SSAB - Tänk på miljön!

2010-02-23 09:09, Edited at: 2010-06-11 12:47

Europa har med ett handelssystem i uppdrag att minska sina utsläpp av växthusgaser. Målet är att skapa en effektiv marknad för utsläppsrätter minska den negativa miljöpåverkan inom unionen. Handelssystemets första fas löpte under 2005 – 2007. Under 2008 till 2012 varar den andra handelsperioden.
Skillnaden mellan den första handelsperioden och den andra påverkar inte SSAB. Det första handelssystemet innehöll endast koldioxidutsläpp medan det från 2008 nu även ingår lustgas.

Vad innebär då detta system?
Kort sagt innebär det att SSAB får släppa ut en begränsad mängd koldioxid. För att få släppa ut mer koldioxid kan man göra på två sätt. Antingen kan man köpa utsläppsrätter av andra företag, eller så kan man investera i särskilda externa miljöprojekt för att få ytterligare rätter. Däremot kan man lika gärna sälja utsläppsrätter man inte använder. Tricket är att det ska vara billigare att ingå i olika projekt än att köpa utsläppsrätter av andra företag. 2012 ska utsläppen av växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet vara 8 % lägre än 1990.

Hur mycket kostar utsläppsrätter?
Koldioxidskatten höjdes med sex öre/kg utsläppt koldioxid från och med den första januari 2008. Skatten blev därmed 101 öre/ kg koldioxid. Dock finns särskilda skattelättnader för olika industrier där SSAB ingår. För industriföretagen höjs skattenivån från 21 procent av den totala koldioxidskatten till 30 procent 2011 och till 60 procent 2015. Skattekostnaden för industriföretag är alltså ca 20 öre/kg koldioxid och kommer höjas på sikt. På 1 ton stålprodukter bildas 920 kg koldioxid.

Det finns sätt att komma runt stora delar av emissionerna då det är stål från malm som står för de gigantiska utsläppen. Svaret är skrot, som är betydligt miljövänligare att smälta om än malmbaserad stålproduktion. Problemet är att 30 % av insatsen till världens stål redan är skrot. Det finns helt enkelt inte så mycket mer att få tag på. I Kina, där omkring 50 % av världens stålproduktion pågår, styckar de upp båtar till skrot. De köper även skrot från Europa till och från. Konkurrensen är således hård.

Hur påverkas SSAB?
För perioden 2008 – 2012 gäller att minst 90 % av utsläppsrätterna ska fördelas gratis till berörda anläggningar. 2008 innebar detta att SSAB tjänade 240 miljoner kronor, 200 miljoner mer än året innan, på försäljning av utsläppsrätter. Vad som händer efter 2012 är ännu inte fastsatt. Efter samtal med SSAB hävdar de att någon form av global standardisering är ett måste. För att försöka påverka och snabba på diskussion förs samtal med bland annat näringsdepartement och andra politiker. Utan globala standardiseringar menar de att konkurrensen blir ohållbar. Någon som är sugen på att flytta till Kina? ;o)

Orsakerna till utsläppsvinsten kan man se här:

miljoner m^2

Tillåten produktion

Produktion 2008

Utnyttjad kapacitet

Koks

1330

1174

88,3%

Råjärn

4300

3565

82,9%

Råstål

4400

3615

82,2%

Varmvalsad plåt

4020

3002

74,7%

Betad plåt

2500

1544

61,8%

Kallvalsad plåt

1400

947

67,6%

Glödgad plåt

650

492

75,7%

Metallbelagd plåt

680

454

66,8%

Målade produkter

305

214

70,2%

Genomsnitt

74,4%

Vad jag vill peka på är att SSAB har några mycket spännande år framför sig vad gäller miljöregleringar och produktionsmöjligheter. Det handlar lika mycket om hur SSABs produktion regleras som hur företag utanför EU inte regleras. Ett tips är därför att inte glömma bort att även snegla på hållbarhetsredovisningarna för att ha bättre koll på situationen – för den påverkar, och kommer påverka, SSAB i allra högsta grad.