SEB, Nordea, Swedbank och SHB har halva sina tillgangar i utlandet, huvudsakligen i Tyskland, Polen och de baltiska staterna. Bankerna har gjort jatte-vinster under de gagna aren. Deras direktorer ar mycket rika i dag. Det har erhallit miljon- bonusar och fatt miljon-pensions-inbetalningar gjorda for sig. Halften av rorelse-resultaten det senaste aren har kommit fran baltiska staterna. For SEB ar det mer an halften. Det ar bekant fran arsredovisningar. Men att halv-statliga Nordea far 75 procent av sina vinster utanfor Norden maste val i dag komma som en chock! Riksbankschefen Stefan Ingves har lange varit medveten om det har. Vid ett foredrag pa National Ekonomiska Foreningen i Stockholm den 13 mars 2008 skramde han nog upp manga av vara svenska national-ekonomer. Skulle det bli en krasch i bank-systemet i de baltiska staterna sa far svenska skattebetalar rakna med att betala en insats-garanti till de stackars balterna satt in pengar i de banker som ar dotterbolag till SEB och Swedbank. Jag sammanfattar Ingves mycket langa foredrag. Det kan laddas ned fran www.riksbank.se. 1) Sveriges planering for en bank-kris ar ej langre en national angelagenhet. 2) Nar bankerna opererar i andra lander sprids en bank-kris till Sverige. 3) Riksbanken har ingatt en rad overenkommelser med centralbankerna i ovriga nordiska och baltiska lander. De ar dock (direkt citat fran Ingves) “vagt och allmant formulerade och ar i regel inte legalt bindande utan bara en sorts avsiktsforklaring. Men den allvarligaste bristen ar att de inte tar hansyn till de konflikter som kan uppsta mellan olika intressenter och myndigheter som har olika mal. Konflikterna mellan nationella intressen kan bli sarskilt framtradande om de samhallsekonomiska kostnaderna av en kris i ett gransoverskridande institut ar ojamt eller orimligt fordelade mellan olika lander. Det kan i vissa situationer paverka viljan till att bidra konstruktivt till en helhetslosning av krisen. Det finns en uppenbar risk att krishanteringen forlangs av politiska forhandlingsspel. Nar insatserna ar hoga ar risken att manga lander valjer att halla korten tatt intill brostet sa lange som moljligt. I varsta fall leder det till att kris-atgarder inte vidtas i tid och med for-odande resultat for alla inblandade”. (Slut citat Ingves). Min bloggkommentar: Det holls ett rent krigsspel i hostas om de svenska bankerna i baltikum. Jag kande inte till detta for an efter Ingves tal den 13 mars 2008 att det redan i september 2007 genomfordes en nordisk-baltisk kris-ovning med finansiellt kris-scenarium. Och den varsta chocken fick jag av det Ingves plotsligt sager i slutet av sitt tal. - Det maste ocksa ga att samordna olika atgarder over granserna, som eventuellt l i k v i d i t e t - s t o d och betalningar av i n s a t t n i n g s - g a r a n t i - m e d e l. Ocksa de samhallsekonomiska bordorna i sparen av en gransoverskridande kris maste kunna fordelas pa ett rimligt och helst nagorlunda forutsagbart satt (slut citat fran Ingves. Det ar jag som kursiverat vissa ord. De ar skrivna med vanliga bokstaver i utskrift fran Ingves tal). Min bloggkommentar: Ar det nagon mer an jag som kan se Annika Falkengren med tio miljoner om aret i pension resten av livet, sittandes som f.d. bankdirektor i den av Hennes och Maruritz-chefen Stefan Persson i ar inkopta lyxbostaden i Djursholm, samtidigt som svenska skattebetalare under manga ar far betala insattningsgaranti for de baltiska sparare som satt in pengar dar pa andra sidan Ostersjon.