En söndagshistoria om offshore

2008-04-06 12:48, Edited at: 2010-06-11 11:13

Befälhavaren ombord på ankarhanteringsfartyget Odin Viking har full kontroll på manöverspaken när han nu utnyttjar samtliga 18 000 BHP till max för att få kontroll på den 300 tons tunga ankarkättingen. Trots att vinden mojnat är våghöjden fortfarande hög och det har tagit ovanligt lång tid för att få riggen på plats vilket nu börjat kännas utmattande för befälhavaren. Då det fortfarande regnar rejält har han även svårt att urskilja de övriga assisterande ankarhanteringsfartygen vilket innebär ett aktivt deltagande i kommunikationen via radion. Han vet att kommunikationen mellan fartygen är av största vikt för att undvika olyckor och under några få sekunder tänker befälhavaren på fartyget Bourbon Dolphins fasansfulla öde, som under fjolåret kapsejsade under en liknande manöver och då åtta besättningsmän omkom. Positionering av oljeriggar är således ett mycket farligt arbete och med påverkan av stress, långa arbetspass och utmanande väderlek krävs mycket god kompetens och erfarenhet för att klara av att fullfölja den utmanande arbetsuppgiften. Befälhavaren känner sig dock självsäker för uppgiften men att arbeta på ett fartyg som är stationerad på spotmarknaden på Nordsjön under vinterhalvåret har dock börjat tära på krafterna och han överraskas av att finna sig själv önska om att istället få vara stationerad på något av rederiets andra fartyg som till motsats till Odin Viking även har kapacitet för isbrytning och är kontrakterade av Svenska Sjöfartsverket att vid behov agera isbrytare längs svenska östkusten. Årets vinter har dock inte varit någon isvinter så dessa övriga kombinationsfartyg har även de varit stationerade på spotmarknaden men isbrytning innebär dock ett väsentligt behagligare arbetsklimat så i befälhavarens tankegångar finns alltså en önskan om att få byta fartyg.

Å andra sidan har den senaste stormen över Nordsjön inneburit att det tagit betydligt längre tid att utföra förflyttning och positionering av riggar vilket orsakat stor brist på tillgängliga fartyg. Underskottet av fartyg har därför omedelbart trissat upp spotpriserna till rekordnivåer kring 1,7 Mkr per dag och den höga intjäningen för rederiet har tillsammans med bristen på kompetent arbetskraft även haft en positiv påverkan på befälhavarens lön och det är kanske just den goda inkomsten som fått befälhavaren att uthärda det utmanande och tröttsamma arbetet ombord. Nackdelen med att Odin Viking saknar isbrytarkapacitet innebär även att fartyget knappast kommer att hyras ut under sommarhalvåret för arbete vid något lite mer äventyrligt farvatten och befälhavaren känner stor avundsjuka till skepparna ombord på Tor Viking som ifjol chartrades ut till Shell och under större delen av sommarhalvåret och hösten var stationerad vid det gigantiska Beufortfältet utanför Alaska. Uppdraget var ett stort genombrott för rederiet eftersom vanligtvis endast USA-byggda och USA-flaggade fartyg får operera mellan amerikanska hamnar men Tor Viking fick dispens och trots att arbetet var traditionellt med förflyttning och positionering av riggar så fanns det även så sofistikerade jobb som att förflytta isberg på arbetsschemat. Detta amerikanska protektionistiska regelverk kallat ”Jones Act” ser alltså ut att vara på väg att mjukas upp dels tack vare behovet av utökad prospektering och produktion vid nya amerikanska fält men det är även ett faktum att bristen på sjöfolk blivit oroväckande hög vilket tvingat myndigheterna att liberalisera lagen.

Genombrottet för rederiet ifjol innebär således goda möjligheter till nya långtidskontrakt för de fartyg som har isbrytningskapacitet när nu dessa friställs från ”stand-by”-kontraktet med Svenska Sjöfartsverket då sommarhalvåret börjar men Odin Viking och befälhavaren får dock troligtvis fortsätta att nöja sig med spotmarknaden på Nordsjön och även fastän varmare vatten utanför Brasilien och i Mexikanska golfen erbjuder goda möjligheter till långtidskontrakt för ankarhanteringsfartyg så lär Odin Viking bli stationerad på Nordsjön, särskilt om spotpriserna bibehålls på denna generellt mycket höga nivå. Lite besviken och en aning ofokuserad tvingar befälhavaren således slutligen bort tankarna och ser surmulet ut över den gråmulna Nordsjön. Därefter tar han bestämt kommunikationsradion i handen och beordrar däcksarna att lösgöra ankarkättingen. Denna charterperiod går trots allt mot sitt slut och befälhavaren ser fram emot att snart få lägga till i Aberdeens hamn. Eftersom påsken närmar sig vet han av erfarenhet att utbudet av arbeten minskar och med lite tur blir det således några dagar stillaliggande vid hamn vilket innebär möjlighet till återhämtning. Kanske det till och med dyker upp lite extra tid för att besöka någon lokal pub och att över en öl diskutera, ja, det allmänna diskussionsämnet, alltså vädret, med ortsbor och branschfolk, kanske så länge som ut över småtimmarna. Ett litet leende smyger således upp på befälhavarens ansikte och det är kanske trots allt inte så tokigt det här med spotmarknaden i alla fall. Skottarna är ju ett riktigt trevligt folkslag, även fastän de går med skjol!

*Händelsförloppet och befälhavarens funderingar är givetvis påhittat. Anledningen till att jag skrivit berättelsen är givetvis för att det handlar om offshoremarknaden och då speciellt om rederiet TransViking som Transatlantic äger hälften av och som idagsläget har fyra ankarhanteringsfartyg varav alltså tre är kombinationsfartyg och även lämpade för isbrytning. Transatlantics offshoreverksamhet bidrog starkt ifjol till det starka årsresultatet och inledningen på detta år har fortsatt att vara starkt men dock kraftigt volatilt med höga toppar och djupa dalar om man följer kurvan för spotpriserna. Under mitt senaste arbetspass på sjön har jag samlat på mig lite information om offshore och Transatlantic och jag försöker nu sammanställa lite intressant läsning till morgondagens blogg. Som söndagsläsning anser jag därför att detta inlägg passar bra som inledning för nästa lite mer informativa och spekulerande inlägg. Transatlantic värderas idag lågt på börsen och jag tycker att det finns allt för mycket elände inprisat i nuvarande kurs. Jag tror det och skall försöka grubbla vidare på det vid nästa inlägg. Det känns kul att vara på landbacken igen och jag önskar alla en fortsatt trevlig söndag!

kim