Sälj Stora Enso-aktien
2014-11-19 04:28, Edited at: 2014-11-20 15:42Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är papperstillverkaren Stora Enso ett spännande bolag?
Med risk för att låta taskig kan man fråga sig om Stora Enso inte har något bättre för sig om dagarna.
Bolaget hittar tex på "fyndiga" namn på sina affärsområden:
...Printing and reading (affärsområdet för tidningspapper etc)
...Building and living (sågplank etc)
...Renewable packaging (kartongpapper etc)
...Biomaterials (pappersmassa etc)
Men istället blir det bara svårt att utläsa vad respektive affärsområde sysslar med.
Tex varför måste man döpa ett affärsområde för kartongpapper till "renewable packaging"?
Räcker det inte bara med "packaging"?
Dvs det är en överdriven önskan att verka politiskt korrekt, dvs här; miljövänlig.
Generellt innebär Stora Ensos informationsgivning på bolagets hemsida och i årsredovisningarna ett veritabelt rekord i tomma floskler, klyschor och plattityder om hur bra allting är och vilka stora möjligheter som finns kring bolaget.
//Edit: Med andra ord; så kallat "corporate bullshit".
//
De verkar ha tänkt: "Ok, vi är bara ett trist skogsbolag. Men låt oss nu beskriva oss som om vi vore världens mest spännande bolag!"
Problemet är att informationsgivningen istället verkar helt överdriven och löjeväckande.
Tex klarar Stora Enso inte av att ge ut en rak och saklig årsredovisning, utan delar varje år in den normala årsredovisningen i två delar:
...En del som de kallar "Rethink magazine" (där ordb*jseriet kring bolaget varje år når nya höjder i olika texter om verksamheten på längden och tvären).
...En del med fakta och siffror.
I tex 2013 års Rethink magazine verkar Stora Ensos tidigare vd Jouko Karvinen ägna en stor del av sitt vd-ord åt att filosofera kring att han helt enkelt inte kommit på några nya idéer:
Vart är vi på väg?
Efter sju år som vd för Stora Enso har jag börjat oroa mig för en sak.
Utmanar jag fortfarande mina egna tankar och åsikter, precis som jag
förväntar mig att alla andra ska göra?
Omvärderar jag fortfarande saker, precis som vilken vd som helst bör?
Tänk om jag tror på saker som inte andra intressenter gör, inte för att jag har rätt eller de har rätt, utan för att vi inte ser, hör och upplever världen och framtiden på samma sätt?
Tänk om jag inte skulle skriva och prata om det jag brukar skriva och prata om, utan i stället skrev och pratade om det våra medarbetare och intressenter faktiskt vill läsa och höra om.
Inte för att vara för eller emot, utan bara för att skapa en verklig dialog.
Ja, visst har jag hört att kommunikation är viktigt.
Men dialog är tio gånger viktigare.
http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Stora_Enso_Rethink_S_2013.pdf
Ok, visst kan han delvis ha en poäng i sitt resonemang.
Men att en storbolags-vd sitter och funderar på sådana resonemang kan göra att man som aktieinvesterare börjar bli orolig.
Går man in på Stora Ensos hemsida möts man främst av följande text i stor stil:
Purpose and values
Our purpose "Do good for the people and the planet" is the ultimate reason we run our business.
Dvs fritt översatt:
Syfte och värderingar
Vårt syfte "gör bra saker för människor och vår planet" är det viktigaste skälet till att vi bedriver vår verksamhet.
Ett typexempel på att Stora Ensos informationsavdelning verkar ha överarbetat.
Man kan börja undra om de sitter och röker på hela dagarna och kommer på dylika resonemang.
Dessutom kan man ifrågasätta om Stora Enso gör bra saker för jordens folk och vår planet.
Vi har inte glömt jätteskandalen kring Stora Ensos katastrofala köp av den amerikanska tidskrifts-papperstillverkaren Consolidated Paper år 2000.
Det är många tiotals miljarder kronor som Stora Enso (och framför allt; Stora Ensos aktieägare) blivit av med pga CP-köpet.
Gjorde Stora Enso alls någon "due diligence", dvs djupgranskning av CP innan köpet?
Och inte nog med att CP visade sig vara ett totalfiasko.
Dessutom har Stora Enso gjort allt för att sopa hela fiaskot under mattan genom bla olika bokföringstricks.
Det skulle till en visselblåsare (Gerard Goodwyn som jobbade på Stora Ensos bokföringsavdelning) för att avslöja hela skandalen.
Istället för att hyllas som hjälte blev han utfryst och verkligt illa behandlad av Stora Enso och dog senare i sviterna av det.
Det märkliga är att Stora Enso sedan dess lyckats med att komma undan hela skandalen.
(Kan det tex vara så att det egentligen inte var någon skandal, utan att det var Goodwyn som var fel ute?)
Mer om den härvan i tidigare blogginlägg (från 12 dec 2013): http://www.redeye.se/aktiebloggen/skandaler
Stora Enso bildades ju år 1998 när den svenska papperstillverkaren Stora gick ihop med finska papperstillverkaren Enso.
Stora hade familjen Wallenberg-kontrollerade investmentbolaget Investor som huvudägare, och Investor blev även storägare i det nya Stora Enso.
Investors frontfigur var Claes Dahlbäck och i Ensos tidigare ledning fanns Jukka Härmälä som även blev det nya Stora Ensos vd.
När samgåendet mellan Stora Enso var genomfört ett par år efter 1998, verkar det som att Dahlbäck och Härmälä suttit och gnuggat händerna och funderat på vad man skulle göra nu.
Då verkar de ha dragits med amerikanska investmentbanken Goldman Sachs rådgivning att slå sig på det jättedyra köpet av CP i USA.
Som tack (och för att slippa kritik?) verkar Dahlbäck själv ha blivit invald i Goldman Sachs styrelse sedan sommaren 2003, och där han sitter än idag:
http://www.goldmansachs.com/who-we-are/leadership/board-of-directors/index.html
http://www.goldmansachs.com/who-we-are/leadership/board-of-directors/claes-dahlback.html
//Edit: Mer om hur Goldman Sachs jobbar enl artikel i Telegraph 6 okt 2014:
'Heavy drinking and girls' on Libyan investors' Goldman-funded trips
Former lawyer at Libya's $60bn sovereign wealth fund says she was "shocked" at the closeness between Goldman Sachs and the Libyan Investment Authority during Gaddafi era.
Även enl artikeln bla:
Goldman Sachs took employees at Libya's sovereign wealth fund on "lavish" excursions to Morocco at which there was "heavy drinking and girls involved", a lawyer who worked at the fund has claimed in court documents.
Catherine McDougall, formerly of City law firm Allen & Overy, said she had been "shocked" by the closeness between those at the Wall Street bank and employees at the Libyan Investment Authority (LIA) during the Colonel Gaddafi era, when the LIA lost around $1bn on a derivatives trade arranged by Goldman.
The LIA, which is suing Goldman in London, claims the bank cosied up to its employees and hoodwinked it into making $1.2bn-worth of trades it did not understand, and is seeking damages.
Dock till Goldman Sachs försvar enl artikeln:
Goldman, meanwhile, argues that it had an arms-length relationship with the LIA officials, who understood completely what they were buying into.
In a hearing on Monday, the judge in the case said the hospitality provided by Goldman should not be regarded as improper.
//
Visst kan man hävda att det alltid inträffar dåliga affärer, och att man snarare är för försiktig om det aldrig händer.
Men för CP var det många varningslampor som blinkade:
1) Stora Enso gjorde köpet av CP år 2000 när konjunkturen var på topp (och därefter försämrades konjunkturen).
2) Stora Enso verkar ej ha undersökt CP:s fabriker etc eftersom de i efterhand visade sig vara gammalmodiga och dåliga.
3) Stora Enso är baserat i Europa (Norden) och genom CP ville man på allvar få till en etablering i USA.
Men som regel är det väldigt svårt att lyckas med ett företagsköp som ligger långt ifrån där man själv är baserad.
Tex var gamla Stora i många år lett av Bo Berggren som vd.
Han gjorde själv misstag såsom när Stora köpte tyska tidningspapperstillverkaren Feldmühle.
Men Berggren hade i alla fall mage att varna Dahlbäck för att CP-köpet var feltänkt.
Men Dahlbäck och Härmälä ihop med Goldman Sachs (som ville tjäna sin provision på CP-affären) hade tillsammans fått hybris och såg inga problem, varför affären genomfördes utan att någon lyssnade på Berggrens varningar.
Varför ta upp allt detta gamla när Stora Enso numera håller på att bli något helt nytt?
Tills nyligen var det nästan bara Marcus Wallenberg från den gamla tiden som satt i Stora Ensos styrelse.
Men även han sitter inte längre kvar i styrelsen.
...Medger att jag själv här i bloggen vid flera tillfällen tidigare haft rekommendation "sälj" för Stora Enso-aktien, även när aktien stod så lågt som i 30-40 kr.
...Sedan dess har aktien stigit så kraftigt som till ca 75 kr vilket nåddes tidigare under 2014.
I dagsläget ligger aktien i alla fall i över 60 kr.
Dvs de säljrekommendationerna har hittills varit grovt felaktiga.
Säljrekommendationerna byggde bla på följande:
1) En stor del av Stora Ensos intäkter kommer från tryckpapper (tidningspapper, tidskriftspapper, kopieringspapper), men efterfrågan på tryckpapper sjunker.
2) Stora Ensos intäkter kommer mest från Europa där konjunkturen är svag (eller i alla fall skral).
3) Hög skuldsättning.
4) Consolidated Paper-skandalen som visar på att Stora Ensos företagskultur har inneburit kraftigt bristande moral och ärlighet visavi aktieägarna.
Aktieinvesterare verkar dock ha tagit fasta på följande (som skäl för att börskursen stigit):
1) Stora Enso fokuserar numera på förpackningspapper (papper för kartong etc), vilket är ett produktsegment där efterfrågan fortfarande stiger (till skillnad från tryckpapper).
2) Stora Enso satsar geografiskt på ökad verksamhet i tillväxtländer (tex Kina) där konjunkturen växer.
3) Stora Enso genomför kraftiga kostnadsbesparingar och nedläggningar av olönsamma verksamheter där det finns överkapacitet i branschen.
4) Stora Enso har ganska stor verksamhet i Sverige, och den svenska verksamheten gynnas rejält av att kronan försvagats och utländska valutor (euron och dollarn) stigit. Det ökar den svenska verksamhetens intäkter och lönsamhet.
5) Stora Enso gör allt för att kunna ge aktieägarna en bra aktieutdelning.
6) Förhoppningar om förbättrad Europa-konjunktur?
Hittills verkar alltså aktieinvesterare mest ha fokuserat på dessa positiva resonemang.
Bla har tydligen norska oljefonden gått in som storägare i Stora Enso.
Men invändningar mot de positiva resonemangen ovan:
1) Tryckpapper och Europa är fortfarande en stor del av Stora Ensos intäkter, och utsikterna här är trista.
2) Stora Ensos skuldsättning är fortfarande hög.
Hur kan styrelsen med gott samvete fortsätta att betala ut Stora Ensos höga aktieutdelningar istället för att använda pengarna till att betala av skulder?
Det är som Teliasonera där investerare vilseletts att tro att Teliasonera är en bra aktie för att bolaget ger en hög aktieutdelning.
Men man missar att se att de höga aktieutdelningarna möjliggörs tack vare en ökad skuldsättning och inte tack vare god intjäning i verksamheten.
Det är ju inte hållbart i längden.
//Edit: Stora Ensos aktieutdelningar de senaste åren:
Våren 2010: 0,20 euro
Våren 2011: 0,25 euro
Våren 2012: 0,30 euro
Våren 2013: 0,30 euro
Våren 2014: 0,30 euro
Ganska mycket i relation till Stora Ensos nuvarande börskurs 6,675 euro.
0,30 euro blir 4,5% av 6,675 euro.
Dvs det är väl en hyfsad "årsränta" i jämförelse med 1,12% per år för en riskfri statsobligation med 10 års löptid.
Med det totala antalet utestående Stora Enso-aktier har det inneburit följande utbetalda belopp de senaste åren:
Avseende 2010 (utbetalt våren 2011): 197 miljoner euro
Avseende 2011 (utbetalt våren 2012): 237 miljoner euro
Avseende 2012 (utbetalt våren 2013): 237 miljoner euro
Avseende 2013 (utbetalt våren 2014): 237 miljoner euro
Summa 908 miljoner euro
Frågan är om bolaget klarar av att tjäna in åtminstone så mycket per år, eller om man måste öka skulderna för att ha råd.
Som jämförelse har Stora Enso haft följande bokförda nettoresultat de senaste åren:
2011: 342 miljoner euro
2012: 490 miljoner euro
2013: -71 miljoner euro
2014 (9 mån): 224 miljoner euro
Summa 985 miljoner euro
Stora Ensos nettoskuld per slutet av respektive år (period):
2010: 2 410 miljoner euro
2011: 2 746 miljoner euro
2012: 2 757 miljoner euro
2013: 3 191 miljoner euro
2014 (9 mån): 3 459 miljoner euro
Förändring av nettoskuld under respektive år (period), från slutet av föregående år (period):
2011: +336 miljoner euro
2012: +11 miljoner euro
2013: +434 miljoner euro
2014 (9 mån): +268 miljoner euro
Summa 1 049 miljoner euro
Förändring av nettoskuld minus utbetald aktieutdelning för respektive år (period):
2011: +139 miljoner euro
2012: -226 miljoner euro
2013: +197 miljoner euro
2014 (9 mån): +31 miljoner euro
Summa +141 miljoner euro
Dvs from 2011 har Stora Enso
...betalat ut aktieutdelningar på 908 miljoner euro
...men samtidigt ökat sin nettoskuld med 1 049 miljoner euro
Under perioden har alltså mer än utbetalda aktieutdelningar täckts av ökande nettoskuld.
Enl ovan framgår även att Stora Enso betalat ut aktieutdelningar på motsvarande 92% av bolagets sammanlagda nettoresultat under perioden 2011, 2012, 2013 och jan-sep 2014.
Mår ett bolag verkligen bra av att urholkas så kraftigt på sitt kapital?
Blir det några resurser över till framtidsinvesteringar osv (eller buffert för sämre tider)?
//
3) Att satsa på tillväxtländer är dyrt och svårt.
Det kräver stora, dyra investeringar för att det ska bli en storlek som märks i Stora Enso som helhet.
Dessutom verkar Stora Enso hela tiden drabbas av stora förseningar i tex Kina.
Och många tillväxtländer är korrupta, dvs att folk där kräver stora mutor för att verksamhet ska fungera.
4) Valutafördelarna för Stora Enso i Sverige minskas ju av att Stora Enso även har stor verksamhet i Finland där euron är hemmavaluta.
Dvs även om det kan finnas visst fog för aktieinvesterarnas positiva synsätt enl ovan, lär det nu mer än väl vara inbakat i Stora Ensos börskurs samtidigt som de negativa aspekterna ovan inte alls har beaktats i samma utsträckning.
Vid nuvarande börskurs på över 60 kr lär det alltså helt klart mest finnas risk för nedgång snarare än fortsatt uppgång.
Här blir därför rekommendationen fortsatt "sälj" för Stora Enso-aktien.
Stora Enso i siffror
I Stora Enso finns det totalt nästan 800 miljoner st utestående Stora Enso-aktier:
...knappt 180 miljoner st A-aktier
...drygt 610 miljoner st R-aktier
Summa nästan 790 miljoner st aktier
Aktiernas slutkurser tis 18 nov 2014:
A-aktien: 62,85 kr
R-aktien: 61,90 kr
Vid dessa börskurser är alltså Stora Enso värt nästan 50 miljarder kr på börsen (börskurser gånger antal utestående aktier per aktieslag).
Köper man Stora Enso-aktien för drygt 60 kr innebär det alltså att man "köper Stora Enso" för nästan 50 miljarder kr.
Är en sådan prislapp motiverad (eller för hög eller låg)?
Tex hade Stora Enso en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 3-4 miljarder euro per slutet av sep 2014.
Euron slutade sep 2014 i 9,1815 kr.
Dvs mätt i kronor hade Stora Enso en nettoskuld på över 30 miljarder kr per slutet av sep 2014.
Nettoskulden uppgår alltså till hela 65% av börsvärdet.
Varför är det ingen som oroar sig över det?
Generellt borde ju gälla att bolag med hög skuldsättning värderas lågt, eftersom den höga skuldsättningen innebär en stor risk.
Blir det sämre tider kan ett bolag med hög skuldsättning får mycket värre problem än om skuldsättningen är låg.
Ett konjunkturkänsligt bolag som Stora Enso borde ju istället ha en stor nettokassa som buffert mot sämre tider.
Stora Ensos verksamhet har genererat följande intäkter och resultat de senaste kvartalen (omräknat från euro till svenska kronor med genomsnittliga valutakurser per månad enl Riksbankens hemsida):
Intäkter:
q4/2012: 24 miljarder kr
q1/2013: 23 miljarder kr
q2/2013: 23 miljarder kr
q3/2013: 22 miljarder kr
q4/2013: 23 miljarder kr (-2%)
q1/2014: 23 miljarder kr (0%)
q2/2014: 23 miljarder kr (0%)
q3/2014: 23 miljarder kr (+4%)
Dvs åtminstone ökning under senaste kvartalet (men tack vare valutaeffekter?)
Rörelsemarginal (rörelseresultat (exkl engångsposter) delat med intäkter):
q4/2012: 6%
q1/2013: 4%
q2/2013: 5%
q3/2013: 7%
q4/2013: 6%
q1/2014: 7%
q2/2014: 8%
q3/2014: 8%
Positivt med ökande trend för rörelsemarginalen.
Obs dock ev missvisande pga att detta är exkl engångsposter och Stora Enso verkar regelbundet ha stora engångsposter.
Nettoresultat (resultat efter skatt):
q4/2012: 2,3 miljarder kr
q1/2013: -0,1 miljarder kr
q2/2013: 0,2 miljarder kr
q3/2013: 0,7 miljarder kr
q4/2013: -1,4 miljarder kr
q1/2014: 0,9 miljarder kr
q2/2014: 0 kr
q3/2014: 1,1 miljarder kr
Engångsposter (före skatt) i nettoresultatet:
q4/2012: 1,0 miljard kr
q1/2013: -0,8 miljarder kr
q2/2013: -0,3 miljarder kr
q3/2013: -0,2 miljarder kr
q4/2013: -3,5 miljarder kr
q1/2014: 0,2 miljarder kr
q2/2014: -1,0 miljarder kr
q3/2014: 0,3 miljarder kr
Dvs ganska stora negativa engångsposter i resultatet de senaste kvartalen.
De verkar vara regelbundet återkommande.
Resultat per aktie (exkl engångsposter):
q4/2012: 0,95 kr
q1/2013: 0,59 kr
q2/2013: 0,43 kr
q3/2013: 1,13 kr
q4/2013: 1,33 kr
q1/2014: 0,80 kr
q2/2014: 1,18 kr
q3/2014: 1,10 kr
Ser någorlunda stabilt ut kring ca 1 kr per kvartal de senaste kvartalen.
Men obs att det är exkl engångsposter.
Resultat per aktie (inkl engångsposter):
q4/2012: 2,85 kr
q1/2013: -0,17 kr
q2/2013: 0,17 kr
q3/2013: 0,95 kr
q4/2013: -1,60 kr
q1/2014: 1,15 kr
q2/2014: 0 kr
q3/2014: 1,38 kr
Dvs inkl engångsposter blir det en klart mer fluktuerande utveckling.
Engångsposter i resultatet per aktie:
q4/2012: 1,90 kr
q1/2013: -0,76 kr
q2/2013: -0,26 kr
q3/2013: -0,17 kr
q4/2013: -2,92 kr
q1/2014: 0,35 kr
q2/2014: -1,18 kr
q3/2014: 0,28 kr
Kvartalssiffrorna ovan innebär följande i årstakt:
Intäkter:
okt 2012-sep 2013: 92 miljarder kr
okt 2013-sep 2014: 92 miljarder kr (+1%)
Dvs i alla fall en liten intäktsökning.
Men det beror ju helt på q3/2014 då intäktsökningen var 4%.
Rörelsemarginal (exkl engångsposter):
okt 2012-sep 2013: 5,5%
okt 2013-sep 2014: 7,3%
Bra med ökning men vilseledande att se det exkl engångsposter.
Nettoresultat: (inkl engångsposter):
okt 2012-sep 2013: 3,1 miljarder kr
okt 2013-sep 2014: 0,6 miljarder kr
Resultat före skatt (exkl engångsposter):
okt 2012-sep 2013: 2,8 miljarder kr
okt 2013-sep 2014: 4,3 miljarder kr
Resultat före skatt (inkl engångsposter):
okt 2012-sep 2013: 2,6 miljarder kr
okt 2013-sep 2014: 0,3 miljarder kr
Engångsposter i resultatet före skatt:
okt 2012-sep 2013: -0,2 miljarder kr
okt 2013-sep 2014: -4,0 miljarder kr
Resultat per aktie (exkl engångsposter):
okt 2012-sep 2013: 3,10 kr
okt 2013-sep 2014: 4,41 kr
Resultat per aktie (inkl engångsposter):
okt 2012-sep 2013: 3,80 kr
okt 2013-sep 2014: 0,94 kr
Engångsposter i resultatet per aktie:
okt 2012-sep 2013: 0,70 kr
okt 2013-sep 2014: -3,47 kr
Dvs:
Stora Enso värderas till nästan 50 miljarder kr på börsen.
Men under senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014) har bolaget bara genererat ett nettoresultat på ca 600 miljoner kr.
Utifrån det verkar ju bolaget vara alldeles för högt värderat på börsen.
Tittar man lite närmare framkommer dock att Stora Enso haft engångsposter på -4 miljarder kr under samma period.
Och resultatet före skatt (exkl engångsposter) uppgick därmed till över 4 miljarder kr.
Då verkar inte börsvärdet lika högt.
Alternativt uttryckt:
Stora Ensos resultat per aktie uppgick till under 1 kr under senast rapporterade 12 mån.
Då verkar ju aktien på över 60 kr väldigt dyr.
Men i resultatet per aktie ingår då engångsposter på 3-4 kr.
Dvs exkl engångsposter blev resultatet per aktie 4-5 kr.
Då blir aktiens p/e-tal 14 (börskurs 61,90 kr för R-aktien delat med resultat per aktie 4,41 kr exkl engångsposter).
Det verkar ju vara ganska normalvärderat jämfört med andra industriföretag på börsen med nuvarande låga ränteläge osv?
Men problem:
...Stora Enso är starkt konjunkturkänsligt och borde max värderas till ett p/e-tal på 8-10 gånger en normalårsvinst.
...Stora Ensos höga skuldsättning motiverar ett lägre p/e-tal än om skuldsättningen varit låg (eller om det tom varit en nettokassa).
...P/e-talet 14 är om man exkluderar engångsposter från resultatet men problemet är att Stora Enso verkar ha återkommande engångsposter. Därför borde man ju inkludera engångsposterna när man beräknar resultat och p/e-tal och då verkar aktien väldigt dyr (p/e 66 beräknat som börskurs 61,90 kr delat med resultat per aktie 0,94 kr inkl engångsposter).
...Nuvarande låga ränteläge lär ej bestå för evigt. Vid högre ränteläge blir en akties motiverade p/e-tal lägre.
Aktieinvesterarna bryr sig inte så mycket om att resultatet per aktie blev under 1 kr för senast rapporterade 12 mån.
Det är alltså inkl stora engångsposter på 3-4 kr som väntas förbättra resultatnivån framöver.
Dessutom verkar man ta fasta på att den "friska" förpackningspappers-delen successivt växer sig allt större i takt med egen tillväxt och att den dåliga tryckpappers-verksamheten krymper ihop.
Stora Ensos produktområden svarade (förenklat beräknat) för följande andelar av bolagets intäkter under jan-sep 2014:
tryckpapper 31%
förpackningspapper 26%
sågplank 14%
pappersmassa 8%
övrigt 20%
Summa 100%
Men andelar av rörelseresultatet:
förpackningspapper 56%
tryckpapper 17%
sågplank 13%
pappersmassa 9%
övrigt 4%
Summa 100%
Dvs förpackningspapperet är klart lönsammare.
Rörelsemarginal (exkl engångsposter) per produktområde jan-sep 2014:
förpackningspapper 13%
pappersmassa 7%
sågplank 6%
tryckpapper 4%
övrigt 1%
Summa Stora Enso: 8%
Intäktsförändring per produktområde (från jan-sep 2013 till jan-sep 2014):
pappersmassa +3%
förpackningspapper +2%
sågplank -3%
tryckpapper -10%
övrigt -5%
Summa Stora Enso: -4%
Dvs hygglig fart på pappersmassan hittills i år, men den är starkt konjunkturkänslig med kraftigt varierande utveckling över en konjunkturcykel.
Till ovannämnda något negativa redogörelse om Stora Enso kan tilläggas att de mer optimistiska aktieinvesterarna ev även tar fasta på följande:
...Stora Enso gör stora investeringar i tillväxtländer som tex Kina vilket väntas blomma ut (och bidra till ökat resultat) under de kommande åren.
...Fortsatta besparingsprogram väntas ge fortsatt positiva resultateffekter framöver.
...Stora Enso har en stor ägarandel i bolaget Bergvik Skog som äger mycket skog vilket är värdefullt.
Dvs när man ser på Stora Ensos till synes höga skuldsättning måste man även beakta värdet på bolagets ägarandel i Bergvik Skog.
Å andra sidan kan man då invända att ägarandelen i Bergvik Skog är en nödvändighet för att säkra upp skogsråvara för Stora Ensos papperstillverkning, dvs att det ej är en "överskottstillgång" som bara kan säljas av utan att det innebär negativa effekter för Stora Ensos övriga verksamhet.
Bergvik Skogs hemsida: http://www.bergvikskog.se/
Enl hemsidan äger BS 2,3 miljoner hektar skog i Sverige (varav 1,9 miljoner "produktiv" skog) och 0,1 miljoner hektar skog i Lettland.
Stora Enso äger 43% av Bergvik Skog (enl BS årsredovisning för 2013): http://www.bergvikskog.se/rrwp/wp-content/uploads/2012/10/arsredovisning-2013-140404FIN1.pdf
//Edit: Enl Stora Ensos q3/2014-resultatrapport uppgår ägarandelen till 49%: http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/1022_S_RESULTS_Q3_2014.pdf
//
Stora Enso är därmed BS klart största aktieägare vilket är positivt och innebär ett extravärde på SE:s ägarandel eftersom den då kan sägas ha större ägarmakt.
BS hade ett eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder) på 14-15 miljarder kr per slutet av 2013.
Dvs Stora Ensos ägarandel på 43% motsvarade drygt 6 miljarder kr av BS egna kapital.
//Edit: Och den uppdaterade ägarandelen 49% motsvarar över 7 miljarder kr av BS egna kapital.
//
BS självt uppger dock att bolagets skog har ett marknadsvärde uppåt 35 miljarder kr (15 000-20 000 kr per kubikmeter).
Minus skulder på 13 miljarder kr ger det ett netto på 22 miljarder kr.
Och SE:s ägarandel 43% av det blir 9-10 miljarder kr.
//Edit: 49% av 22 miljarder kr blir 10-11 miljarder kr.
//
Dvs om man är snäll kan man ta SE:s nettoskuld på 32 miljarder kr och dra ifrån aktieinnehavet i BS värt 9-10 miljarder kr.
Då återstår ett netto på 22 miljarder kr vilket på så sätt kan sägas innebära en kvarvarande "nettoskuld" på 45% av börsvärdet.
//Edit: Med en Stora Enso-ägarandel på 49% av BS blir den kvarvarande nettoskulden ca 21 miljarder kr motsvarande 43% av börsvärdet.
//
Dvs klart lägre än nettoskulden 32 miljarder kr som utgör hela 65% av börsvärdet.
Men en nettoskuld på 45% (43%) kan också anses vara mycket hög för ett konjunkturkänsligt bolag som SE, vilket leder till lägre motiverat värde för SE-aktien.
En invändning är dock ev att SE inte är så konjunkturkänsligt.
Tryckpappersdelen är ju det eftersom efterfrågan på tryckpapper beror på annonskonjunkturen för tidningar osv.
//Edit: Dessutom negativ strukturell effekt för tryckpapper eftersom allt fler läser tidningar i datorn istället för på papper.
//
Men förpackningsdelen är ev ej lika konjunkturkänslig.
Den består väl dock delvis av förpackningspapper för industriförpackningar som också är konjunkturkänslig.
Förpackningspapper för konsumentförpackningar (bla livsmedel) är väl dock ev ej lika konjunkturkänslig.
//Tillägg 19 nov 2014
Intressant artikel om bla Stora Enso i tidningen Fokus (12 nov 2014): http://www.fokus.se/2014/11/kalhuggen-framtid/
Ur artikeln bla:
Kalhuggen framtid
»Starkt kvartalsresultat«, skrev Stora Enso.
»Ännu ett starkt kvartal«, formulerade SCA det.
Den här gången stämde skrytet i rapporterna.
Niomånaderssiffrorna från de svenska skogsindustriföretagen var något bättre än vad aktieanalytikerna hade räknat med och investerarna värmde sig en smula åt att den resultatmässiga strypsnaran lättats något.
Men på lite längre sikt finns det skäl att hålla tillbaka optimismen.
De goda resultaten i den svenska skogsindustrin var nämligen inget tecken på att efterfrågan har vänt uppåt.
Det handlar i stället mycket om att den svenska kronan försvagats mot euron och framför allt dollarn.
Per Lindvall skriver i artikeln tidigare att Stora Enso och branschkollegan SCA tidigare drabbades negativt av en stark krona.
Men den på sistone försvagade kronan innebär enl honom att bolagen "lämnat intensivvården".
Långsiktigt kvarstår dock problem som svag konjunktur och strukturell svaghet för tryckpapper, enl Lindvall.
Han pekar på att tryckpapper fortfarande står för en stor del av bolagens produktion.
Visst sker en minskning (tex pga nedläggningar) men det kommer även minska efterfrågan på pappersmassa som bolagen även säljer separat.
Lindvall pekar även på att bolagen ställer om tryckpappers-kapacitet till att börja tillverka förpackningspapper, vilket då lär innebära försämring för det produktsegmentet (dvs ökat utbud och sämre priser).
Några nya pappersprodukter med potential ser inte heller Lindvall framöver.
//
//Tillägg 19 nov 2014
Positivt med Gunnar Brock som Stora Ensos styrelseordförande sedan våren 2010.
(Han blev invald som styrelseledamot redan våren 2005.)
Brock har bla varit framgångsrik vd för industriföretaget Atlas Copco under perioden 2002-2009 (efter sin föregångare, italienaren Giulio Mazzalupi och dennes äventyr med dyra köp av bolag som hyrde ut byggmaskiner i USA osv).
Dvs Brock verkar vara en fixer som kommer in och städar upp i bolag där det blivit oreda.
//
//Tillägg 20 nov 2014
Ovan nämndes att Stora Enso satsar på tillväxtländer.
Det har bla varit tal om projekt i
Polen (Ostroleka, Ostroleka Bruk)
Pakistan (Bulleh Shah)
Uruguay (Montes del Plata, delägt bolag)
Kina (Guangxi)
Brasilien (Bahia, delägda bolaget Veracel)
...Polen
En fabrik för produktion av förpackningspapper (wellpapp-råvara).
Fabriken ligger tydligen i staden Ostroleka i nordöstra Polen.
En ny pappersmaskin invigdes i fabriken i maj 2013 vilket dubblade fabrikens produktionskapacitet till 500 000 ton per år: http://renewablepackaging.storaenso.com/news/new-paper-machine-inaugurated-in-ostroleka
Den nya pappersmaskinen (som alltså har en kapacitet på 250 000 ton per år) kostade 420 miljoner euro.
Ostroleka-fabriken tillverkar wellpapp-råvara baserat på återvunnet papper.
Produktionen är avsedd för kunder i Östeuropa.
När maskinen invigdes våren 2013 bedömdes efterfrågan i Östeuropa på denna typ av papper växa med 5% per år.
...Projektet i Uruguay heter tydligen Montes del Plata.
Det ligger vid De La Plata-floden.
Bla om projektet på Stora Ensos hemsida: http://biomaterials.storaenso.com/news/inauguration-of-montes-del-plata
Montes del Plata är en pappersmassa-fabrik som kom igång med sin produktion i jun 2014.
(Mer exakt ligger fabriken mm i bolaget Montes del Plata.)
Det är eukalyptusträd-baserad massa som bla ska användas för att göra dasspapper (dock ej av Stora Enso).
Plantager för eukalyptus-träd ingår i verksamheten.
Knappt 200 000 hektar mark ingår.
Eukalyptus-träd växer så snabbt att de kan avverkas efter tio år.
//Edit: Enl en annan uppgift:
Eukalyptusträden i dessa regioner kan avverkas redan när de är sju år gamla.
Det kan jämföras med skog i Sverige och Finland som måste växa i 60-70 år.
http://stoppastoraenso.wordpress.com/bakgrund-2/
//
Massan kommer att säljas över hela världen.
Fabriken har en total kapacitet på 1,3 miljoner ton massa per år.
(I tex Stora Ensos q4/2013-resultatrapport var det tal om produktionsstart "under de första månaderna av 2014".)
Stora Enso har en ägarandel på 50% av fabriken.
Resten ägs av utomstående chilenska bolaget Arauco.
Stora Ensos andel av fabrikens produktion bedöms uppgå till 245 000-275 000 ton pappersmassa under 2014 (enl q3/2014-resultatrapporten).
(Det är klart lägre än i q2/2014-resultatrapporten då det var tal om 300 000-350 000 ton.)
Stora Ensos investeringar i Montes del Plata på sistone:
2014 (9 mån): 110 miljoner euro
Hela Montes del Plata-projektet har kostat 1 721 miljoner euro plus hamninvesteringar på 174 miljoner euro.
Det blir alltså totalt ca 1,9 miljarder euro motsvarande 17-18 miljarder kr (vid nuvarande eurokurs 9,2759 kr).
Härav har alltså Stora Enso svarat för hälften, eller nästan 9 miljarder kr.
//Edit: Bråk med underleverantör
I Stora Ensos q3/2014-resultatrapport står bla att bråk uppstått med underleverantören Andritz angående Montes del Plata-fabriken.
Andritz kräver 200 miljoner euro i skadestånd medan Andritz för sin del krävs på 80 miljoner euro i en motstämning.
Enl q3/2014-resultatrapporten:
Under andra kvartalet 2014 informerades Celulosa y Energía Punta Pereira S.A. ("CEPP"), ett samägt bolag i Montes del Plata-koncernen bildat av Stora Enso och Arauco, om att Andritz Pulp Technologies Punta Pereira S.A., ett dotterbolag till Andritz AG, har inlett ett skiljeförfarande mot företaget omfattande ett belopp på 200 MEUR.
Skiljeförfarandet avser ett kontrakt med Andrtiz gällande
leverans
konstruktion
installation
driftsättning
och färdigställande
av huvudkomponenterna till massabruksprojektet Montes del Plata i Punta
Pereira i Uruguay.
CEPP bestrider Andritz yrkanden och kommer även för sin egen del att aktivt framställa anspråk mot Andritz för ett belopp om 110 MUSD (80 MEUR) för kontraktsbrott i fråga om Andritz avtalsenliga skyldigheter.
Varken Montes del Plata eller Stora Enso har gjort några avsättningar i samband med detta mål.
http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/1022_S_RESULTS_Q3_2014.pdf
Dvs tydligen var det Andritz som skulle leverera hela fabriken men något verkar ha gått snett i det samarbetet vilket fått Andritz att ilskna till.
//
...Och projektet i Kina heter Guangxi.
Det ligger i kinesiska delprovinsen med samma namn.
Projektet är
• en fabrik för produktion av förpackningspapper (kartongpapper)
• inkl produktion av pappersmassa varav man gör förpackningspapperet
• och även trädplantager för att få virkesråvara till verksamheten.
Trädplantagerna började anläggas redan i början av 2000-talet.
Det är både kartongpapper för vätskeförpackningar och konsumentförpackningar man ska göra.
Fokus verkar dock ligga på vätskekartongpapper för tex mjölkförpackningar och pappmuggar.
Efterfrågan i det produktsegmentet väntas ha en tillväxttakt på 10% per år de kommande tio åren enl Stora Ensos hemsida: http://www.storaenso.com/rethink/investing-in-china
Den totala produktionskapaciteten för kartongpapper kommer att uppgå till 450 000 ton per år.
Pappersmassa-produktionen (för att försörja kartongpappers-produktionen) kommer att ha en kapacitet på 900 000 ton massa per år.
Planerat investeringsbelopp ligger på 1,6 miljarder euro för Stora Enso i Guangxi.
Det motsvarar 15 miljarder kr vid nuvarande eurokurs ca 9,28 kr.
Enl q4/2013-resultatrapporten är planen produktionsstart i början av 2016.
Från början var det tal om att komma igång med maskinerna för pappersmassa, vätskekartong och konsumentkartong på samma gång, men nu verkar planen (enl Stora Ensos årsredovisning för 2013) vara att först komma igång med konsumentkartongen och sedan successivt få igång resten.
Stora Ensos investeringar i Guangxi på sistone bla:
2014 (9 mån): 170 miljoner euro
Förväntade nivåer:
2014: 260 miljoner euro
2015: 350 miljoner euro
//Edit: Oklara markarrenden för Stora Enso i Kina
Av bla Stora Ensos q3/2014-resultatrapport framgår att Stora Enso arrenderar ca 90 000 hektar mark relaterade till Guangxi-projektet.
Arrendeavtal finns i form av ett flertal kontrakt, men av q3/2014-resultatrapporten framgår att över 40% av avtalen har olika frågetecken (att de är "otydliga").
Dvs risk för att marken med oklara avtal ej kommer att kunna användas som planerat?
Stora Enso jobbar dock på att få alla papper klara och "tydliga" tills dess att pappersmassa-fabriken i Guangxi ska komma igång.
Något datum för det är inte preciserat mer än att det väntas ske någon gång efter att kartongpappers-fabriken kommer igång år 2016.
Enl Stora Ensos q3/2014-resultatrapport om detta bla:
Stora Enso arrenderar totalt 90 200 hektar mark i olika delar av Guangxi, av vilket 36 % (37 %) är samhällsmark som hyrs av bykollektiv eller enstaka hushåll.
I slutet av kvartalet var 58 % av leasingavtalen inte otydliga.
Dvs det innebär alltså samtidigt att 42% av avtalen var otydliga.
Och:
I avtal som inte är otydliga är ägandet av marken tydligt eller utrett, och upphandlingen är bevisligen laglig, autentisk och giltig.
Processen med att korrigera avtal inkluderar
...granskning av befintlig dokumentation
...fältutredningar
...analys av juridiska och operativa risker
...samråd med intressenter
...insamling av saknad dokumentation
...och undertecknande av nya avtal
...eller ändringar direkt med berörda byar eller hushåll
...eller i vissa fall uppsägning av avtal
http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/1022_S_RESULTS_Q3_2014.pdf
//
...Pakistan
Här har Stora Enso sedan våren 2013 en ägarandel på 35% i bolaget Bulleh Shah som tillverkar pappersförpackningar i två fabriker.
Enl Stora Ensos q4/2013-resultatrapport betalades 30 miljoner euro för ägarandelen.
//Edit: Kritik mot barnarbete i samband med Stora Enso-delägda Pakistan-bolaget.
Tex enl försäkringsbolaget Folksam (som åtminstone då var aktieägare i Stora Enso):
Kommentar kring barnarbete bland Stora Ensos dotterbolag och underleverantör i Pakistan.
TV4:s granskande program Kalla Fakta visade under söndagskvällen starka bilder från Pakistan där barn samlar in returpapper från soptippar.
Bolaget Bulleh Shah, som är ett delägt dotterbolag och underleverantör till Stora Enso, pekas ut som ett av bolagen som använder sig av barn i sitt arbete.
I torsdags träffade vi på vårt initiativ företrädare för såväl Stora Enso som Bulleh Shah för att höra du de bemöter dessa uppgifter.
De uppgav då att barnarbete inte förekommer i Bulleh Shahs egen verksamhet men att de har varit medvetna om att leverantörer och underleverantörer till dotterbolaget anlitar leverantörer där barnarbete förekommer.
Det finns exempelvis barn som arbetar i jordbruket med vetefiberproduktion och med insamling av returpapper.
Barnarbete är ett utbrett problem i Pakistan och omkring tre miljoner barn beräknas arbeta i landet.
Stora Enso äger 35 procent av kapitalet i Bulleh Shah Packaging som bildades under 2013.
Bulleh Shah tillverkar papper av returmaterial och jordbruksprodukter.
I sin uppförandekod och sina interna regler har Stora Enso anslutit sig till de internationella normer som rör barnarbete.
Bulleh Shahs hållbarhetschef presenterade även företagets strategi för att komma tillrätta med problemen med barnarbete som förekommer bland bolagets underleverantörer.
Folksam ser mycket allvarligt på att Stora Enso valde att inte informera aktieägarna om att investeringen i Bulleh Shah gjordes med kännedom om att det förekom barnarbete hos underleverantörerna.
Att de bolag som vi investerar i respekterar mänskliga rättigheter är en fråga som engagerar inte bara Folksams kunder utan människor överlag.
Att det förekommer barnarbete bland Stora Ensos underleverantörer ser vi som oacceptabelt.
Vi är dock positiva till att Stora Enso och Bulleh Shah fattat beslut om att etablera ett starkt engagerad lokal organisation och ett strukturerat program för att utbilda, revidera och certifiera sina leverantörer.
Vi kommer även i fortsättningen att följa och utvärdera Stora Ensos arbete för att säkerställa att bolaget prioriterar hållbarhetsarbetets uppbyggnad med målet att eliminera barnarbete i leverantörsledet utan att de barn som redan är involverade kommer till skada.
Det är Stora Ensos ansvar att driva och informera om detta arbete.
I det fall Folksam bedömer att arbetet inte ger förväntat resultat inom rimlig tid kommer Folksam, enligt de investeringskriterier som vi följer, att överväga att sälja aktierna i bolaget.
//
...Brasilien
En fabrik för tillverkning av pappersmassa i brasilianska delstaten Bahia.
Fabriken inkl övr verksamhet i projektet ligger i bolaget Veracel.
I verksamheten ingår bla även trädplantager för att förse fabriken med virkesråvara.
Fabriken har en produktionskapacitet på 1,1 miljoner ton eukalyptusmassa per år.
I projektet ingår över 200 000 hektar mark varav 90 000 hektar består av eukalyptus-planteringar.
Stora Ensos ägarandel i Veracel är 50%.
Resten ägs av utomstående brasilianska bolaget Fibria.
Enl Stora Ensos q3/2014-resultatrapport står det att det uppstått bråk mellan Stora Enso och Fibria vilket lett till en rättsprocess:
Fibria och Stora Enso äger 50 % vardera i Veracel.
Samägandet regleras genom ett aktieägaravtal.
I maj 2014 inledde Fibria ett skiljeförfarande mot Stora Enso och hävdade att Stora Enso hade brutit mot vissa bestämmelser i aktieägaravtalet.
Fibria har uppgett att tvisten omfattar cirka 50 MUSD (35 MEUR).
Stora Enso förnekar avtalsbrott och bestrider Fibrias uppfattning om vilket belopp tvisten omfattar.
Stora Enso har inte gjort några avsättningar i samband med detta mål.
http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/1022_S_RESULTS_Q3_2014.pdf
Dvs tydligen kräver Fibria 35 miljoner euro av Stora Enso.
Historik
Veracel är inte en helt ny verksamhet utan har sitt ursprung i förvärv av brasilianska skogsmarker med inledning redan i början av 1990-talet.
1996 erhölls miljötillstånd för att uppföra en pappersmassa-fabrik.
Enl en uppgift kom fabriken igång först i sep 2005 efter investeringar på 1,2 miljarder dollar: http://www.sinap.org.br/english/template_S.php?id=422
Med nuvarande dollarkurs på 7,39 kr motsvarar det nästan 9 miljarder kr.
Härav svarade väl då Stora Enso för sin hälft, dvs 4-5 miljarder kr.
I länken ovan står det även att fabriken till att börja med hade en produktionskapacitet på 900 000 ton massa per år.
//Edit: Enl en annan uppgift uppgick investeringarna till 1,25 miljarder dollar för att uppföra Veracel-fabriken: http://www.swedwatch.org/sites/default/files/swedwatch_-_the_case_of_veracel.pdf
Där står det även att Stora Enso köpte in sig i projektet år 1997 med en ägarandel på 45% till att börja med (vilket alltså senare höjts till 50%).
//
Ovannämnda produktionskapaciteter kan jämföras med att Stora Enso under helåret 2013 hade:
...intäkter på drygt 90 miljarder kr (-3% från 2012)
(Av den intäktsminskningen i kr berodde 0,6 procentenheter på försvagad euro.)
Intäkterna erhölls främst genom försäljning av följande produktvolymer till utomstående kunder:
...ca 10 miljoner ton papper (-4%)
...ca 5 miljoner kubikmeter sågade trävaror (+4%)
...drygt 1 miljon ton pappersmassa (+12%)
...drygt 1 miljard kvadratmeter wellpapp (-1%)
Under jan-sep 2014 hade Stora Enso:
...intäkter på knappt 70 miljarder kr (+1,5% från jan-sep 2013).
Av intäktsförändringen utgjordes drygt 5 procentenheter av stigande eurokurs.
Dvs räknat i euro var intäkterna nästan -4%.
Och intäkterna under jan-sep 2014 erhölls främst från försäljning av följande produktvolymer till utomstående kunder:
...drygt 7 miljoner ton papper (-4%)
...3-4 miljoner kubikmeter sågade trävaror (-4%)
...knappt 1 miljon ton pappersmassa (+13%)
...drygt 800 miljoner kvadratmeter wellpapp (+1%)
Dvs oroväckande att Stora Ensos pappersförsäljning (som väl är Stora Ensos viktigaste produktsegment) haft följande utveckling mätt som såld produktvolym:
2012: drygt 10 miljoner ton (-1%)
2013: knappt 10 miljoner ton (-4%)
2014 (9 mån): drygt 7 miljoner ton (-4%)
Härav sålda volymer tryckpapper (tidningspapper, tidskriftspapper, kopieringspapper mm):
2012: drygt 7 miljoner ton (-1%)
2013: 6-7 miljoner ton (-9%)
2014 (9 mån): 4-5 miljoner ton (-9%)
Dessa sålda volymer tryckpapper genererade intäkter åt Stora Enso (mätt i kr):
2012: 42 miljarder kr (-7%)
2013: 37 miljarder kr (-11%)
2014 (9 mån): 26 miljarder kr (-6%)
Det innebär i sin tur följande genomsnittspris per sålt ton tryckpapper:
2012: 5 908 kr (-6%)
2013: 5 725 kr (-3%)
2014 (9 mån): 5 901 kr (+3%*)
*Förändring från helåret 2013 till jan-sep 2014.
Positivt att det alltså varit en viss prisökning från 2013 till 2014.
Och sålda volymer förpackningspapper:
2012: drygt 3 miljoner ton (+1%)
2013: 3-3,5 miljoner ton (+8%)
2014 (9 mån): 2-3 miljoner ton (+4%)
Dvs här är det i alla fall tillväxt.
De sålda volymerna förpackningspapper genererade följande intäkter åt Stora Enso:
2012: 28 miljarder kr (-3%)
2013: 28 miljarder kr (+1%)
2014 (9 mån): 23 miljarder kr (+7%)
Av intäktsförändringen berodde följande på valutaeffekter (i form av förändring av euron mot kronan):
2012: -4 procentenheter
2013: -1 procentenhet
2014 (9 mån): +5 procentenheter
Och ovannämnda sålda produktvolymer förpackningspapper och de intäkter det genererade, innebär följande genomsnittliga priser per sålt ton förpackningspapper:
2012: 8 922 kr (-4%)
2013: 8 390 kr (-6%)
2014 (9 mån): 8 592 kr (+2%)
Dvs
...medan tryckpapper säljs för knappt 6 000 kr per ton
...så säljs förpackningspapper för 8 000-9 000 kr per ton.
Och
...prisnivån 8 000-9 000 kr per ton förpackningspapper innebär att
...den kinesiska kartongpappers-fabriken i Guangxi (med en produktionskapacitet på 450 000 ton per år)
...i så fall kommer att nå intäkter på knappt 4 miljarder kr i årstakt.
Som jämförelse har alltså hela Stora Enso intäkter kring 90 miljarder kr per år.
Det låter alltså inte så mycket att
...Stora Enso investerar 15 miljarder kr i Guangxi-fabriken
...men bara kommer att få ut intäkter på 4 miljarder kr per år därifrån?
Stora Ensos totala intäkter i kr de senaste åren:
2011: 99 miljarder kr
2012: 94 miljarder kr (-5%)
2013: 91 miljarder kr (-3%)
2014 (9 mån): 69 miljarder kr (+2%)
Rörelsemarginal (exkl engångsposter):
2011: 8%
2012: 6%
2013: 6%
2014 (9 mån): 8%
Härav tryckpapper:
2011: 45 miljarder kr
2012: 42 miljarder kr (-7%)
2013: 37 miljarder kr (-11%)
2014 (9 mån): 26 miljarder kr (-6%)
Rörelsemarginal (exkl engångsposter):
2011: 6%
2012: 5%
2013: 1%
2014 (9 mån): 4%
Och förpackningspapper:
2011: 29 miljarder kr
2012: 28 miljarder kr (-3%)
2013: 28 miljarder kr (+1%)
2014 (9 mån): 23 miljarder kr (+7%)
Rörelsemarginal (exkl engångsposter):
2011: 9%
2012: 9%
2013: 10%
2014 (9 mån): 13%
Obs att av intäktsförändringarna ovan så utgör valutaeffekter (förändring av euron mot kronan) av följande:
2011: 9,0335
2012: 8,7053 (-4%)
2013: 8,6494 (-1%)
2014 (9 mån): 9,0413 (+5%)
Det är genomsnittliga valutakurser under respektive period.
//Edit:
...Och i skrivande stund under eftermiddagen tors 20 nov 2014 ligger euron i ca 9,28 kr.
...Den har alltså stigit ytterligare från snittnivån på ca 9,04 kr under jan-sep 2014.
Frågan är om Stora Enso (tack vare att bolaget har fabriker i både Sverige och euro-landet Finland) kan anpassa sig efter valutautvecklingen genom att:
...öka produktion i Sverige och minska produktion i Finland när euron är stark
Då är ju kostnadsnivån i Sverige låg jämfört med Finland.
...minska produktion i Sverige och öka produktion i Finland när euron är svag
Då är ju kostnadsnivån låg i Finland jämfört med Sverige.
Sådana valutarelaterade anpassningsmöjligheter skulle ju innebära stora fördelar lönsamhetsmässigt för Stora Enso.
//
Dvs
...eftersom Stora Ensos intäktsförändring alltså var +2% under jan-sep 2014
...blir den -3% exkl stärkt euro mot kronan (eftersom förändringen +2% var boostad av valutaeffekter med 5 procentenheter).
Man gör ju papper av pappersmassa.
1) Stora Enso tillverkar alltså först pappersmassa.
2) Och gör sedan papper (tryckpapper och förpackningspapper) av den pappersmassan.
Den del av pappersmassan som Stora Enso ej behöver för eget bruk säljs till utomstående kunder via Stora Ensos separata affärsområde för pappersmassa.
Affärsområdets sålda volymer pappersmassa och genererade intäkter, verkar alltså både bestå av
...pappersmassa för Stora Ensos egen papperstillverkning
...och pappersmassa som säljs till utomstående kunder.
Det affärsområdet har haft följande sålda produktvolymer de senaste åren:
2011: 1,9 miljoner ton
2012: 1,8 miljoner ton (-1%)
2013: 1,9 miljoner ton (+2%)
2014 (9 mån): 1,5 miljoner ton (+8%)
Och det har genererat följande intäkter:
2011: 10 miljarder kr
2012: 9 miljarder kr (-11%)
2013: 9 miljarder kr (-0,5%)
2014 (9 mån): 7 miljarder kr (+9%)
Ökningen 2014 beror väl både på
...valutaeffekter (stigande euro; +5 procentenheter)
...och att Uruguay-fabriken startade i jun 2014.
Affärsområdet för pappersmassa har haft följande lönsamhet (rörelsemarginal) de senaste åren:
2011: 16%
2012: 8%
2013: 8%
2014 (9 mån): 7%
Den nivån har väl de senaste åren bla varit pressad av att Uruguay-fabriken har uppförts fast den kommit igång först i jun 2014.
Ovannämnda sålda produktvolymer och genererade intäkter för affärsområdet pappersmassa, innebär att priset per ton såld pappersmassa uppgått till följande nivåer i snitt per period:
2011: 5 329 kr
2012: 4 800 kr (-10%)
2013: 4 705 kr (-2%)
2014 (9 mån): 4 784 kr (+2%*)
*Förändring från helåret 2013 till jan-sep 2014.
Dvs positivt med en viss prisökning under 2014 (precis som för tryckpapper).
//Edit: Ett massapris på knappt 5 000 kr innebär tex att Uruguay-fabriken Montes del Plata (med en kapacitet på 1,3 miljoner ton massa per år) nås intäkter på drygt 6 miljarder kr per år.
… [content has been truncated]