Spekulativt köp: Avtovaz
2015-01-15 22:41, Edited at: 2015-01-19 18:45Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktien i ryska biltillverkaren Avtovaz köpvärd eller ej?
Stor varningsflagga för alla aktier i ryska (och ryskrelaterade) bolag utifrån bla vad som framkommer i följande tidigare blogginlägg:
..."Så går det till i Ryssland" (från 11 dec 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/black-earth-farming/sa-gar-det-till-i-ryssland
..."Så går det till i Ryssland, del 2" (från 12 dec 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/lundin-petroleum/sa-gar-det-till-i-ryssland-del-2
Dessutom ekonomisk kris nu i Ryssland med lågt oljepris och Västvärldens sanktioner mot landet.
Den ryska rubeln har fallit kraftigt mot andra valutor.
Bla sa ryska presidenten Vladimir Putin (i presskonferens 18 dec 2014) att det kan ta två år innan det blir fart på den ryska ekonomin igen: https://www.youtube.com/watch?v=Ud1Di5eoKxA
I konsekvensens namn borde det därmed vara uteslutet att i dagsläget köpa aktier i tex ryska biltillverkaren Avtovaz.
Men ev inte (om man har hög smärttröskel).
//Edit: Bla kan man se det som en möjlighet att i dagsläget fiska upp aktier billigt i ryska bolag med potential.
Den ryska ekonomin och aktiemarknaden har alltid haft stora svängningar sedan kommunismen släpptes fri i slutet på 1980-talet/början av 1990-talet.
Tex var det väl en kris i slutet av 1990-talet som senare reparerade sig.
Dessutom nu tal om att Tyskland och EU kan vara redo att börja luckra upp sanktionerna mot Ryssland.
Tillägg 19 jan 2015: Dock tex enl Sveriges utrikesminister Margot Wallström (socialdemokrat):
RYSSLAND: INGET EU-LAND VILL MJUKA UPP SANKTIONER - WALLSTRÖM
www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/19/ryssland-inget-eu-land-vill-mjuka-upp-sanktioner-wallstrom.html
//
Det finns även ett särskilt skäl till att Avtovaz (och dess aktie) kan ha potential.
Orsaken är svensken Bo Andersson som är Avtovaz vd.
Har tidigare bara hört hans namn nämnas i föregående, men blev imponerad när jag såg följande videoklipp (knappt 30 min långt och upplagt 17 dec 2014) med intervju av Andersson: https://www.youtube.com/watch?v=iw6ubs_fI1A
//Edit: Intervjun är gjord av Lennart Ekdal i tv-programserien Veckomagasinet på Handelsbankens nyhetssajt EFN.se.
//
Avtovaz-aktien verkar både handlas på Moskvabörsen i Ryssland och på Frankfurtbörsen i Tyskland.
Störst är handeln i aktien på Moskvabörsen.
//Edit: Tyvärr ej så stor handel. Bara drygt 100 000 st tors 15 jan 2015: http://www.bloomberg.com/quote/AVAZ:RM
Och nästan ingen handel i Frankfurt: http://www.bloomberg.com/quote/AVVG:GR
//
Börskurs för närvarande 9,54 rubel (slutkursen tors 15 jan 2015).
Bolaget är därmed värt totalt 17-18 miljarder rubel på Moskvabörsen.
Och trots all kris och elände är aktien "bara" -15% under senaste 12 mån.
http://www.bloomberg.com/quote/AVAZ:RM
Rubeln står i skrivande stund i 0,1247 kronor: http://www.bloomberg.com/quote/RUBSEK:CUR
Dvs 17-18 miljarder rubel motsvarar drygt 2 miljarder kr!
Vem vill köpa hela Avtovaz för bara 2 miljarder kr?
Formellt sett är franska bilföretaget Renault/Nissan huvudägare i Avtovaz med en ägarandel på 51%.
//Edit: Det verkar vara genom att Renault/Nissan köpt in sig i ett holdingbolag (Alliance Rostec Auto BV) som i sin tur äger 75% av Avtovaz.
//
Renault/Nissans vd (fransk-libanesen Carlos Ghosn) är Avtovaz styrelseordförande.
I praktiken är det dock ryska staten som styr Avtovaz tack vare att Avtovaz får generös finansiering från statliga ryska banken VEB.
Avtovaz består bla av världens till ytan största bilfabrik som producerar 600 000 bilar per år.
//Edit: Tydligen kapacitet på upp till 1 miljon bilar per år: http://www.avtovaz.ru/en/#b2b
//
Företaget har 500 000 anställda (av de 800 000 pers som bor i staden Tolyatti i ryska regionen Samara).
//Edit: Ev är det inkl underleverantörer etc.
Enl bolagets hemsida hade Avtovaz 56 000 pers anställda under 2013: http://www.avtovaz.ru/en/#b2b
//
Bla tillverkas olika bilmodeller från Renault/Nissan (Renault, Nissan och Datsun), men även Avtovaz egna bilmodeller (Lada?).
Totalt har Avtovaz-tillverkade bilar en marknadsandel på 33% av den ryska bilmarknaden.
Direkt och indirekt svarar Avtovaz (inkl underleverantörer etc) för 3% av hela ryska ekonomin (landets årliga bruttonationalprodukt).
Avtovaz resultat på sistone:
2013: -500 miljoner euro
2014: -100 miljoner euro
Avtovaz resultatrapporter finns även på engelska (se tillägget "eng" per rad): http://info.avtovaz.ru/index.php?id=307
Dock ej helt uppdaterat.
Senaste resultatrapporten är tom jun 2014: http://info.avtovaz.ru/files/avtovaz_group_6m_2014_eng_final.pdf
Där framgår bla att Avtovaz hade ett eget kapital (tillgångar minus skulder) på 55 miljarder rubel per slutet av jun 2014.
Det motsvarade 35% av totala tillgångar vilket väl inte är så tokigt lite.
Räntebärande lån (kortfristiga och långfristiga) verkar samtidigt ha legat på 57 miljarder rubel.
Med nuvarande rubelkurs på 0,1247 kr innebär det alltså lån på ca 7 miljarder kr.
Även en kassa på knappt 1 miljard kr.
Dvs nettoskulden (räntebärande lån minus kassa) verkar ha legat på drygt 6 miljarder kr per slutet av jun 2014.
Det blir ju då 291% av nuvarande börsvärde ca 2 miljarder kr.
Dvs en nettoskuld på ca tre gånger börsvärdet innebär ju en hög skuldsättning vilket innebär hög risknivå i Avtovaz-aktien.
Men om det är lån med "mjuka" (dvs generösa) villkor från ryska staten, behöver det ju inte vara lika betungande som vanliga lån.
Bla får Avtovaz tydligen statsbidrag för att betala räntor på lån till "strategiskt viktiga investeringar".
Resultaträkningen då?
Under perioden jan-jun 2014 hade Avtovaz:
...intäkter på 90 miljarder rubel (+9% från jan-jun 2013)
Med nuvarande rubelkurs blir det intäkter på ca 11 miljarder kr.
Dvs tar man det gånger två för att få årstakt blir det intäkter på drygt 20 miljarder kr per år.
...en rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) på -4% (försämring från -3% under jan-jun 2013).
...en nettoförlust på nästan 5 miljarder rubel under jan-jun 2014
Det motsvarar en nettoförlust på ca 600 miljoner kr (belastat bla av räntekostnader på ca 300 miljoner kr).
Det blir ett nettoresultat på ca 1,2 miljarder kr i årstakt (belastat med räntekostnader på ca 600 miljoner kr per år).
Dvs Avtovaz förenklat:
...intäkter drygt 20 miljarder kr per år
...en rörelsemarginal på -4%
...räntekostnader på -600 miljoner kr per år
...ett nettoresultat på -1,2 miljarder kr per år
...en nettoskuld på ca 6 miljarder kr
...ett börsvärde på ca 2 miljarder kr
Avtovaz har ca 1,8 miljarder st utestående aktier.
Nuvarande börskurs på 9,54 rubel per aktie och rubelkursen 0,1247 kr ger därmed en börskurs på ca 1,19 kr.
Bolagets börsvärde blir därmed 1,19 kr gånger 1,8 miljarder st aktier = drygt 2 miljarder kr.
Säg att bolaget inom 4-5 år kan nå:
...intäkter på 25 miljarder kr
...en rörelsemarginal på 6%
...oförändrade räntekostnader på 600 miljoner kr
...en skattesats på 30%
Då borde Avtovaz alltså tjäna ett resultat per aktie på 0,35 kr per år.
Ett p/e-tal på 7-8 på det blir då en motiverad börskurs på ca 2,40-2,80 kr.
Eller säg förenklat 2-3 kr.
Då är det väl värt att köpa aktien i dagsläget för börskurs drygt 1 kr?
//Edit: Dock ev avdrag för att vd Bo Andersson ska få en vinstandel på 10-15 miljoner dollar per år när Avtovaz når normal lönsamhet tex enl ovan.
10-15 miljoner dollar motsvarar ca 80-120 miljoner kr per år (eller förenklat ca 100 miljoner kr per år).
Men det gör inte så stor skillnad.
Det innebär bara att nettoresultatet sjunker från 600-700 miljoner kr per år till 500-600 miljoner kr per år.
Och det innebär i sin tur att nettoresultatet per aktie sjunker från ca 0,35 kr per år till ca 0,30 kr per år.
Aktiens motiverade börskurs blir då snarare ca 2-2,50 kr istället för 2-3 kr.
Men det kan det ju vara värt för att upprätthålla Anderssons motivation.
//
Andersson har tidigare militär bakgrund med tolv år inom den svenska militären.
Därefter verksam i bilindustrin på bla Saab och sedermera dess ägare (amerikanska biljätten GM och bla dess tyska bilmärke Opel).
På GM jobbade han i 15 år och satt bla i GM:s koncernledning i Detroit.
Har där tydligen bla haft ansvar för inköp.
Blev övertalad av ryska miljardären Oleg Deripaska att bli vd för hans ryska bilföretag Gaz.
Där var Andersson under 2009-2013 och lyckades mycket bra.
Blev sedan beordrad av Putin (?) att bli vd för ryska bilföretaget Avtovaz from jan 2014.
Till Anderssons fördel talar bla att han lyckades vända ryska fordonstillverkaren Gaz till ett lönsamt bolag.
När Andersson kom till Gaz hade Gaz gjort förluster på 1 miljard dollar.
Men under sin tid som vd för Gaz (2009-2013) lyckades han vända bolaget till att nu visa en vinst på 500 miljoner dollar per år.
Andersson vidtog omfattande åtgärder på Gaz, bla:
...uppsägning av 50 000 pers (10 000 chefer och 40 000 arbetare)
...en generell prishöjning med 21% för bolagets produkter
Bla tillverkar Gaz lastbilar och bussar, men även bilar åt utländska bilföretag som Volkswagen, Skoda , GM och Mercedes.
På Avtovaz tillträdde Andersson som vd i jan 2014.
Dvs han jobbar för fullt med att vända utvecklingen till att bli lika bra som på Gaz.
Anderssons ersättning är upplagd som en (relativt) låg fast ersättning på 50 000 dollar i månadslön på Avtovaz.
Men om bolaget kan vändas runt och börja gå med rimlig vinst kommer han att tjäna en vinstandel på 10-15 miljoner dollar per år.
Bla har Avtovaz som mål att nå en rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) på 6%: http://www.avtovaz.ru/en/#b2b
Bolagsnamnet Avtovaz stavas egentligen AvtoVAZ och står för "Avtomobili Volzhskogo Avtomobilnogo Zavoda" (vilket förenklat betyder "bilar från Volga-bilfabriken"): http://en.wikipedia.org/wiki/AvtoVAZ
Avtovaz hemsidor bla:
Enl den första hemsidan bla:
Holdingbolaget Alliance Rostec Auto BV äger 74,5% av Avtovaz.
I sin tur delägare i Alliance Rostec Auto BV:
...Renault/Nissan 67,13%
...Rostekhnologia 32,87%
- - -
Summa 100%
Renault/Nissan äger därmed indirekt drygt 50% av Avtovaz (67,13% av 74,5%).
//Edit: Tydligen var det i jun 2014 som Renault/Nissan köpte de ca 67 procenten av holdingbolaget för 700-800 miljoner dollar: http://www.wsj.com/articles/renault-nissan-acquire-control-of-avtovaz-1403883463
Med dagens dollarkurs på ca 8,13 kr motsvarar det 6 miljarder kr för 67% av holdingbolaget som i sin tur äger 75% av Avtovaz.
67% av 75% blir ju ca 50%.
Dvs om R/N betalade 6 miljarder kr för 50% av A borde ju det innebära att hela Avtovaz värderades till 12 miljarder kr.
Och nu kan man köpa Avtovaz-aktier på Moskvabörsen för bara 9-10 rubel motsvarande en värdering av hela Avtovaz till ca 2 miljarder kr!
Edit 2: Renault/Nissan redan år 2008 tydligen 25% av Avtovaz för 1 miljard dollar:
In March 2008, Renault purchased a 25% stake in AvtoVAZ in a US$1 billion deal.
(...)
The remaining 75% of AvtoVAZ continued to be owned by the Russian state-owned Rostekhnologia Corporation.
http://en.wikipedia.org/wiki/Lada
Dvs Rostekhnologia är tydligen ett statligt ryskt bolag.
Även i samma länk:
On 12 December 2012, the Renault–Nissan Alliance formed a joint venture with Rostekhnologia (Alliance Rostec Auto BV) with the aim of becoming the long-term controlling shareholder of AvtoVAZ.
The takeover was completed in June 2014, and the two companies of the Renault-Nissan Alliance took a combined 67.1% stake of Alliance Rostec, which in turn acquired a 74.5% of AvtoVAZ, thereby giving Renault and Nissan indirect control over the Russian manufacturer.
http://en.wikipedia.org/wiki/Lada
Dvs:
...Tydligen betalade Renault/Nissan först 1 miljard dollar för 25% av Avtovaz.
...Och därefter ytterligare 700-800 miljoner dollar för ytterligare 25%.
R/N har alltså totalt betalat 1,7-1,8 miljarder dollar (ca 14 miljarder kr) för hälften av Avtovaz.
(Ger ev intryck av att R/N blivit blåst av ryssarna, men i och för sig kunde man väl år 2008 ej förutse den nuvarande ryska krisen med fallande rubel osv.)
//
...Och utöver de 74,5% av Avtovaz (som ägs av holdingbolaget Alliance Rostec Auto BV)
...finns alltså minoritetsaktieägare som äger övriga 25,5% (som bla tydligen handlas på Moskvabörsen).
Positivt bla att Avtovaz 500 000 anställda till stor del består av skickliga och välutbildade arbetare.
Andersson har bla vinstdelning för personalen som en huvudstrategi.
Personalen har även väl fastlagda produktionsmål etc.
Och tillverkningskostnaden i Ryssland är låg.
En vanlig arbetare har en månadslön på 4 000 kr och är som sagt skicklig, välutbildad och engagerad.
Bla ökar Avtovaz export kraftigt.
Enl det ovannämnda klippet med Andersson-intervjun bla:
Avtovaz har den till ytan största bilfabriken i världen.
Fabriken producerar 600 000 st bilar per år.
Bo Andersson börjar jobba på Avtovaz kl 6.45 varje morgon då han har möte med elva underchefer i bolaget.
Han jobbade tidigare på amerikanska biljätten GM i 15 år och satt i GM:s koncernledning.
En dag hörde ryska oligarken Oleg Deripaska av sig och ville anställa Andersson som vd i ryska fordonstillverkaren Gaz.
Efter två års övertalning tackade Andersson ja.
//Edit: Oleg Deripaska (47 år) har en förmögenhet på 50-60 miljarder kr vilket gör att han kommer på plats nr 191 bland världens rikaste personer enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/oleg-deripaska/
Enl Forbes kommer han på plats nr 15 bland de rikaste personerna i Ryssland:
Alisher Usmanov 125 miljarder kr
Viktor Vekselberg 113 miljarder kr
Mikhail Fridman 111 miljarder kr
Vladimir Potanin 97 miljarder kr
Vagit Alekperov 86 miljarder kr
Alexey Mordashov 86 miljarder kr
Vladimir Lisin 84 miljarder kr
Gennady Timchenko 81 miljarder kr
Leonid Mikhelson 81 miljarder kr
Roman Abramovich 76 miljarder kr
Mikhail Prokhorov 73 miljarder kr
German Khan 72 miljarder kr
Dmitry Rybolovlev 72 miljarder kr
Sergei Galitsky 60 miljarder kr
15. Oleg Deripaska 56 miljarder kr
http://www.forbes.com/billionaires/list/#tab:overall_country:Russia
(Förmögenhet per person omräknat från dollar till svenska kronor med rådande dollarkurs 8,15 kr.)
Deripaska var i början på 1990-talet drygt 20 år och fattig fysikstudent.
Han började handla med metaller och byggde upp en stor ägarandel i en rysk aluminiumtillverkare i Sibirien.
Lyckades (på okända vägar) bla kväsa ryska maffians inblandning, men har senare visat sig betala 250 miljoner dollar i en uppgörelse med uzbeken Michail Cherney och fd militären och maffialedaren Anton Malevsky.
Idag är Deripaska via sitt holdingbolag Basic Element bla storägare i ryska aluminiumtillverkaren Rusal och ryska lastbilstillverkaren Gaz.
http://en.wikipedia.org/wiki/Oleg_Deripaska
http://www.stabroeknews.com/2012/news/world/07/07/rusal-battle-set-for-british-court-2/
Enl Bloomberg är Deripaska världens 150:e rikaste person med en förmögenhet på 66 miljarder kr: http://www.bloomberg.com/billionaires/2015-01-14/cya/aaa6a
Och Bloomberg uppger att han är den 13:e rikaste personen i Ryssland:
Viktor Vekselberg 114 miljarder kr
Alisher Usmanov 113 miljarder kr
Mikhail Fridman 103 miljarder kr
Roman Abramovich 101 miljarder kr
Alexey Mordashov 99 miljarder kr
Vladimir Potanin 94 miljarder kr
Mikhail Prokhorov 88 miljarder kr
Dmitry Rybolovlev 79 miljarder kr
Leonid Mikhelson 79 miljarder kr
Sergey Galitsky 77 miljarder kr
Andrey Melnichenko 73 miljarder kr
German Khan 69 miljarder kr
13. Oleg Deripaska 66 miljarder kr
(Förmögenhet per person omräknad från dollar till svenska kronor med rådande dollarkurs 8,15 kr.)
//
Under tiden hos GM hade Andersson gjort sig känd som en handlingskraftig person som var
...väldigt praktisk
...resultatorienterad
...och jobbade djupt med att lösa de problem som fanns i verksamheten
Andersson jobbade varje dag och åkte ofta ut själv till bilfabrikerna och tittade.
Men i feb 2009 ingick han avtal med Deripaska om att börja jobba som vd för Gaz, där han sedan tillträdde i jun 2009.
Hos Gaz var Andersson sedan i fem års tid.
Bla var ryska regeringen också involverad i att få Anderssons fordonsexpertis till Ryssland.
Anderssons första beslut i Gaz var att säga upp 50 000 anställda varav 10 000 chefer och 40 000 arbetare.
Att så många chefer sparkades berodde på att Andersson i möte med de fackliga representanterna i Gaz fick höra att problemen i Gaz berodde på företagsledningen och att den måste bantas.
En månad senare hade Andersson sagt upp de 10 000 cheferna.
Sedan vände han sig till de fackliga representanterna och uppgav att de som motprestation fick acceptera att 40 000 övriga anställda också skulle sägas upp.
Tidigare i sitt liv har Andersson bakgrund från svenska militären där han var verksam i tolv års tid, bla på militärhögskolan.
Han anser att den militära bakgrunden kommit väl till pass i hans senare yrkesliv.
Att det behövdes omfattande åtgärder på Gaz stod klart för Andersson när han såg att bolaget haft förluster på 1 miljard dollar.
Det fanns därför bara två alternativ:
1) att få bolaget att bli lönsamt
2) att lägga ned verksamheten och försätta bolaget i konkurs
Valet blev det första och idag är Gaz ett av Rysslands mest lönsamma företag enl Andersson.
Gaz tillverkar bilar åt andra bilföretag med bilmärken som Volkswagen, Skoda, GM och Mercedes.
Gaz tillverkar även lastbilar och bussar (bla ca 15 000 bussar per år).
När Andersson kom till Gaz var bolaget väldigt toppstyrt med utgångspunkt att det var ägaren (Oleg Deripaska) som själv bestämde det mesta.
Men Andersson tog mod till sig och gick sin egen väg och fattade egna beslut, bla:
...att sparka de ovannämnda 50 000 anställda
...att höja bolagets bilpriser med 21% över en två årsperiod
Effekten av prishöjningen blev att de starka bilmärkena stärkte sina marknadsandelar medan de svagare bilmärkena dog ut.
Bla fick Andersson kritik för att bla bilmärket Volga försvann pga den prishöjningen.
Han konstaterade torrt att ingen ville köpa Volga-bilar efter prishöjningen.
Tom ryska presidenten Vladimir Putin själv hade kritik mot det, men Andersson förklarade att Volga kanske var välkänt i Ryssland för 20 år sedan fast det inte längre är någon som köper Volga-bilar idag.
Efter tre möten accepterade Putin att Volga-märket skulle läggas ned, men Andersson fick då lova att ersätta Volga med något annat bilmärke (i samma kategori?) vilket då blev Volkswagen och Skoda (ev bara det Volkswagen-ägda Skoda?) varvid Putin blev glad.
När Andersson kom till Ryssland blev han positivt överraskad av hur skickliga och välutbildade medarbetarna var.
I princip alla hade tolv års utbildning, kunde räkna och skriva och var duktiga.
När Andersson började som Gaz-vd trodde andra att han (som alla andra ryska chefer) skulle börja med att bygga nytt huvudkontor, anställda två unga, snygga kvinnliga sekreterare och köpa ny bil.
Men han valde en annan väg.
I Ryssland mötte Andersson denna generella uppfattning om hur chefer ska vara, och även att chefer brukar jobba med korruption (mutor) och att chefer har bristande respekt för arbetarna.
Men Andersson blev istället positivt överraskad över arbetarna och att de ville jobba, göra grejer och vara framgångsrika.
Att korruptionen är utbredd i Ryssland visste Andersson sedan tidigare.
Men när han började som Gaz-vd gjorde han från början upp med Deripaska att endast ta jobbet om han fick driva bolaget "rent" (dvs utan korruption).
Andersson ville istället införa vinstdelning för de anställda.
Och numera betalar Gaz varje år ut 60 miljoner dollar till alla anställda (varav 70% till arbetarna), förutsatt att man inte intar alkohol, droger eller stjäl.
Istället blev de anställda avskedade direkt om det upptäcktes att de tog alkohol och/eller droger, eller stal från Gaz.
Enl Andersson fungerade den policyn bra.
Vad gäller den politiska styrningen konstaterade Andersson att han som Gaz-vd följdes noga av Rysslands politiska ledning även om han inte direkt styrdes vad gäller vad han skulle göra.
Däremot har Andersson konstaterat att han är utlänning i Ryssland och att den ryska regeringen har stor makt.
Men den största politiska makten i Ryssland ligger enl Andersson hos de lokala "guvernörerna".
Tex Gaz ligger i ryska regionen Nizhny Novgorod där guvernören över den regionen styr och ställer.
Bla kom snart frågan upp på tal från guvernören om när Gaz skulle börja betala skatt till regionen.
Andersson svarade att om guvernören gav sitt stöd åt Anderssons åtgärder att bla säga upp personal och genomföra förbättringar i bolaget, så skulle Gaz snart börja betala skatt.
Och som utvecklingen sedan blev valdes Andersson år 2013 till hedersmedborgare i Nizhny Novgorod för att ha fått till en god utveckling för Gaz.
Gaz kom upp i en vinst på 500 miljoner dollar per år vilket gjorde att Gaz betalade 10 miljoner dollar per år i skatt, vilket gjorde guvernören nöjd.
Det som hände sedan var (enl vad Andersson tror) att Deripaska fick ett telefonsamtal från någon i Rysslands politiska ledning, med besked om att Andersson nu behövdes bättre på Avtovaz än på Gaz.
Bakgrunden då var att Avtovaz hade gått med förlust i två år.
Och Avtovaz är ett stort företag i Ryssland och svarar (direkt och indirekt) för 3% av landets totala bruttonationalprodukt (bnp).
Anderssons flytt från att ha varit Gaz-vd till att bli ny Avtovaz-vd var enl honom smärtsam.
9 jan 2014 började han på Avtovaz i ryska staden Tolyatti (som har ca 800 000 invånare).
Tidigare hade andra stora bilföretag från Västvärlden (bla Fiat, GM, Magna och Renault/Nissan) i olika omgångar försökt få ordning på Avtovaz men misslyckats.
Andersson tänkte därför att om även han kommer att misslyckas med Avtovaz så blir han bara en ytterligare i raden, men om han lyckas så blir han hjälte i Ryssland.
Ännu så länge anser han sig dock inte ha blivit hjälte i Ryssland.
Istället får han mycket kritik.
Tre gånger under 2014 har ryska kommunistiska partiet gått till ryska premiärministern Dmitry Medvedev och ryska parlamentet för att få Andersson avskedad.
Men hittills har Medvedev sagt nej och att det finns andra planer.
Andersson anser dock att det bara är naturligt att han ständigt måste jobba med en intern opposition som vill djävlas med honom.
Andersson har nu varit i Ryssland i totalt sex års tid.
Han gillar de ryska vintrarna som är kalla och stabila.
Han gillar även det ryska folket och de många duktiga arbetarna i landet.
På ett sätt är det lätt.
Precis som i Europa eller Sverige om man är chef där och ska ge någon underchef ett uppdrag som tar en vecka, så ger man underchefen bara en dag för att göra det eftersom underchefen annars ändå bara gör jobbet under den sista dagen av veckan.
Å andra sidan anser Andersson att det är svårt ("djäkligt") att leva i Ryssland, men om man får ett företag på fötter och att börja utvecklas bra med lönsamhet och vinstdelning och stabila arbetsplatser åt de anställda, så får man även mycket stöd.
Bla har Andersson fortfarande mycket kontakt med de arbetare han lärde känna på Gaz.
Andersson har inte mycket fritid.
Han pekar bla på att konkurrensen är mycket hårdare inom personbilsbranschen än i branschen för lastbilar och bussar.
Han jobbar därför hårt och åker till jobbet klockan 6 på morgonen och kommer normalt hem först vid kl 21 eller 22 på kvällen.
Men Andersson gillar det.
Han bor i Avtovaz "gästhus" på 1 000 kvadratmeter inkl en 25 meter lång swimmingpool i källaren och ett 15 meter långt biljardbord även om han inte använder det särskilt ofta.
Avtovaz har även en egen båt.
Det upptäckte Andersson när han hade jobbat på bolaget i fem månader.
En dag åkte han ned till floden Volga och fick se båten som är 24 meter lång och ca 50 år gammal med egen besättning.
Bla fick Andersson åka med en tur när det var ryska flottans dag.
Han anser dock inte att han lever som en kung i Ryssland.
Som lön som Avtovaz-vd har Andersson förhandlat till sig en liten fast lön men en vinstandel om Avtovaz börjar gå med vinst framöver.
I dagsläget säger han sig därför inte tjäna några pengar att tala om.
Den fasta lönen ligger på 50 000 dollar i månaden.
Om Avtovaz börjar gå med rimlig vinst får dock Andersson en vinstandel på 10-15 miljoner dollar per år.
I dagsläget tjänar dock Avtovaz inga pengar ännu.
Innan Andersson går i pension vill han sedan vara mellanstadie-lärare gratis en tid.
Han gillade att vara lärare bla på reservofficersskolan och aspirantskolan, och tycker det är viktigt att ge barn en bra utbildning.
Andersson har under sin tid i Ryssland träffat ryska presidenten Vladimir Putin ett antal gånger.
Putin brukar vara rak och krävande gentemot Andersson.
Enl Andersson brukar varannat möte med Putin vara bra medan varannat möte brukar vara dåligt.
Senast träffades de i Kazakhstan några veckor tidigare och då var det ett bra möte.
Mötet innan dess var dock inte så bra.
Andersson och Putin brukar prata tyska med varandra när de träffas.
Andersson brukar inte ge sig in i politiska diskussioner.
Han ser det som att han är i Ryssland som affärsman.
Och som affärsman ser han tre problem i Ryssland:
1) utlandets sanktioner mot Ryssland vilket ger stora negativa effekter
2) det låga oljepriset
3) en väldigt hög inflation vilket ger folk klart minskad köpkraft
Andersson har konstaterat att det är viktigt för Ryssland att uppfatta sig som en stormakt.
Han har även uppfattat det som att ryssarna är avundsjuka på att Kina har så god ekonomisk tillväxt i sitt land.
Och Andersson har noterat att det sker en stor militär upprustning i Ryssland.
Han vet inte varför men har sett att ryska staten satsar 600 miljarder dollar på sin militär.
Det är även viktigt med kärnkraft för Ryssland vilket det också satsas mycket pengar på, liksom militärutrustning, elektronik och bilindustrin.
Det satsas alltså generellt mycket på militärindustrin i Ryssland.
Pengar ges även till de ryska företagen för att bygga upp inhemsk kompetens för att göra alla komponenter till militär utrustning.
Andersson tycker det är bra att Sverige nu håller på att vakna till för att stärka upp sitt militära försvar.
I Sverige är det tal om ryska stridsflygplan och mini-u-båtar som agerar i Sverige och Sveriges närområde.
Andersson träffade Rysslands vice premiärminister Arkady Dvorkovich när han sa att ryssarna är bra på schack och fokuserar på det, men de brukar inte prata om Sverige och svenska försvaret.
Andersson anser dock att det är bra att Sverige ökar fokus på sitt försvar utifrån rådande läge.
Andersson var själv tolv år i försvaret och är tacksam för den tiden då han bla fick utbildning och självförtroende, samt möjlighet att jobba med unga människor.
Han anser att militären är viktig för Sverige ur flera aspekter och tror bla på allmän värnplikt.
Avtovaz går enl Andersson fortfarande med förlust och "blöder varje dag".
Under 2013 blev bolagets resultat -500 miljoner euro.
Under 2014 kommer bolaget ha ett resultat på ca -100 miljoner euro.
Enl Andersson måste man nu vara väldigt fokuserad på att stoppa Avtovaz fortsatta blodflöde.
Han hade själv räknat med att det skulle ha blivit nollresultat (2014?).
När Andersson kom till Avtovaz 9 jan 2014 blev han förvånad över att alla bilar var vita.
Han frågade varför och undrade om det var vad kunderna beställde.
Men svaret blev istället att det var enklare och billigare att helt enkelt bara måla alla bilar vita.
Andersson funderade över om det verkligen var rätt beslut och diskuterade det bla med återförsäljarna.
Beslutet blev att from 1 sep 2014 gör Avtovaz bara bilar i den färg som kunderna har beställt.
Under Anderssons tid hittills på Avtovaz har han upptäckt vissa sådana planekonomiska rester som får filas bort.
Tex har han även själv ett femårskontrakt med en femårsplan för Avtovaz.
Vissa sådana grejer tycker han är bra.
Storägare i Avtovaz är ryska staten och franska biltillverkaren Renault/Nissan.
Renault/Nissan är faktiskt största ägaren med en ägarandel på 51%.
Bla så tillverkar Avtovaz bilar åt Renault/Nissan.
Det är Renault Logan, Renault Sandero, Nissan Almera, Nissan Centra och Datsun Ondo.
Enl Andersson är det en revolution.
Under 2013 tillverkade Avtovaz 22 000 bilar åt Renault/Nissan.
Det fanns tom planer på 60 000 st men så högt gick det inte att nå.
Egentligen är alltså Avtovaz utlandskontrollerat.
Men alla bolagets pengar kommer från ryska staten.
Hela kapitalbudgeten är finansierad av statliga ryska banken VEB (Vnesheconombank).
När Andersson träffar sina överordnade, bla chefen för de ryska statsägda företagen, så påminner han Andersson om att Andersson nu är i Ryssland och jobbar för ryska regeringen och att alla pengar kommer från Ryssland.
För Renault/Nissan å sin sida är Ryssland en viktig marknad.
Totalt sett har Renault, Nissan, Datsun och Avtovaz egna märken en marknadsandel på 33% av bilförsäljningen i Ryssland.
Sedan används Avtovaz produktionsanläggningar för att bla tillverka bilar från Renault/Nissan för den ryska marknaden.
Ryssarna brukar säga till Andersson att han har två ledare; Renault/Nissan och ryska staten, men att Andersson ska komma ihåg varifrån pengarna kommer.
Andersson själv säger att han tror att han förstår det.
Bland märkliga upplevelser som Andersson haft i Ryssland:
Det var guvernörsval i Tolyatti i sep 2014.
I maj 2014 fanns oro för att den sittande guvernören inte skulle bli omvald för att "Andersson slaktar Avtovaz" som man sa.
Andersson upptäckte att valdeltagandet i förra guvernörsvalet bara var 25%.
Av de 800 000 invånarna i Tolyatti jobbar 500 000 pers på Avtovaz.
Andersson satte upp som mål att agera för att valdeltagandet skulle öka till åtminstone 50%.
Beslutet blev en chock för alla eftersom ingen trodde att Andersson skulle göra något i samband med valet, men enl honom själv gör han alltid normalt sett något.
Hans beslut blev att engagera folk genom att dela in staden i 17 områden och sätta upp mål.
Undercheferna inom Avtovaz fick ansvar för ett område vardera.
Slutresultatet blev att valdeltagandet i Tolyatti kom upp i 47%.
Guvernören fick 91% av rösterna och tackade Andersson.
Andersson för sin del säger att han inte hade något att göra med hur invånarna röstade, men satte bara upp som mål att höja valdeltagandet till 50%.
Ända dit nådde man inte men åtminstone till 47% vilket var klart högre än de 25% som uppnåddes under förra valet.
Händelsen var ny för Andersson men han gillar att vara aktiv, lösa problem och delegera.
Andersson har även bakgrund på Saab Automobile där han jobbat.
Han har även jobbat i Detroit (på GM?) och på Opel.
Skillnaden mellan ryska och utländska biltillverkare är enl Andersson bla att Ryssland har duktiga och villiga arbetare, med en lön på bara ca 4 000 kr i månaden.
Däremot är de i ledningen och management teamet i ryska bilföretag inte vana att jobba.
Anderssons strategi är att engagera alla arbetarna så fort som möjligt, och få dem att vara aktiva och sätta mål.
Tex en arbetare som gör kolvar vet att han ska tillverka 46 kolvar i timmen, och är nöjd med att han vet det.
Andersson har även fokus på prestationsbaserade löner.
Allt annat är enl Andersson ganska enkelt.
Den svenska fordonsbranschen har sakta men säkert decimerats genom åren.
Saab finns inte mer och Volvo personvagnar har sålts till kineserna.
Lastbilstillverkaren Scania ägs numera av Volkswagen.
Andersson anser det är svårt att säga om denna process borde ha stoppats.
Han har dock alltid varit imponerad av Scania och vad tidigare Scania-vd:n Leif Östling gjorde under sina 20 år i Scanias ledning.
Andersson konstaterar att Volvo lastvagnar inkl Renault-lastbilar, är en stor aktör.
Och Volvo personvagnar har under Håkan Samuelsons ledning under senare år varit framgångsrikt.
Det tycker Andersson är kul att se.
Han konstaterar att vissa länder ser mer strategiskt på sin bilindustri, och att ett land kan vilja ha en bilindustri med ägarkontroll i landet.
I Ryssland är bilindustrin viktig.
Landets bilindustri får bla statsbidrag.
...Det har på sistone funnits ett skrotningsprogram (för skrotning av gamla bilar) i landet.
...En rysk biltillverkare som Avtovaz får bidrag till att betala räntorna på lån för strategiska investeringar som görs.
Enl Andersson är bilindustrin en regeringsfråga i Ryssland, medan det verkar som att svenska regeringen har bestämt sig för att den svenska bilindustrin inte är viktig vilket företagsledarna i svenska bilföretag då agerar efter.
Men Andersson vill inte kritisera svenska politiker.
Han har lättare för att kritisera ryska politiker eftersom han är mera insatt där.
Veckan innan intervjun mötte Andersson ryska premiärministern Dmitry Medvedev.
Andersson förklarade då tydligt att om inte politiska åtgärder vidtas så kommer hälften av bilåterförsäljarna att gå i konkurs under 2015.
Andersson sa att om Medvedev inte vill vara med om det så behöver tre åtgärder vidtas.
Medvedev sa då att man inte kan anklaga Andersson för att han inte är uppriktig, snabb och kan sina grejer, så Medvedev godkände Anderssons förslag.
Frågetecken för varför Andersson med sina stora tidigare framgångar och de pengar han tjänat, väljer att jobba i Ryssland och att varje dag jobba från tidig morgon till sen kväll för att få en gammal rysk bilfabrik på fötter.
Andersson själv anser att andra är smartare än han själv som valt att jobba även på söndagar.
Han förklarar sitt livsöde med att han alltid varit på fel plats vid fel tillfälle.
Han anser att det är ett "skitjobb" han gör idag.
Men det han vet är att det i alla fall inte kan bli sämre (vad gäller Avtovaz utveckling), utan bara bättre.
Och Andersson är optimist.
Tex vad gäller Gaz anser Andersson det roliga är att han varit borta från bolaget nu i ett års tid, och Gaz har fortfarande en god utveckling vilket han är stolt över.
Sedan ser han det som en utmaning att ingen tidigare har lyckats "tämja" Avtovaz som varit ett väldigt korrumperat företag.
Själv är han optimist (om framtiden för Avtovaz).
Om han misslyckas vända Avtovaz till en positiv utveckling, så blir han bara en av många andra som också misslyckats med det.
Vad gäller Rysslands framtid konstaterar Andersson att det finns en stark nationalism i landet.
Han vill även peka på ekonomiska fakta om landet.
...Ryssland har en stark ekonomisk ställning med en statsskuld på bara 7% av landets årliga bnp.
Det gör att Ryssland är ett av de ekonomiskt starkaste länderna i världen.
...Tex Tyskland har en statsskuld på 88% av bnp.
...Och USA har en statsskuld på 114% av bnp.
Dessutom har Ryssland en kassakista med 400 miljarder dollar som kan användas.
Samtidigt drabbas Ryssland negativt av Västvärldens sanktioner, det låga oljepriset och en hög inflation.
Sedan vill Andersson även peka på att Ryssland är inte bara ett enda land, utan Ryssland består av 82 olika separata regioner.
Och varje region är lite annorlunda.
Andersson själv bor i Avtovaz hemstad Tolyatti som ligger i regionen Samara.
Det ligger ca två timmars flygresa från Moskva.
Andersson vill säga att han är imponerad av ryska presidenten Vladimir Putins sätt att leda ett komplicerat land som Ryssland med så många olika inriktningar och tre politiska partier.
Andersson vill inte betygsätta Putins direkta agerande.
Närmast i tiden ligger nu de kvarvarande fyra år som Andersson enl sitt anställningskontrakt har som vd för Avtovaz.
Det kontraktet avser han fullfölja, och han har sagt till Putin att han därefter gärna skulle vilja bli chef för det stora statliga ryska järnvägsbolaget.
Det bolaget disponerar hela det ryska järnvägsnätet som är världens största.
Putin svarade att det inte är tänkbart i dagsläget att Andersson blir chef där, men ev i framtiden.
Frågan är då om Andersson kommer att få tid att uppfylla sitt löfte att även bli svensk mellanstadielärare.
Han ska alltså först vara Avtovaz-vd i ytterligare fyra år, och därefter ev järnvägschef i 5-6 år.
Andersson understryker dock att Putin åtminstone senast de träffades sa att järnvägsjobbet för närvarande ej var tillgängligt för Andersson.
Som mellanstadielärare vill Andersson lära ut geografi (för att han rest mycket och kan mycket om världen), samt matematik och historia.
Det roligaste som Andersson upplever i Ryssland är när han ser att över hälften av de Avtovaz-anställda ler när de kommer till jobbet.
Hans kvarvarande utmaning är därför att få övriga anställda att också le.
När han började på Avtovaz var det ingen alls som log.
Och nu efter ett år är det i alla fall hälften som ler.
Enl Andersson känns det mycket bättre när man kommer till jobbet kl 6.45 på morgonen och man ser att folk ler när de ser Andersson och när de bygger bilar och när Avtovaz får priser och tex har höjt kvaliteten mer än någon annan rysk biltillverkare.
Det känns bra tycker Andersson.
Han ska nu åka tillbaka till Ryssland och fortsätta köra hårt där.
Men han lovar även att så småningom komma tillbaka till Sverige och vara mellanstadielärare i minst två års tid.
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för Avtovaz-aktien vid börskurs 9,54 rubel.
Det var aktiens slutkurs på Moskvabörsen tors 15 jan 2014.