Sälj Teliasonera-aktien, del 2
2015-02-03 01:56, Edited at: 2015-02-03 02:52Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Fortsättning på tidigare blogginlägg om Teliasonera.
Del 1 (publicerat mån 2 feb 2015):
Sälj Teliasonera-aktien
Telefoni-operatören Teliasonera betalar ut stora aktieutdelningar. Gör det Teliasonera-aktien köpvärd?
http://www.redeye.se/aktiebloggen/telia-sonera/salj-teliasonera-aktien
Det förlängdes helt enkelt ut så att det inte längre fick plats som ett blogginlägg, utan fortsätter nedan.
- - -
Mer om Teliasonera
För det första kan man ej se det som att Teliasonera-aktien vid drygt 50 kr handlas till ett p/e-tal på 15, och att bolaget dessutom har "extra-tillgångar" som
...ägarandelen i Turkcell värd 40 miljarder kr (ca 9 kr per Teliasonera-aktie)
...ägarandelen i Megafon värd 18 miljarder kr (ca 4 kr per Teliasonera-aktie)
Teliasonera bakar väl in sin ägarandel av Turkcells och Megafons resultat i Teliasoneras resultat.
//Edit: Enl tex Teliasoneras q4/2014-resultatrapport:
En betydande del av Teliasoneras resultat genereras av intressebolag, i synnerhet Megafon och Turkcell, över vilka Teliasonera inte har ett bestämmande inflytande och vilka är verksamma på tillväxtmarknader men också i en omgivning som politiskt, ekonomiskt och legalt är mer instabil.
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/2A/EF/1E/wkr0006.pdf
Dvs avser den formuleringen tex risk för att Teliasoneras ägarandel i Megafon kommer att konfiskeras av ryska staten (och därmed bli värdelös för Teliasonera) om Västvärldens sanktioner mot Ryssland består och tom trappas upp?
Jämför tidigare blogginlägg ("Så går det till i Ryssland"):
...Del 1 (från 11 dec 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/black-earth-farming/sa-gar-det-till-i-ryssland
...Del 2 (från 12 dec 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/lundin-petroleum/sa-gar-det-till-i-ryssland-del-2
Fortsättning är Teliasoneras q4/2014-resultatrapport (som är daterad 29 jan 2015):
Till följd av detta har Teliasonera begränsat inflytande över hur dessa verksamheter bedrivs.
Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har Teliasoneras partners kontroll eller delad kontroll över nyckelfrågor som godkännande av affärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar.
Risker för åtgärder som ligger utanför Teliasoneras eller dess intressebolags kontroll och som motverkar Teliasoneras intressen, eller oenighet eller dödlägen, är uppenbar i samband med intressebolag och gemensamt styrda verksamheter.
Ett exempel på detta är det nuvarande dödläget mellan aktieägarna i Turkcell.
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/2A/EF/1E/wkr0006.pdf
Dvs mao så har Teliasonera ännu inte fått ut de outbetalda aktieutdelningarna från Turkcell.
Intressebolag avser ju för övrigt bolag där man inte har en majoritetsandel.
De senaste åren har Teliasonera haft följande resultatandelar från "intressebolag och joint ventures":
2013: 6 miljarder kr
2014: 5 miljarder kr (-24%)
Som jämförelse har Teliasoneras resultat före skatt uppgått till följande totala nivåer (varav alltså resultatandelar från intressebolag och joint ventures är en del):
2013: 21 miljarder kr
2014: 20 miljarder kr (-6%)
Dvs resultatandelar från intressebolag och joint ventures, som andel av Teliasoneras totala resultat före skatt:
2013: 28%
2014: 23%
Nästan en fjärdedel kommer alltså från intressebolag etc, och härav är alltså resultatandelarna från Turkcell och Megafon en stor del.
//
Dvs resultatandelarna från Turkcell och Megafon är i så fall redan inbakade i Telias nettoresultat per aktie på 3,35 kr under helåret 2014.
Att dessutom lägga till ägarandelarna i Turkcell och Megafon som extratillgångar, vore i så fall dubbelräkning.
I och för sig skulle man alternativt kunna räkna bort Turkcells och Megafons resultatandelar i Teliasoneras resultat, och istället lägga till värdet på Teliasoneras ägarandelar i dem som extratillgångar.
Men inte både och.
Däremot kan man ju som aktieinvesterare ändå se det som att
...Turkcell utgör ca 9 kr av Teliasonera-aktiens börskurs 51,50 kr
...och att Megafon utgör ca 4 kr av Teliasonera-aktiens börskurs 51,50 kr
och att förändringar i Turkcells och Megafons börskurser däremd påverkar Teliasonera-aktien proportionellt utifrån detta.
Även tal om att Turkcell har stora uppsamlade aktieutdelningar som inte kunnat delas ut pga det långvariga bråket i bolaget.
Dvs chans att Teliasonera kan få ut ganska stora belopp från Turkcell när (om) det bråket löser sig.
Tex i jun 2013 var det tal om att Teliasonera hade rätt till 3 miljarder dollar i uppsamlade utdelningar från Turkcell, som Turkcell ännu inte betalat ut: http://www.teliasonera.com/sv/newsroom/pressmeddelanden/2013/6/uttalande-av-teliasonera-vd-per-arne-blomquist-med-anledning-av-den-misslyckade-arsstamman-i-turkcell-den-24-juni/
Med nuvarande dollarkurs 8,26 kr innebär ju 3 miljarder dollar ca 25 miljarder kr.
Det motsvarar ju 11% av Teliasoneras börsvärde (eller 5-6 kr per Teliasoneras börskurs 51,05 kr).
Och 25 miljarder kr i uppsamlade och outbetalda aktieutdelningar från Turkcell är ju mycket i relation till att Teliasoneras ägarandel i Turkcell är värd 40 miljarder kr.
Å andra sidan borde ju Turkcell-aktiens börskurs minska med de uppsamlade aktieutdelningar som ev kommer att betalas ut framöver.
Dvs även om Teliasonera får ut 25 miljarder kr i uppsamlade aktieutdelningar från Turkcell, kanske värdet på Teliasoneras ägarandel i Turkcell samtidigt minskar med motsvarande belopp (dvs från 40 miljarder kr till 15 miljarder kr).
//Edit: Även uttalande från dåvarande tillfälliga Teliasonera-vd:n Per-Arne Blomquist i jun 2013 om frustrationen kring Turkcell: http://www.teliasonera.com/sv/newsroom/pressmeddelanden/2013/6/uttalande-av-teliasonera-vd-per-arne-blomquist-med-anledning-av-den-misslyckade-arsstamman-i-turkcell-den-24-juni/
Det var tydligen precis efter att Turkcell hållit sin årliga bolagsstämma 24 jun 2013.
Enl uttalandet verkar bråket vara mellan två övriga Turkcell-storägare; Altimo och Cukurova.
Blomquist beklagar sig bla över att en av storägarna (Cukurova?) genom olika upplägg kan blockera aktieägarnas majoritetsbeslut.
Han beklagar även att Teliasonera inte får vara med i Turkcells styrelse, och att styrelsen bara består av turkiska statsämbetsmän.
Blomquist indikerar att turkarna vill förstatliga Turkcell.
Men enl honom leder agerandet bara till att utländska investerare tappar förtroende för Turkiet.
Altimo och Cukurova är tydligen delägare i bolaget Turkcell Holding som i sin tur äger 51% av själva bolaget Turkcell.
Bråket har bla gällt hur Turkcell Holding ska vara representerat i Turkcells styrelse.
Edit 2: Enl besked från juli 2014 kom Altimo och Cukurova äntligen överens:
Shareholders reach long-awaited agreement over Turkcell shares
Two shareholders of Turkey’s largest mobile operator Turkcell:
...Turkish Çukurova Holding
...and Russian Altimo
have reached an agreement in an ongoing legal battle, a U.K. court looking into the legal dispute between parties has announced.
Altimo hör till ryska oligarken Mikhail Friedman.
Han är 50 år och kommer på plats nr 76 bland världens rikaste personer och plats nr 4 bland Rysslands rikaste personer med en förmögenhet på motsvarande 111 miljarder kr enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/mikhail-fridman/
Enl artikeln har bråket mellan Altimo och Cukurova pågått i sju års tid (tom juli 2014).
Lösningen uppges bla vara att Altimo lånar ut 1,4 miljarder dollar till Cukurova.
Teliasonera verkar inte ha skickat ut något pressmeddelande om detta i juli 2014.
Och i Teliasoneras q4/2014-resultatrapport (från 29 jan 2015) nämns ännu "det nuvarande dödläget mellan aktieägarna i Turkcell": http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/2A/EF/1E/wkr0006.pdf
Nyhetsbyrån Direkt skrev i apr 2014 om bråket.
Som det står där handlar det om att Cukurova inte velat leverera aktier i Turkcell Holding till Teliasonera, trots att parterna tidigare kommit överens om det enl ett avtal.
Samtidigt ska Cukurova betala Altimo för aktier i bolaget (Turkcell Holding?).
Teliasonera uppges kräva skadestånd på över 900 miljoner dollar av Cukurova.
http://www.redeye.se/aktieguiden/nyheter/telia-sonera-cukurova-dom-ett-steg-losa-dodlage-turkcell-pc
//
Utveckling av Teliasoneras intäkter (för helägda och majoritetsägda verksamheter):
2000: 54 miljarder kr
2001: 57 miljarder kr (+6%)
2002: 59 miljarder kr (+4%)
2003: 82 miljarder kr (+39%)
2004: 82 miljarder kr (-1%)
2005: 88 miljarder kr (+7%)
2006: 91 miljarder kr (+4%)
2007: 96 miljarder kr (+6%)
2008: 104 miljarder kr (+8%)
2009: 110 miljarder kr (+6%)
2010: 107 miljarder kr (-2%)
2011: 105 miljarder kr (-2%)
2012: 105 miljarder kr (0%)
2013: 102 miljarder kr (-3%)
2014: 101 miljarder kr (-1%)
Dvs ett tillväxtsprång skedde from 2003 då väl Sonera ingår i Teliasonera.
Nya Teliasonera fick då totala intäkter på dryt 80 miljarder kr vilket verkade bestå av:
...gamla Telia ca 60 miljarder kr
...gamla Sonera drygt 20 miljarder kr
Summa intäkter drygt 80 miljarder kr per år
Bla hade tydligen Sonera verksamheter i Baltikum (utöver hemmamarknaden Finland).
Negativt att Teliasoneras intäkter ovan fallit (eller legat oförändrade) i fem års tid sedan toppåret 2009.
Verkar som att
...Teliasoneras verksamhet i Norden (Sverige, Finland, Norge, Danmark) är helägd.
...Även i Estland är verksamheten helägd.
Däremot "bara" majoritetsägd i
...övriga Baltikum (Lettland, Litauen)
...Spanien
...bortre Östeuropa och Asien
Minoritetsägt:
...Ryssland (Megafon)
...Turkiet (Turkcell)
...viss verksamhet i Lettland (bolaget Lattelecom)
Spanien är ju en intressant verksamhet.
Där har Teliasonera en ägarandel på 77% av bolaget Yoigo.
Spanien är ju en stor marknad med 47 miljoner invånare.
//Edit: Som jämförelse:
Sverige 10 miljoner invånare
Danmark 6 miljoner invånare
Finland 5 miljoner invånare
Norge 5 miljoner invånare
Summa Norden 26 miljoner invånare
Ryssland 144 miljoner invånare
Turkiet 77 miljoner invånare
//
Dock är Yoigo bara en liten spelare på den spanska marknaden.
Yoigo är det fjärde största mobiltelefoni-bolaget i landet med en marknadsandel på 7%.
Teliasonera anger följande siffror för Spanien helåret 2014 (enl Teliasoneras q4/2014-resultatrapport):
Antal mobiltelefoni-abonnemang:
2013: 3,9 miljoner st
2014: 4,0 miljoner st (+4%)
Intäkter:
2013: 9 miljarder kr
2014: 8 miljarder kr (-20%)
Ebitda-resultat (före engångsposter):
2013: 690 miljoner kr
2014: 625 miljoner kr (-9%)
Ebitda-marginal:
2013: 7%
2014: 8%
Dvs:
I och för sig något ökande abonnemangsantal.
Men kraftigt fallande intäkter och även fallande resultat.
Den låga ebitda-marginalen tyder på att Yoigo inte har något eget mobiltelefoni-nät, utan istället bara hyr in sig hos andra mobiltelefoni-bolag i landet.
(Ebitda-resultat = rörelseresultat före avskrivningar.)
//Edit: Ev tal om att Teliasonera kommer att sälja sin Spanien-verksamhet (dvs Yoigo), och att det finns intresserade spekulanter (även om det inte verkar vara någon konkret avyttring på gång i närtid): www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/29/telia-sonera-for-forts-dialog-med-intressenter-om-spanien-vd.html
Yoigo verkar vara registrerat som bolaget Xfera Moviles som var bokfört till 2-3 miljarder kr hos Teliasonera per slutet av 2013: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/7F/04/wkr0006.pdf
Det är ju försumbart i relation till Teliasoneras totala börsvärde på över 220 miljarder kr.
Teliasonera lär väl som utgångspunkt vilja sälja Yoigo för klart mer än det bokförda värdet.
Bla ur Teliasoneras årsredovisning för 2013 (ur avsnittet "Risker förknippade med Teliasoneras verksamhet och strategiska aktiviteter"):
Investeringar i nät, licenser, ny teknik och nystartade verksamheter
1)
TeliaSonera har gjort stora investeringar i telenät samt telekomlicenser
och frekvenstillstånd och räknar även med att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten.
2)
Normalt måste TeliaSonera även betala för att förvärva nya licenser och frekvenstillstånd eller för att förnya eller behålla existerande sådana.
3)
För att attrahera nya kunder har TeliaSonera tidigare startat nya verksamheter, såsom
...Xfera Móviles S.A. (Yoigo) i Spanien
...och Ncell Pvt. Ltd. i Nepal
och kan fortsätta att göra det, vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet.
Hur väl dessa investeringar faller ut beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland
...kostnaden för förvärv
...förnyelse eller upprätthållande av licenser
...kostnaden för ny teknologi
...tillgången till nya och attraktiva tjänster
...kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster
...tidpunkten för deras lansering
...efterfrågan och priser på sådana tjänster
...samt konkurrens
Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar inte kan realiseras kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/7F/04/wkr0006.pdf
Även om Xfera ur årsredovisningen för 2013:
TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera Móviles S.A. (Yoigo) betalar årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3G-licens vilken löper ut 2020.
Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2014 fastställd till 407 MSEK (46 MEUR).
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/7F/04/wkr0006.pdf
//
Som jämförelse anger Teliasonera följande utveckling på huvudmarknaden Sverige där verksamheterna är helägda och Teliasonera dessutom är nät-ägare:
Intäkter:
2013: 36 miljarder kr
2014: 36 miljarder kr (+1%)
Ebitda-resultat före engångsposter:
2013: 15 miljarder kr
2014: 14 miljarder kr (-1%)
Ebitda-marginal:
2013: 40%
2014: 39%
Dvs oförändrade intäkter och fallande marginal.
Antal mobiltelefoni-abonnemang för Teliasonera i Sverige:
2013: 6,5 miljoner st
2014: 6,6 miljoner st (+0,5%)
Dvs viss ökning av tex antal mobiltelefoni-abonnemang och totala intäkter, men fallande marginal och resultat.
Teliasoneras utveckling på bolagets andra hemmamarknad (Finland):
Intäkter:
2013: 13 miljarder kr
2014: 13 miljarder kr (+3%)
Härav intäkter från utomstående kunder:
2013: 11 miljarder kr
2014: 12 miljarder kr (+3%)
Ebitda-resultat:
2013: 4 miljarder kr
2014: 4 miljarder kr (+2%)
Ebitda-marginal (ebitda-resultat delat med totala intäkter)
2013: 31%
2014: 30%
Mobiltelefoni-abonnemang:
2013: 3,3 miljoner st
2014: 3,4 miljoner st (+1%)
Lite bättre intäktsökning, men fallande marginal.
Marginalen klart lägre för Teliasonera i Finland än i Sverige.
Som nämnt var det debatt om
...att Teliasonera etablerat verksamhet i Uzbekistan tack vare mutor
...och dessutom kontroversiellt att Teliasonera lät diktaturen avlyssna Teliasonera-kundernas mobiltelefoner i ett land där regimkritiker kan råka ut för tortyr och att dödas.
Mer om det i tidigare blogginlägg från sep 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/teliasonera/salj-teliasonera-aktien
Bla tv-programmet Uppdrag granskning i dec 2012: https://www.youtube.com/watch?v=WVop_dB-R6I
Det var bla tal om miljardbelopp i mutor till diktatorns dotter Gulnara Karimova (dotter till landets diktator Islam Karimov).
Nu på senare tid bla tal om att hon nu ligger lågt och officiellt sitter i husarrest för det som hänt osv.
//Edit: Tal om att Teliasonera låtit flera diktatur-länder där bolaget är verksamt, avlyssna medborgarna etc:
Azerbajdzjan
Georgien
Kazakstan
Tadzjikistan
Uzbekistan
Vitryssland
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17972563.ab
//
Men Teliasoneras verksamhet i Uzbekistan verkar gå som tåget med följande utveckling:
Antal mobiltelefoni-abonnemang:
2013: 8,5 miljoner st
2014: 8,6 miljoner st (+1%)
Intäkter:
2013: 3 miljarder kr
2014: 4 miljarder kr (+16%)
Ebitda-resultat:
2013: 2 miljarder kr
2014: 2 miljarder kr (+16%)
Ebitda-marginal:
2013: 54%
2014: 54%
Ändå är verksamheten bara näst störst i landet med en marknadsandel på 44% (enl Teliasoneras årsredovisning för 2013).
Dvs konkurrenten verkar inte direkt anstränga sig för att pressa priser etc.
Teliasoneras ägarandel 94% via bolaget Ucell.
Även i Kazakstan har det varit tal om mutor och att låta diktaturen få lyssna av Teliasonera-kunder.
//Edit: Tex artikel från 6 dec 2013:
Teliaskandalen växer - miljardmuta i Kazakastan
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17972563.ab
Enl artikeln bla:
Den nya styrelsen har låtit advokatbyrån Norton Rose Fulbright granska alla tidigare affärer i Centralasien.
Enligt DN har Kazakstanaffären lämnats vidare till åklagare.
...I Uzbekistan-härvan var det tal om att Teliasonera betalat drygt 2 miljarder kr till uzbekistanska diktatorns dotter för att Teliasonera skulle få tillstånd att inleda mobiltelefoni-verksamhet i landet.
...Och enl artikeln ovan har det gått till på liknande sätt i Kazakstan:
Under slutet av 2012 ska Telia Sonera ha köpt nät och frekvenser i Kazakstan för 1,5 miljarder kronor.
Affären gjordes upp med personer kopplade till landets politiska elit precis som under Uzbekistanaffären.
//
I Kazakstan verkar det dock gå sämre (för att Teliasonera legat lågt med mutor på sistone efter all kritik?):
Antal mobiltelefoni-abonnemang
2013: 14 miljoner st
2014: 13 miljoner st (-8%)
Intäkter:
2013: 8 miljarder kr
2014: 7 miljarder kr (-11%)
Ebitda-resultat:
2013: 4 miljarder kr
2014: 4 miljarder kr (-10%)
Ebitda-marginal:
2013: 55%
2014: 56%
Otroligt alltså att Teliasonera genererar ett årligt ebitda-resultat på 4 miljarder kr i Kazakstan och 2 miljarder kr i Uzbekistan.
Det kan då tex jämföras med 4 miljarder kr från Finland och 14 miljarder kr i Sverige.
Dvs dessa "nya marknader" har stor inverkan på Teliasoneras ekonomiska utveckling.
I verksamheten i Kazakstan har Teliasonera en ägarandel på 62% (enl Teliasoneras årsredovisning för 2013).
Verksamheten är största mobiltelefoni-bolag i landet med en marknadsandel på 46%.
...Uzbekistan är ett ganska stort land med 30 miljoner invånare: http://en.wikipedia.org/wiki/Uzbekistan
...Kazakstan är mindre med 18 miljoner invånare: http://en.wikipedia.org/wiki/Kazakhstan
I Kazakstan heter diktatorn tydligen Nursultan Nazarbayev: http://en.wikipedia.org/wiki/Nursultan_Nazarbayev
Även i Nepal och Azerbajdzjan genererar Teliasoneras verksamheter ett ebitda-resultat på ca 2 miljarder kr per år.
I Azerbajdzjan var det +7% från 2013.
Och i Nepal hela +20%.
(Obs ovan per land att det är ebitda-resultat före engångsposter.)
I A är verksamheten störst i landet på mobiltelefoni med marknadsandel 51%.
Teliasoneras ägarandel dock bara 38% (även om Teliasonera i praktiken kan sägas ha en ägarandel på 70% tack vare rätt att öka till den ägarandelen).
I Nepal har Teliasonera en ägarandel på 60% med rätt att öka till 80%.
Där har Teliasoneras verksamhet en marknadsandel på goda 56% vilket gör den till störst i landet på mobiltelefoni.
Och även om Teliasoneras verksamhet i Uzbekistan är 94% finns där optioner som ger rätt att öka till 100%.
I Kazakstan dock bara ägarandel på 62% utan möjlighet att öka.
I Spanien har Teliasonera ägarandel 77% men optioner som ger rätt att öka till 100%.
Dvs ebitda-resultat 2014 för en del av Teliasoneras hel- och majoritetsägda verksamheter:
Sverige 14 miljarder kr
Kazakstan 7 miljarder kr
Finland 4 miljarder kr
Nepal 2 miljarder kr
Azerbajdzjan 2 miljarder kr
Uzbekistan 2 miljarder kr
Spanien 625 miljoner kr
Dock är alla dessa länders ebitda-resultat ej "helägda":
Ägarandelar (enl Teliasoneras årsredovisning för 2013):
Sverige 100%
Kazakstan 62%
Finland 100%
Nepal 60% (möjlighet att öka till 80%)
Azerbajdzjan 38% (möjlighet att öka till 70%)
Uzbekistan 94% (möjlighet att öka till 100%)
Spanien 77% (möjlighet att öka till 100%)
Förändring av ebitda-resultatet under 2014:
Nepal +20%
Uzbekistan +16%
Azerbajdzjan +7%
Finland +2%
Sverige -1%
Spanien -9%
Kazakstan -10%
Dessutom bla ebitda-resultat under 2014 i fler Teliasonera-länder:
Norge 2 miljarder kr
Litauen 1 miljard kr
Estland 900 miljoner kr
Danmark 800 miljoner kr
Lettland 500 miljoner kr
Danmark +5%
Lettland +1%
Estland +1%
Norge -1%
Litauen -2%
Teliasoneras totala intäkter och ebitda-resultat (avser väl då hel- och majoritetsägda verksamheter):
Intäkter:
2012: 105 miljarder kr
2013: 102 miljarder kr (-3%)
2014: 101 miljarder kr (-1%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp eller avyttringar:
2013: 0%
2014: -2%
Ebitda-resultat (före engångsposter):
2012: 36 miljarder kr
2013: 36 miljarder kr (-2%)
2014: 35 miljarder kr (-1%)
Ebitda-marginal:
2012: 35%
2013: 35%
2014: 35%
Intäkter och ebitda-resultat per kvartal:
Intäkter:
q1/2013: 25 miljarder kr
q2/2013: 25 miljarder kr
q3/2013: 25 miljarder kr
q4/2013: 27 miljarder kr
q1/2014: 24 miljarder kr (-2%)
q2/2014: 25 miljarder kr (-1%)
q3/2014: 25 miljarder kr (0%)
q4/2014: 27 miljarder kr (0%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp och avyttringar:
q1/2013: ?
q2/2013: 0%
q3/2013: 0%
q4/2013: 0%
q1/2014: -2%
q2/2014: -1%
q3/2014: -2%
q4/2014: -2%
Ebitda-resultat:
q1/2013: 9 miljarder kr (-4%)
q2/2013: 9 miljarder kr (-1%)
q3/2013: 9 miljarder kr (+2%)
q4/2013: 9 miljarder kr (-3%)
q1/2014: 8 miljarder kr (-2%)
q2/2014: 9 miljarder kr (-1%)
q3/2014: 9 miljarder kr (0%)
q4/2014: 9 miljarder kr (-1%)
Ebitda-marginal:
q1/2013: 35%
q2/2013: 35%
q3/2013: 37%
q4/2013: 33%
q1/2014: 35%
q2/2014: 35%
q3/2014: 37%
q4/2014: 32%
Dvs trist utveckling under alla kvartalen 2014 med
...fallande intäkter
...och oförändrad eller lägre ebitda-marginal.
Teliasoneras vd
Teliasoneras vd är Johan Dennelind som tillträdde 1 sep 2013.
Enl pressmeddelandet (från jun 2013) om hans tillträde:
Johan Dennelind har lång erfarenhet från olika positioner inom telekombranschen och kommer närmast från rollen som VD för Vodacom International i Sydafrika.
Teliasoneras styrelseordförande Marie Ehrling om Dennelind i pressmeddelandet:
Han har nära 20 års erfarenhet från telekombranschen och har under sin tid
...på Telenor
...och senast på Vodacom
visat på en förmåga att framgångsrikt leda organisationer i stark förändring i en internationell miljö.
Så här sa han själv i pressmeddelandet bla:
TeliaSonera är idag en av Europas ledande telekomoperatörer med stor internationell närvaro.
Jag ser fram emot att leda bolaget i nästa fas av utvecklingen.
Dvs ska Dennelind lyckas få fart på Teliasonera?
Så här sa han bla i q4/2014-resultatrapporten (från 29 jan 2015):
...Under 2014 var tillväxten i vår bransch blygsam
...men trots något lägre intäkter redovisade Teliasonera en ebitda-marginal före engångsposter på 35% vilket är i linje med föregående år och med våra förväntningar.
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/2A/EF/1E/wkr0006.pdf
Även:
...I det fjärde kvartalet (2014) sjönk (våra) organiska tjänsteintäkter med 2%, påverkade av ett mer utmanande konjunkturläge i Eurasien.
...Som en följd av de något lägre intäkterna minskade ebitda på koncernnivå med 4% på jämförbar bas.
Dvs inte särskilt upplyftande betraktelser.
Dennelind avslutar sina kommentarer i q4/2014-resultatrapporten enl följande:
För 2015 är vårt mål
...ett ebitda-resultat omkring 2014 års nivå (före engångsposter, i lokal valuta, exklusive förvärv och avyttringar)
...samt "capex" (dvs löpande investeringar i befintlig verksamhet) på cirka 17 miljarder kr (exkl kostnader för licenser och frekvenser).
(Capex är väl en förkortning av engelskans "capital expenditures", normalt sett avseende löpande investeringar i befintlig verksamhet.)
Det står även i q4/2014-resultatrapporten att Teliasonera har för avsikt att kunna betala ut en aktieutdelning på 3 kr (dvs 13 miljarder kr) även under våren 2016 avseende året 2015.
För att understryka prognoserna kom besked fre 30 jan 2015 om att Dennelind själv köpt 24 000 Teliasonera-aktier.
Därefter äger han totalt 100 000 Teliasonera-aktier.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/30/telia-sonera-vd-har-kopt-24-000-aktier.html
30 jan 2015 handlades Teliasonera-aktien i 50,80-52,20 kr.
Dvs Dennelinds 24 000 nya aktier kostade i så fall ca 1,2-1,3 miljoner kr.
Och till kursen 51,05 kr (per slutet av dagen) var hans 100 000 aktier värda drygt 5 miljoner kr.
Kommer då Teliasonera lyckas bibehålla ebitda-resultatet 2015 jämfört med 2014 års nivå?
Som nämnt ovan har ebitda-resultatet haft följande utveckling de senaste åren:
Ebitda-resultat (före engångsposter):
2012: 36 miljarder kr
2013: 36 miljarder kr (-2%)
2014: 35 miljarder kr (-1%)
Och de senaste kvartalen:
Ebitda-resultat:
q1/2013: 9 miljarder kr (-4%)
q2/2013: 9 miljarder kr (-1%)
q3/2013: 9 miljarder kr (+2%)
q4/2013: 9 miljarder kr (-3%)
q1/2014: 8 miljarder kr (-2%)
q2/2014: 9 miljarder kr (-1%)
q3/2014: 9 miljarder kr (0%)
q4/2014: 9 miljarder kr (-1%)
Dvs tillåt mig tvivla på att nivån kommer att ligga oförändrad på 35 miljarder kr.
Dennelind själv uppger dock att Teliasonera kommer att skära kostnader om intäkterna verkar vika, så att ebitda-resultatet ska kunna hållas åtminstone oförändrat.
Det gäller tydligen främst verksamheterna i bortre Östeuropa/Asien (dvs "Eurasien" enl vad han sa till nyhetsbyrån Direkt 29 jan 2015: www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/29/telia-sonera-beredd-vidta-atgarder-for-leverera-pa-prg-vd.html
Tex amerikanska investmentbanken Morgan Stanley har dock sänkt sin riktkurs för Teliasonera-aktien från 49 kr till 46 kr, och upprepar rekommendationen "undervikt" för aktien: www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/30/telia-sonera-morgan-stanley-sanker-riktkursen-till-46-kr-49.html
Bla pekar MS på att
...det redovisade ebitda-resultatet var -4% i q4/2014
...och att Teliasonera guidat för att det i q1/2015 kommer att bli "svagare än snittnivån 2015
www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/30/telia-sonera-ebitda-prognos-val-ambitios-morgan-stanley.html
Frågetecken dock för hur MS kommer fram till att Teliasoneras ebitda-resultat var -4% i q4/2014.
Teliasonera självt uppger i q4/2014-resultatrapporten att ebitda-resultatets förändring var -1% (från q4/2013 till q4/2014).
I och för sig var det ebitda-resultatet före engångsposter.
På annat håll i rapporten skriver dock Teliasonera att förändringen var -4% exkl valutaeffekter.
Går man tillbaka till Teliasoneras kvartalsrapporter anges förändringen (från motsvarande kvartal ett år tidigare) vara följande för ebitda-resultatet (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp och avyttringar):
q1/2013: -1%
q2/2013: +3%
q3/2013: +4%
q4/2013: 0%
q1/2014: 0%
q2/2014: 0%
q3/2014: -1%
q4/2014: -4%
Dvs försämring på slutet.
Jämför med ovannämnda förändring av ebitda-resultatet i kronor:
Ebitda-resultat:
q1/2013: 9 miljarder kr (-4%)
q2/2013: 9 miljarder kr (-1%)
q3/2013: 9 miljarder kr (+2%)
q4/2013: 9 miljarder kr (-3%)
q1/2014: 8 miljarder kr (-2%)
q2/2014: 9 miljarder kr (-1%)
q3/2014: 9 miljarder kr (0%)
q4/2014: 9 miljarder kr (-1%)
Dvs den underliggande förändringen exkl valutaeffekter var tydligen sämre än i kr under de senaste två kvartalen.
Johan Dennelind i intervju i videoklipp upplagt i feb 2014: https://www.youtube.com/watch?v=mhJMp3JyM1k
Han säger där bla att han före Teliasonera jobbade utomlands i tio år och inom olika områden (på olika chefsposter inom bla finansmarknad, försäljning, ekonomi).
Det framkommer att Dennelind själv köpte Teliasonera-aktier för 85 kr i samband med börsintroduktionen år 2000, men sålde senare av på 60-70 kr.
Dennelind fyller 46 år under 2015 och är ursprungligen från Örebro.
//Tillägg 2 feb 2015
Ett argument är att Teliasonera-aktien är som en obligation med stabil verksamhet som genererar en stabil och hög aktieutdelning som "ränta".
Som nämnt rådande utdelningsnivå 3 kr motsvarar nästan 6% av börskursen 51,05 kr.
Men:
Obligationers värderingsnivå påverkas ju per definition av det rådande ränteläget.
Dvs:
...Fallande räntor ger stigande obligations-priser (vilket då innebär lägre räntenivå för tex en obligation med en fast årsränta).
...Stigande räntor ger fallande obligations-priser (vilket då ger en högre räntenivå för tex en obligation med en fast årsränta).
Och nu som nämnt ränteläget i botten med
...Riksbankens styrränta i 0%
...en räntenivå på 0,6-0,7% per år om man köper en svensk statsobligation med en löptid på 10 år
Dock som också nämnt.
...Riksbankens prognoser om att styrräntan kommer att börja höjas from början av 2016 till 1,5% inom tre år (dvs per början av 2018): http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/
...Konjunkturinstitutets prognoser om att den tioåriga svenska statsobligationsräntan kommer att stiga till följande nivåer de kommande åren:
2015: 1,40%
2016: 2,10%
2017: 2,70%
2018: 3,30%
2019: 3,90%
2020: 4,20%
2021: 4,40%
2022: 4,50%
2023: 4,60%
2024: 4,60%
Dvs en räntenivå som stiger enl ovan lär ju i så fall drabba Teliasonera-aktien kraftigt negativt (förenklat uttryckt och allt annat lika).
Om Teliasoneras själva verksamhet dessutom fortsätter försämras så att aktieutdelningen måste sänkas, lär ju det förvärra utvecklingen för Teliasonera-aktien ytterligare.
Nu har vd:n Johan Dennelind satt sitt rykte på spel om att Teliasoneras ebitda-resultat och aktieutdelning kommer att ligga oförändrad under 2015 som för 2014.
Dvs:
...ett ebitda-resultat på 35 miljarder kr för helåret 2015 (dvs i nivå med vad det låg på under helåret 2014)
...en aktieutdelning på 3 kr att utbetalas under våren 2016 (precis som nu under våren 2015)
Om han inte når prognoserna lär det leda till att aktieinvesterare får minskat förtroende för Dennelind, vilket i sig lär sänka Teliasonera-aktien.
Om ett år (dvs i jan 2016) har vi facit.
Utöver att den generella räntenivån påverkar Teliasonera-aktiens värderingsnivå, så påverkar det även mera direkt Teliasoneras räntekostnader på bolagets stora nettoskuld.
Teliasoneras finansnetto (finansiella intäkter minus finansiella kostnader inkl räntekostnader etc) de senaste åren:
2013: 3,1 miljarder kr
2014: 2,6 miljarder kr (-17%)
Dvs det är ganska stora belopp i relation till Teliasoneras totala resultat före skatt:
2013: 21 miljarder kr
2014: 20 miljarder kr (-6%)
Finansnettona (dvs främst räntekostnaderna) som andel av Teliasoneras genomsnittliga nettoskuld per år, kan beräknas till följande nivåer:
2013: 5,4%
2014: 4,5%
Dvs förenklat har Teliasonera betalat en räntekostnad på 4,5% på nettoskulden under 2014.
Det är en ganska stor minskning vilket väl då främst beror på det generellt fallande ränteläget.
Det negativa finansnettot var alltså drygt 500 miljoner kr lägre under 2014 jämfört med 2013.
Hur kommer det att utvecklas framöver beroende på räntenivån?
Dock på kort sikt snarast tal om ytterligare räntesänkningar, och att Riksbanken ev tom kommer att sänka sin styrränta till negativ nivå under en tid.
//
Aktieanalytikerna
Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande ekonomiska utveckling för Teliasonera de kommande åren:
Intäkter:
2012 (faktiskt utfall): 105 miljarder kr
2013 (faktiskt utfall): 102 miljarder kr (-3%)
2014 (faktiskt utfall): 101 miljarder kr (-1%)
2015: 103 miljarder kr (+2%)
2016: 104 miljarder kr (+1%)
2017: 106 miljarder kr (+1%)
Ebitda-resultat:
2012 (faktiskt utfall): 36 miljarder kr
2013: (faktiskt utfall): 36 miljarder kr (-1%)
2014 (faktiskt utfall): 35 miljarder kr (-1%)
2015: 36 miljarder kr (+3%)
2016: 37 miljarder kr (+1%)
2017: 37 miljarder kr (+1%)
Ebitda-marginal:
2012 (faktiskt utfall): 34%
2013 (faktiskt utfall): 35%
2014 (faktiskt utfall): 35%
2015: 35%
2016: 35%
2017: 35%
Nettoresultat:
2012 (faktiskt utfall): 20 miljarder kr
2013 (faktiskt utfall): 15 miljarder kr (-25%)
2014 (faktiskt utfall): 15 miljarder kr (-3%)
2015: 17 miljarder kr (+20%)
2016: 18 miljarder kr (+3%)
2017: 18 miljarder kr (+1%)
Nettoresultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 4,59 kr
2013 (faktiskt utfall): 3,46 kr (-25%)
2014 (faktiskt utfall): 3,35 kr (-3%)
2015: 3,98 kr (+19%)
2016: 4,12 kr (+4%)
2017: 4,23 kr (+3%)
http://www.4-traders.com/TELIASONERA-AB-6491092/financials/
Dvs nu plötsligt efter fallande intäkter och resultat, väntas plötsligt tillväxt under alla de tre närmaste åren (2015, 2016 och 2017).
Hur troligt är det att det kommer att uppnås?
Och vad beror den stora förväntade resultatökningen 2015 på?
//Tillägg 2 feb 2015
Bolag berörda i detta blogginlägg bla:
Atlas Copco
Avanza
NCC
Teliasonera
Verksamhet (förenklat):
Atlas Copco: industriföretag (bla luftpumpar och gruvutrustning)
Avanza: aktiemäklarfirma
NCC: byggbolag
Teliasonera: telefoni-bolag
Vilka av dessa fyra aktier är mest köpvärda/säljvärda?
Börskurser för bolagens aktier per slutet av mån 2 feb 2015:
Atlas Copco A 244,90 kr
Avanza 276 kr
NCC B 271,70 kr
Teliasonera 50,75 kr
(Om bolagen har flera aktieslag har det mest handlade aktieslaget angetts.)
Det nettoresultat per aktie bolagen genererat under helåret 2014:
Atlas Copco 9,99 kr
Avanza 8,56 kr
NCC 17,01 kr
Teliasonera 3,35 kr
Aktiernas p/e-tal (rådande börskurser enl ovan delat med bolagens nettoresultat per aktie för helåret 2014):
Avanza p/e 32
Atlas Copco p/e 25
NCC p/e 16
Teliasonera p/e 15
Egentligen borde man rangordna dem med den aktie som utifrån detta verkar "billigast" (dvs har lägst p/e-tal) först:
1. Teliasonera p/e 15
NCC p/e 16
Atlas Copco p/e 25
Avanza p/e 32
Förändring av bolagens nettoresultat per aktie (från helåret 2013 till helåret 2014):
Avanza +28%
Atlas Copco +1%
Teliasonera -3%
NCC -8%
Bolagens föreslagna aktieutdelning (avseende helåret 2014 men som ska utbetalas nu under våren 2015 i samband med bolagens bolagsstämmor):
Atlas Copco 12 kr (ordinarie aktieutdelning 6 kr + extrautdelning 6 kr)
Avanza 7 kr
NCC 12 kr
Teliasonera 3 kr
Aktiernas "direktavkastning" (aktieutdelning enl ovan delat med rådande börskurs enl ovan):
1. Teliasonera 5,9%
Atlas Copco 4,9%
NCC 4,4%
Avanza 2,5%
Dvs Avanza-aktien är "dyrast" av de fyra (har högst p/e-tal och lägst direktavkastning).
Men "man får vad man betalar för", dvs Avanza är även det bolag av de fyra som hade högst tillväxt i nettoresultatet per aktie under 2014.
Bolagens utdelningsandel (föreslagen aktieutdelning enl ovan delat med det nettoresultat per aktie bolagen genererade under helåret 2014):
Atlas Copco 120%
Teliasonera 90%
Avanza 82%
NCC 71%
Dvs alla bolagen har höga utdelningsandelar och verkar inte oroa sig för att deras finansiella ställning blir för svag (dvs att skuldsättningen blir för hög) om de betalar ut en utdelning som är så stor i förhållande till det intjänade resultatet under 2014.
Bolagens nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) per slutet av 2014:
...Atlas Copco 13 miljarder kr (drygt 15 miljarder kr minus innehav av egna Atlas Copco-aktier värda 3 miljarder kr med antal per slutet av 2014 och nuvarande börskurser)
...Avanza: Går ej att fastställa på samma sätt eftersom Avanza är en bank. Dock uppger Avanza att bolaget hade överskottspengar (ett "kapitalöverskott") på 447 miljoner kr per slutet av 2014. Det tolkas här som en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på 447 miljoner kr.
...NCC 7 miljarder kr (nettoskuld knappt 7 miljarder kr minus egna NCC-aktier värda 161 miljoner kr)
...Teliasonera 59 miljarder kr
Bolagens rådande börsvärden (antal utestående aktier gånger rådande börskurs):
Atlas Copco 294 miljarder kr
Teliasonera 220 miljarder kr
NCC 29 miljarder kr
Avanza 8 miljarder kr
Skuldsättningsnivå (nettoskuld delat med börsvärde):
Avanza nettokassa 6% av börsvärdet (Avanzas överskottspengar (som bolaget kallar "kapitalöverskott") delat med börsvärdet)
Atlas Copco nettoskuld 4% av börsvärdet
NCC nettoskuld 23% av börsvärdet
Teliasonera nettoskuld 27% av börsvärdet
Dvs otroligt bla att det konjunkturkänsliga byggbolaget NCC har en så hög skuldsättning och ändå vågar dela ut så mycket av det under 2014 intjänade resultatet.
NCC-aktien fick rekommendationen "sälj" i tidigare blogginlägg från 29 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ncc/salj-ncc-aktien-0
...Då låg NCC:s B-aktie i 268,90 kr.
...Ligger alltså nu i 271,70 kr.
Otroligt även att NCC-aktien värderas så högt som till ett p/e-tal på 16 trots bolaget konjunkturkänslighet och att resultatnivån för närvarande är historiskt hög.
I blogginlägget pekades bla på att NCC-aktien är särskilt känslig för den rådande räntenivån som påverkar aktiens värderingsnivå, NCC:s skuldräntekostnad, men även kundernas efterfrågan på byggprojekt.
Och risk för att räntan kommer att stiga framöver.
Otroligt även att den konjunkturkänsliga aktiemäklarfirman Avanzas aktie värderas så högt som till ett p/e-tal på 32!
Och det utifrån det historiskt höga nettoresultatet per aktie under 2014.
I och för sig verkar Avanza ta marknadsandelar från de gamla, dyra storbankerna tack vare Avanzas låga avgifter etc.
Men där kommer nu nya lågkostnadskonkurrenter som holländska aktiemäklarfirman Degiro.
Och i och för sig positivt att Avanza har så lågt investeringsbehov att firman delar ut över 80% av det under 2014 genererade goda nettoresultatet.
Avanza-aktien fick rek "sälj" i tidigare blogginlägg från 28 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/avanza-bank/salj-avanza-aktien-3
...Då låg aktien i 261,50 kr.
...Har sedan dess fortsatt stiga till 276 kr per slutet av mån 2 feb 2015.
//Edit: I och för sig inga tecken ännu på att varken byggkonjunkturen för NCC eller börsklimtatet för Avanza håller på att försämras.
Tex NCC:s orderingång de senaste åren:
2012: 56 miljarder kr (-4%)
2013: 57 miljarder kr (+2%)
2014: 61 miljarder kr (+8%)
Och de senaste kvartalen:
q1/2014: 13 miljarder kr (+13%)
q2/2014: 17 miljarder kr (-3%)
q3/2014: 12 miljarder kr (+2%)
q4/2014: 18 miljarder kr (+29%)
Och hos Avanza gör kunderna ännu nettoinsättningar som aldrig förr.
De senaste åren:
2012: 5,4 miljarder kr (-17%)
2013: 10,9 miljarder kr (+103%)
2014: 20,1 miljarder kr (+84%)
Och de senaste kvartalen:
q1/2014: 5 520 miljoner kr (+68%)
q2/2014: 4 040 miljoner kr (+41%)
q3/2014: 4 560 miljoner kr (+102%)
q4/2014: 5 940 miljoner kr (+139%)
De stora nettoinsättningarna har redan visat sig i att Avanza-kundernas genomsnittliga antal aktieaffärer per dag hos Avanza i jan 2015 var +53% (från jan 2014 till 52 000 aktieaffärer i snitt per dag i jan 2015): http://mb.cision.com/Main/350/9715301/337790.pdf
//
Atlas Copco är ett stabilt men ändå ganska konjunkturkänsligt industriföretag.
I tidigare blogginlägg från 27 dec 2014 argumenterades för att denna typ av bolag bör värderas till ett p/e-tal på 7-11 (eller 12-17 om man är snäll) under normala omständigheter, dvs tex vid en normal räntenivå (jämfört med nuvarande rekordlåga nivå: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Men istället handlas Atlas Copco-aktien nu till p/e 25.
Hur är det möjligt?
Det måste vara en historiskt rekordhög värderingsnivå för AC.
I och för sig har AC:s nettoresultat per aktie haft en fin och inte särskilt konjunkturkänslig utveckling om man ser långt tillbaka på utvecklingen tidigare år (enl blogginlägget ovan).
Och i och för sig kan AC tillfälligt gynnas under de närmaste kvartalen av positiva valutaeffekter (bla pga stärkt dollar).
Här är uppfattningen att man även långsiktigt inte kommer att få särskilt god utveckling om man köper AC-aktien på nuvarande höga nivåer kring 240-250 kr.
Det lär komma klart lägre nivåer under de närmaste 4-5 åren.
Sådana här aktier ska köpas i kristider.
Inte på nuvarande toppnivåer.
Tex under den globala finanskrisen 2008/2009 kunde AC-aktien köpas för 45 kr som lägst mot slutet av 2008.
Den som köpte då har gjort en god affär då aktien sedan dess stigit till nuvarande nivå 244,90 kr (och dessutom betalat ut aktieutdelningar på vägen).
//Edit: Förändring av Atlas Copcos orderingång de senaste kvartalen (exkl företagsköp:
q4/2013: -4%
q1/2014: -2%
q2/2014: +1%
q3/2014: +2%
q4/2014: +2%
Dvs ev sakta förbättring men inget jättedrag.
Ändå räknar aktieinvesterare med följande goda utveckling för AC:s nettoresultat per aktie de kommande åren:
2014 (faktiskt utfall): 9,99 kr (+1%)
2015: 12,20 kr (+22%)
2016: 13,20 kr (+8%)
2017: 14,40 kr (+9%)
http://www.4-traders.com/ATLAS-COPCO-AB-6491332/financials/
//
Teliasonera-aktien så.
P/e-tal 15 på nuvarande kursnivå drygt 50 kr.
Men fallande resultat de senaste två åren (och fyra av de sex senaste åren).
Vd lovar åtminstone oförändrat resultat och oförändrad aktieutdelning under 2015.
Men Teliasoneras skuldsättning är hög och bolaget har stora investeringsbehov.
Konkurrensen hård med ständig prispress på telefoni-abonnemang etc.
Man kan väl räkna med fortsatt dålig utveckling på de mogna hemmamarknaderna, bla Sverige.
Även vidlyftig utlandsexpansion till fjärran länder i bortre Östeuropa och Asien.
Delvis god utveckling där men även problem för att det ligger så långt bort och är annorlunda kulturer osv.
Och hur vågar Teliasonera under dessa omständigheter dela ut så mycket som 90% av 2014 års nettoresultat?
Vd Johan Dennelind håller god min och verkar optimistisk men har satt sitt rykte på spel med de prognoser för 2015 han har gett.
Om ett år vet man om han fick rätt eller ej.
Dvs spontant är det ingen av de fyra ovannämnda aktierna
Atlas Copco
Avanza
NCC
Teliasonera
som lockar för närvarande.
Alla får rekommendation "sälj" här i bloggen, även vid rådande ovannämnda nivåer per slutet av mån 2 feb 2015.
Vad gäller risknivån i bolagen och deras aktier pga balansräkningarna, kan man utöver skuldsättningsnivån (tex mätt som nettoskuld som andel av börsvärdet) även titta på hur mycket ev "luft" bolagen har i sina balansräkningar i form av bokfört värde på abstrakta så kallade immaterialla anläggningstillgångar (ia-tillgångar).
Nedan bolagens bokförda värde på ia-tillgångarna per slutet av 2014:
Teliasonera 86 miljarder kr
Atlas Copco 33 miljarder kr
NCC 2 miljarder kr
Avanza 26 miljoner kr
Bolagens egna kapital (bokfört totalt tillgångsvärde minus skulder) per slutet av 2014:
Teliasonera 116 miljarder kr
Atlas Copco 51 miljarder kr
NCC 9 miljarder kr
Avanza 815 miljoner kr
Bolagens ia-tillgångar enl ovan som andel av eget kapital enl ovan:
Teliasonera 74%
Atlas Copco 65%
NCC 26%
Avanza 3%
Eller om man tar "bäst" överst blir rangordningen:
Avanza 3%
NCC 26%
Atlas Copco 65%
Teliasonera 74%
Dvs på Teliasoneras och Atlas Copcos nivåer av ia-tillgångar kan det finnas skäl att (som aktieinvesterare) börja oroa sig.
Om bolagen börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda ia-tillgångsvärdet måste sänkas till i värsta fall noll kr.
För Teliasonera skulle det ge en resultateffekt på -86 miljarder kr vilket skulle utradera 74% av det egna kapitalet.
Stora ia-tillgångar är särskilt oroväckande om ett bolag samtidigt har hög skuldsättning.
Bolagens skuldsättning som nämnt ovan:
Skuldsättningsnivå (nettoskuld delat med börsvärde):
1. Avanza nettokassa 6% av börsvärdet (Avanzas överskottspengar (som bolaget kallar "kapitalöverskott") delat med börsvärdet)
2. Atlas Copco nettoskuld 4% av börsvärdet
3. NCC nettoskuld 23% av börsvärdet
4. Teliasonera nettoskuld 27% av börsvärdet
Dvs Teliasonera ligger sämst till även i det avseendet.
Risk för att långivarna framöver kommer att kräva kapitaltillskott från Teliasoneras aktieägare för att stärka upp det egna kapitalet?
I så fall kommer det ske genom att aktieinvesterare får köpa stora mängder nya Teliasonera-aktier vilket i ett sådant läge lär ge negativ effekt på Teliasonera-aktiens börskurs.
Hög skuldsättning och stora ia-tillgångar hos ett bolag innebär alltså en förhöjd risknivå i bolagets aktie, vilket gör att aktien bör ha ett lägre motiverat värde (tex lägre motiverat p/e-tal) än annars.
//
//Tillägg 3 feb 2015
Ett sätt att tjäna på aktieutdelningar?
Temat i dessa blogginlägg ("Sälj Teliasonera-aktien", del 1 och 2) är att bolagens aktieutdelningar i irrelevanta för om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieinvesterare som ändå gillar bolag som ger (stora) aktieutdelningar brukar bla hävda följande strategi:
1) Man köper aktien innan bolaget betalar ut aktieutdelningen (dvs innan utdelningen skiljs av från aktien och börskursen).
Normalt sett brukar ju ett bolags aktieutdelning skiljas av from dagen efter att bolaget hållit sin årliga bolagsstämma.
...Dvs köper man aktien tom dagen för bolagsstämman, så får man aktieutdelningen.
...Men köper man aktien from dagen efter bolagsstämman, så får man aktien exkl aktieutdelningen.
2) Strategin är sedan att helt enkelt behålla aktien tills den återigen stigit till minst samma nivå som innan utdelningen avskiljdes.
3) När aktien når den nivån säljer man den.
Dvs då har man gjort nollresultat på aktien, men har fått aktieutdelningen "gratis".
Tex:
Ett bolag har bolagsstämma 8 apr 2015.
Börskursen idag (tis 3 feb 2015) står i 116 kr.
Bolaget har föreslagit bolagsstämman att aktieutdelningen för 2014 kommer att uppgå till 5,50 kr.
Strategi:
1) Man köper aktien idag (dvs 3 feb 2015) för 116 kr.
2) Bolagsstämmodagen 8 apr 2015 kommer, och aktieägarna godkänner vid omröstningen förslaget om att aktieutdelningen för 2014 ska uppgå till 5,50 kr.
Säg att aktien slutar i 117 kr 8 apr 2015.
3) Dagen efter bolagsstämman (dvs 9 apr 2015) handlas aktien exkl aktieutdelningen, dvs förenklat börjar den handlas i 117 kr - 5,50 kr = 111,50 kr när handeln inleds kl 9 den 9 apr 2015.
4) Man inväntar att kursen återigen stiger till inköpsnivån 116 kr.
Säg att det vid ett bra börsklimat nås redan 21 apr 2015.
Då säljer man aktien på 116 kr.
Dvs säg att man från början köpte 1 000 aktier för 116 kr 3 feb 2015.
Det kostade 116 000 kr (plus handelsavgift (courtage) till banken/aktiemäklarfirman).
Sedan fick man 5,50 kr gånger 1 000 st aktier = 5 500 kr i aktieutdelning efter bolagsstämman.
Och så säljer man aktien för 116 kr när den återigen når dit, och får tillbaka 116 000 kr minus courtage.
Dvs vinsten blir
erhållen aktieutdelning 5 500 kr
aktiecourtage vid köptillfället
aktiecourtage vid säljtillfället
Säg att man betalar 0,1% (men lägst 49 kr) i aktiecourtage.
Då blir courtaget 116 kr vid köptillfället (0,1% gånger 116 000 kr) och 116 kr vid säljtillfället (0,1 gånger 116 000 kr).
Då blir vinsten alltså:
5 500 kr
116 kr
116 kr
= 5 268 kr
Och om man har aktierna i en kapitalförsäkring behöver man inte direkt betala någon skatt på aktieutdelningen osv.
Dvs låter inte detta som en bra strategi?
Om det fungerar generellt kan man ju bli rik på detta sätt.
Kruxet är väl just att det inte alltid fungerar, även om det kan göra det.
Vore intressant att testa systematiskt (dvs många gånger) för att se hur resultatet blir.
Om det visar sig fungera, innebär ju det att man kan tjäna pengar på aktieutdelningar.
Och det skulle bevisa att man inte kan se aktieutdelningar som irrelevanta (dvs bara som ett uttag från sitt bankkonto, vilket man inte blir rikare av).
Här i bloggen är dock utgångspunkten att strategin ovan inte kommer att fungera om man testar det på vetenskapligt sätt.
Dvs risken är att aktien åtminstone inte förrän efter lång tid återigen kommer upp i den kurs man köpte aktien för.
Osv.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särski… [content has been truncated]