Stiltje hos Transatlantic

2009-02-18 23:13, Edited at: 2010-06-11 12:05

Transatlantics bokslutsrapport var ingen munter läsning. Visserligen kröp det operativa resultatet för offshoreverksamheten under Q4 upp till hela 101 (86) miljoner kronor, vilket var marginellt sämre än min prognos på 105 miljoner kronor. Problemet fanns inom det andra affärsområdet, Industriell sjöfart, där det operativa resultatet rasade till - 32 (26) miljoner kronor, pga en avsättning för bunkersäkring på 37 miljoner kronor samt svagare volymer. Exklusive denna bunkersäkring skulle affärsområdet alltså ha visat marginell vinst men med tanke på att ledningen tidigare uttryckt att lågkonjunkturen successivt skulle börja slå på resultatet blir man ju orolig då affärsområdet redan har problem med att behålla huvudet ovanför vattenytan.

Sneglar vi vidare nedåt i resultaträkningen så påverkades resultatet av en positiv skatteeffekt på 30 miljoner kronor, som är ett resultat av en ändring i norska tonnageskattesystemet. Samtidigt påverkades kvartalet negativt av omstruktureringskostnader på 7 miljoner kronor samt nedskrivningar av fartyg på 22 miljoner kronor. Sammanfattningsvis landade vpa slutligen på 1,80 kr för kvartalet och 9,10 kr för helåret och ledningen föreslår en oförändrad utdelning på 2,50 kronor, vilket motsvarar en direktavkastning på 8 procent.

Tack vare att långtidskontrakten fungerar som en flytväst bör dock rederiet klara sig undan ett alltför svagt minusresultat för Industriell sjöfart. Men i takt med den försvagade konjunkturen finns dock en stor risk för att detta år blir ett rött år för affärsområdet fyllt av utmaningar. Frågan är då om den höglönsamma offshoreverksamheten klarar av att fylla det tomrum som den industriella sjöfarten orsakar? Blickar vi ut på Nordsjön och studerar spotraterna där rederiets offshorefartyg opererar upptäcker vi dock ett skräckscenario. Anledningen till detta är att priserna fullständigt rasat ihop och idag noteras dagshyror till 6 000 GBP, vilket är en gigantisk skillnad mot i oktober då hyrorna översteg 200 000 GBP per dag. Dagens låga spotpriser innebär även att intjäningen inte ens täcker dagskostnaderna, utan fartygen tvingas operera med förlust.

Orsaken till detta är en låg aktivitetsnivå bland oljebolagen samt att fler fartyg tillkommit till spotmarknaden. I dagsläget finns det cirka 35 ahts-fartyg som slåss om uppdragen, vilket nästan är en fördubbling mot när priserna var som högst. Bl.a. har 4 nya fartyg levererats under hösten samt 3 i år och ytterligare har sannolikt flera fartyg avslutat sina långtidsuppdrag. Det man bör tänka på är dock att marknaden är extremt volatil och läget kan snabbt förbättras ifall några fartyg beger sig ut på längre kontrakt. Läget är dock sämre än på länge vilket gör att jag är rätt så pessimistisk om framtiden och klarar affärsområdet av ett resultat i år på hälften av fjolårets, alltså cirka 116 miljoner kronor, får vi vara mer än nöjda.

En investering i Transatlantic lockar dock ur andra synvinklar. För det första så har rederiet en stor kassa (574 Mkr) att utnyttja till lämpliga förvärv när nu andrahandsmarknaden mjuknar i takt med konjunkturförloppet. För det andra sitter rederiet i en gynnsam marknadsposition när oljebolagen beslutar sig att på allvar börja borra i arktiska farvatten. Fördelen här är att det finns ett ytterst begränsat utbud av isförstärkta ahts-fartyg vilket gynnar rederiet och framtida prisnivå. Detta innebär att när marknaden vänder upp igen kan Transatlantic vara en betydligt större spelare, sittandes med ett flertal offshorefartyg som ger trygg intjäning genom långtidskontrakt.

Sneglar vi slutligen på det Egna kapitalet så uppgår det till hela 50,90 kronor. Ytterligare har oberoende värderare på balansdagen värderat fartygsflottan till ett övervärde av 24 kronor per aktie. Ur denna synvinkel framgår aktien som mycket billig men rederiaktier hör dock inte till placerarnas favoriter, vilket innebär att dagens reapris riskerar att bli bestående.