Skumt i DBP
2015-07-09 07:53, Edited at: 2015-07-10 19:22Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktien i läkemedelsfirman DBP köpvärd eller ej?
Tydligen är DBP (Double Bond Pharmaceuticals) på väg att börsnoteras på småbolagsbörsen Aktietorget from fre 10 juli 2015.
Inför börsintroduktionen har DBP bett aktieinvesterare om ett kapitaltillskott på 6-7 miljoner kr genom
...utförsäljning av ca 1,6 miljoner st nya DBP-aktier
...för 4 kr per st
(1,6 miljoner st gånger 4 kr = 6-7 miljoner kr.)
DBP har anlitat aktiemäklarfirman Partner Fondkommission för att fixa in pengarna till DBP.
//Edit: Vad är då Partner Fk för firma?
Bakom Partner Fk finns bla Patrik Gransäter.
Så här beskrivs han på firmans hemsida:
Patrik Gransäter – Partner
Patrik Gransäter har 25 års erfarenhet som mäklare förvaltare och investerare.
Patrik var med och startade
Hagstömer&Qviberg,
Speed Ventures,
Öhman Luxembourg.
VD för Remium 2008-2011.
Senast grundare av Gransäter & Partners Fondkommission numera Birger Jarl Fondkommission.
En back office-anställd (administrativt anställd) på aktiemäklarfirman Carnegie har berättat att Gransäter tidigare jobbade på Carnegie som stjärn-aktiemäklare, men att det var ett h-e att reda ut hans aktieaffärer efter varje börsdags slut.
Dessutom har han tidigare bla varit in blandad i en rättsprocess under 2010/2011 där han
1)
först efter genomförd förundersökning var misstänkt för
misshandel,
våld mot tjänsteman
respektive våldsamt motstånd
2)
Senare åtalades han i och för sig endast för "våldsamt motstånd".
3)
Men även det åtalet lades sedan ner av åklagaren (Anders Halfwordson) själv "med motiveringen att det inte längre förelåg tillräckliga skäl för åtalet mot denne" (dvs Gransäter).
Dock märklig bakgrundshistoria till den rättsprocessen.
Enl tex stämningsansökan i målet (daterat 19 jan 2011 och inkommet till Stockholms tingsrätt 27 jan 2011) med Gransäter som "tilltalad":
Ansvarsyrkanden m.m.
Våldsamt motstånd
Gärning
Patrik Gransäter har den 17 oktober 2010 på (nattklubben) Sturecompagniet på Sturegatan i Stockholm när ordningsvakterna Luis Estrada Orozco och Andreas Nilsson skulle ingripa mot honom satt sig till motvärn mot ordningsvakterna i deras myndighetsutövning genom att
...vifta med armarna,
...sparka med benen
...samt vrida med kroppen.
Lagrum
17 kap 4 paragrafen brottsbalken.
Bevisning
Förhör med tilltalade Patrik Gransäter.
Vittnesförhör med ordningsvakterna Luis Estrada Orozco, Andreas Nilsson och Anette Öhrn angående deras iakttagelser vid tillfället till styrkande av gärningspåståendet.
(Undertecknat av åklagaren Anders Halfwordson.)
Dvs även om åtalet sedan lades ned och målet avskrevs kan man fråga sig hur Gransäter över huvud taget kunde ha hamnat i den situationen att det gick så långt.
...Vad säger det om Gransäters omdöme även i hans yrkesutövning hos Partner Fk?
...Och om bolag som DBP som Partner Fk hjälper till att börsintroducera genom att få in kapitaltillskott från folk?
Realtid.se-artikel (från feb 2011) om Gransäter-bråket:
Patrik Gransäter åtalad efter krogbråk
Remiums vd Patrik Gransäter åtalas i Stockholms tingsrätt för våldsamt motstånd efter krogbråk på Stureplan.
Själv förnekar han allt och har anmält vakterna för misshandel.
Enl den artikeln bla:
Vakt- och polisrapporterna
Ur ordningsvaktens rapport:
”Vid gripandet så gör gästen våldsamt motstånd genom [att] dra sina armar mot kroppen och kränger med kroppen.
Gäst är så våldsam att ov [ordningsvakt; red anm] Estrada belägger gästen med handfängsel.
Gästen hade synliga skador på ansiktet vid gripandet.
Polis tillkallades.”
Framme vid Kronobergshäktet tar polisen över.
Rapporterande polis beskriver Remium-vd:n som ”verbalt otrevlig”:
”Han menade på att på grund av att han tjänade så pass mycket mer, berättade att han 'betalade 1 miljon kronor i skatt per år vilket skulle motsvara över tre årslöner per år', var han så mycket mer värd än alla andra.
Han kallade upprepade gånger pa [polisassistent] Åkerblom och undertecknad för idioter.”
Källa: Brottsutredningen.
Och Realtid.se-artikel (från mars 2011)om bråket:
Remium-vd friad från brottsmisstankar
Åklagaren har valt att lägga ned åtalet.
”Det var rättvist”, säger Patrik Gransäter.
Dvs då var han tydligen vd för aktiemäklarfirman Remium.
Gransäter verkar dock bo fint på Tysta gatan i Stockholm.
Det är väl typ en av Stockholms mest exklusiva adresser.
Tydligen är Gransäter där bla granne (eller i alla fall gatugranne) med H&M-miljardären Stefan Persson.
Enl tex tidningen Veckans Affärer (ur en artikel från nov 2007):
Medan Stefan Persson för ett par år sedan flyttade in på Tysta Gatan på Östermalm (...)
http://www.va.se/nyheter/2007/11/19/sveriges-135-miljardarer/
Stefan Persson är H&M:s styrelseordförande:
Och han äger (inkl familj) 37-38% av klädbutikskedjan H&M: http://about.hm.com/sv/About/Investor-Relations/The-Share/Ownership-Structure.html#cm-menu
Hela H&M är värt över 500 miljarder kr på börsen vid börskurs knappt 320 kr (ca 1,7 miljarder utestående H&M-aktier gånger börskurs 318,40 kr under förmiddagen tors 9 juli 2015).
Så Stefan Perssons 37-38% är därmed värt ca 200 miljarder kr.
Tidigare bodde även affärskvinnan Antonia Johnson på Tysta gatan, men hon verkar ha flyttat (enl Dagens Nyheter-artikel från år 1999):
Finansdrottningen Antonia Ax:son Johnson kommenterar 1991 köpet av sin 17-miljonersfastighet på Nytorgsgatan.
Hon lämnade sin gamla våning på Tysta Gatan på Östermalm för ett privat våningsplan i huset på Södermalm.
http://www.dn.se/arkiv/stockholm/ostra-soder-svidar-om
Johnson har en förmögenhet på 5-6 miljarder dollar enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/antonia-johnson/?list=billionaires
Enl tidningen är hon världens 283:e rikaste person.
5-6 miljarder dollar motsvarar 46-47 miljarder kr vid rådande dollarkurs 8,48 kr.
Enl artikel från nov 2006 bodde industrimagnaten Marcus Wallenberg också tidigare på Tysta gatan där han hyrde ett "town house" (radhus?):
Marcus Wallenberg har köpt hus i Djurgårdsstaden efter att ha hyrt ett town-house på Tysta gatan i Östermalm.
Därmed lämnar han grannen, H&M-miljardären Stefan Persson.
http://www.dagensps.se/artiklar/import/2006/11/20/13561/index.xml
//
Tors 2 juli 2015 kom besked om att aktieinvesterare gått med på att pumpa in pengarna genom att köpa de ovannämnda nya DBP-aktierna: http://www.aktietorget.se/pressdocs/DoubleBondPharmaceuticalInternational/74412/398371.pdf
I och med den aktieutförsäljningen ökar det totala antalet utestående DBP-aktier
...från ca 10,8 miljoner st
...till ca 12,5 miljoner st
dvs en ökning med de ca 1,6 miljoner st sålda nya DBP-aktierna.
=> vid en börskurs på 4 kr värderas DBP till
...12,5 miljoner st utestående aktier
gånger
...utförsäljningspriset 4 kr per aktie
= ca 50 miljoner kr
Härav då kapitaltillskottet på 6-7 miljoner kr i kassan (minus en kostnad på nästan 1 miljon kr för att pengarna skulle fixas in).
Denna kostnad är väl bla ersättning till Partner Fk och ersättning till de garanter som åtagit sig att köpa de nya DBP-aktierna om ingen annan vill det.
Dvs motiverat att köpa DBP-aktien för 4 kr om det innebär att bolaget är värt 50 miljoner kr (varav åtminstone kapitaltillskottet 6-7 miljoner kr minus kostnad 1 miljon kr = 5-6 miljoner kr i kassan).
Dvs med 5-6 miljoner kr i kassan innebär det att själva verksamheten i DBP värderas till 45-46 miljoner kr
Är det motiverat?
1)
Generellt sett så avråder bloggen från köp av aktier i läkemedelsutvecklings-firmor som DBP eftersom den typen av verksamhet innebär en så pass hög risknivå (dvs hög sannolikhet för att det inte kommer att bli något av bolaget framöver).
På börsen finns många "vrak" av läkemedelsutvecklingsfirmor som misslyckats med sin verksamhet:
Karo Bio
Active Biotech
Diamyd
Bioinvent
Neurovive
Osv.
Dock även en och annan läkemedelsfirma som lyckats åtminstone någorlunda:
Sobi
Orexo
Medivir
Algeta (norsk)
Genmab (dansk)
//Edit: Om norska läkemedelsfirman Algeta enl tidigare blogginlägg från mars 2015 ("Biotechfeber på börsen"):
Tex norska bolaget Algeta som bildades år 1997 och lyckades med sitt anticancer-läkemedel Xofigo.
Hela Algeta blev sedan under 2013 uppköpt av tyska kemi- och läkemedelsjätten Bayer för nästan 3 miljarder dollar.
http://en.wikipedia.org/wiki/Algeta
http://www.redeye.se/aktiebloggen/biotech-feber-pa-borsen-ett-kedjebrev
Om danska läkemedelsfirman Genmab enl samma blogginlägg:
...Medan Bioinvent verkar vara ett antikropps-baserade biotech-bolag som hittills misslyckats
...verkar danska Genmab vara ett antikropps-baserat biotechbolag som lyckats.
Genmabs börsvärde i dagsläget över 30 miljarder danska kronor vid börskurs kring 500 dkr: www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/52461/genmab
...Så sent som för tre år sedan (dvs under våren 2012) låg Genmab-aktien i 40-50 dkr.
...Ligger nu alltså kring 500 dkr.
Arzerra (även kallad Ofatumumab) verkar vara Genmabs huvudprodukt.
Den används mot en viss typ av cancer (så kallad KLL; Kronisk Lymfatisk Leukemi): http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20110319000036
Leukemi är blodcancer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Leukemi
Arzerra blev FDA-godkänd i USA under våren 2014 för en viss behandling mot KLL.
Den blev dock godkänd i Europa redan år 2010 och i tex Kanada under 2012.
http://en.wikipedia.org/wiki/Ofatumumab
Tydligen är brittiska läkemedelsjätten Glaxo Smithkline partner till Genmab om Arzerra.
Genmabs intäkter de senaste åren:
2010: 582 miljoner dkr
2011: 351 miljoner dkr (-40%)
2012: 485 miljoner dkr (+38%)
2013: 664 miljoner dkr (+37%)
2014: 850 miljoner dkr (+28%)
(Orsak till det kraftiga fallet 2011?)
Och Genmab säger sig bla har läkemedlet Daratumumab på gång (mot multipelt myelom vilket är benmärgscancer som tydligen också är en typ av blodcancer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Myelom
Mer om Genmabs 2014:
...intäkter 800-900 miljoner dkr under 2014 (+28% från 2013)
...rörelsekostnaderna har legat på knappt 600 miljoner dkr tre år i rad
Det har gett följande rörelseresultat:
2013: 69 miljoner dkr
2014: 265 miljoner dkr
...Och i Genmabs kassa fanns 2,7 miljarder dkr per slutet av 2014
//Tillägg 27 mars 2015
Nyhetsbyrån Direkt idag fre 27 mars 2015:
GENMAB: AKTIEN STIGER REJÄLT EFTER KONKURRENTMISSLYCKANDE
www.avanza.se/placera/telegram/2015/03/27/genmab-aktien-stiger-rejalt-efter-konkurrentmisslyckande.html
...Det handlar om info från kvällen tors 26 mars 2015 om att läkemedelsbolagen Celgene (från USA) och Morphosys (från Tyskland) lägger ned läkemedelskandidaten MOR202 mot multipelt myelom (blodcancer).
...Och MOR202 hade tidigare utpekats som ev konkurrent till Genmabs läkemedelskandidat Daratumumab avsedd för samma användningsområde.
Beskedet ledde till att Genmab-aktien handlades i nästan 520 dkr (en uppgång med 11-12% från slutkursen tors 26 mars 2015) som högst tom strax efter lunch fre 27 mars 2015.
Vid ca kl 13.30 (fre 27 mars 2015) låg Genmab-aktien i 513 dkr (+10% från slutkursen tors 26 mars 2015).
//
- -Slut på avsnitt från tidigare blogginlägg om Genmab- - -
...I dagsläget (per slutet av ons 8 juli 2015) ligger Genmab-aktien i över 570 dkr
...vilket ger bolaget ett börsvärde på 33-34 miljarder dkr: https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/52461/genmab
2)
Enl en (ev överoptimistisk källa som även är tidig aktieägare i DBP) såldes nya DBP-aktier tidigare ut för en kursnivå som motsvarade en värdering av DBP till 1 miljard kr.
Och enl källan var DBP på gång att ingå samarbetsavtal med något stort läkemedelsbolag under 2014, för att storbolaget skulle bistå med finansiering av DBP:s fortsatta forskning mot att storbolaget skulle få (ensam?)rätt att sälja DBP:s läkemedel.
Men i samband med den nuvarande börsintroduktionen värderas alltså DBP endast till 40-50 miljoner kr.
Och något avtal med storbolag verkar inte ha kommit till stånd.
3)
Bakom DBP står vitryssen Igor Lokot som vd och största aktieägare.
Han var tydligen tidigare forskningschef i vitryssen Julian Aleksovs läkemedelsfirma Oasmia (precis som DBP ochså baserad i universitetsstaden Uppsala 7 mil norr om Stockholm).
//Edit: Aleksov numera arbetande styrelseordförande i Oasmia: http://www.oasmia.se/pages.asp?c_id=15
//
Aleksov tidigare uppmärsammad här i bloggen för skumma förehavanden, bla enl tidigare blogginlägg från 3 jan 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/skandaler-del-6
Det handlade väl om en tidigare Oasmia-forskningschef som dog och hans familj undrade då vad som hände med hans stora ägarandel i Oasmia.
Visade sig att den på olika vägar hamnat hos bla Aleksov (och Oasmias dåvarande styrelseordförande Bo Cederstrand som nu bara är styrelseledamot).
Han avfärdade dock bestämt alla påstådda oegentligheter, och fast det först var tal om att han skulle avgå som Oasmia-vd sitter han tydligen kvar (åtminstone som "arbetande" styrelseordförande och medlem i Oasmias företagsledning): http://www.oasmia.se/pages.asp?c_id=15
Aleksov och Cederstrand äger skatteparadis-bolaget Alceco International SA som ��r Oasmias största aktieägare med en ägarandel på 36% per slutet av maj 2015:
Aktieägare
Oasmia Pharmaceutical AB ägs till 35.95% av Alceco International S.A., ett holdingbolag i Luxemburg.
Alceco International S.A. kontrolleras till 100% av Bo Cederstrand och Julian Aleksov.
http://www.oasmia.se/pages.asp?c_id=32
Av Oasmia har det inte blivit mycket av.
...Aktien verkar ha börjat handlas kring årsskiftet 2005/2006 i 20-30 kr.
...Steg sedan till en topp på över 60 kr våren 2006.
...Nedgång till under 10 kr i slutet av 2008.
...Topp på nästan 40 kr våren 2009.
...Botten på 4-5 kr hösten 2012.
...Ny topp på över 30 kr i början av 2014
...men sedan ner till nuvarande kurs kring 17-18 kr.
Fortfarande är Oasmia värt 1,7 miljarder kr på börsen vid den börskursen.
Bla har Aleksov tydligen fått antirynk-gelé-miljardären Bengt Ågrup med på noterna så att Ågrup pumpat in åtskilligt med pengar i Oasmia.
//Edit: Ågrups ägarandel 20% av Oasmia per slutet av maj 2015: http://www.oasmia.se/pages.asp?c_id=32
Det är enl den länken via Ågrups bolag Nexttobe.
//
Ågrup är känd bland aktieinvesterare från hans tid som bla storägare och vd i antirynk-gelé-bolaget Q-Med som blev uppköpt dyrt.
...Under sitt senaste bokföringsår (maj 2014-apr 2015) hade Oasmia
intäkter på 2 miljoner kr (dvs nästan ingen försäljning ännu)
ett resultat på ca -120 miljoner kr.
...Under bokföringsåret fick Oasmia in ett kapitaltillskott på 220-230 miljoner kr (uppdelat i två delar som erhålls i juli 2014 respektive dec 2014).
Efter avdrag för avgifter och skuldkvittning blev det netto 170-180 miljoner kr in i Oasmias kassa (av brutto-kapitaltillskottet på 220-230 miljoner kr).
Oasmia har även sedan tidigare fått in pengar genom lån av 100-110 miljoner kr (varav 20 miljoner kr i banklån och 80-90 miljoner kr i lån från Ågrup-bolaget Nexttobe).
Båda lånen ska återbetalas i slutet av 2015.
Kvar i Oasmias kassa per slutet av maj 2015 fanns 70-80 miljoner kr.
Efter avdrag för de räntebärande lånen på 100-110 miljoner kr blir det en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 30 miljoner kr.
Är inte det vanskligt att köra ett bolag med ett resultat på -120 miljoner kr i årstakt samtidigt som bolaget har en nettoskuld?
Nu bla tal om att Oasmia ska börsintroduceras i USA och verkar vilja få in kapitaltillskott från aktieinvesterare där.
Tydligen var alltså Igor Lokot en tid forskningschef i Oasmia men valde att efter en tid hoppa av och starta eget (DBP) med forskningsidéer han hade.
Enl den ovannämnda källan tydligen ingen risk för att Oasmia kan komma att kräva skadestånd från DBP om DBP anses ha snott forskningsidéer som egentligen tillhörde Oasmia.
Men andra faktorer som kan påverka Lokots trovärdighet.
Inför DBP:s börsintroduktion publicerades detta ca 50-sidiga prospekt om DBP: http://www.aktietorget.se/pressdocs/doublebondpharmaceuticalinternational/documents/memo%20db%20pharma%202015-06-11.pdf
Där står det bla att han är inblandad i en rättsprocess angående hans ägarandel i DBP.
Enl prospektet (i länken ovan):
Tvist i ägarbolag
I huvudägarbolaget, Double Bond Pharmaceuticals Holding AB med organisationsnummer 556959-2990 (nedan DBH), som ägs av Igor Lokot till cirka 92 procent, föreligger en ägartvist.
Tvisten består i att
...Martin Abrahamsson (nedan MA) påstår sig ha en optionsrätt att förvärva 29 procent av aktierna i DBH från Igor Lokot,
...vilket skulle innebära att Igor Lokots ägande i DBH skulle minska från cirka 92 procent till cirka 63 procent.
Igor Lokots indirekta ägande i Bolaget skulle således minskas från cirka 74 procent till 50,37 procent av rösterna.
Igor Lokot har, via sin advokat, bestridit kraven från MA som enligt Igor Lokot och Igor Lokots advokats uppfattning, helt saknar grund.
Enl initierad källa på Abrahamssons sida:
Ägarbråket beror på en tidigare överenskommelse mellan Abrahamsson och Lokot som Lokot i efterhand inte längre vill kännas vid.
Lokot har i efterhand sagt att överenskommelsen var alldeles för bra för Abrahamsson.
Men har då inte Abrahamsson skriftliga avtal som Lokot skrivit på (och därmed gått med på och godkänt) om denna överenskommelse?
"Jojomensan", säger källan.
Enl källan har Abrahamsson via advokat lämnat in en stämningsansökan (mot Lokot) till Uppsala tingsrätt.
Ytterligare stämningsansökan mot Lokots bolag ska även skickas in.
//Edit: Enl källan:
Det är målet.
Finns ingen tidpunkt för detta.
Källan poängterar även att
...den ev kommande stämningsansökan är mot Lokots bolag Double Bond Pharmaceuticals Holding AB ("DBH")
...vars enda tillgång är Lokots ägarandel i bolaget Double Bond Pharmaceutical International AB (DBP, även kallat DBP International, som är det bolag som ska börsintroduceras och där själva verksamheten ligger).
Enl källan:
(Den ev ytterligare stämningsansökan) Gäller holdingbolaget som har som enda tillgång Dbp international
//
Källan uppger även bla att Lokot tidigare agerat ohederligt genom att lura investerare i Ryssland på 100 000 euro.
Källan hänvisar till att Lokot verkar ha haft dåliga rådgivare som förespråkat sådant agerande.
//Edit: Igor Lokot själv avfärdar dock säkert alla påstådda oegentligheter.
//
Bla stämningsansökan (på 7 sidor) finns
...daterad 11 mars 2015
...och inkommen till Uppsala tingsrätt 19 mars 2015.
...Ansökan är upprättad av brittiska bolaget Grenville Manor Ltd
...via advokat Johan Molin (från Magnusson Advokatbyrå i Stockholm),
...och riktad mot Igor Lokot.
Det står i stämningsansökan att
...Martin Abrahamsson i feb 2014 lånat ut 114 000 kr
...till Lokot för att Lokot då skulle starta DBP.
Det står att Abrahamsson därefter i feb 2015 krävde återbetalning av pengarna i mars 2015, fast pengarna ej återbetalats.
Det står även att Abrahamsson därefter överlåtit fordringen till Grenville Manor, och att han är styrelseledamot i det bolaget.
Som bilagor till stämningsansökan bla
...kontoutdrag om att 114 000 kr överförts 5 feb 2014 från Hembanken till Danske Bank.
...avtal om överlåtelse av fordringen från Abrahamsson till Grenville Manor (med Abrahamsson som undertecknare både för sig själv och intill som företrädare för Grenville Manor).
Av prospektet framgår för övrigt bla att DBP har 3 pers anställda.
Och att DBP hade 2-3 miljoner kr i kassan per slutet av maj 2015 (dvs före kapitaltillskottet på 5-6 miljoner kr som erhålls nu från aktieinvesterare).
Inkl kapitaltillskottet har DBP därmed ca 8 miljoner kr i kassan.
Enl prospektet hade DBP ett resultat på ca -1 miljoner kr under halvåret tom ca maj 2015 => "burn rate" på ca 2 miljoner kr per år (med samma takt).
Ev kommer dock kostnaderna att trappas upp nu när bolaget har fått in kapitaltillskottet att spendera osv.
Mer om vad DBP gör:
Så här beskrivs bolaget bla i prospektet:
DB Pharma i korthet
DB Pharma bedriver sin verksamhet inom medicinteknik och utveckling av läkemedel genom Bolagets drug delivery teknologi, ZIP-deliveryTM.
Bakom DB Pharma står erfarna personer med 30 - 40 års erfarenhet inom sina respektive expertområden.
Att utveckla ett nytt läkemedel kostar i de allra flesta fall flera miljarder kronor och det är bara några få stora läkemedelsföretag som har tillräckligt med kapital för att genomföra samtliga steg från utveckling till kommersialisering.
Men ofta föds nya läkemedel ur mindre läkemedelsbolag där flexibiliteten och kreativiteten är högre än i Big Pharma-bolagen.
DB Pharma har utvecklat en teknologi för målsökande tillförsel av olika läkemedel till specifika organ och vävnader.
ZIP-deliveryTM, som drug delivery teknologin heter, kan förbättra de terapeutiska egenskaperna hos ett flertal av de läkemedel som finns på marknaden idag.
Bolaget har som mål att i framtiden använda denna teknologi på flera organ.
Även om DBP etc enl prospektet:
Drug delivery
Drug delivery handlar om att rikta läkemedel med högre precision mot rätt organ och därmed förbättra läkemedlets egenskaper och minska biverkningarna hos patienten.
Vävnader består av olika typer celler som alla utövar specifika funktioner i kroppen.
ZIP-deliveryTM
ZIP-deliveryTM-teknologin är baserat på just denna förståelse av skillnaderna mellan de olika cellerna i vävnaderna.
Denna kunskap möjliggör skapandet av läkemedelsformuleringar som är förprogrammerade att upptas i de olika organen och vävnaderna.
Teknologin kan således tillämpas på både patentskyddade och på generiska produkter.
DBP har använt ZIP-deliveryTM teknologin på det cytotoxiska läkemedlet Doxorubicin för att förbättra behandlingen av patienter som drabbats av primär och sekundär levercancer.
Den generiska produkten Doxorubicin är ett cellgift som i många studier har visat sig vara verksam på levercancer och det kan användas för behandlingen av levercancer.
Toxiska biverkningar är utmärkande för systemisk cellgiftsbehandling.
Produkt SA-033
Med detta som grund valde Bolaget att använda Doxorubicin för utveckla SA-033, den första produkten baserad på ZIP-deliveryTM för behandling av levercancer.
Genom att ZIP-deliveryTM styr Doxorubicin till levern, ökar koncentrationen (upp till fyra gånger) av den aktiva substansen vilket förbättrar effekten samtidigt som biverkningarna minskar eftersom kroppen inte utsätts för en lika stor mängd cellgift.
Framtida produkter
DB Pharmas unika teknologi kan appliceras på andra terapiområden så som
...lungcancer
...och lunginflammation.
SA-083 är också Doxorubicin-baserad formulering likt SA-033, men denna styrs till lungan och kan således effektivt behandla cancer i lunga.
SA-042 är en doxycyklin (antibiotika) -baserad formulering som även den styrs till lunga och är utvecklat för behandling av lunginflammation.
Dvs låter i och för sig intressant.
Men hur pass unikt är egentligen DBP med detta i världen?
Det finns väl många bolag etc som håller på med liknande?
Och ev flera som har bättre metoder för drug delivery än DBP?
Dock har DBP i alla fall patent på sin metod enl prospektet:
DB Pharmas största tillgång är patentansökan som skyddar Bolagets läkemedelskandidat i form av en unik läkemedelsformulering.
DBP har tydligen utfört enkla djurstudier för att testa om bolagets metod fungerar.
Enl prospektet:
Genomförda studier
Under 2014 genomfördes så kallade ”proof-of-concept” studier på kaniner och råttor samt singel dos toxikologiska studier.
Dessa studier resulterade i följande:
...ZIP formulerat Doxorubicin doserad med fyra gånger lägre dos än ”vanlig” Doxorubicin ger samma Doxorubicin koncentration i levern
...ZIP formulerat Doxorubicin doserad med fyra gånger lägre dos än ”vanlig” Doxorubicin ger 10 gånger mindre Doxorubicin koncentration i hjärtat
...ZIP formulerat Doxorubicin vid samma dos som ”vanligt” Doxorubicin är mindre systemiskt toxiskt
Och samtal med storbolag pågår enl prospektet:
Bolaget har också etablerat kontakt med ett antal ”Big Pharma”-bolag för framtida samarbeten och utlicensiering av produkter.
Flera av dessa bolag har visat intresse för att applicera ZIP-deliveryTM-teknologin på sina egna produkter och diskussion kring detta pågår i dagsläget.
Bla har DBP gjort en särskild EU-ansökan om att få bolagets produkt godkänd för prioriterad utvärdering som särskilt angeläget läkemedel (så kallad "orphan drug designation"), vilket kan göra att det i så fall ev kan lanseras snabbare än annars.
Ett EU-besked om det väntas komma senare under 2015.
Enl Igor Lokot i prospektet:
Viktigt att lyfta fram är att vi nu i kvartal ett 2015 ansökte om Orphan Drug Designation status och ett besked om ett eventuellt godkännande uppskattas komma i kvartal två och kvartal tre.
I övrigt planerar DBP enl prospektet att
1)
...under 2015: göra klart pågående tidiga forskningsstudier kring bolagets produkter/teknologi.
2)
...under 2015: få myndighetstillstånd för att börja testa DBP:s produkter på människa.
3)
Människostudier (så kallad fas 1-studie) planeras inledas under 2016.
4)
Större studier (fas 2-studier) planeras under 2017-2019.
5)
Målet är även att under 2016-2017 kunna hitta något storbolag i läkemedelsbranschen som är villigt att ingå samarbetsavtal med DBP, om att storbolaget kan pumpa in pengar för att finansiera DBP:s forskning, mot att storbolaget får rätt att sälja DBP:s framtida läkemedel osv.
Kan man lita på vitryssar som Oasmias Julian Aleksov och DBP:s Igor Lokot?
Tex gör organisationen Transparency International studier av hur omfattande korruptionen (mutor) är i olika länder.
Den senaste undersökningen avser år 2014.
I studieresultaten listas länder efter hur omfattande korruptionen är per land (från minst korrumperade länder till mest korrumperade).
Bla några länders rangordning på listan:
Danmark
Nya Zeeland
Finland
4. Sverige
- Norge,
Schweiz
Singapore
Holland
Luxemburg
Kanada
..
- Estland
...
- Polen
...
- Litauen
...
- Lettland
...
- Ungern
...
119. Vitryssland
...
- Ryssland
...
- Nordkorea,
Somalia
http://www.transparency.org/cpi2014/results
Dvs de nordiska länderna (Sverige, Finland, Norge, Danmark) hör till de minst korrumperade i världen.
Men Vitryssland hamnar långt ned på listan.
Sammantagen reflektion
Bloggen är generellt skeptisk till läkemedelsutvecklingsfirmor som DBP pga hör risknivå.
Dessutom för närvarande spekulativ bubbla i många läkemedelsutvecklingsfirmors aktier på börsen vilket gör sådana aktier ofta övervärderade.
Frågetecken kring DBP:s vd/huvudägare Igor Lokot pga ägarbråket med Martin Abrahamsson och hans landsman Julian Aleksovs agerande i Oasmia.
Rekommendationen blir därför "sälj" för DBP-aktien vid börskurs 4 kr.
Det var alltså den kurs som nya DBP-aktier såldes ut för till aktieinvesterare under jun 2015 inför DBP:s börsintroduktion på småbolagsbörsen Aktietorget fre 10 juli 2015.
I prospektet nämner DBP läkemedlet Sorafenib som en konkurrent till DBP:s Doxorubicin-baserade läkemedelskandidat SA-033 mot levercancer.
Sorafenib (säljs under namnet Nexavar) hör tydligen till tyska kemi-/läkemedelsjätten Bayer och amerikanska läkemedelsbolaget Onyx: https://en.wikipedia.org/wiki/Sorafenib
Om Sorafenib etc enl DBP-prospektet:
Marknaden
Enligt FiercePharma (http://www.fiercepharma.com) var försäljningen av sorafenib under 2012 cirka 1,018 miljarder USD och marknaden förväntas växa med cirka 50 procent fram till 2018.
Sorafenib är i dagsläget det enda godkända läkemedlet på marknaden för behandling av levercancer.
Men denna behandling fungerar enbart på patienter med långt gången levercancer där redan allvarliga och irreversibla leverskador föreligger, och behovet av nya effektivare behandlingar för patienter med levercancer ökar.
Förutom sorafenib finns det en del andra metoder för att behandla levercancer.
Den enda som anses ”bota” levercancer är att operera bort tumören, med förutsättning att man diagnostiserats i ett tidigt skede och att tumören är begränsad till en del av levern.
Resterande lever måste också vara så pass frisk så att den kan växa ut igen och det får inte finnas några tecken på att cancern har spridit sig.
I de flesta fall är inte operation eller transplantation möjligt och då sätts den palliativa vården in som går ut på att förlänga livet på patienten och lindra symptomen.
Där ingår
sorafenib
cytostatikabehandling (cellgifter)
strålning
eller transarteriell kemoembolisering, så kallad TACE.
...TACE är en invasiv behandling där höga doser av cytostatika (Doxorubicin) kan ges i tumörområdet i levern.
Ingreppet utförs i narkos, där man inför en kateter i ena ljumsken och leder den in i en eller flera leverartärer som försörjer tumörområdet.
Genom katetern tillförs cytostatika tillsammans med mikrosfärer som stryper men inte stänger av blodcirkulationen helt och hållet.
Efterhand återställs cirkulationen när mikrosfärerna bryts ner.
...Denna metod kan jämföras med DBPs produkt SA-033 i avseendet att Doxorubicin tillförs direkt till levern.
Skillnaden är att TACE är en operation som kräver narkos och ett team av specialister och kirurger och kan endast appliceras på en ett fåtal tumörer i levern.
I fallet med SA-033 krävs ingenting annat än en sjuksköterska som administrerar läkemedlet med en spruta.
Läkemedlet Doxorubicin administreras till hela levern och kan komma åt alla levertumörer samtidigt.
Videoklipp på knappt 3 min (upplagt 15 jun 2015) där vd/huvudägare Igor Lokot presenterar DBP: https://www.youtube.com/watch?v=rkjg8R7H4Cg
Han säger där bla att DBP är inriktat på att utveckla läkemedel mot levercancer och lungcancer mm.
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för DBP-aktien vid börskurs 4 kr.
Det var den kurs som nya DBP-aktier såldes ut för till aktieinvesterare under jun 2015 inför DBP:s börsintroduktion på småbolagsbörsen Aktietorget fre 10 juli 2015.