Börsåret 2008 har i Sverige börjat särskilt illa, men även i övriga delar av världen sjunker aktievärden i varierande takt. Hur skall man då förhålla sig till investeringar 2008?
Att USA’s ekonomi är i stora svårigheter blir alltmer uppenbart. De förluster på bolånemarknaden som, med hjälp av ändrade redovisningsregler, kunnat döljas under 2007 kommer obönhörligen fram i ljuset under Q1/Q2 2008. Jag förväntar mig ingen glad läsning där och tillika förfaller majoriteten av “tender-rate” lånen under samma period och räntan justeras. Att skriva bort amorteringen mot värdestegring som tänkt var är i de flesta fall omöjligt p g a sjunkande priser. Vid horisonten synes ett dammoln efter kreditkortslån och billån där förfallna och obetalda räkningar accelererar kraftigt i riktning mot oss.
En ytterst åtstramad kreditgivning på temat “brända barn skyr elden . . .” gör att konsumtionen radikalt minskar och som följd kommer arbetslösheten att öka i en nedåtgående spiral av elände.
Någon dedikerad hjälp från utlandet kan heller sannolikt ej påräknas då Europa har sina egna problem och övriga länder med stor o stark ekonomi tycker att behovet för 100 miljoner inhemska medborgare att få bättre infrastruktur, väger tyngre än 10 miljoner amerikaners upplevda behov av ett hus de i alla fall inte har råd med . . .
Minskade vinster i US-bolag, minskad köplust från USA kommer givetvis att slå igenom globalt och någon motsvarande köplust från Kina, Indien och andra snabbväxande länder kommer nog, men inte i den takt som amerikanerna försvinner.
En grundfråga är då givetvis hur mycket av detta som redan är inprisat i kurserna här hemma och i övriga världen? Börsen ligger ju som bekant före ekonomin och har (som jag hörde någon säga på radion) korrekt förutspått 9 av de senaste fem större nedgångarna i ekonomin . . .(fniss)
En annan synvinkel är den stora likviditet som idag (i desparation) ligger i lågavkastande obligationer etc i brist på andra investeringar med acceptabla risker (riskmedvetandet har överhettat i overdrive). Tvåårs-repan med US statsobligationer är nu nere på 2,75%, en nivå där även skattebefriade pensionsfonder går back p g a inflationen - vilket de säkert är medvetna om.
Tillkommer den likviditet som Japan, Ryssland, Kina etc har i amerikanska statspapper och som de vid tillfälle, p g a den darrande dollarn, sannolikt gärna växlar över mot andra investeringar. Dessutom tillkommer den likviditet som trots allt skapas genom Fed’s och övriga centralbankers Keynes’ska fördröjnings-strategi med likviditetsbombningar utan historisk jämförelse vad gäller storleken.
Om delar av denna “överskottslikviditet” söker sig till aktiemarknaden kan detta mycket väl - tillsammans med redan inprisade försämringar - väga upp de ytterligare dåliga nyheter jag tror vi får se under den närmaste tiden.
Den enskilda faktor som jag tror betyder mest för oss investerare de närmaste åren är NÄR och VAR denna kapitalinjektion sker. Kan man ligga rätt här tror jag man kommer att göra mycket goda resultat under en lång tid framöver.
Svaret på tiotusenkronorsfrågan? Jag har i tidigare bloggar gett min gissning, andra har svarat annorlunda. Domarna överlägger och spänningen stiger . . .
BAMMM….BADAM BADAM BAADAAM…..BAADAMBAM BAM . . .