktionen bromsa och därmed även tillväxten i de snabbväxande ekonomierna. Men Kina/Indien växer ju med tvåsiffriga tal just nu. Ett par procents nergång gör väl inte hela världen. Även en årstakt på 6-7 procent är ju fantastiskt bra fastän aktiemarknaderna kortsiktigt säkerligen skulle få för sig att nergången mot 6-7% är bara ett steg på vägen mot noll eller rent av mot en global recession. Risken finns, visst men det där scenariot är jag nog klart främmande för. Idag i alla fall. Fast som sagt var: att tro är inte detsamma som att veta.
För resten, hörde på radion att ca 6 procent av svenskarna kommer att ha svårt att betala sina räkningar de närmaste månaderna. Antagligen beroende på den shopping-mania som alltid gäller runt Jul/Nyår med reor man bara inte kan låta bli att vara med på. Seen that, been there, done that!Sveriges lilla kreditkris skulle man kunna kalla det för. Men det är inte detta som är det intressanta. Ställer vi det hela i ett globalt perspektiv kan man kanske göra följande beräkning: 400 000 personer som får problem med 5 000 kr vardera. Det ger ca 2 miljarder om jag får det hela rätt. Skulle snittproblemet vara det dubbla är det 4 miljarder. Vad är då 2-4 miljarder om man jämför med USA-bankernas nedskrivningar nyligen? Eller jämför detta belopp med smällen som Societe Generale åkte på nyligen. Om inte annat så visar just en sådan jämförelse vilka enorma förluster som det finansiella systemet har åkt på. Närmast ofattbart.
That´s all folks! Se ya next week!