Intressant ämne och jag håller i sak med såväl Staffan som Kalles farsa. Detta eftersom jag uppfattar det som att inläggen i tillsynes samma ämne handlar om två olika saker.

Nog finns det vinnare idag. Men kanske oftast på mikronivå.

Vad Staffan (eller finansblogg) belyser är nog mer makroperspektiv och där ser det värre ut. Det är något som jag själv har funderat på mycket (tydligen även andra). De massiva insatser från olika stater som applåderas brett från många håll (lite följa John på sina håll) är ju allt annat lika något som snedvrider konkurrensbilden. Man kan tycka vad man vill men nog är det alltid protektionistiska åtgärder man håller på med världen över. Inte minst i USA men kanske framförallt i Europa numera.

Om jag kan förstå dessa i banksektorn exemplvis (den måste ju fungera i varje land) så kan jag inte för 5 öre förstå den i andra sektorer. Som bilindustrin. Att stötta de egna bilmärken är vad de flesta länder börjar göra nu och detta drabbar naturligtvis de länder som inte följer med alternativt väljer att låta fria marknadskrafter ha sin gång. Alternativt inte kan hjälpa av andra anledningar. För nog är det så att i den ekonomiska världen likt i djungeln bör den starke överleva och den svage ätas upp. Väljer man att uppifrån hjälpa den svage blir den starke till slut svag och det slutar med att kvar blir det bara svaga varelser. Levande döda, zoombies. Oacceptabelt i grunden.

Mycket av det som händer i omvärlden är svårbegripligt idag. Inte bara för oss dödliga hobbyanalytiker men även för ekonomer och politiker. Eftersom ingen tycks med säkerhet veta vilken väg att gå blir det lite att stirra och förlita sig på andra. Detta är naturligtvis positivt om man väljer att apa efter de som gör bra val men tänk om man föjer de som inte tar rätt strategiska beslut? Jag är helt övertygad om att det i vissa fall är bättre att göra mindre än för mycket, till skillnad från vad Obamas Geithner säger (och ändå gör för lite enligt ex Paul Krugman). Kanske rent av inget alls. Låta marknaden avgöra.

Istället bör man nog lägga allt fokus på det som är huvudproblemet som i det här fallet ett fungerande banksystem. Att försöka stötta fastighetspriser eller hålla förlustbringande industrier vid liv sänder fel signaler till alla de som har spelat enligt tidigare regler och borde kunna profitera på andras felsatsningar eller felbeslut. Som det är idag drabbas i stort sett alla. De som har tagit “fel” beslut tidigare lider men likaså kan inte de som har varit “rätt ute” profitera på det och stärka sina positioner. Statliga ingrep leder således till att korrekt företagande straffas medan våghalsighet och liknande premieras. Lite grovt beskrivet kanske men nog är det så jag upplever vissa pågående händelser för närvarande.