Det gäller branschen för solenergi-utrustning, där norska REC är en av konkurrenterna.
Bolagets aktiekurs står i 5-6 norska kronor vilket gör det värt totalt 5-6 miljarder norska kronor på Oslobörsen, men kommer REC klara av att stå emot den ökande konkurrensen i branschen de kommande åren? Det riskerar bli svettigt för Ole Enger som varit REC:s vd sedan april 2009.
En av de kinesiska konkurrenterna varnar nu för vad som komma skall. Det är Trina Solar med vd Jifan Gao som intervjuats av nyhetsbyrån Bloomberg.
Trina Solar är världens femte största solcellpanels-tillverkare. Vd Jifan Gao spår att de flesta konkurrenterna i branschen kommer att försvinna de närmaste få åren, på grund av:
• kraftigt fallande priser
• vilket eroderar marginalerna
• vilket gör att de svagaste konkurrenterna kommer att slås ut
I en första fas spår Gao att två tredjedelar av konkurrenterna kommer att slås ut till och med 2015.
Enligt Gao finns det tre segment i branschen för solenergi-utrustning:
• solcellpaneler (fotovoltaiska paneler)
• tackor och wafers
• polysilikon
Han anser att det år 2020 bara kommer att finnas kvar kring fem konkurrenter per segment.
Enligt Bloomberg är följande bolag de största i världen på paneler:
• Suntech Power Holdings (Kina)
• LDK Solar (Kina)
• Canadian Solar (Kanada)
• Solarworld (Tyskland)
• Trina Solar (Kina)
De sex största paneltillverkarna stod för 26% av världsmarknaden 2010 vilket ökat till 55% i år.
De största polysilikon-bolagen är följande:
• Hemlock Semiconductor (USA)
• Wacker Chemie (Tyskland)
• OCI (Sydkorea)
• GCL Poly Energy Holdings (Kina)
REC är enligt Bloomberg både paneltillverkare och polysilikontillverkare, men största ägaren (norska koncernen Orkla) har aviserat att dess ägarandel på 40% är till salu.
Enligt Gao har de kinesiska konkurrenterna “enorma kostnadsfördelar” av bättre företagsledningar och förmåga att reagera snabbare på förändrade marknadsförutsättningar.
Priserna på solcellspaneler har fallit med 40% i år. Konkurrenter särskilt i Kina har ökat sin produktionskapacitet av panelerna. De tio största konkurrenterna dubblade sin kapacitet i fjol skriver Bloomberg.
Priserna väntas fortsätta falla, vilket å andra sidan samtidigt väntas öka efterfrågan flera gånger om till och med 2020.
Konkurser märks nu av bland konkurrenterna. Flera bolag vinstvarnar och ska omstrukturera, eller förklarar sig villiga att bli uppköpta.
Gao ser följande framgångsfaktorer för att man som konkurrent ska överleva i branschen:
• stark teknologi
• stordriftsfördelar
• förmåga att göra snabba innovationer
• stark finansiell utveckling och sund balansräkning
Stora konkurrenter som LDK Solar och Canadian Solar har stora skulder.
Trina Solar för sin del ökade sina panelleveranser med nästan 80% under q2. Bolaget visar fortfarande vinst, även om marginalen krympt ihop väsentligt.
Trina Solar är börsnoterat på New York-börsen. Vid nuvarande börskurs kring 8 dollar är bolaget värt totalt drygt 600 miljoner dollar.
Så sent som i mars 2011 låg bolagets börskurs kring 30 dollar.
REC:s utveckling
REC:s börskurs hade en topp på över 220 norska kronor hösten 2007, men sedan dess har kursen i princip bara åkt utför till nuvarande nivå kring 5-6 norska kronor.
I sin q3-rapport visade REC intäkter på 3 miljarder norska kr, en minskning med 21% från q3/2010.
Intäkter:
q1/2010: 2360 miljoner norska kronor
q2/2010: 2758 miljoner norska kronor
q3/2010: 3783 miljoner norska kronor
q4/2010: 4874 miljoner norska kronor
q1/2011: 4109 miljoner norska kronor
q2/2011: 3391 miljoner norska kronor
q3/2011: 3001 miljoner norska kronor
Ebitda-resultatet uppgick till under 400 miljoner norska kr under q3/2011 (drygt 800 miljoner norska kr under q3/2010).
Resultatet efter skatt blev nästan -800 miljoner norska kr för q3 (ca -900 miljoner norska kr q3/2010).
Resultat per aktie (befintlig verksamhet):
q1/2010: -0,01 norska kronor
q2/2010: +0,40 norska kronor
q3/2010: -0,90 norska kronor
q4/2010: +0,70 norska kronor
q1/2011: -0,11 norska kronor
q2/2011: -6,70 norska kronor
q3/2011: -1,16 norska kronor
REC rapporterade i q3-rapporten att priserna på polysilikon, wafer och moduler (=paneler?) föll med ca 10-20% under q3 jämfört med q2.
Det värsta är att REC har skulder på över 5 miljarder norska kr (per 30 sept 2011).
Bolaget gör nu allt för att minska skuldbördan, stänger fabriker och säger upp personal. REC tjänar även på att säga upp tidigare ingångna långvariga leveranskontrakt på wafers.
REC pekar på allmän konjunkturoro och svårare finansieringsklimat för kunderna, i kombination med överkapacitet i branschen. Även Bloomberg skriver att branschkonkurrenter rapporterat om långsammare efterfrågetillväxt.
Tufft 2012
Utvecklingen av elproduktionskapaciteten för den totala nylevererade solenergi-utrustningen per år i branschen globalt, ser enligt REC:s q3-rapport ser ut enligt följande:
• 2010: en ökning med 100% från 2009
• 2011: För helåret väntas det bli en ökning med 14% till en nylevererad elproduktionskapacitet på 21 gigawatt.
• 2012: Prognososäkerheten är stor men enligt REC räknar branschanalytiker med en fortsatt ökning till 23 gigawatt.
Produktionskapaciteten för polysilokon fortsätter öka, vilket enligt REC väntas innebära ett stort överutbud 2012. Efter branta prisnedgångar för wafers, celler och moduler räknar REC med fortsatt prispress för polysilikon framöver.
REC-aktien framöver
Utifrån ovanstående är det inte mycket som lockar till köp av REC-aktien i nuläget. På Trina Solars vd låter det som att det om något ser ännu värre ut än befarat. Endast investerare med hög riskbenägenhet lär köpa aktien nu, och betrakta den som en lottsedel.
Man kan skissa på två scenarier för REC:s framtid:
1) Ett pessimistiskt (lär inträffa med låt säga 55-60% sannolikhet): Inom 4-5 år är REC-aktien värdelös eller i bästa fall värd en bråkdel av dagens kursnivå. Branschen blir fortsatt svår, REC går med förluster och måste få kapitaltillskott från ägarna. I värsta fall går bolaget i konkurs.
2) Ett optimistiskt (40-45% sannolikhet): REC-aktien har dubblats eller tripplats inom 4-5 år. Branschläget ljusnar inom några år då konkurrenter slagits ut eller köpts upp/gått samman med andra. REC kanske självt blir uppköpt eller går samman i någon gynnsam konstellation.
REC:s företagsledning gör säkert allt de kan för att få bolaget på rätt köl, och REC har säkert fina fabriker och produkter. Men konkurrensläget i branschen är mördande, och en sviktande efterfrågan hjälper inte.
Ett plus är REC:s huvudägare Orkla som är en verkligt tung spelare i nordiskt näringsliv, och kan försöka bidra till någon rimlig strukturlösning genom att REC blir uppköpt eller går samman med konkurrenter.
Men det man kan fråga sig är varför REC - som först blev störst inom sina områden av branschen - inte lyckats mota bort nya konkurrenter. Harvardprofessorn Michael Porter brukar tala om inträdesbarriärer i en bransch och de tycks märkligt nog knappt ha funnits här. Eller är det kinesiska bolag som uppbackade av gratispengar från kinesiska staten gett sig f*n på att det här är en framtidsbransch som vi ska bli ledande på, kosta vad det kosta vill?
Så beskriver sig REC
Från REC:s hemsida:
“About REC
REC is a leading vertically integrated player in the solar energy industry.
Ranked among the world’s largest producers of polysilicon and wafers for solar applications and a rapidly growing manufacturer of solar cells and modules, REC also engages in project development activities in selected PV segments.
Founded in Norway in 1996, REC is an international solar company, employing more than 3,900 people worldwide with revenues close to NOK 14 billion in 2010.
Please visit http://www.recgroup.com to learn more about REC.”
Nedläggningarna av fabrikerna i Heröya, Glomfjord och Narvik som REC aviserade i oktober, omfattade 700 anställda (att jämföra med ovannämnda totalt 3900 anställda).
Historik
På REC:s hemsida står det lite om bolagets historia: http://www.recgroup.com/en/recgroup/history/
• Mannen bakom bolaget heter Alf Björseth som insåg att solceller gjorda av multikristalliska wafers skulle bli den ledande teknologin i branschen för solenergi, som precis var på väg att ta fart. 1994 startades bolaget Scanwafers.
• Tillsammans med Reidar Langmo startade Björseth produktionen av wafers i en gammal nedlagd ammoniakfabrik. Den första produktionen kom igång sommaren 1997, och de båda grundarna var med och i praktiken diskade av de första waferprodukterna för hand.
• År 2000 kom genombrottet då Scanwafer fick internationella stororder från bolag som Mitsubishi och Shell. Efterfrågan var långt större än produktionskapaciteten.
• 2001 öppnades en andra fabrik intill den första, och plötsligt var bolaget störst i världen på multikristalliska wafers.
• Råvaran silikon var det gott om, och 2002 investerade bolaget i egna silikonfyndigheter i USA.
• 2003 öppnades den tredje waferfabriken i Norge. Då började det bli stor brist på silikon i branschen, men tack vare den egna fyndigheten var bolagets waferproduktion säkrad. Samtidigt ledde Irakkriget till stigande oljepris, vilket ökade intresset för solenergi.
• En separat fabrik för produktion av solceller startades i Norge, och en fabrik för moduler i Sverige (som numer har stängts).
• 2005 lämnar Alf Björseth bolaget. Erik Thorsen tar över kontrollen.
• Bolaget har döpts om till REC och börsintroduceras i maj 2006 värderat till 55 miljarder norska kronor.
• Thorsen genomför en offensiv expansion, och REC blir världens största heltäckande solenergibolag.
• Den goda utvecklingen föder idén om ett enormt, helintegrerat produktionskomplex inklusive produktion av wafers, celler och moduler. Sommaren 2008 beslutar REC för att förverkliga idén genom att bygga det i Singapore för 14 miljarder norska kronor. Men samma år slår den globala finanskrisen till och REC:s börskurs faller nästan 80%.
• Efter några års kraftig expansion tillträder Ole Enger som ny vd i REC våren 2009, för att vidareutveckla en stark industriell kultur i bolaget. Men de sämre tiderna har slagit till. Och strax senare invigs det nya produktionskomplexet i Singapore hösten 2010.
Mannen bakom
Alf Björseth var drygt 50 år när han 1994 startade embryot till dagens REC. Nu i november 2011 fyller han 70, och är miljardär. http://no.wikipedia.org/wiki/Alf_Bjørseth
I Norge kallas Björseth för “solkongen”. Han fick en knapp miljard norska kronor när han sålde sin ägarandel i REC, men något utsvävande lyxliv ger han inte mycket för:
-- Golf og luksusliv er ikke noe for meg. Jeg kjøpte meg en ny kano i cedertre i sommer, det er jo noe, har han sagt i en intervju med norska tidningen Ökonomisk Rapport. http://www.orapp.no/nyheter/neringsliv/nye-milliardeventyr-for-alf-bjorseth/
Björseth är i grunden kemist, och jobbade från början på norska storbolaget Elkem med bland annat silikon (betyder i hela detta blogginlägg kisel) och insåg att det kunde användas till solenergi. Men enligt honom var norska storbolag som Elkem eller Hydro aldrig intresserade av det, så han fick helt enkelt starta ett bolag för det själv.
Björseth är enligt artikeln i Ökonomisk Rapport en riktig “Oppfinnar-Jocke”, och ägnar sig åt att satsa på ny teknik och nya uppfinningar.
Branschens olika produktled
• Av silikon (kisel)
• gör man wafers (kiselplattor?)
• av vilka man gör solceller
• som blir till moduler (solcellpaneler?)
• som kopplas ihop till hela system (solenergi-anläggningar).