Svininfluensan - ett hot mot världsekonomin?

För närvarande håller världens smittskyddsmyndigheter ett vaksamt öga på den ännu begränsade spridning av svininfluensa som skett i Mexico och i södra Kalifornien.

Den stam av H1N1-viruset som är aktuell verkar besitta egenskaper som gör det möjligt för viruset att spridas från person till person vilket är ett grundkrav för att kunna leda till en världsomfattande influensaspridning en så kallad pandemi. Man är även rädda för att vaccinet skall mutera ytterligare och anta nya virulenta (farliga) egenskaper. Än så länge verkar dödligheten i t.ex. lunginflammation vara låg av detta virus jämfört med den dödlighet som sågs i 2006 års utbrott i Asien av fågelinfluensan.

Historien upprepar sig

Det senaste stora utbrottet av svininfluensa skedde 1976 i USA i en militärförläggning. Det viruset antogs vara av samma sort som det virus som ledde till spanska sjukan år 1918 och 1919 och som skördade 10-tals miljoner människoliv. Spridningen år 1976 blev dock begränsad och något stort utbrott skedde aldrig. Nu lite mer än 30 år senare så ser vi alltså rapporter om ett nytt svininfluensavirus. Detta virus verkar ha flera egenskaper som gör att spridningsrisken och potentialen för en pandemi är större än den var 1976. Inget vet i dagsläget hur elakt den stam av svinfluensaviruset som vi ser i Mexico är och hur stor risken är mot den globala folkhälsan. Den senaste influensapandemin ägde rum 1968/69 och krävde då till cirka 1 miljon dödsfall världen över.

Hur kan människoliv räddas med hjälp av modern teknik?

En släkting till det nya svinviruset H1N1 finns i det årliga vinterinfluensavaccinet, men troligen ger vaccinet trots detta inget eller mycket lite skydd mot det nya viruset. Så även om man är vaccinerad mot influensa så kan man alltså insjukna.

Vacciner är viktiga folkhälsoverktyg eftersom de minskar mottagligheten och spridningen av virus i en befolkning. Men hjälp av vacciner så har WHO och världens länder t.ex. i princip lyckats utrota Polioviruset som tidigare hade stor spridning i U-länder.

Specifika vacciner finns mot svininfluensan men dessa kan ha allvarliga biverkningar t.ex. finns det en ökad risk för fall av den allvarliga autoimmuna sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. Ett annat problem med vaccinerna är att det tar tid att producera dessa. Att producera ett influensavaccin i en klassisk hönsäggbaserad fabrik tar minst 6 månader då viruset växer dåligt i hönsägg mediet. I dagens samhälle där flygförbindelser är vanliga så kommer en eventuell pandemisk smittspridning att kunna bli mycket snabb.

Det finns dock företag som utvecklar cellbaserad odling av influensavaccin där produktion kan ske på endast 2 månader. Ett utav dessa är amerikanska Baxter Vaccines som har en stor fabrik i Tjeckien som för närvarande tillverkar influensavaccin för vintersäsongens återkommande influensa. Ett annat läkemedelsbolag med en stor produktionskapacitet är Pfizer som har en av Europas största vaccinfabriker belägen i Speke utanför Liverpool. Fabriken tillhörde tidigare bolaget Chiron som Novartis förvärvade år 2005.

GlaxoSmithKline (GSK) noterad vid Londonbörsen har även vaccinkandidater och tillverkningskapacitet. Företaget köpte år 2005 kanadensiska ID Biomedical som besatt intressant vaccinteknik. GSK har också en mycket stor produktionsanläggning i Rixensart, Belgien. För närvarande tillverkas bland annat resevaccinerna Twinrix och Havrix där. Därav ändelsen rix i namnet på dessa vacciner.

Ett annat företag är det Holländska vaccinbolaget Crucell som numera äger SBL Vaccin AB (gamla Statens Bakteriologiska Laboratorium) vilket fram till år 2001 ingick i börsnoterade Active Biotech. Crucell har ett influensavaccin som är baserat på så kallad virosomal genteknik. Crucells aktie är trippelnoterad på NASDAQ i New York, i Schweiz och på Euronext. Ett annat börsnoterat företag som har ett vaccin i kliniska prövningar är amerikanska företaget Novavax. Enligt forskningschefen och Reuters så kan det nu bli aktuellt med att använda vaccinkandidaten tidigare än planerat på grund av det aktuella utbrottet.

Efterfrågan på vacciner kommer dock att bli betydligt större än tillgången till att börja med vid en eventuell pandemi. Sjukvårdspersonal och övrig samhällspersonal kommer att bli de första som erhåller vaccination. Influensavacciner är lågkostnadsprodukter. Ett vanligt vintersäsonginfluensavaccin säljs för cirka 30 kr per dos från tillverkare. Ett svininfluensa vaccin skulle bli betydligt dyrare och marginalerna kan komma att bli betydligt högre för tillverkarna. Produktionskapaciteten dvs. antal doser som man kan producera kommer att vara A och O i sammanhanget. I USA skeppades för säsongen 2008/09 cirka 146 miljoner vaccindoser från olika vaccintillverkare. I händelse av en pandemi så kommer vi att behöva 10-dubbla det antalet doser vid en global vaccinationskampanj.

Vid en pandemi så kan också tillgången på hönsägg visa sig bli en flaskhals för de vacciner som trots allt baseras på hönsäggproduktion så hönsuppfödare kan komma att få ett ekonomiskt uppsving. Vi känner dock inte till att det finns några sådana som är börsnoterade.

Vid sidan av vacciner så finns det även antivirala läkemedel som enligt europeiska smittskyddsmyndigheten skall ha effekt mot svininfluensan.

De två största läkemedlen är Relenza från GlaxoSmithKline respektive Tamiflu som säljs och tillverkas av Roche där amerikanska Gilead Sciences erhåller royalty. Världshälsoorganisationen WHO sitter på ett beredskapslager på 5 miljoner doser av Tamiflu. Det är dock en droppe i havet av det som kommer att behövas i händelse av en pandemi. Och efterfrågan på Tamiflu kommer att bli lik efterfrågan på biljetter till de Michael Jackson konserter i Storbritannien som äger rum nu i sommar.

Vid sidan av antivirala läkemedel så kan specifika monoklonala antikroppar komma att utvecklas som slår ut viruset på samma sätt som en missil slår ut ett förutbestämt mål. Nackdelen med monoklonala antikroppar är att dessa är väldigt dyra att tillverka och att de kan ge upphov till livshotande allergiska reaktioner. För något år sedan blev det hett nyhetsstoff när en klinisk läkemedelsprövning med antikroppen TGN1412 från det tyska företaget TeGenero gick snett i Storbritannien och där friska frivilliga drabbades av kraftiga allergiska reaktioner där en av patienterna enligt uppgift såg ut om “elefantmannen” strax efter att personen givits antikroppen.

En dos av ett antikroppsbaserat fågelinfluensa motmedel kan komma att kosta flera tusen kronor viket är omöjligt för tredje världens befolkning att betala. Det ovan nämnda företaget Crucell verkar ha en universell läkemedelskandidat benämd CR6261 mot influensa baserat på monoklonal antikroppsteknik.

Hur agera ur ett finansiellt perspektiv?

Nyheten om svininfluensans spridning började kablas ut av nyhetsmedia sent i fredags kväll. Några mindre forskningsinriktade företags aktiekurser fick en liten skjuts uppåt i New York. Under måndagen handel så lär vi dock komma att få se rejäla uppgångar i många företag som har denna inriktning.

De stora bolagen tenderar att inte påverkas jättemycket då vaccindelen trots allt utgör en liten del av bolagets totala omsättning (Roche, Baxter, och Pfizer).

För att kunna få fram ett vaccin så krävs det både patent dvs. grundteknik men även produktionskapacitet. Mindre aktörer med lovande vaccinkandidater kommer troligen att ingå avtal med större läkemedelsbolag vad gäller kontraktstillverkning och marknadsföring.

Vi gör bedömningen att företag som Novavax har intressant teknik och att företaget på sikt troligen kommer att slukas av ett större läkemedelsbolag som vill åt tekniken. Men man skall vara försiktig med att gå in i bolaget i ett jätterally då det troligen redan är för sent att kliva in.

Holländska Crucell är världens största specialiserade vaccinbolag. Bolaget var tidigare under året nära att bli uppköpt av amerikanska Wyeth men affären hann aldrig slutföras då Wyeth själv blev föremål för ett uppköp från Pfizer. Vi gör bedömningen att Crucell är ett intressant företag som kommer att dra nytta av ett större vaccinfokus.

I Norden känner vi inte till några noterade vaccinföretag som har en direkt forskningsinriktning mot svininfluensa. Det danska företaget Bavarian Nordic har intressant vaccinteknik som de dock inte tillämpar på influensa. Det finns ett svenskt bolag, Eurocine vaccines, som utvecklar ett nasalt vaccin som är tänkt att tas som näsdroppar. Företaget har dock ingen svinfluensavaccinkandidat utan endast en beredningsform som skulle kunna användas. Beredningsformen och administrationssättet är dock intressant eftersom det gör att man slipper injicera ett vaccin.

Det finns också ett österrikiskt bolag vid namn InterCell noterat på Wienbörsen som arbetar med att utveckla att vinterinfluensavaccin baserat på ett transdermalt plåster där upptag av virusantigen sker genom huden. Tekniken har dock en bit kvar till marknad.

Det som är viktigt att hålla koll på är om smittspridningen ökar eller om antalet rapporterade fall minskar de kommande veckorna. Om stor spridning sker till USA då ökar risken för att vi skall få en global epidemi. Spridning av influensa sker ofta effektivt på flygplan eftersom det är ett stort antal människor som sitter på en liten yta och där samma luft cirkulerar omkring. De smittade kan sedan infektera andra människor när de stiger av planen på andra kontinenter.

Under 2000-talet så har vi tidigare fått två stora larm vad gäller smittsamma luftvägsinfektioner som påverkade världens börser. År 2001 och 2002 så var det mycket tal om bioterrorism och då i synnerhet smittkoppor respektive mjältbrand. De företags aktier som hade denna inriktning utvecklades mycket väl dessa år. Sedan minskade hotet för dessa sjukdomar i och med invasionen i Afghanistan och Irak.

År 2006 fick vi ett nytt larm och denna gång gällde det fågelinfluensa. Viruset var väldigt potent och det ledde till många dödsfall i Asien. Spridningen blev dock aldrig världsomfattande då smittspridningen från person till person aldrig blev särskilt stor. Många bioteknikföretag som hade fågelinfluensa forskning utvecklades starkt under denna tid. Sedan ebbade dock virusets propagation ut och därmed även allmänhetens intresse för just dessa bolag. Det finns aktiefonder i USA som startades under 2006 med syfte att endast investera i sjukdomar med pandemisk potential.

Sjukvårdsbolag och andra bolag inom sjukvårdssektorn kommer att få ett ökat intresse. I Sverige har vi Getinge som sysslar med infektionskontroll. Ett viktigt sätt att minska smittspridningen är god handhygien. God handhygien är dock inte tillräckligt om viruset blir luftburet.

Även e-handel kommer troligen att öka då folk inte kommer att våga gå och handla i butiker i lika stor utsträckning.

Vilka branscher kommer att ta stryk?

Om det visar sig att antalet insjuknade fall ökar då kommer oron att ta fart och börserna kommer att gå snabbt söderut. Detaljhandel, restaurangbolag, hotell och flygbolag och researrangörer är alla branscher som kommer att ta kraftigt stryk i sviterna av ett stort utbrott.

Hype eller verklighet? Är svininfluensa ett reellt hot mot världsekonomin precis som finanskrisen?

Det har nu gått lite mer än 100 år sedan spanska sjukan bröt ut. Eftersom det var relativt länge sedan vi hade en stor influensapandemi med ett aggressivt virus så tror forskare att det kan bli verklighet snart igen enbart sett ur en statistiskt synvinkel (“förr eller senare så smäller det”). Smittspridningen kommer dock att bli mycket snabbare än på 1920 talet då resor mellan kontinenter ju företrädesvis skedde med båt. Hygienförhållandena och sjukvårdens beredskap är dock betydligt bättre än vid spanska sjukans tid.

Om vi får se ett stort utbrott av influensa de närmaste månaderna då kan detta komma att bli ett mycket hårt slag mot världsekonomin i allmänhet och mot utvecklingsländer (Emerging Markets) i synnerhet. Den ekonomiska depressionen kommer isåfall att bli djup och även drabba länder i Asien såsom Kina och Vietnam som hittills klarat sig hyfsat tack vare ett kommunistiskt och totalitärt styre med ett banksystem med god kontroll på utlåningen.

Vi tror att det kan vara intressant att krydda sin portfölj med något eller några bolag med anknytning till svininfluensan som en spekulativ placering men vi gör bedömningen att den verkliga risken för en global pandemi ändå inte är särskilt stor i dagsläget att man därför skall vara beredd på att snabbt kliva ur sin position ifall hotet inte blir verklighet.

Analysen är skriven av en av Axiers samarbetspartners