SSAB-aktien: Spekulativt köpvärd

2012-03-08 00:51, Edited at: 2012-03-08 15:09

Aktieanalytikerna räknar med att stålbolaget SSAB kommer att dubbla resultatet per aktie inom 3 år. Uppnås det lär aktien då ligga klart högre än idag. Men risknivån är hög.

Bakgrund om SSAB

SSAB har väl en ganska brokig bakgrund: http://sv.wikipedia.org/wiki/SSAB Svenska stålbolag var i kris på 70-talet och var på väg att läggas ned. Men staten valde att agera och köpte upp (tog över?) dem och slog ihop dem till en koncern som blev SSAB (Svenskt Stål Aktiebolag).

Steg två i omstruktureringen av branschen blev att inleda en fokusering på nischen stål med hög kvalitet, tex så kallat "kylt stål" som har särskilt hög hållfasthet:

_"Kylda stål används inom bland annat tillverknings- och verkstadsindustrin i produkter där det krävs högra hållfasthet, slitstyrka och seghet än vad vanliga stål kan erbjuda.

Enligt uppgifter som SSAB inte vill bekräfta har bolaget 25 procent av världsmarknaden på härdat stål och över 50 procent av världsmarknaden på härdad slitplåt."_

http://www.nyteknik.se/nyheter/verkstad/verkstadsartiklar/article247935.ece

Fördelen för SSAB med att nischa in sig på högkvalitetsstål är väl att man då kan ta ut högre priser vilket ger högre lönsamhet. Och dessutom är det väl möjligt för SSAB att som relativt litet stålbolag (globalt sett) vara konkurrenskraftig inom högkvalitetsstål som inte säljs i så stora volymer i världen per år. (Man kanske därmed kan kalla SSAB för den globala stålbranschens Rolls-Royce?)

Så här långt kan man väl säga att SSAB varit framgångsrikt sedan bildandet, även om det genom åren funnits ganska stora svackor också som sig bör i den konjunkturkänsliga stålbranschen. Ska man ge någon äran för att SSAB blivit lyckosamt är det väl industrimannen Björn Wahlström som från början hade ansvaret för bildandet av SSAB och dess omstruktureringar och nya strategi: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9188595463

Nu är hans dotter Anna Attemark nytillträdd vd för det börsnoterade klädföretaget Odd Molly som har sin svacka, och det är väl ganska låga odds på att hon kommer att kunna skapa en god utveckling för Odd Molly framöver. Det har berörts i tidigare blogginlägg från okt 2011: http://www.redeye.se/aktiebloggen/vd-byte-koplage-i-odd-molly

I slutet av 80-talet börsintroducerades SSAB och sedermera har staten sålt ut hela sin ägarandel.

En annan milstolpe i SSAB:s utveckling var jätteköpet av ett amerikanskt bolag häromåret. På ritbordet såg väl idén ut att vara god; att köpa ett ganska traditionellt stålbolag till synes billigt på en för SSAB stor och ny geografisk marknad, och omvandla det stålbolaget genom en inriktning på SSAB:s högkvalitativa stål.

Problemet var att det amerikanska bolaget i efterhand visade sig ha köpts av SSAB på toppen av den förra högkonjunkturen vilket gjorde att prislappen i efterhand ser ut att vara svindyr. Vilken dålig tajming av SSAB:s dåvarande vd Olof Faxander (som nu är vd för Sandvik). Kunde de inte haft lite tålamod?

Men, men - det är alltid lätt att vara efterklok. Nu gäller det att göra det bästa av situationen och utnyttja SSAB:s kunnande inom högkvalitativt stål och omvandla det amerikanska bolaget till fullo med den inriktningen. Det kan säkert bli bra på sikt, men i det korta loppet innebär den höga prislappen för USA-förvärvet att SSAB fortfarande några år senare sitter med stora skulder och stora luftposter i balansräkningens tillgångssida i form av så kallade "immateriella anläggningstillgångar". (När ett bolag köper ett annat bolag dyrt uppstår sådana poster i det köpande bolagets balansräkning, om det köpta bolaget köps högt över dess bokförda värden.)

En fördel med det köpta USA-bolaget (som hette Ipsco) var i alla fall att Ipsco innehöll två av de modernaste stålverken i USA (med inriktning på grovplåt, dvs tjockt stål). De ligger i:

• orten Montpelier (i USA-delstaten Alabama som ligger i sydöstra USA precis norr om Florida)
• orten Mobile (i delstaten Iowa som ligger nästan mitt i USA, något nordost om mittpunkten)

Stålbranschen internationellt

Liksom alla stålbolag är SSAB mycket beroende av utvecklingen för stålbranschen globalt. En förändring av stålpriserna med 10% påverkar SSAB:s resultat med nästan 4 miljarder kr per år (motsvarande 8-9 kr i resultat per aktie, jämfört med att börskursen för SSAB:s A-aktie just nu ligger i ca 64 kr). Även om SSAB:s stål och stålpriser delvis har sin egen utveckling tack vare inriktningen på hög kvalitet, så är givetvis även dessa priser i hög grad påverkade av det internationella priset för standardstål.

Hur är då utvecklingen i stålbranschen i världen just nu? Det har väl kommit en del positiva signaler:

• 7 mars 2012: KLÖCKNER: SPÅR HÖGRE OMSÄTTNING SEKVENTIELLT 1 KV OCH 2 KV
• 6 mars 2012: STÅL: RAUTARUUKKI VÄNTAR PRISÖKNINGAR 2 KV - RTRS
• 7 feb 2012: ARCELORMITTAL: SPÅR GLOBAL EFTERFRÅGAN STÅL ÖKAR 4,6% 2012

http://www.avanza.se/aza/press/archive.jsp?query=st%E5l&articleType=newsitem&showAll=true

Men även tex följande negativa signal:

• 5 mars 2012: "I stålsektorn kom även Salzgitter med dåliga nyheter. Bolaget har sett tecken på avmattning i efterfrågan i inledningen av 2012" http://di.se/Telegram/2012/3/5/1373378/Stockholm-Sankt-tillvaxtmal-fran-Kina-tyngde-OMXS30--07/

9 feb 2012 kom SSAB med sin q4-rapport och skrev då följande:

_"Utsikter på kort sikt

SSAB har förstärkt sina positioner inom kylda stål genom investeringar i nya anläggningar som ökar kapaciteten av kylda stål med 500 000 ton.

Dessa investeringsprojekt kommer att avslutas under första
halvåret 2012. Detta kommer att påverka SSABs investeringsnivåer under 2012 som därmed blir väsentligt lägre än under 2011.

• I USA finns det tecken på återhämtning.
• I Europa är läget fortsatt osäkert till följd av den statsfinansiella
krisen. Efter den tydliga lageravvecklingen under fjärde kvartalet kan en viss lageruppbyggnad ske under första delen av 2012.
• I Asien väntas efterfrågan vara stabil.

Produktionen kommer löpande att anpassas till den rådande efterfrågan och för närvarade är en av SSABs tre masugnar stoppad. Produktionen i de Nordamerikanska verken bedöms fortsätta på en
normal nivå.

• Ett nytt avtal för priset på järnmalm har tecknats avseende leveranser under första kvartalet 2012 och innebär en sänkning med 12 % i USD jämfört med priset under fjärde kvartalet 2011. Det nya priset kommer att få genomslag i resultat först från andra kvartalet.
• Spotpriserna på kol har i januari 2012 sjunkit med cirka 5 % medan spotpriserna på skrot i Nordamerika har stigit med cirka 12 % från mitten av november till slutet av januari för att åter falla tillbaka med 6 % i början av februari.

• SSABs priser på grovplåt i Nordamerika väntas stiga något jämfört med kvartalet innan till följd av de annonserade prishöjningarna på ännu okontrakterade leveranser.
• I övriga delar av världen kommer den sjunkande prisutvecklingen under fjärde kvartalet att ha negativ inverkan på kontrakterade prisavtal för första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2011."_

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/39/FC/wkr0001.pdf

Inte entydigt positiva framtidsutsikter således.

SSAB:s ekonomiska utveckling

Så här såg SSAB:s 2011 (ut enl bolagets resultatrapport för q4/2011 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/39/FC/wkr0001.pdf):

• Intäkter: 45 miljarder kr (+12% jämfört med 2010)
• Rörelsemarginal: 6% (jämfört med 3% under 2010)
• Resultat per aktie: 4,82 kr (vilket var mer än en dubbling jämfört med 2010)

Så här såg SSAB:s q4/2011 ut:

• Intäkter: 11 miljarder kr (+7%)
• Rörelsemarginal: 0,5% (jämfört med -0,5% i q4/2010)
• Resultat per aktie: -0,23 kr (jämfört med -0,37 kr i q4/2010)

Dvs SSAB gick alltså med förlust i q4/2011.

Dessutom olämpligt att SSAB som är så konjunkturkänsligt har en hög skuldsättning. Det höjer risknivån i SSAB-aktien ytterligare. SSAB:s nettoskuld uppgick till 18,5 miljarder kr i slutet av 2011, jämfört med att bolaget är värt ca 20 miljarder kr på börsen (vid nuvarande börskurs ca 64 kr för A-aktien).

SSAB:s balansräkning ser i övrigt inte heller så trevlig ut med "immateriella anläggningstillgångar" bokförda till 22,5 miljarder kr. Sådana tillgångar bör försiktigt räknat värderas till noll kr, men då urholkas mer än halva SSAB:s bokförda egna kapital (bokförda tillgångar minus bokförda skulder) som uppgår till 31 miljarder kr.

I det perspektivet är det intressant att SSAB i skrivande stund är värt ca 20 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs ca 64 kr för SSAB:s A-aktie (vilket därmed alltså är vad aktieinvesterare nu anser SSAB vara värt), medan SSAB.s bokförda egna kapital som sagt uppgår till 31 miljarder kr.

SSAB:s revisor Claes Dahlén från revisionsbyrån Pwc har dock skrivit på SSAB:s årsredovisning för 2011, vilket kan tolkas som att han anser att SSAB:s bokförda värde på 22,5 miljarder kr för de immateriella anläggningstillgångarna är ett korrekt värde. Så här skriver Dahlén bla i SSAB:s årsredovisning för 2011 (som han satte sin signatur på 17 feb 2012):

"Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden
för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger
en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen."

Som utomstående betraktare kan man dock tycka att SSAB omgående borde skriva ner det bokförda värdet på de immateriella anläggningstillgångarna med åtminstone drygt 10 miljarder kr så att SSAB:s bokförda egna kapital motsvarar SSAB:s börsvärde. Det skulle krävas för att redovisningen ska ge den "rättvisande bild" som revisorn Claes Dahlén säger sig eftersträva.

Men en sådan jättenedskrivning torde leda till att SSAB:s långivare (som har lånat ut SSAB:s nettoskuld på 18,5 miljarder kr) skulle protestera, eftersom ett lägre bokfört eget kapital innebär mindre buffert om SSAB skulle börja gå med brakförlust av någon anledning (dvs det ökar sannolikheten för att SSAB går i konkurs framöver). Och konkurs vill ju långivarna helst undvika eftersom det innebär en massa krångel såsom att långivarna då måste ta över driften av SSAB, och att det blir osäkert om SSAB kan återbetala alla lån. Därför lär långivarna kräva (vid en sådan jättenedskrivning) att SSAB ber aktieägarna om kapitaltillskott på motsvarande belopp som nedskrivningen (dvs över 10 miljarder kr) för att återställa det bokförda egna kapitalet till samma nivå som före nedskrivningen.

En sådan jätteemission skulle å andra sidan leda till kursras i SSAB-aktien, eftersom aktieinvesterare då skulle bli rädda för hur det egentligen står till med SSAB ekonomiskt. Dvs det skulle kunna bli en ond cirkel.

SSAB:s vd Martin Lindqvist har dock varit ute (så sent som i nov 2011) och försökt gjuta olja på vågorna och säga att SSAB visst inte behöver göra någon nyemission: http://www.e24.se/business/verkstadsindustri/ssab-chefen-nyemission-behovs-inte_3196156.e24

En tolkning av att SSAB:s styrelse, ledning och revisor väljer att bibehålla bolagets bokförda egna kapital på nivån 31 miljarder kr (trots att SSAB:s börsvärde bara ligger på 20 miljarder kr), är att de därigenom vill skicka en signal om att SSAB-aktien i själva verket är ganska så kraftigt undervärderad på börsen i dagsläget, och att bolagets resultat väntas öka en hel del de närmaste 2-3 åren varigenom börskursen och därmed börsvärdet lär stiga till åtminstone i nivå med det bokförda egna kapitalet. Det skulle i så fall innebära en uppgång i SSAB-aktiens börskurs med över 50%.

Aktieanalytikerna om SSAB

Aktieanalytikerna är optimister och räknar med följande ekonomiska utveckling för SSAB de kommande åren:

• SSAB:s intäkter på ca 45 miljarder kr 2011 väntas öka till 53-54 miljarder kr inom 4 år (dvs en genomsnittlig intäktstillväxt på 4-5%/år).
• SSAB:s rörelsemarginal på knappt 6% 2011 väntas öka till 9% redan inom 2 år.
• SSAB:s resultat per aktie på knappt 5 kr 2011 kommer att dubblas till nästan 10 kr inom 3 år.

http://www.4-traders.com/SSAB-SVENSKT-STAL-AB-6491386/financials/

Dvs om analytikernas prognoser infrias är aktien nog köpvärd i dagsläget. Men det är väl ganska stor osäkerhet om prognoserna kommer att nås?

21 aktieanalytiker anser i snitt att SSAB-aktien är värd 76,40 kr http://www.4-traders.com/SSAB-SVENSKT-STAL-AB-6491386/consensus/, dvs de ser en uppgångspotential på nästan 20% redan idag (från nuvarande börskurs på ca 64 kr för SSAB:s A-aktie).

Är man beredd på att det kan bli stora svängningar i SSAB-aktien kan det alltså vara värt att köpa in aktien idag vid nuvarande börskurs 63,95 kr för SSAB:s A-aktie.

SSAB anger på sin egen hemsida snittet av analytikernas prognoser för de kommande två åren (2012 och 2013). De prognoserna ser ut så här:

• SSAB:s intäkter på 45 miljarder kr 2011 väntas öka till 49 miljarder kr inom 2 år.
• Rörelsemarginalen på 6% 2011 väntas öka till 8-9% inom 2 år.
• Resultatet per aktie på ca 5 kr 2011 väntas öka till nästan 8 kr inom 2 år.

http://www.ssab.com/sv/Investerare--Media/Investerare1/Historik/

Dvs det är väl i linje med analytikerprognoserna på 4-traders.com ovan.

En skillnad avser dock 2012 då analytikerna på 4-traders.com räknar med att SSAB kommer att öka resultatet per aktie med nästan 20% till nästan 6 kr, medan analytikerna på SSAB:s hemsida räknar med att resultatet per aktie kommer att ligga nästan oförändrat på drygt 5 kr 2012. (Prognoserna på 4-traders.com verkar dock vara mer uppdaterade än på SSAB:s hemsida, eftersom det på SSAB:s hemsida fortfarande anges analytikernas prognoser för 2011 fast det nu efter q4-rapporten är känt hur 2011 blev.)

Vem får rätt? En viktig hållpunkt för att få svar på det blir SSAB:s resultatrapport för q1/2012 som ska presenteras 27 apr 2012.

Det kan även komma ledtrådar i vd-talet på SSAB:s bolagsstämma 26 mars 2012 (dvs på måndag om tre veckor).

Årsredovisningen

SSAB:s årsredovisning för 2011 kom i måndags (5 mars 2011). Det är en ganska diger lunta på 126 sidor där man kan få veta det mesta om SSAB: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/8E/C5/wkr0006.pdf

Årsredovisningens omslag pryds av en skiss av lastbilar, vilket verkar ha till avsikt att visa att SSAB:s högkvalitativa stål bla används för att göra lastbilar.

"Även om Europa 2011 befann sig i svårigheter såg vi fortsatt stark efterfrågan på våra kylda stål i Asien, Latinamerika och Nordamerika", säger SSAB:s vd Martin Lindqvist på sid 8 i årsredovisningen.

I årsredovisningens vd-ord säger han bla följande:

"Det försvagade marknadsläget under andra halvåret ledde till att
vi under hösten drog ner produktionstakten i vår svenska verksamhet.
Vi införde anställningsstopp, stopp för övertid och beslutade att
inte förlänga korttidskontrakt. Detta har förstås varit påfrestande för
våra anställda och jag vill passa på att tacka alla medarbetare för
den förståelse de visat.

Jag har också uppskattat de insatser våra medarbetare i våra amerikanska och asiatiska verksamheter gjort för att upprätthålla en hög och jämn produktionstakt och en god fart i försäljningen.

Inom hela koncernen kan vi glädjande nog konstatera att vårt arbete med att förbättra leveranssäkerheten gett mycket goda resultat."

Negativt alltså att marknadsläget har försvagats under andra halvåret. Blir det bättre i början av 2012?

I beskrivningen av SSAB i årsredovisningen står bla nedanstående. Det gör det ganska tydligt hur SSAB vill profilera sig:

"SSAB ska driva och leda utvecklingen inom höghållfasta stål

Produkter av höghållfasta stål ger slutkunden stora fördelar jämfört med produkter tillverkade av standardstål. Konstruktionerna blir lättare, har en längre livslängd och en högre lastkapacitet. Detta ger också stora fördelar för miljön."

"Med SSABs stål kan våra kunder tillverka produkter som är lättare och
starkare än om de använt standardstål. Med stöd av SSABs experter kan
kunderna utveckla hantering, bearbetning, design och konstruktion och
på så vis förbättra lönsamheten. Stålet och kompetensen som SSAB erbjuder har gjort företaget till marknadsledande inom höghållfasta stål."

"En starkare, lättare och mer hållbar värld

SSAB är en världsledande leverantör av avancerade höghållfasta stål. SSAB erbjuder produkter, utvecklade i nära samarbete med kunderna för
att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld."

"SSAB är en ledande leverantör inom avancerade höghållfasta stål som slit- och konstruktionsstål. Under 2011 genomförde SSAB ett omfattande strategiskt investeringsprogram för att öka kapaciteten inom höghållfasta stål, för att befästa marknadspositionen och för att tillgodose marknadens efterfrågan. Med denna plattform har SSAB goda förutsättningar för att uppnå det strategiska målet; att nischprodukterna ska utgöra 50 procent av de totala leveranserna 2015."

Nischprodukter avser väl stål med särskilt hög kvalitet. SSAB:s mål att nischprodukterna ska utgöra 50% av bolagets totala leveransvolymer år 2015, kan jämföras med hur det var under 2011:

"Leveranserna av nischprodukter ökade med 15 procent under året och andelen nischprodukter svarade för 37 (32) procent av de totala leveranserna."

Dvs fortfarande så utgör nischprodukterna under 40% av SSAB:s totala leveransvolymer 2011, men ökningen är kraftig.

Ett annat mål som SSAB har (enl årsredovisningen) är att försäljning till kunder i Asien ska svara för 20% av SSAB:s totala mängd levererade nischprodukter år 2015.

Övrigt ur årsredovisningen som visar hur SSAB vill profilera sig:

"SSAB är inte bara stål. Det som framförallt skiljer oss från andra
stålföretag är vårt nära samarbete med kunderna."

"Kundnyttan styr SSABs produktutveckling och forskning

SSABs forsknings- och utvecklingsarbete utgår från marknadens och kundernas behov. Den underliggande drivkraften är att svara upp mot ökande krav vad gäller hållbarhet och slitstyrka i kombination med lägre vikt. Fokus för F&U-insatserna ligger därför på höghållfasta stål som fyller kritiska funktioner och ger ett mervärde."

SSAB:s affärsområden:

• Om USA-verksamheten (affärsområde SSAB Americas) kan man bla läsa i årsredovisningen att den under 2011 svarade för knappt 40% av SSAB:s intäkter men över 50% av SSAB:s bruttoresultat (ebitda-resultat). USA-verksamheten har alltså bättre lönsamhet än den svenska.

• SSAB:s svenska verksamhet ingår i affärsområdet SSAB EMEA (Europe, Middle East and Africa, dvs Europa, Mellanöstern och Afrika). Det är väl förenklat egentligen den stora tillverkningen i Sverige plus en del säljorganisation för övriga Europa, Mellanöstern och Afrika? SSAB EMEA svarade för 40% av SSAB:s intäkter under 2011, men bara knappt 40% av bruttoresultatet.

• SSAB har även ett separat affärsområde för Asien (SSAB APAC, dvs Asia Pacific). Det är väl bara en säljorganisation för Asien? Affärsområdet svarade för 6% av SSAB:s intäkter 2011 och 7% av bruttoresultatet.

SSAB nämner i årsredovisningen sina konkurrenter. Tydligen är det olika konkurrenter för de olika geografiska områdena:

_• Bland SSAB EMEAs konkurrenter märks:
-ArcelorMittal
-Dillinger
-Rautaruukki
-Salzgitter
-ThyssenKrupp
-VoestAlpine.

• Bland SSABs konkurrenter i USA finns:
-Nucor
-ArcelorMittal
-Evraz

Och i Kanada:
-främst Essar Steel

I Latinamerika återfinns framförallt:
-lokala stålproducenter som Usiminas
-även import från leverantörer som
JFE
Rautaruukki
ThyssenKrupp

• Bland SSABs konkurrenter inom APAC märks såväl lokala som europeiska producenter. De lokala ståltillverkarna är bland andra:
-japanska JFE och NSC
-sydkoreanska Posco
-kinesiska Baosteel, Hebei och Wuhan
-australiensiska Bisalloy

Bland de europeiska konkurrenterna (inom APAC) återfinns
-Dillinger
-Rautaruukki
-ThyssenKrupp_

Så här förklarar SSAB hur konkurrensfördelar ska uppnås jämfört med konkurrenterna:

"För att SSAB ska behålla sin ledande position krävs att utvecklingsarbetet bedrivs effektivare och mer målmedvetet än vad konkurrenterna gör. SSAB har identifierat ett antal nyckelfaktorer för framgång. Den viktigaste är att företagets forskning och utveckling är marknadsdriven. Dessutom lägger SSAB stor vikt vid att utvärdera, hantera och styra de olika projekten som initieras på marknaden. Utvecklingsarbetet är främst inriktat på höghållfasta stål."

Så här sammanfattar SSAB sitt 2011 i årsredovisningen:

• Återhämtningen fortsatte under inledningen av 2011 och efterfrågan på stål ökade.
• Under andra halvåret försämrades marknaderna, framför allt i Europa.
• Råmaterialpriserna var fortsatt höga, samtidigt som stålpriserna försvagades under slutet av året.
• Arbetet med att färdigställa de strategiska investeringarna i Sverige, USA och Kina fortgick. När dessa tas i drift under 2012 stärks SSABs globala ställning inom höghållfasta stål ytterligare.

Dvs det indikerar att SSAB är på gång med att även ha någon typ av tillverkning i Kina?

Stålmarknaden

Intressant även om stålmarknaden globalt enl SSAB:s årsredovisning:

• Det står tex att det tillverkades över 1500 miljoner ton råstål i världen under 2011, vilket var +7% jämfört med 2010.
• Jämför med SSAB som tillverkade knappt 6 miljoner ton råstål under 2011. Det motsvarar 0,4% (eller ca en 270:e-del) av den totala världsproduktionen under 2011.

-

Egentligen skiljer man på tre kategorier: Förenklat producerar man först råstål, och av det producerar man plåt, och av det sker sedan vissa leveransvolymer. Så här blev det för SSAB under 2011:

• råstålsproduktion 5,7 miljoner ton (-1% jämfört med 2010)
• plåtproduktion 4,9 miljoner ton (-1%)
• leveranser 4,7 miljoner ton (+1%)

Dvs medan råstålsproduktionen i världen ökade 7% under 2011 så minskade SSAB sin råstålsproduktion med 1%.

SSAB:s svenska huvudstålverk finns i Luleå, Borlänge och Oxelösund. I Luleå och Oxelösund görs råstål, och sedan görs det tunnplåt i Borlänge och grovplåt i Oxelösund.

Så här såg produktionen ut under 2011:

Stålämnen:
Luleå 1,9 miljoner ton
Oxelösund 1,1 miljoner ton

(SSAB:s svenska verksamhet svarade alltså för drygt hälften av SSAB:s totala råstålsproduktion under 2011, dvs 3,0 miljoner ton av totalt 5,7 miljoner ton. Resterande 2,7 miljoner ton svarade väl SSAB:s USA-stålverk i Montpelier och Mobile för.)

Varmvalsad plåt:
Borlänge 2,0 miljoner ton
Oxelösund 0,6 miljoner ton

Förenklat så fraktas väl SSAB:s råstålsproduktion i Luleå till Borlänge för att där bli tunnplåt, medan Oxelösund gör sitt egna råstål varav en del används för att bli grovplåt i Oxelösund (och resten säljs externt?).

En nackdel för SSAB som väl nämns är att tunnplåtsproduktionen i Borlänge måste få råstålet fraktat från Luleå vilket innebär en merkostnad jämfört med om råstålsproduktion och tunnplåtsproduktion låg integrerat på samma ställe.

Förenklat så är grovplåt minst 5 millimeter tjock medan tunnplåt är max 3 millimeter tjock: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tunnplåt#Grovpl.C3.A5t En beskrivning är att tunnplåt kan "böjas" med blotta händerna, medan grovplåt är "fast".

I årsredovisningen skriver SSAB följande om sin produktutveckling:

"SSAB har fortsatt att utöka produktprogrammet med fler dimensioner
(tjocklek och bredd) och nya stålsorter från produktionsanläggningar
i Oxelösund, Borlänge och Mobile.

SSAB kan idag erbjuda kunderna både slitstål och konstruktionsstål från 0,5 mm tjocklek upp till 160 mm, vilket är marknadens bredaste produktprogram. Drifttagning av de nya anläggningarna i Borlänge, Oxelösund och Mobile kommer att leda till en accelererad introduktion av nya stålsorter de närmaste åren."

-

Kina är klart största geografiska region för ståltillverkning i världen, och svarade för knappt hälften av världens råstålsproduktion 2011.

Även vad gäller stålkonsumtionen i världen skiljer Kina ut sig med en kraftig ökning från under 0,2 miljarder ton år 2000 till ca 0,6-0,8 miljarder ton 2011.

Dock lite oroväckande med talet om att det byggs hela nya städer i Kina som sedan står övergivna:

http://www.dailymail.co.uk/news/article-1339536/Ghost-towns-China-Satellite-images-cities-lying-completely-deserted.html

http://www.youtube.com/watch?v=sLnR2JIW3pA&feature=fvst

"China's economy performs as if it's on steroids, and it's pumped up partly by a massive property boom. In some Chinese cities, housing prices have tripled in just five years", säger reportern i videoklippet i den nedre länken ovan. (Videoklippet är upplagt i nov 2011.)

Om det är till sådana projekt som den höga kinesiska stålefterfrågan går, lär väl det inte hålla i längden? Dvs innebär det risk för kraftig nedgång i världens stålefterfrågan de kommande åren? Det går ju åt en hel del stål till bygg- och infrastrukturprojekt, och om det plötsligt blir stillestånd för sådana projekt i Kina kommer ju stålbranschen i världen att tydligt märka av det.

Så här sammanfattar SSAB marknadsutvecklingen i stålbranschen globalt under 2011:

"Inledningen av 2011 var god och efterfrågan på stål ökade på samtliga marknader, samtidigt som priserna steg. Under sommaren ökade osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen i framför allt Europa. Slutet av året präglades av återhållsamhet och lageravveckling hos kunderna."

Så här skriver SSAB om sina kostnader i årsredovisningen:

"Priserna på koncernens viktigaste råvaror – malm, kol och skrot – ökade under året. Satsningarna på forskning och utveckling ökade med kundens affär i fokus."

Vd, styrelse, huvudägare

Sedan 1 jan 2011 är Martin Lindqvist vd för SSAB: http://www.ssab.com/sv/Investerare--Media/Om-SSAB/Koncernledning/ Han fyller 50 år i år och har jobbat i SSAB sedan 1998. Förenklat kan SSAB:s produktsortiment av stål delas in i tunnplåt (tunt stål) och grovplåt (tjockt stål), och Lindqvist var bla tidigare chef för SSAB:s tunnplåtsverksamhet. Innan SSAB har han bla varit chefscontroller på byggbolaget NCC. Han verkar alltså ha bakgrund som ekonom snarare än ingenjör. Som utbildning är Lindqvist civilekonom från Uppsala Universitet.

Här ett gammalt videoklipp från juni 2011 med Martin Lindqvist: http://svtplay.se/v/2456659/svt_sormland/koncernchef_pa_kommunfullmaktige

SSAB har egentligen bara en huvudägare; investmentbolaget Industrivärden (som kontrolleras av Handelsbanks-sfären och miljardären Fredrik Lundberg). Industrivärden har en ägarandel på 18% av SSAB. Övriga största aktieägare i SSAB har klart lägre ägarandelar. Det är institutionella aktieägare såsom fondbolag och försäkringsbolag etc.

Styrelseordförande i SSAB är Sverker Martin-Löf som tidigare var vd för pappers- och blöjtillverkaren SCA som också kontrolleras av Industrivärden. SCA var välskött under Martin-Löfs tid vilket väl gör det positivt för SSAB att han nu är styrelseordförande i SSAB. Martin-Löf är även styrelseordförande i bla Industrivärden.

SCA:s nuvarande vd Jan Johansson sitter även i SSAB:s styrelse.

Bland SSAB:s övriga styrelseledamöter finns bla Industrivärdens vd Anders Nyrén, samt Lars Westerberg (som bla tidigare var vd för krockkuddetillverkaren Autoliv).