I takt med våra tekniska framsteg så tror vi människor att nu är det en ny epok på gång, igen, och vi driver upp aktiekurserna till orimliga nivåer, igen, som sedan följs av en krasch, igen. Det hände redan i början av seklet när elekriciteten kom som följdes av bilen intåg tjugo år senare o.s.v . Börserna upp som raketer och ner som pannkakor.

Här hemma så hade vi fastighetskraschen som drog med sig bankerna i början på 1990-talet som följdes av IT-kraschen och då var det den “nya” ekonomin som gällde. Man trodde att det fanns en sidoekonomi vid sidan om den gamla vanliga ekonomin. Hur korkat kan det bli egentligen. Ett stickpår i cyberrymden som inte fanns…

Dom senaste årens ekonomisk-tekniska landvinningar är dom helt obegripliga finansiella instrument som vi har lärt oss namnet på. Dom flesta har nog inte en susning om hur dom ens fungerar och varför dom överhuvudtaget finns. Tjäna pengar,självklart, men nu har man slagit knut på alltihop och bankerna står med brallorna nere vid knävecken. CDS kontrakt, subprime, derivatinstrument o.s.v . Inte nog med det, utan nu har man lyckats baka ihop alla instrument till en giftig cocktail och alla verkar ha svalt en rejäl klunk av den samma. Samtliga verkar ha drabbats av Greater fool teorin. Priset vi betalar nu ser vi på panikförsäljningar och en allmän hysteri om tillståndet på världens marknader…

Greater fool-teorin går ut på att marknadsaktörerna inte bryr sig om en akties eller annat finansiellt instruments rätta värdering varken på kort eller lång sikt, så länge det finns en större idiot som är beredd att betala ett högre pris imorgon. Vi rör oss i flock och när en kurs väl börjar leta sig uppåt så vill ingen bli kvar på perongen och vice versa naturligtvis. Dom senaste dagarnas utförsäljningar visar detta med all önskvärd tydlighet. Många dåligt underbyggda beslut fattades eftersom “alla andra” sålde. När reptilhjärnan tar kommandot med hjälp av stresshormonernas alarmerande nivåer så trycker man på säljknappen. Detta gör många trots att man egentligen tror och ibland vet , att man gör fel. Varför varför, undrar man dagen efter…

Dom här enorma svängningarna från överdrivna kurshöjningar till lika överdrivna nedgångar får vi leva med så länge vi inte försöker lära oss den mänskliga psykologin. Det finns flera studier som visar på att det förhåller sig så, bl.a av Psykologen Daniel Kahnemann som för övrigt erhöll Nobelpriset i , hör och häpna, ekonomi år 2002.

Kahnemann anses vara farsa till det man kallar Behaviorual Finance där man även använder den psykologiska aspekten i aktiehandeln. Han menar på att det går att mäta vårat irrationella beteende och då kan ekonomer använda det i sina modeller och på så vis kan man kanske komma närmare verkligheten. Vi känner oss alla trygga i hjorden, och flockmentaliteten är den stora motorn som driver kurserna upp och ner. Vi springer alla åt samma håll samtidigt oavsett om det är rätt eller helt fel…

Det kanske skulle vara på sin plats med lika mycket psykologi som ekonomi under utbildningstiden för framtidens börsmäkare o analytiker så kanske vi skulle få en marknad som lunkar på i lugn o maklig takt . A walk in the park mest varje dag med små kursrörelser. Med lite mer kunskap om behavioural finance, så kanske vi alla till mans kan börja förstå när ens egna beteende börjar gå stick i stäv med ens intressen på marknaden…Att finansmarknaderna kommer att behöva regleras står väl ställt bortom allt rimligt tvivel………

Kalles farsa