Sveriges elförsörjning, del 2

2009-02-06 12:29, Edited at: 2010-06-11 12:03

Utbyggnadskostnader

Det är i särklass billigast att producera el med vattenkraft i Sverige, när det gäller att bygga nya anläggningar. Därefter kommer vindkraft och kärnkraft som båda i stort sett har samma kostnadsläge. Det är en slutsats i Elforsks studie ”El från nya anläggningar”.
Vattenkraften är billigast att bygga. Det gäller oavsett vilken kalkylränta som väljs. På andra och tredje plats kommer kärnkraft respektive vindkraft, vid byggande med en kalkylränta på tolv procent. Om sex procent kalkylränta används blir vindkraften billigare än kärnkraften. Det står att läsa i Elforsks rapport ”El från nya anläggningar” som är en uppdatering av en tidigare version från år 2003.

I den nya utgåvan har kostnadsläget uppdaterats och nuvarande förutsättningar för bränslepriser, skatter och avgifter gäller. Nya mer aktuella anläggningsstorlekar har beräknats och kärnkraften finns med, liksom kolkraftverk med avskiljning av koldioxid.
Alla anläggningar har i övrigt beräknats med samma förutsättningar för att göra jämförelser sinsemellan möjliga.

En av avsikterna med rapporten är att spegla hur policies och statliga åtgärder i form av skatter, bidrag och stöd påverkar kostnaden för att producera el med olika villkor. En jämförelse med resultaten från år 2003 visar på intressanta förändringar:
Kraftvärme med avfall som bränsle var år 2003 en ren vinstaffär för anläggningsägare eftersom bränslet gav en intäkt. Förbränningsskatten på avfall från år 2004 har dock gjort att avfallskraftvärmen blivit dyrare och hamnar på en fjärdeplats.
För biobränslebaserad kraftvärme har kostnaderna nära nog fördubblats jämfört med år 2003. Det beror på en ökad efterfrågan på såväl själva biobränslena som på kraftverken med denna teknik. Detta tillsammans med den relativt svaga konkurrensen på leverantörssidan och ökade stålpriser är förklaringen. Kolkraft har inte ökat lika mycket i kostnader som biobränslebaserad.

Därför är dessa alternativ i den nya rapporten jämförbara kostnadsmässigt.
Naturgasbaserad elproduktion har även den blivit dyrare p g a utsläppsrätter och koldioxidskatter men kostnaderna har ökat måttligt jämfört med den förra rapporten.
Vindkraften har blivit dyrare, framför allt den havsbaserade vindkraften. Bakom de höga kostnaderna står höga drifts- och underhållskostnader, bl a orsakade av havererade växellådor. Även ökade materialkostnader har betydelse.
Rapporten presenterar kostnaderna för att producera el med olika anläggningar dels utan skatter, avgifter och bidrag men också med dessa inräknade. De två kalkylräntorna sex och tolv procent har använts.
Kalkylräntan sex procent och skatter, avgifter och bidrag inräknade ger följande kostnadsbild för nybyggda anläggningar i stigande kostnadsföljd:
Anläggning och installerad effekt Kostnad elproduktion öre/kWh
Vattenkraft 90MW 15,6
Vindkraft på land 30,4
Kärnkraft 1.600 MW 33,0
Vindkraft på land 4,25 MW 37,6
Avfallskraftvärme 30 MW 41,2
Gaskombikraftvärme 150 MW 48,5
Biobränslekraftvärme 80 MW 49,2
Gaskombikondens 400 MW 49,5
Gaskombikraftvärme 55,9
Vindkraft till havs 150 MW 56,5
Kolkondens 400 MW 61,4
Vindkraft till havs 750 MW 65,9
Biobränslekraftvärme 30MW 66,3
Kolkondens med CO2-avskiljning 400 MW 81,2
Biobränslekraftvärme 10 MW 84,6
Avfallskraftvärme 3 MW 110,6

Energimyndigheten har föreslagit att planeringsmålet för vindkraft i Sverige skall sättas till 30 terawattimmar (TWh) per år istället för beslutade 10 TWh år 2015. För att vindkraft skall ge ett tillskott till kraftförsörjningen fordras någon form av reglerkraft. Det är vattenelkraften som fyller denna funktion. Den går snabbt att stänga av och slå på allteftersom vindförhållandena ökar eller minskar och med detta också den elström som vindkraftverken producerar. Att stänga av och slå på värmekraftverk (även kärnkraft) går inte att göra snabbt och ekonomiskt. Experterna räknar med att vi inte kan hantera mer än ca 15 TWh genom reglerkraft. Vill vi ha mer kan den inte gå ut på nätet utan måste förbrukas lokalt och då bara när det blåser. En lösning kan möjligen vara företagets Morphics metod att låta vindkraftverk lagra vätgas för användning när det inte blåser. Av anledningar som jag inte känner till har metoden inte slagit igenom. Det finns också några företag som tillverkar små tillståndsfria vindkraftverk (Skyllermarks mfl) som kan användas för eget bruk bla för laddning av elfordon. Försöker man överblicka de närmaste l5 -20 årens elenergiskapande faktorer framstår, förutom vindkraft, kärnkraft som enda realistiska alternativ. Vattenkraften är i stort sett utbyggd och resterande möjligheter av miljöskäl stängda. Solkraft är inte konkurrenskraftig ännu. Det gäller även flera andra energislag som biogas ,metanol och elkraft genom vågkraft.
Kolvärmekraft ger utsläpp av koldioxid i stor mängd och en utbyggnad är därför otänkbar inom hela EU om inte försöken med koldioxidavskiljning lyckas (försök pågår både hos Vattenfall och Fortum).
Det finns också anledning att konstatera att den nordiska börsen (Nord Pool) snabbt kommer att utvidgas till en nordeuropeisk börs och närma sig en gemensam börs för hela EU. Det betyder att flera kraftbolag konkurrerar på samma börs. Det spelar då mindre roll var i EU elen produceras. Alla får betala samma pris styrt i huvudsak av utbud och efterfrågan.
Inför riksdagens energidiskussioner i mars har Svenskt Näringsliv anordnat ett antal debatter mellan företrädare för näringsliv, forskare, fackliga organisationer och kommun- och rikspolitiker under kampanjnamnet ”Krafttag, nu”. Resultatet av dessa diskussioner är ganska entydigt. Sveriges elintensiva industri vill få möjlighet att bygga ut kärnkraften. Det är Finlands modell som är den enda tänkbara för att ge industrin möjlighet att köpa el till självkostnadspris. I Finland byggs nya reaktorer i samarbete mellan stora elförbrukare och energibolag (Fortum). Vitsen med ett energibolag som partner är givetvis den flexibilitet en sådan partner ger. Producerar man för mycket el kan överskottet släppas ut på elmarknaden och ge vinst – producerar man för lite kan man köpa till aktuellt rörligt pris eller terminssäkra inköpen. För Sveriges del är det givetvis Vattenfall som kan bli aktuell partner. Önskeresultatet för aktuell industri skulle givetvis vara att Vattenfall säljer in en del vattenkraft i ett sådant bolag –det skulle öppna möjligheten att på ett bättre sätt även bygga in vindkraft i projektet.
Magnus Hall, vd för Holmen är ordförande för BasEl AB, en sammanslutning av industrier som har prospekterat vindkraftsproduktion för gemensamma behov. Att hitta reglerkraft till denna produktion vore givetvis ett ”vinnarhål”.
Än så länge råder förbud för ny kärnkraft i Sverige. I dagarna har visserligen KDS med Göran Hägglund förklarat att man tänkt om. Socialdemokraterna (Mona Sahlin)kan däremot inte tänka sig att rubba det gamla beslutet. För en förändring måste man förutsätta att alliansen och socialdemokraterna är överens om ett nytt långsiktigt beslut. Ny kärnkraft i form av uppgradering av de gamla kärnkraftverken är snart genomförd och kommer att ge 7.5 TWh/år. År 2015 skall den uppgraderingen och översynen vara klar.