Snittar är en rätt med namnet emot sig. Kanske har jag utstått för många högtidsdagar med snittar och “bubbel” (för champagne görs tyvärr inte i Ungern). Särskilt associerar jag till dagen efter, när man haft någon födelsedagsfest och kylskåpet är smockat med små saker man gjorde för att verka mer generös än man är. Och så, smålänning som man är, känner man att man måste äta upp alla som blev över och trycka i sig fast man inte hunnit bygga upp en ny aptit.
Så kändes det idag. När börsen dräller av små anrättningar går det inte att säga “jag är inte sugen” eller “jag åt så mycket igår, jag börjar må illa”. Och det går inte att välja den godare maten man har i kylen (NAXS, Done osv).
Nej, då är det bara att snitta på och försöka tänka på hur smaskigt dom smakat när dom en gång i tiden var färska. Lite mer oljebolag där (jag vill aldrig mer köpa mer PARE), ett investmentbolag eller två (EOS och Vostok Gas), toppa med en piff av rysk gas (Vostok Gas, hann snitta snitten och ändå doftar det lite surt). Skulle kanske tagit lite industri också, känns som att allt smakade likadant på något vis.
Men nu börjar det ta emot. Är det inte slut snart blir det nog inte mycket till frukost resten av veckan för nu börjar jag känna mig rejält fet.
Och fetma och för mycket rörelser är definitivt dåligt för hjärtat. Hellre matstopp och lite lagom motion för min del ett tag framöver nu, om jag får önska.