Spekulativt köp: Transatlantic

2012-05-15 09:58, Edited at: 2012-05-18 09:37

Rederiet Transatlantics usla resultat fortsatte i q1/2012, men bolaget indikerar bättre tider framöver.

Vågar man köpa aktier i rederiet Transatlantic nu?

• Bolagets nettoresultat 2011: -435 miljoner kr
• Bolagets nettoresultat q1/2012: -132 miljoner kr

Det bokförda egna kapitalet (bokförda tillgångar minus skulder) ligger dock fortfarande i 2,3 miljarder kr (per sista mars 2012), så det finns ännu en hel del eget kapital att "tära av" innan bolaget riskerar gå omkull.

• Vid nuvarande börskurs 8 kr är bolaget värt ca 900 miljoner kr på börsen.
• Hög skuldsättning med räntebärande nettoskuld på 2,8 miljarder kr i slutet av mars 2012.

Dvs risken i aktien är hög.

Men nettoskulden på 2,8 miljarder kr utgjordes av räntebärande skulder på 3,4 miljarder kr minus ca 500 miljoner kr i kassa och ca 100 miljoner kr i en börsportfölj, så likviditeten är ganska god för att klara fortsatta förluster på kort sikt.

-

Transatlantic har totalt ca 60 fartyg varav:
• ca 50 lastfartyg
• drygt 10 isbrytare/offshore-service-fartyg

Resultat per affärsområde 2011:
• lastfartygen: -162 miljoner kr
• isbrytning/offshore: -110 miljoner kr

Resultat per ao q1/2012:
• lastfartygen: -63 miljoner kr
• isbrytning/offshore: -88 miljoner kr

Ok att lastfartygen går dåligt pga hård konkurrens, men är det inte högkonjunktur nu för offshorefartyg med all oljeverksamhet i Nordsjön?

I Transatlantics q1/2012-rapport (som kom idag) skriver bolaget bla:

"en långsammare utveckling inom offshore"

"en mycket svag början på året" för offshore-fartygen

Bolaget är dock optimistiskt om offshore-sidan och menar bla att q1 är säsongsmässigt svagt för offshore varje år etc.

För lastfartygen genomför Transatlantic nu omstruktureringar och kostnadsbesparingar. En ny chef för affärsområdet har kallats in från danska rederiet Maersk (Kim Sörensen).

Enl ett pressmeddelande säger Sörensen att affärsområdet ska genomföra besparingar så att kostnadsnivån inom affärsområdet med lastfartygen sänks med 80 miljoner kr/år.

Affärsområdet väntas visa fortsatt förlust under 2012, men förlusten per kvartal väntas i q2 bli mindre än förlusten i q1.

-

Som nämnt är Transatlantics börsvärde ca 900 miljoner kr vid nuvarande börskurs 8 kr.

Men bolagets egna kapital (bokförda tillgångar minus skulder) uppgår till 2,3 miljarder kr per sista mars 2012.

Dvs vem har rätt om värdet på Transatlantic; aktieinvesterarna eller bolagets bokföring (dvs ekonomichefen Heléne Mellquist och Transatlantics revisorer Helén Olsson Svärdström och Olof Enerbäck från revisionsbyrån Pwc)? Mellquist är nyanställd sedan i år medan Olsson Svärdström varit revisor för Transatlantic sedan 2008.

Det egna kapitalet på 2,3 miljarder kr bygger på att Transatlantics fartyg är bokförda till 5,1 miljarder kr per sista mars 2012.

Men om aktieinvesterare anser att Transatlantic bara är värt ca 900 miljoner kr (dvs 1,45 miljarder kr mindre än det egna kapitalet), innebär det att aktieinvesterarna anser att fartygen är värda bara 3,6 miljarder kr (5,1 miljarder kr minus 1,45 miljarder kr).

Dvs vilket är närmast verkligheten:
• att Transatlantics ca 60 fartyg är värda ca 5,1 miljarder kr (dvs ca 80 miljoner kr st)
• eller att fartygen är värda ca 3,6 miljarder kr (ca 60 miljoner kr st)

Både 80 miljoner kr och 60 miljoner kr låter ganska dyrt för ett fartyg.

• Men Transatlantics 48 lastfartyg är ganska stora pjäser på 4 000-20 000 ton. De äldsta är från 1979 och de nyaste från 2007.
• De 14 offshore/isbrytarfartygen är på ca 3 000-4 500 ton och byggda 2000-2012 (dock är ett av fartygen byggt 1985).

-

Huvudägare i Transatlantic är norrmannen Christen Sveaas som via sitt investmentbolag Kistefos äger 63% av Transatlantic. Han är även bolagets styrelseordförande.

Sveaas verkar vara stadd vid god kassa om Transatlantic skulle behöva kapitaltillskott.

Vd för Transatlantic är sedan årsskiftet 2011/2012 norrmannen Henning Jensen (fyller 52 år i år), och han är även vd för huvudägaren Christen Sveaas investmentbolag Kistefos. Jensen har tidigare bla jobbat på Tyco Electronics och har varit professor inom finans vid University of San Francisco.

Vd i Transatlantic fram till årsskiftet 2011/2012 var Rolf Skaarberg som gick i pension. Även han hade kopplingar till Kistefos.

Innan Skaarberg var det Stefan Eliasson som var vd för Transatlantic, och han avgick "med omedelbar verkan" i mars 2011 "som en konsekvens av de strategiska förändringar som kommer att genomföras i bolaget" skrev nyhetsbyrån Direkt så med hänvisning till ett pressmeddelande: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1806463

Dvs det låter som att Eliasson avgick i protest mot Sveaas? Eller det var kanske bara i samband med det ursprungliga beslutet om en uppdelning av Transatlantic i ett lastfartygs-bolag och ett offshorefartygs-bolag, och att Eliasson då själv inte ansåg sig behövas längre som kvarvarande koncern-vd.

Innan dess hade Transatlantics finanschef Ola Helgesson avgått i nov 2010, men det verkar dock bara ha varit för att han istället skulle bli finanschef på rederiet Stena Line: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1694101

-

Sammantagen reflektion

Redan i feb 2012 fick Transatlantic-aktien rekommendationen "spekulativt köp" enl tidigare blogginlägg: http://www.redeye.se/aktiebloggen/africa-oil/spekulativ-koplista

Då låg Transatlantic-aktien i 9,60 kr och sedan dess har den fallit till nuvarande kursnivå 8 kr.

Men rekommendationen upprepas härmed.

Orsaken är att så länge Transatlantic inte riskerar gå omkull är det värt att ha tålamod och invänta bättre tider, särskilt för offshoredelen som väntas ha goda möjligheter att tjäna bra med pengar de kommande åren i samband med alla oljeprojekt som pågåt i Nordsjön.

Som nämndes i det förra blogginlägget skrev Kim Dahlström i nov 2011 ett blogginlägg på Redeye där han såg möjligheter för Transatlantics offshore-del att tjäna 1 miljard kr/år under goda förutsättningar: http://www.redeye.se/aktiebloggen/transatlantic/kyligt-rederi-mot-turnaround

Säg att lastfartygen efter omstruktureringar klarar av nollresultat i varje fall, så innebär ett miljardresultat från offshoredelen förenklat ett p/e-tal på nästan 1 när Transatlantic nu är värt ca 900 miljoner kr vid nuvarande börskurs 8 kr.

Dock måste bla räntekostnader på lånen och skatt dras ifrån, så p/e-talet blir väl lite högre än 1 men i varje fall väldigt lågt utifrån bolagets potentiella intjäningsförmåga.

Och som sagt verkar Transatlantic inte vara i något akut nödläge på väg i konkurs ännu, men det är klart att läget kan försämras om bolaget fortsätter att visa stora förluster.

-

Tidigare var det tal om att Transatlantic skulle delas upp i två separata börsbolag (lastfartygen för sig och offshore-delen för sig).

Det har nu enl q1/2012-rapporten skjutits upp tills vidare pga lastfartygens dåliga lönsamhet, men när en uppdelning sker på sikt lär värdet på offshore-delen tydliggöras ytterligare vilket underlättar värdeökningar på börsen för den delen utan lastfartygen som "ryggsäck".

Tanken var från början att Henning Jensen bara skulle vara Transatlantics vd tills uppdelningen av bolaget genomförts under 2012, men nu ser det alltså ut som att han får sitta längre på vd-posten.

-

I apr 2012 blev det lite dramatik då Transatlantic plötsligt meddelade i ett pressmeddelande om att offshore-affärsområdets finanschef Jesper Bejstrup avgår "med omedelbar verkan": http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/19/3A/05/wkr0006.pdf

Det behöver ju inte ligga något kontroversiellt bakom det, men man undrar vad orsaken var.

Offshore-affärsområdets chef Christian Berg uppgavs även ta över ansvaret för finanschefsrollen i affärsområdet tills en efterträdare till Bejstrup anställts.

-

Transatlantics 14 offshore-fartyg kan delas in i tre kategorier:

6 PSV-fartyg
5 AHTS-fartyg
3 kombinerade AHTS/isbrytnings-fartyg

PSV betyder här "Platform Supply Vessels" vilket väl avser fartyg som förser oljeplattformar med förnödenheter etc.

AHTS betyder "Anchor Handling Tug Supply" vilket väl både är PSV-fartyg men även "bogserbåtar" som kan flytta oljeplattformarnas ankare etc?

Och AHTS/isbrytnings-fartyg kan alltså även agera isbrytare.

Enl Transatlantics definitioner (från årsredovisningen för 2011):

_• PSV (Platform Supply Vessels) – fartyg med stora öppna däcksytor och lasttankar som utför transporter till och från riggarna.

• AHTS (Anchor Handling Tug Supply Vessels) – kombinerade fartyg som förutom lastkapacitet är utrustade för bogsering av oljeriggar och ankarhantering._

http://www.rabt.se/PageFiles/204/transatlantic_arsredovisning_2011.pdf

-

Vad gäller PSV-fartyg så tillkommer en del nya sådana fartyg i marknaden vilket ökar utbudet. Å andra sidan ökar samtidigt behovet pga alla oljeprojekt.

Transatlantic har flera av sina sex PSV-fartyg uthyrda på "medellånga" kontrakt (på 1-3 kvartal) för i snitt 14 200 dollar/dag och en utnyttjandegrad på 85%.

Bolaget har "en positiv förväntan på marknadsutvecklingen" för dessa fartyg.

AHTS-fartygen har till stor del hyrts ut på "spot-kontrakt" (typ från dag till dagd?), vilket gett dålig lönsamhet i början av året (då utnyttjandegraden generellt är låg varje år pga dåligt väder). Men den situationen förbättrades i takt med bättre väder mot slutet av kvartalet.

AHTS-fartygen som hyrdes ut på spot-kontrakt gav i snitt 56 500 norska kr/dag med 50% utnyttjande under q1/2012.

Två av AHTS-fartygen har dock långa kontrakt för 292 000 norska kr/dag med 100% utnyttjande.

Ett nytt AHTS-fartyg (Brage Viking) har levererats under 2012 från ett varv i Spanien. Bilder på Brage Viking i ett Youtube-klipp: http://www.youtube.com/watch?v=zUfd9BxVitI Det är det sista AHTS-fartyget som Transatlantic har fått leverans av i en total beställning av fyra nya AHTS-fartyg på 4 500 ton vardera (Loke Viking, Njord Viking, Magne Viking och nu sist Brage Viking, varav Loke Viking var det första som levererades vilket var sommaren 2010).

Under q2/2012 ska två av AHTS/isbrytnings-fartygen inleda långa kontrakt.

Sammantaget är Transatlantic optimist om framtiden för offshore-fartygen enl q1/2012-rapporten:

"Offshoremarknaden förväntas att markant förbättras i samband med högsäsongen det andra kvartalet. Ökad efterfrågan på AHTS-fartyg kombinerat med att fartyg lämnar spotmarknaden, förväntas leda till en
mer balanserad marknad."

-

För lastfartygen verkar det finnas kroniska problem i den delen av rederibranschen.

Enl Transatlantics q1/2012-rapport:

"Marknaden slåss mot överkapacitet"

"Den ekonomiska tillväxten på våra kärnmarknader är fortsatt svag, även om vi ser ett antal positiva indikationer på ökad tillväxt framöver. Blandade signaler kommer också från våra kunder, fler positiva än för ett antal månader sedan, men fortfarande mycket svaga. Den generella bilden är en svag marknad med låg eller nolltillväxt kombinerat med ett överskott på fartygskapacitet."

-

Transatlantic är baserat i Göteborg och har knappt 1 000 pers anställda (inkl SBS Marine och Brage Viking) enl q1/2012-rapporten.

Hösten 2011 köpte Transatlantic bolaget SBS Marine från Transatlantics huvudägare Christen Sveaas investmentbolag Kistefos: http://www.kistefos.no/index.php?groupid=10&contentid=51

Det uppstod väl en del debatt om det eftersom det innebar att Sveaas sålde in sitt bolag SBS Marine till det av honom kontrollerade bolaget Transatlantic, vilket då kan vara kontroversiellt beroende på vilket pris som Transatlantic fick köpa SBS Marine för etc.

Dvs konspiratörer kan hävda att Sveaas sålde in sitt helägda bolag SBS Marine till sitt delägda bolag Transatlantic, och han skulle då teoretiskt sett kunna tjäna på att låta Transatlantic köpa SBS Marine till överpris.

-

Ett krav som framfördes var att Transatlantic kan få köpa SBS Marine om affären godkänns av Transatlantics aktieägare på en extra bolagsstämma där aktieägare med minst 90% av rösterna på stämman röstar för affären (utan att Sveaas med sitt bolag Kistefos får delta i omröstningen). http://www.avanza.se/aza/press/forum/trad.jsp?threadId=1130214#post_2241620

Det är tydligen så affärer av det slaget ska hanteras enl tex Stockholmsbörsens regelverk: http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/71/71685_nasdaq_omx_stockholms_regelverk_for_emittenter_2011_01_01.pdf

Men någon sådan omröstning blev det alltså tydligen inte.

Själv anser väl dock Sveaas att allt ändå gick korrekt till.

//Tillägg 18 maj 2012

Förtydligande av reglerna för Transatlantics köp av SBS Marine och hur köpet gick till.

Enl mejlsvar från Transatlantics informationschef Carina Dietmann nedan. Utifrån det hon skriver verkar affären ha genomförts enl alla regler etc:

_"För att svara på din fråga är det viktigt att först klargöra vilket regelverk som gjorde att det aktuella förvärvet överhuvudtaget togs upp på bolagsstämman. När TransAtlantic höll sin bolagsstämma den 7 november 2011 fanns två huvudsakliga regelverk i kraft som behandlade transaktioner med närstående, såsom Kistefos, nämligen:

- 16 kap aktiebolagslagen, den s.k. 'Leo-lagen'. Denna lag behandlar bland annat (i) riktade emissioner till närstående, (ii) överlåtelse, via ett dotterbolag, av aktier i ett publikt bolag till närstående, eller (iii) överlåtelse från ett publikt bolag av aktier i ett dotterbolag till närstående. Sådana riktade emissioner och överlåtelser till närstående måste behandlas på bolagsstämma i det publika bolaget, och godkännas med nio tiondelars majoritet. Den närstående som berörs är inte förhindrad att delta i omröstningen. Notera att TransAtlantics förvärv av SBS Marine inte föll under denna lag, eftersom det utgjorde ett förvärv från närstående (inte riktad emission eller överlåtelse till närstående).

- Punkt 4.1 i NASDAQ OMX:s regelverk för emittenter. Enligt denna punkt skulle bland annat förvärv från närstående behandlas av bolagsstämman. Beslut enligt denna punkt fattades med enkel majoritet, dvs. hälften av rösterna, och den närstående var inte förhindrad att delta i en sådan omröstning. Det var enligt denna regel som TransAtlantics förvärv av SBS Marine togs upp på stämman den 7 november 2011.

TransAtlantics beslut följde samtliga krav som uppställdes av punkt 4.1 i NASDAQ OMX:s regelverk och beslutet fick följaktligen inte några repressalier från NASDAQ OMX Stockholm.

Punkt 4.1 är för övrigt numera upphävd, och från den 1 februari 2012 ersatt av ett initiativuttalande från Aktiemarknadsnämnden, AMN 2012:05. Enligt detta uttalande uppställs fortfarande endast krav på 50 % majoritet vid förvärv från närstående, dock med det nytillkomna tillägget att den närståendes aktier ska bortses från när stämman fattar sitt beslut. Sistnämnda krav gällde dock alltså inte vid tidpunkten för förvärvet av SBS Marine, då det var fullt förenligt med NASDAQ OMX:s regler att Kistefos deltog vid beslutet om förvärvet."//_

Enl Transatlantics nyemissionsprospekt i samband med SBS Marine-köpet, lät Transatlantic aktiemäklarfirman Carnegie göra en oberoende värdering av SBS Marine för att stämma av att köpeskillingen var rimlig (enl prospektet sid 70: http://www.rabt.se/Documents/extra%20bolagsstämma/Rederi%20AB%20TransAtlantic%20556161-0113.pdf)

-

Enl ovannämnda pressmeddelande från Kistefos http://www.kistefos.no/index.php?groupid=10&contentid=51 var priset på SBS Marine 340 miljoner kr plus att Transatlantic även tog över SBS Marines skulder på 480 miljoner kr.

För att genomföra affären bad Transatlantic sina aktieägare om ett kapitaltillskott på 550 miljoner kr (via utgivning av nya Transatlantic-aktier genom nyemission).

Det slutade med att Sveaas investmentbolag Kistefos fick köpa många fler nya Transatlantic-aktier i samband med nyemissionen, än vad som motsvarades av Kistefos ägarandel i Transatlantic: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1868589 (Ska man tolka det som en missnöjesyttring från Transatlantics övriga aktieägare mot SBS Marine-köpet?)

-

Kistefos hade åtagit sig att i samband med nyemissionen köpa nya Transatlantic-aktier för upp till 260 miljoner kr (utöver de nya aktier som Kistefos köpte med anledning av sin ägarandel i Transatlantic), om övriga aktieägare inte ville köpa nya aktier fullt ut.

Och det slutade med att Kistefos köpte nya Transatlantic-aktier för 140 miljoner kr (utöver de nya aktier Kistefos köpte utifrån sin ägarandel i Transatlantic).

Nyemissionen innebar att nya Transatlantic-aktier såldes ut för 10 kr/st så de aktieägare som köpte nya aktier för den kursnivån är väl inte så nöjda hittills när börskursen ligger på 8 kr.

Men det kan ju bero på försämrade branschförutsättningar på kort sikt osv som Transatlantic eller Kistefos inte kan råda över.

-

På papperet verkar SBS Marine i alla fall verksamhetsmässigt passa väl in i Transatlantic.

Det är SBS Marine som äger de sex PSV-fartygen som nu ingår i Transatlantics offshore-affärsområde.

De sex fartygen genererar intäkter på 220 miljoner kr/år (enl pressmeddelandet från då affären offentliggjordes hösten 2011).

I och med att de sex fartygen köptes av Transatlantic för 820 miljoner kr (via köpet av SBS Marine för 340 miljoner kr plus dess skulder 480 miljoner kr) så blev prislappen i snitt 130-140 miljoner kr/fartyg (varav fem st från 2003-2007 och ett äldre från 1985).

Dvs det är ett klart högre snittpris per fartyg än vad Transatlantics fartyg totalt sett är bokförda till (ca 80 miljoner kr/fartyg enl ovan), och sett till aktieinvesterarnas värdering av Transatlantic är bolagets fartyg som sagt värda i snitt 60 miljoner kr/fartyg.

Men offshore-fartygen kanske har en prislapp som ligger så högt som 130-140 miljoner kr/st?

Enl en uppgift från nyhetsbyrån Direkt i okt 2007 har Transatlantic köpt sina senaste AHTS-fartyg Magne Viking och Brage Viking för 550 miljoner kr/st: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N681728

De var i och för sig på 4 500 ton medan SBS Marines PSV-fartyg är på 3 700 ton (3 300 ton för det äldsta), men ändå visar det att 130-140 miljoner kr inte är ett orimligt värde per st för sådana fartyg.

-

Enl årsredovisningen för 2011 (som är daterad 28 feb 2012) hade Transatlantic ca 850 pers anställda.

Härav var:
• 400-500 pers anställda inom lastfartygs-delen (varav drygt 200 pers på land)
• knappt 400 pers anställda inom offshore-delen (varav 40 pers anställda på land)

Vid årsskiftet uppgick det totala antalet anställda i Transatlantic till ca 830 pers.

- - -

_Skala för aktie-rekommendationer:

• "Köpläge": En aktie som för tillfälligt är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt.
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex 1-2 års tid. Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs.

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst._

Här fick alltså Transatlantic-aktien rekommendationen "spekulativt köp" vid nuvarande börskurs 8 kr (på förmiddagen, tis 15 maj 2012).

- - -

Tillägg 15 maj 2012

Som nämnt hade Transatlantic ett eget kapital på 2,3 miljarder kr i slutet av mars 2012, med fartyg bokförda till 5,1 miljarder kr.

Men samtidigt är Transatlantic bara värt 900 miljoner kr på börsen (vid börskurs 8 kr), vilket innebär att aktieinvesterare verkar tycka att fartygen bara är värda 3,6 miljarder kr.

Då kan man ju nämna att bara Transatlantics fyra AHTS-fartyg levererade åren 2010-2012 hade ett nyinköpsvärde på ca 2,2 miljarder kr (ca 550 miljoner kr/st).

Och därtill kommer de sex PSV-fartygen i SBS Marine som Transatlantic köpte i höstas för 820 miljoner kr (om man nu ska tolka det som ett korrekt marknadsvärde).

Så dessa fyra nya AHTS-fartyg plus de SBS Marines sex PSV-fartyg borde vara värda kring 3 miljarder kr.

Därtill kommer tre AHTS/isbrytningsfartyg byggda år 2000-2001 à 3 000 ton st, plus ett AHTS-fartyg från 2003 på 2 900 ton.

Men de fyra nya AHTS-fartygen verkar inte vara ägda av Transatlantic på vanligt sätt enl bolagets årsredovisning.

Där står det om dem att ägandeformen/hyresformen är så kallad "finansiell lease, bareboat-charter".

Så de kanske alltså egentligen bara hyrs av Transatlantic som sedan hyr dem vidare?

Dessutom är två av SBS Marines PSV-fartyg inte heller ägda på vanligt sätt utan har ägandeform/hyresform "operationell lease, bareboat-charter" enl årsredovisningen.

Till dessa 14 fartyg i offshore-delen kommer alltså de 48 fartygen i lastfartygs-delen.

Och även bland dem är det en salig röra av ägandeformer/hyresformer.

Endast åtta av dem är helägda av Transatlantic, medan tre ägs till 65-70%.

Resten uppges ha ägandeform/hyresform timecharter eller bareboat-charter.

Enl Transatlantics årsredovisning:

• "Bareboat charter: Uthyrning av fartyg utan manskap till en
befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader."

• "Timecharter (T/C): Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under
en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter."

Vad gäller skillnaden mellan operationell och finansiell leasing finns ett ex från billeasingfirman Alphabet:

• "Vid finansiell leasing ansvarar du som kund för restvärdet på bilen. Det innebär att ett eventuellt över- eller underskott skall regleras vid en försäljning. Alphabet Trading är en tjänst som hjälper er med försäljningen av fordon."

• "Vid operationell leasing ansvarar Alphabet för restvärdet och försäljning av bilen. Om den överenskomna körsträckan överstigits sker en avräkning."

http://www.se.alphabet.com/om-alphabet/vanliga-fraagor

Dvs i så fall är "finansiell leasing" i praktiken att betrakta som att de fyra nya AHTS-fartygen trots allt är Transatlantics, fast de lånefinansierats via finansiell leasing och hyrts ut på bareboat-charter.

- - -

Tillägg 18 maj 2012

Signaturen "God som Guld" på Di.se:s aktieforum Börssnack har gjort resultatprognoser för Transatlantic enl en tråd om bolaget: http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2088108#msg14018890

Signaturen räknar med att Transatlantics offshore-del kan tjäna ett resultat på 300 miljoner kr helåret 2012 (varav allt under andra halvåret).

Lastfartygs-delen bedöms visa en förlust på 100-150 miljoner kr helåret 2012 och nollresultat 2013.

Det innebär alltså ett totalt resultat på 150-200 miljoner kr för 2012 enl "God som Guld", att jämföra med bolagets börsvärde kring 850 miljoner kr.