Sveriges elförsörjning, del 3

2009-02-06 13:46, Edited at: 2010-06-11 12:03

K****ärnkraft

Kärnkraft är en typ av kondenskraft. Det är samma grundprincip för produktion i ett kärnkraftverk som i andra värmekraftverk eldade med kol, olja biobränsle osv. Vatten hettas upp till ånga som får driva en turbin. En generator sitter på turbinaxeln. Den omvandlar rörelseenergin till elektricitet.
I ett kärnkraftverk finns en eller flera reaktorer. Kärnbränslet utgörs av anrikat uran. I reaktorn startas en självgående kedjereaktion av atomklyvningar och den starka värmeutvecklingen får vattnet att koka. Vill man stänga av processen sker det normalt genom s.k. styrstavar. De har också till uppgift att automatiskt stoppa kärnklyvningen om en incident inträffar. Både i Forsmark och Oskarshamn har man för tillfället tvingats avbryta produktionen i några av de 7 reaktorerna för att byta ut styrstavar med allvarliga sprickbildningar. Ringhals har haft problem med ett av kylsystemen. Forsmark, Oskarshamn och Ringhals är alla kärnkraftverk som finns i Sverige, sedan den sista reaktorn i Barsebäck stängdes år 2005 av politiska skäl.
Kärnkraftsel produceras idag i drygt 440 reaktorer i ett 30-tal länder i världen. I Sverige svarar kärnkraften för ungefär hälften av vår elförsörjning – räknat för hela världen är siffran ungefär 17 procent. I flera länder är nya kärnkraftverk under uppförande eller på planeringsstadiet bla i Kina, Frankrike och Finland. Kina har idag 11 reaktorer (9 GW). Till 2020 räknar man med att ha 8 gånger högre effekt eller 70 GW. Kina baserar idag sin elproduktion till 80 procent med kol.
Tysklands sista kärnkraftsreaktor skall stängas 2020 enligt kraftindustrins överenskommelse med regeringen. Förvaring av radioaktivt avfall i en saltgruva ledde till läckage på de tunnor där avfallet förvarades. Utredningen kring missödet är ännu inte klar. Vattenfalls två kärkraftverk i Krummel och Brunsbuttel är för närvarade avstängda (kontroll av expanderbultar och sprickbildning). Det är därför troligt att det tar lång tid innan förtroendet för kärnkraftsproduktion återkommer i Tyskland.
Kärnkraftens fördelar anges ofta vara:
1. Låga rörliga kostnader (kärnbränsle)
2. Praktiskt taget nollutsläpp av växthusgaser
3. Förhållandevis små avfallsmängder
Kärnkraftens nackdelar:
1. Långa isoleringstider för avfallsbränsle och rivningsdelar
2. Risker vid jordbävning och mänskliga misstag
3. Risk vid terrorangrepp och krig (långdistansrobotar)
4. Radioaktivt avfall sprids och får allvarlig effekt långt från en haveriplats (Tjernobyl)
Risksidans faktorer måste ställas mot klimathotet och den uppenbara risken att förnyelsebara energimöjligheter som vindkraft inte hinner tas fram förrän en avveckling skall påbörjas. Kärnkraftsmotståndarna låtsas inte heller om att vindkraft fordrar någon form av reglerkraft. Vattenkraftsreservoarerna i Sverige klarar inte mer än en vindkraftsutbyggnad på 15TWh.
Uran
Grundämnet uran upptäcktes redan år 1789 av den tyske apotekaren Klaproth. Det är en av de vanligast förekommande metallerna. I slutet av 1800-talet upptäckte apotekaren Henri Becquerel att uran var radioaktivt. Sedan dess har den radioaktiva strålningen varit en viktig resurs inom sjukvården. Möjligheten till atomklyvning upptäcktes i slutet av l930-talet (Albert Einstein) och den tekniken används nu i kärnkraftverken.
Uran bryts i gruvor eller dagbrott bland annat i Kanada, Australien, Namibia, Sydafrika, Ryssland, Kazakstan och Uzbekistan. Även i Sverige har uran brutits i Ranstad (Västergötland). Där bröts uranrika skifferarter på l960 – talet. Brytningen upphörde efter protester från ortsbefolkningen. Flera utländska bolag letar och borrar efter uran i Sverige idag, eftersom uranpriset stigit. Naturligt uran innehåller bara 0.7 procent uran-235, den isotop av tre, som används som kärnbränsle. För att få fram klyvbart uran till kärnkraftverken krävs anrikning till cirka 3 procent. Anrikning görs bl.a i Frankrike och Holland. Efter anrikning måste uranet omvandlas till urandioxid och slutligen pressas till små cylindrar (kutsar) i en bränslefabrik. Detta görs i Westinghouse i Västerås. Westinghouse är ett numera japanägt kärnteknikföretag som i stort sett är ensamma i världen om att kunna erbjuda teknik och kunskap för ”tredje generationens” kärnkraftverk. Det är alltså lång väg från uranbrytning till färdigt kärnbränsle. Sverige importerar cirka 1.500 ton natururan per år från främst Australien, Namibia och Ryssland.
Radioaktivt avfall
Det använda bränslet i reaktorerna blir mycket starkt radioaktivt efter användningen Det måste omgående skärmas av och kylas. Det använda bränslet mellanlagras idag i CLAB (Centralt mellanlager för använt bränsle) i Oskarshamn i väntan på slutförvaring. Även rivningsavfall, ”kärnskrot” i form av reaktordelar etc., som uppkommer när kärnkraftverken repareras eller så småningom rivs, är mycket radioaktivt och måste hanteras och förvaras på samma sätt som det använda kärnbränslet
I Sverige är det Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som skall ta hand om och
ansvara för det svenska kärnavfallet. Bolaget ägs av kärnkraftföretagen.
Det finns ett politiskt beslut om att det svenska radioaktiva avfallet skall slutförvaras i bergrunden efter vissa angivna kriterier. Platsen är ännu inte beslutad men efter provborrningar väntas platsen bli bestämd år 2010.
Reservutgången på glänt
Enligt uppgifter idag 2009-02-05 har regeringsalliansen inbördes kommit överens om att öppna upp för ny kärnkraft. De gamla kärnkraftverken skall få ersättas när de tjänat ut. Samtidigt höjer man målen för den förnyelsebara energin. Man överlåter som väntat åt industrin att tillsammans med elenergibolagen skapa driftsenheter inom kärnkraftsområdet på marknadsmässiga villkor.
Såvitt jag kan bedöma måste i varje fall socialdemokraterna som en av de tre oppositionspartierna ansluta sig till uppgörelsen för att den skall bli trovärdig. För att nå upp till de nya målen för förnyelsebar energi måste också både administrationsförbättringar (tillstånd) och nya morötter tillkomma för att nå de mycket högt ställda förväntningarna.