The need for speed

2020-10-04 15:10

Filmen Top Gun hade premiär på biograferna 1986. Tom Cruise och Val Kilmer fick sina genombrott som de två konkurrerande piloterna Maverick och Iceman. I samband med att piloterna ska tävla yttrar Maverick de bevingade orden ”I feel the need… the need for speed”. Och just om snabbhet i samband med investeringar tänkte jag skriva lite idag.

Långsiktighet vs kortsiktighet

Innan jag går in på betydelsen av snabbhet vil jag börja med att definiera vad orden långsiktig och kortsiktig betyder för mig. 

Långsiktighet är ett ledord för de flesta fonder och institutionella investerare. Att vara långsiktig innebär exempelvis att man tar ägaransvar och stöttar de bolag man investerar i över tid. Detta är viktigt för stora ägare och tunga institutioner som exempelvis våra AP-fonder. 

Att vara långsiktig kan också innebära att man har gjort en djupare analys och förväntar sig att ett scenario spelas ut över tid. För att skörda frukten av analysarbetet krävs tålamod att vänta på att verkligheten utvecklas i enlighet med analysen. Det är väldigt belönande att se när något man själv har tänkt på långt tidigare blir allmängods och upptäcks av finansmarknaderna.

På den andra sidan spektrumet finns kortsiktiga spekulanter / traders som bara bryr sig om att profitera på svängningar / volatilitet.

Jag har själv varit i båda läger. När jag lämnade London och jobbet som aktiemäklare 2005 började jag min bana på finansmarknaden som daytrader med en ambition att tjäna pengar varje dag. På så sätt skapade jag mig en ”lön” varje månad som dels täckte mina levnadsomkostnader, dels byggde ett kapital.

Med tiden lyckades jag bygga ett så pass stort kapital att jag började fokusera allt mer på hur detta skulle förvaltas. Under ett par år var jag både trader och investerare. Jag hade ett konstant öga på finansmarknaden för att hitta möjligheter till kortsiktiga vinster, samtidigt som jag började att utveckla en strategi för hur jag skulle investera mitt kapital.

När metamorfosen från trader till investerare var fullständig är svårt att säga men tack vare att jag förde dagbok över mina affärer så kan jag säga att intjäningen från trading blev mindre och mindre relevant för min årsinkomst och från 2013 räknar jag mig som långsiktig investerare. 

Snabbhet och pattern recognition

Att vara långsiktig och samtidigt snabb låter lite motsägelsefullt, inte sant? Ett välinformerat beslut om en investering kräver ju analys, vilket kräver tid. Vissa aktörer har exempelvis investeringskommittéer där förändringar ska presenteras och beslutas. Också i samhället i stort sker beslutsfattande ofta plågsamt långsamt, som exempelvis i politiken där beredningar och betänkanden är del av processen och bromsar snabba beslut.

Men som privat investerare krävs inga kommittéer eller betänkanden. Man kan besluta sig för att ändra sin portföljsammansättning och genomföra förändringarna i princip momentant.

Några av de bästa besluten jag har fattat som investerare har jag gjort med en väldigt snabb analys. Vissa kallar detta magkänsla, men jag tycker ”pattern recognition” (mönsterigenkänning) är en bättre beskrivning.

Att likna investeringsprocessen med pattern recognition är genialiskt anser jag. Jag stötte på formuleringen på Twitter i någons profilbeskrivning och det var som en pollett trillade ner och satte ordet på en känsla jag ibland upplever i finansmarknaden.

Det finns säkerligen böcker och teorier på ämnet så återigen vill jag förklara hur jag definierar pattern recognition i samband med investeringar;

1)     Med risk för att vara tjatig så letar jag efter mindre snabbväxande bolag med skalbara affärsmodeller som rider på en strukturell trend, som i sin tur möjliggör många års ocyklisk tillväxt. Lönsamhet är ett stort plus men inte ett definitivt krav om tillväxtriskerna upplevs som acceptabla. Detta filter plockar snabbt ut potentiellt intressanta från helt ointressanta case och jag har med tiden blivit bättre på att omedelbart avfärda case som inte passar mig, vilket gör att jag blivit mer fokuserad i min investeringsprocess och snöat in på framförallt bolag inom medtech och life science tools, samt vissa digitala affärsmodeller.

2)     Efter 20 år i finansmarknaden har jag sett hundratals företagspresentationer och läst tiotusentals företagsnyheter, analyser, kvartalsrapporter. Jag har observerat aktiekursrörelser på dagsbasis och över tid, jag har sett ägarförändringar och sentimentssvängningar. Jag har även en grundläggande förståelse för modellering och värdering och förstår ungefär vad som triggar andra investerare. Kort sagt, jag har en betydande erfarenhet av finansmarknaden och en god förståelse för prissättningsmekanismen på börsen.

3)     Ibland när filter och erfarenhet samverkar uppstår ett slags pattern recognition. Plötsligt kan hela bilden framstå klart fast jag bara har hunnit processa en bråkdel av den information jag behöver för att förstå caset i detalj. Man ser tydligt vad som är en inflektionspunkt i ett case snarare än en inkrementell händelse.

Det bästa exemplet på detta var när ArcticZymes rapporterade sin Q1 rapport 23 april. Tack vare en detaljkunskap om Genovis och Chemometec kunde jag på bara några minuter efter att jag börjat läsa AZTs kvartalsrapport bestämma mig för att detta var ett exceptionellt läge, mother of all inflection points. Jag började köpa aktier samma dag samtidigt som jag fortsatte göra min DD. Jag hade inte en aning om vad LAMP, SAN, Cod-UNG etc var, men en kort tid senare var AZT min största investering. 

Följande citat från Jeff Bezos (vill rikta ett tack till Ian Cassel på ”MicroCapClub” - https://microcapclub.com/2020/10/portfolio-turnover-is-the-price-of-progress/) sätter fingret på fördelen med det jag kallar pattern recognition. Nämligen att snabba beslut är en fördel på finansmarknaderna.

“Most decisions should probably be made with somewhere around 70% of the information you wish you had. If you wait for 90%, in most cases, you’re probably being slow. Plus, either way, you need to be good at quickly recognizing and correcting bad decisions. If you’re good at course correcting, being wrong may be less costly than you think, whereas being slow is going to be expensive for sure.” 

Citatet innehåller även den viktiga insikten att snabba beslut oundvikligen kommer leda till fel beslut emellanåt. Då gäller det att också snabbt inse detta och rätta till dem. För att återkoppla till finansmarknaden och portföljteori tycker jag att ett bra sätt att minska den negativa effekten på portföljen av dåliga beslut är att börja med att doppa tån i något som verkar intressant för att sedan fortsätta göra sin analys. Med mer information kan man då bedöma om positionen ska ökas eller säljas – up or out.

För att sammanfatta; om man kombinerar ovanstående beskrivning av snabbhet (i mitt fall grundad i det jag kallar pattern recognition) med en disciplinerad process för att hantera dåliga beslut så kan man vara långsiktig med de bra besluten (investeringarna) och kortsiktig med de dåliga. Det tror jag är en vinnande strategi över tid.