Vad är det finansminister Anders Borg och Sveriges riksdag har garanterat nu i bankkrisen.,
“Ett garantiprogram som innebär att staten under det närmaste året ska kunna erbjuda svenska banker refinansieringsgaranti på smått overkliga 1 500 miljarder svenska kronor. (Niklas Storåkers artikel i DN 29/10 2008).
Jag har tidigare skrivit att 1 500 miljarder svenska kronor är halva bruttonationalprodukten i Sverige och dessutom är det exakt den summa som svenskarna betalar in i skatt till staten i år.
Min bloggkommentar:
Finansministern har satt hela Sveriges finansiella existens i pant för att SEB och Swedbank skall kunna reda upp sina trassliga affärer.
Programmet gäller i ett år. Är det en djärv gissning att det är en och annan surkart som nu plötsligt dyker upp för att staten skall betala detta under “garantiåret”.
Vad har SEB och Swebank för åtaganden? Här är vad jag tidigare funnit i årsredovisningarna. Här är vad jag i somras fick reda på när jag ringde till SEB och Swedbank.
Jag tror knappt själv det är sant när jag får reda på att Swedbank har derivatåtagande
som det redovisas i halvårsrapporten 2008 på
16 779 257 miljoner kronor.
Siffran är ju alldeles hissnande.
Den skall förklaras att där Swedbank har tillgångar i derivat så är dessa 9 000 miljarder kronor.
Där Swedbank är skyldig andra banker genom derivat är summan 7 000 miljarder
Men det påpekas från bankhåll att det går inte att dra 9 000 miljarder från 7 000 miljarder och säga att Swedbank har en tillgång på 2 000 miljarder. För det är inget nollsummespel. Tillgångsderivaten och skuldderivaten har inget med varandra att göra.
Att derivaten blivit så enormt stora det sista året beror på finanskrisen och det låter ju på inget sätt som en lugnande förklaring.
Den siffran jag nämt i tidigare bloggar avseende Swedbank i somras (innan halvårsrapporten 140 miljarder svenska kronor), var ju så skakande i sig själv. Men det är vad Swedbank “uppskattar” vad värdet är. Men det verkliga värdet är ju vad det står på optionen/derivatet, det nominella värdet.
Finansinspektionen har gett order om att svenska banker behöver inte redovisa det nominella värdet i sina rapporter utan bara vad “bankerna själva uppskattar” att derviatet är värt. Läs Finansinspektionens hemsida. Slå upp ordet derivat och det kommer en förklaring som bankerna själva också ger. Endast “uppskattat värde” skall offentliggöras, inte det nominella (verkliga) värdet.
SEB har tagit fasta på detta och offentligör därför inte sina derivatåtagande i nominellt värde.
- Men de är oerhört stora, sa Per Andersson på SEB Investor Relation i Stockholm till mig i somras. Det gällde speciellt valutaderivaten.
Men han menar att det har sin naturliga förklaring då SEB är en av världens största aktörer i valutahandeln. SEB ligger som tolfte bank i världen när det gäller omsättningen av valuta.
Per Andersson sa också att ökningen av derivat är beroende på finanskrisen i världen.
SEB redovisade i juli 2008 sina derivatåtaganden till 190 miljarder svenska kronor.
Min bloggkommentar:
Jag skrev i somras att det står i amerikanska tidningar att anledningen till att Bear Stearns räddades var just att denna investmentbank hade så stora derivatåtaganden. Nu fick en annan bank ta äver Bear Stearns men FED och (skattebetalarna givetvis) fick ta över derivatåtagandena. Hade Bear Stearns gått i konkurs och inte kunnat betala sina derivatåtagande så hade det fått verkningar för i stort sett varje bank i hela världen, inte minst de svenska.
Journalisten Robert Morley skrev den 1 juli 2008 skriver i den amerikanska internettidningen TheTrumpet.com. följande.,som jag citerar i minst två tidigare bloggar, kanske fler.
The reported the total amount of outstanding derivatives (interntional banks) has reached a practically incomprehensible $1.28 quadrillion. Yes, you read that correctly—quadrillion! And as astounding as this astronomically huge number is, the actual totals are even bigger because this number does not include derivatives related to the commodity markets (which the bis says it can’t track because values aren’t available).
A quadrillion dollars is hard to wrap your mind around. It takes a thousand trillion to make a quadrillion. Start with 1 million and multiply by 1,000, then multiply by 1,000 again, then multiple by 1,000 yet a gain—and then finally you get to 1 quadrillion. You can think of it as more than 92 times the value of all goods and services produced in America during 2007, or almost 20 times global gross domestic product.
Don’t be surprised if you haven’t heard of derivatives. Outside of banking circles they are less known, but you can think of them as essentially unregulated, high-risk credit bets. Although a more traditional definition might be that they are financial contracts designed to enhance returns, reduce costs, or transfer risk on loans, investments and other assets from a protection buyer to a protection seller, without transferring the underlying asset.
Slut citat från theTrumpet.com
Tidningens uppgifter kommer från BIS, Bank for International Settlements. Det är en konsultfirma i Basel som har världens centralbanker som kunder och sysslar med ekonomisk statistik.
Min bloggkommentar:
Jag tycker själv detta är så svårt. Jag förstår någorlunda i stort men kan inte greppa de flesta detaljer.
Vad jag förstår är att ordet bank-derivat är nog inte hört för sista gången i svensk politisk debatt.
Det kan bli detta ord som Sveriges Regering kan falla på. Den generösa garntiregeln kommer nog ångras både en och flera gånger.