Realisera förluster

2007-12-19 15:55, Edited at: 2010-06-11 10:56

För närvarande betraktar jag bara kursrörelserna på börsen, utan att göra något. Jag har sålt mina Ericsson, och den enda tveksamhet jag känner nu gäller Academedia, vilket jag kanske återkommer till senare. I övrigt känner jag mig för tillfället nöjd över fördelningen i min aktieportfölj.

Trots det kan jag ändå inte låta bli att stilla förundras över de kraftiga nedgångar som för dagen drabbar både Studsvik och Biogaia.

Studsvik har jag noga analyserat, och funnit vara köpvärd. Om vi för ett ögonblick bortser från möjligheten att jag dragit fel slutsatser, och antar att den verkligen är köpvärd, i meningen att branchen är på frammarsch och att företaget är stabilt och väl positionerat för framtiden. Varför har då kursen gått ner under flera dagar? Nu gör jag nästa antagande, nämligen det att det finns en rationell förklaring till kursnedgången. Eftersom kursen gått ner under flera dagar, drygt 10 % på kort tid, tycks det vara mer än normala (stokastiska) fluktuationer.

Såhär vid årets slut måste man ju tänka över hur det ser ut inför nästa års deklaration. Om man kan kvitta några vinster. När man väljer aktier för det, väljer man självklart de som gått med förlust under året. Studsvik och Biogaia är utmärkta exempel på det, varför jag som valt att ha dem kvar alltså får stå ut med dippar inför årets slut. Kanske hinner de återhämta sig något när folk har gjort sina affärer och köper tillbaka.

Jag beslutar mig alltså för att behålla dessa aktier, och se de senaste dagarnas kursfall som "förlusthemtagningar".

När det gäller Studsvik har kursen gått ner så mycket, att jag bör överväga att sälja, enligt min egen strategi, att inse att det kanske är fel tidpunkt att äga dem. Min analys gäller nästa år, och det är kanske inte dags att köpa dem än, utan bättre att invänta årsrapporten. Kärnkraft bektraktas fortfarande som en relativt kontroversiell teknik, den väcker känslor och människor har en tendens att vara för eller emot. Häromdagen kunde man i Svenska Dagbladet läsa om en undersökning KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning) genomfört om kärnkraften, där 26 % av svenskarna anser att man ska bygga nya reaktorer, medans 43 % är emot nybyggnation. Det är mer positiva tongångar än tidigare. Men ändock, kärnkraft har inte den aura omkring sig som t ex vindkraften eller solpaneler har just nu. Och kommer antagligen aldrig heller att få. Kärnkraft är komplicerad teknik, även om principen är enkel, det är vatten som ska kokas och ånga som genererar el.

När det gäller Studsvik är jag dock något oroad över att branchen kanske är svår att förstå sig på, tekniken är jämförelsevis komplicerad. Kärnkraft associeras ibland på ett felaktigt sätt till vapenteknik, för att inte tala om den oro många som kommer ihåg Three Mile Island och Tjernobyl känner för säkerheten. Men, då ska man komma ihåg, att säkerheten inte är det stora problemet med kärnkraft. Det verkligt stora problemet är avfallshanteringen, att ta hand om det långlivade radiokativa avfallet på ett bra sätt. Och det är ju precis där Studsvik har tekniken och framtiden!

Jag är inte särskilt förtjust i de floskler som florerar i mängder när man läser investeringsråd, men det slår mig att ett faktiskt tycks passa väldigt bra här, och det är rådet att satsa i företag vars verksamhet man begriper sig på. Min tolkning av det rådet blir då att man ska satsa i företag vars verksamhet många människor förstår sig på. Och det gäller kanske inte för Studsvik. Å andra sidan, ska man inte också göra tvärtemot alla andra?