Fyrkamp: Skanska, NCC, Peab, JM
2013-08-19 04:58, Edited at: 2013-09-16 12:18Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Vilken byggbolags-aktie är mest köpvärd; Skanska, NCC, Peab eller JM?
Skanskas vd Johan Karlström.
Bild från Skanskas resultatrapport för q2/2013: http://www.group.skanska.com/Global/Investors/Reports/2013/Skanska-q2-2013-SV.pdf
Han fyller 56 år under 2013.
Det var 3 apr 2008 som Karlström tillträdde som Skanskas vd så han har suttit på posten nu i 5-6 år.
Innan han blev Skanskas vd var han bolagets Nordenchef från år 2001 och sedan USA-chef från år 2004.
Under 2012 fick Karlström ut en ersättning på 24-25 miljoner kr fördelad enl följande:
årslön 10,5 miljoner kr
bonus 6,7 miljoner kr
pensionskostnad 4,3 miljoner kr
aktieprogram 2,9 miljoner kr
övrigt 0,1 miljoner kr
- - -
Summa 24,5 miljoner kr
Ändå gav Skanska-aktien en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på skrala -2% under 2012 medan börsen som helhet var upp 16-17% inkl aktieutdelningar.
Hittills under 2013 har det gått något bättre med en totalavkastning på +22% för Skanska-aktien (B-aktien) medan börsen som helhet är +19%.
Mätt från slutet av 2011 ligger Karlström därmed fortfarande på efterkälken med en totalavkastning på +19% jämfört med börsen som är +38%.
(Beräkningen är förenklat gjord och antar att erhållna aktieutdelningar har behållits kontant och ej återinvesterats i fler Skanska-aktier, men det bör inte bli så stor skillnad.)
Som Skanska-vd ansvarar Johan Karlström för Skanskas nuvarande totala börsvärde på 52 miljarder kr och 55 000-56 000 pers anställda.
Som jämförelse med Karlströms ersättning på 24-25 miljoner kr 2012 fick tex industriföretaget Sandviks vd Olof Faxander ut en ersättning på 14-15 miljoner kr under 2012.
Då har Sandvik ett börsvärde på över 110 miljarder kr men ca 48 000 pers anställda.
NCC:s vd Peter Wågström.
Bild från NCC:s resultatrapport för q2/2013: http://www.ncc.se/Global/About_NCC/ir/rapporter/2013/NCC_Q2_2013.pdf
Han fyller 49 år under 2013 och tillträdde som NCC:s vd i apr 2011.
Wågström fick ut en vd-ersättning på drygt 7 miljoner kr under 2012.
Som jämförelse med Skanska har NCC då ett börsvärde på 19 miljarder kr och 16 000-17 000 pers anställda, dvs Skanska är ca tre gånger större och Skanskas vd Johan Karlström fick alltså en ersättning på 24-25 miljoner kr under 2012.
Wågström har dock slagit Karlström rejält sedan slutet av 2011 då NCC-aktien (B-aktien) har gett en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) på +61% sedan dess, medan Skanska-aktien som nämnt ligger på +19% och börsen på +38% under samma period.
Helt nöjd var dock inte Wågström med NCC:s resultatrapport för q2/2013 som kom 16 aug 2013.
Så här skrev han där bla:
"Det jag är missnöjd med är resultatet i vår norska byggverksamhet
som även i detta kvartal belastas med projektnedskrivningar."
"En förnyad genomgång av projekt i Oslo-området medförde nedskrivningsbehov i ett antal projekt i segmentet övriga hus."
Även enl rapporten:
"Projektnedskrivningar om 150 MSEK i ett antal projekt i Norge medförde ett negativt resultat i den norska Constructionenheten."
"I NCC Construction Norway belastades resultatet av projektnedskrivningar om 150 MSEK i ett antal övriga husprojekt.
Största enskilda nedskrivning skedde i ett projekt som ingick i förvärvet av bolaget OKK.
Detta projekt skrevs ned i första kvartalet och färdigställdes under det andra kvartalet men konkurs hos en leverantör och tillkommande arbeten medförde ytterligare nedskrivningsbehov."
"(...) lägre resultat i NCC Construction Norway, vars resultat belastades med projektnedskrivningar om 199 MSEK samtidigt som en förändrad pensionsordning hade en positiv effekt på 65 MSEK."
http://www.ncc.se/Global/About_NCC/ir/rapporter/2013/NCC_Q2_2013.pdf
JM:s vd Johan Skoglund.
Bild från Flickr via JM:s hemsida: http://www.jm.se/om-jm/nyhetsrum1/
Han fick under 2012 ut en vd-ersättning på över 10 miljoner kr, dvs mer än NCC-vd:n Peter Wågström (som enl ovan fick ut 7 miljoner kr) trots att NCC:s börsvärde uppgår till 19 miljarder kr medan JM:s börsvärde är mindre och uppgår till 13-14 miljarder kr.
Och JM har drygt 2 000 pers anställda medan NCC har nästan 17 000 pers anställda.
Men Skoglund har lyckats få JM-aktien att ha en ännu bättre totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) sedan slutet av 2011:
1. JM-aktien +63%
2. NCC-aktien +61%
hela börsen +38%
3. Peab-aktien +21%
4. Skanska-aktien +19%
Peabs vd Jesper Göransson:
Han tillträdde plötsligt i mars 2013 i samband med vad som såg ut som att förre vd:n Jan Johansson fick sparken.
Bild från Peabs hemsida: http://www.peab.se/Om-Peab/Ledande-befattningshavare/Koncernledning/
Så här sa Peabs styrelseordförande Göran Grosskopf i ett pressmeddelande från Peab 25 mars 2013:
"I en allt tuffare tid för byggbranschen känner Jan Johansson att han inte är rätt person att leda verksamheten in i framtiden.
Vi har således fattat det här beslutet i samförstånd med Jan Johansson, som för övrigt gjort en storartad insats i många olika roller för Peab.
Jan kommer även fortsatt att vara engagerad för koncernen, bland annat i styrelser för intressebolag."
http://www.peab.se/Om-Peab/Press-och-media/Pressmeddelanden/Pressrelease1/?pid=756959
Grosskopf är ju känd för att ha konstruerat Ikea-grundaren Ingvar Kamprads skickliga bolagsupplägg för att minimera skattekostnaderna för Ikea.
Grosskopf har väl även hjälpt till med skattefrågor på Peab.
1) Enl artikel på Realtid.se från 12 dec 2008:
"Löparn till storms mot kryphål:
'Peab inblandat i skalbolags-härva'
Genom köpet av förlustbolaget Resistentia med ett visst upplägg, har Peab lyckats utnyttja Resistentias skattemässiga förlustavdrag fast man egentligen inte ska kunna göra det. Det anser Bo 'Löparn' Engwall medan Peab inte ser skäl för kritik."
2) Artikel från Realtid.se 18 dec 2012:
"Löparn kan kräva 1 miljon per aktie
Intriger mot minoritet i Peabs skatteaffär
Hot och mörkläggning gentemot småägare i Resistentia Pharmaceuticals är ingredienser i byggbolaget Peabs försök att utnyttja bolaget för skatteplanering."
3) Artikel från Realtid.se 22 dec 2012:
"Peab hotar Löparns fru med miljonkrav
Dramatik på bolagsstämma i Peab-bolag. Realtid.se var där."
4) Även Affärsvärlden skrev om saken 12 dec 2008:
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2589162.ece
Så här skrev den nytillträdda Peab-vd:n Jesper Göransson i Peabs q1/2013-resultatrapport (som kom 14 maj 2013):
"Jag tillträdde som VD och tillförordnad koncernchef i Peab i slutet av mars (2013) med ett tydligt uppdrag att öka tempot i arbetet mot ett lönsammare Peab.
Vi intensifierar nu arbetet med att förbättra lönsamheten inom affärsområde Bygg.
Med den sedan tidigare fastställda handlingplanen i botten ökar vi nu vårt fokus på kunden och på den lokala marknaden.
Genom att tydligt lyfta fram Peabs kärnvärden förstärker vi ledarskapet vilket är en grundförutsättning för långsiktigt ökad lönsamhet.
Därutöver är omkostnader och kapitalbindning högt upp på vår agenda."
http://www.peab.se/Global/PEAB/Rapporter/13_01_sv.pdf
Innan Jesper Göransson tillträdde som ny Peab-vd i mars 2013 framkom bla enl pressmeddelande från feb 2013 att Peab drabbades av gruvbolaget Northland Resources kris där Peab fått stora bygguppdrag.
Enl pressmeddelandet hade Northland Resources då leverantörsskulder till Peab på 160 miljoner kr (varav 70 miljoner kr i moderbolaget som ansökte om finansiell rekonstruktion): http://www.peab.se/Om-Peab/Press-och-media/Pressmeddelanden/Pressrelease1/?pid=741631
I maj 2013 framkom att Peab pumpar in nya pengar (165 miljoner kr) till Northland Resources genom köp av nya Northland Resources-obligationer: http://www.peab.se/Om-Peab/Press-och-media/Pressmeddelanden/Pressrelease1/?pid=777193
Som led i uppgörelsen omvandlades Northland Resources leverantörsskuld till Peab "till en räntebärande leverantörskredit med halvårsvis amortering från januari 2016 till slutförfall senast juli 2020".
Dessutom innebar upplägget att Peab kommer att fullfölja sina bygguppdrag från Northland Resources inkl det tioåriga åtagandet att ha hand om Northland Resources frakt av järnmalm till Narvik.
Enl Peab-vd:n Jesper Göransson i pressmeddelandet från maj 2013:
"Det är mycket glädjande att Northland nu fått en långsiktig finansieringslösning på plats.
Genom att investera i obligationen tillsammans med Norrskenet, Metso, och Folksam kommer vi att skapa ett bestämmande inflytande samt tillföra kompetens och därmed säkra en framtida optimal drift av bolaget.
För Peabs del är det mycket positivt att vi kan fullfölja våra ingångna avtal avseende entreprenader och transporttjänster."
Enl Peabs q2/2013-resultatrapport (som kom 20 aug 2013) blev det i slutändan drygt 140 miljoner kr som Peab har investerat i Northland Resources:
"Under perioden har Northland Resources slutfört sin omfinansiering.
Peab deltar i ett konsortium tillsammans med Metso, Norrskenet och
Folksam som vardera har investerat 22 miljoner USD.
Genom detta agerande har vi säkerställt våra utestående fordringar samt får fullfölja våra entreprenad- och transportavtal."
http://www.peab.se/Global/PEAB/Rapporter/13_02_sv.pdf
Sammanfattning
Precis som i ett tidigare blogginlägg från 24 mars 2013 blir slutsatsen här "sälj" för alla fyra byggbolags-aktier (Skanska, NCC, JM och Peab) av principiella skäl pga de stora risker som dessa aktier innebär.
Dessa risker märktes bla av under den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet och under den globala finanskrisen 2008/2009 då bla börskurserna för byggbolag föll kraftigt.
Just nu är stämningen god på börsen med låga räntor och hygglig konjunktur, vilket även gynnar byggbolags-aktierna som stigit kraftigt på sistone.
Aktieanalytikerna räknar med goda resultatförbättringar för byggbolagen under de kommande åren, och aktierna verkar redan billiga idag i förhållande till bolagens aktieutdelningar.
Men för Peab och NCC är skuldsättningen hög vilket innebär att de är särskilt utsatta för om konjunkturen skulle försämras.
Måste man köpa någon eller några av de fyra byggbolagsaktierna faller därför här valet på JM och Skanska, men som sagt blir den officiella rekommendationen "sälj" för alla fyra aktier.
Nuvarande börskurser:
• Skanska 123,90 kr (B-aktien)
• NCC 174,50 kr (B-aktien)
• JM 169 kr (finns bara ett aktieslag)
• Peab 37,70 kr (B-aktien)
Det är aktiernas slutkurser fre 16 aug 2013.
Vid de börskurserna handlas aktierna till följande p/e-tal räknat på genererat resultat per aktie för fyra senast rapporterade kvartal:
• NCC drygt 10
• Skanska knappt 14
• JM drygt 14
• Peab 15-16
(Beräknat utifrån resultat per aktie för perioden juli 2012-juni 2013, utom för Peab som kommer med sin q2/2013-resultatrapport först tis 20 aug 2013. För Peab har därför använts resultatet per aktie för apr 2012-mars 2013.)
//Tillägg 20 aug 2013
Peab kom med sin q2/2013-resultatrapport 20 aug 2013 som visade på förlust för Peab under q2/2013.
I och med den rapporten blev Peabs resultat per aktie låga 0,71 kr för senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013) vilket ger aktien ett p/e-tal på höga 53 vid Peab-aktiens nuvarande börskurs 37,30 kr som slutkurs tis 20 aug 2013.
Peabs resultat per aktie på 0,71 kr för senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013) var -72% från ett resultat per aktie på 2,56 kr under föregående 12-månadersperiod (dvs juli 2011-juni 2012).
//
Aktiernas p/e-tal utifrån aktieanalytikernas snittprognoser för bolagens resultat per aktie år 2015:
• Peab 8
• NCC 9-10
• JM 10-11
• Skanska 12-13
För att snittprognosen för Peabs resultat per aktie år 2015 ska nås krävs att Peabs intäkter håller sig uppe kring 47 miljarder kr och att bolagets rörelsemarginal stiger från drygt 2% 2012 till drygt 4% 2015.
Helt omöjligt är det väl inte eftersom Peab tex hade en rörelsemarginal på 4-5% år 2009.
Oroande dock att Peabs orderingång har haft en skral utveckling på sistone.
Mer info om den utvecklingen kommer väl i Peabs q2/2013-resultatrapport nu på tis 20 aug 2013.
(Tillägg 20 aug 2013: I q2/2013 såg Peabs orderingång lite bättre ut enl nedan med en ökning på 28% jämfört med q2/2012.)
Nedjusterade Peab-prognoser
Även i det tidigare blogginlägget från 24 mars 2013 hade Peab-aktien klart lägst p/e-tal utifrån analytikernas förväntade resultat per aktie för 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/swedbank/salj-banker-fastighetsbolag-byggbolag
Men sedan dess har analytikerna nedjusterat sina prognoser för Peabs resultat per aktie för 2013-2015 medan analytikerna istället uppjusterat prognoserna för de övriga byggbolagens resultat per aktie under samma period (särskilt för NCC).
Analytikernas prognosförändringar för respektive byggbolags resultat per aktie 2013-2015 från 24 mars 2013 till 18 aug 2013:
NCC:
2013: +9%
2014: +4%
2015: +5%
Skanska:
2013: +6%
2014: +3%
2015: +2%
JM:
2013: +2%
2014: +4%
2015: +2%
Peab:
2013: -5%
2014: -4%
2015: -2%
Dvs analytikerna verkar tycka att Peab hittills utvecklats sämst jämfört med vad analytikerna räknade med i mars 2013, medan däremot NCC utvecklats bäst.
Tilläggas kan att framför allt Skanska och JM men även NCC har stora sidotillgångar i form av egna byggprojekt inkl mark och byggrätter osv.
JM ägde 28 200 "disponibla bostadsbyggrätter" per slutet av juni 2013, varav bara 65% bokförts som tillgång i balansräkningen.
Peab har i och för sig köpt in sig i finska byggbolaget Lemminkäinen med en ägarandel på 10-11%, men Lemminkäinen är bara värt motsvarande 2-3 miljarder kr på Helsingforsbörsen så den ägarandelen är bara värt 200-300 miljoner kr jämfört med Peabs totala börsvärde kring 11 miljarder kr på Stockholmsbörsen.
Skanskas egna byggprojekt (bostadsprojekt, övriga fastighetsprojekt, samt infrastrukturprojekt) kan värderas till över 30 miljarder kr (enl Skanskas egna uppgifter i bolagets q2/2013-resultatrapport), att jämföra med Skanskas totala börsvärde på drygt 50 miljarder kr.
Skanskas själva byggrörelse kan förenklat värderas till 25-30 miljarder kr med följande antaganden:
• intäkter på 120-130 miljarder kr per år
• en rörelsemarginal på 3%
• en skattesats på 25%
• ett p/e-tal på 10
Med avdrag för en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på 4-5 miljarder kr hamnar då värderingen av Skanska ganska nära bolagets börsvärde på 52 miljarder kr, dvs i form av följande värden (förenklat):
byggrörelse 25-30 miljarder kr
plus
egna byggprojekt 31 miljarder kr
minus
nettoskuld 4-5 miljarder kr
- - -
= summa 51-57 miljarder kr
Bolagens skuldsättning:
• JM: en nettokassa på 2% av börsvärdet
• Skanska: en nettoskuld på 8-9% av börsvärdet
• NCC: en nettoskuld på 51% av börsvärdet
• Peab: en nettoskuld på 59% av börsvärdet
Dvs det innebär höga risknivåer för NCC- och Peab-aktien om byggkonjunkturen och dessa bolags ekonomiska utveckling skulle försämras.
//Tillägg 20 aug 2013
Peabs nettoskuld uppgick till 61% av börsvärdet med den nettoskuld bolaget hade per slutet av juni 2013 (enl bolagets q2/2013-resultatrapport som kom idag 20 aug 2013) och bolagets börsvärde med aktiens slutkurs 20 aug 2013.
//
Bolagens orderingång de senaste kvartalen:
Skanska:
q3/2012: 26,5 miljarder kr (-22%)
q4/2012: 32,0 miljarder kr (-22%)
q1/2013: 24,3 miljarder kr (-3%)
q2/2013: 36,0 miljarder kr (-1%)
NCC:
q3/2012: 13 miljarder kr (+5%)
q4/2012: 15 miljarder kr (+3%)
q1/2013: 12 miljarder kr (0%)
q2/2013: 18 miljarder kr (+15%)
Peab:
q2/2012: 8 miljarder kr (-30%)
q3/2012: 9 miljarder kr (-5%)
q4/2012: 8 miljarder kr (+23%)
q1/2013: 9 miljarder kr (-33%)
//Tillägg 20 aug 2013
Peab kom med sin q2/2013-resultatrapport idag 20 aug 2013 och enl den var bolagets orderingång under q2/2013 enl följande:
q2/2013: 10 miljarder kr (+28%)
//
Orderingångssiffrorna ovan avser för Skanskas del bara byggrörelsen och ej de egna byggprojekten. För senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013) svarade Skanskas byggrörelse för 94% av Skanskas totala intäkter.
För Skanska och NCC avser orderingången som synes juli 2012-juni 2013 medan den för Peab avser apr 2012-mars 2013 eftersom Peab rapporterar sitt q2/2013 först 20 aug 2013. (Tillägg 20 aug 2013: Peabs orderingång uppdaterad enl ovan.)
NCC kan alltså sägas ha haft bäst utveckling av orderingången, följt av Skanska och Peab som båda har haft haltande orderingångsutveckling.
JM anger inte orderingång på samma sätt som de övriga bolagen.
JM anger dock tex siffran antal produktionsstartade bostäder de senast rapporterade rullande 12 mån:
• Den siffran bottnade i drygt 1 000 st i årstakt under q2/2009.
• Därefter skedden kraftig ökning till en topp på nästan 4 000 st i årstakt under q3/2011.
• Därefter har nivån planat ut på drygt 3 000 st i årstakt under de senaste kvartalen.
Siffran ger en indikation om utvecklingen för JM:s kommande intäkter i årstakt eftersom JM väl i princip bara produktionsstartar bostäder som har sålts i förväg.
Book-to-bill ratio per bolag (dvs orderingång delat med intäkter)
Skanska:
q3/2012: 80%
q4/2012: 94%
q1/2013: 91%
q2/2013: 112%
NCC:
q3/2012: 96%
q4/2012: 81%
q1/2013: 116%
q2/2013: 131%
Peab:
q2/2012: 67%
q3/2012: 85%
q4/2012: 62%
q1/2013: 96%
Dvs bäst utveckling för NCC de senaste kvartalen.
//Tillägg 20 aug 2013
Peabs book-to-bill ratio enl Peabs q2/2013-resultatrapport som kom idag 20 aug 2013:
q2/2013: 96%
Dvs fortsatt under 100% trots att orderingången under q2/2013 enl ovan var +28% jämfört med q2/2012.
(Ev är en förklaring till bla Peabs låga book-to-bill ratio att den orderingång bolaget uppger bara omfattar bygg- och anläggningsverksamheterna medan intäkterna även omfattar övrig verksamhet.)
//
Tidigare blogginlägg
Tidigare blogginlägg från 24 mars 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/swedbank/salj-banker-fastighetsbolag-byggbolag
Där fick alla fyra (Skanska, NCC, Peab och JM) rekommendation "sälj" av principiella skäl med tanke på bla de höga risker som finns i byggbolags-aktier pga konjunkturkänslighet etc.
Det visade sig tex i samband med den allmänna finans- och fastighetskrisen i Sverige i början av 1990-talet då byggmarknaden och byggbolags-aktierna kollapsade.
Även under den globala finanskrisen 2008/2009 var dessa aktier kraftigt ner.
Visst kan man säga att båda dessa kriser berodde på unika omständigheter som inte råder nu längre, men att de inträffade visade i alla fall att det kan hända och därmed är det inte uteslutet att det händer igen.
Läget nu är väl att ränteläget är rekordlågt tack vare medveten stimulanspolitik men ändå är konjunkturen inte särskilt stark.
Hur ska det då gå när ränteläget blir högre så småningom?
Byggbranschen och byggprojekt är ju mycket ränteberoende, dvs:
• Ju lägre ränta desto fler byggprojekt brukar sättas igång (eftersom byggprojekten normalt sett är lånefinanserade i hög utsträckning).
• Ju högre ränta desto färre byggprojekt brukar sättas igång.
Men trots dagens låga ränteläge är det inte bättre drag i byggbranschen än vad det är idag.
Och Riksbanken för sin del räknar med att styrräntan (som nu ligger på 1%) kommer att börja stiga från år 2014 någon gång och därefter nå 2-3% mot slutet av 2016 (dvs om drygt tre år).
Dessutom har byggbolags-aktierna hängt med i den allmänna börsuppgången vilket successivt lett till allt högre nivåer för dessa aktier, vilket i sin tur kräver allt bättre intäkts- och resultatutveckling under de kommande åren - vilket inte alls är säkert att det kommer att uppnås.
De stigande kursnivåerna innebär alltså att fallhöjden blivit desto större i dessa aktier.
Vissa delar av byggmarknaden är väl starkare, tex bostadsprojekt i Stockholmsområdet som väl är JM:s huvudinriktning.
Men även där undrar man om det är en bubbla som kommer att spricka så småningom (precis som i början av 1990-talet).
Det pratas ju om den kraftiga inflyttningen av nytt folk till Stockholm vilket leder till stor bostadsbrist (och trafikstockningar, trängsel i kollektivtrafiken mm), och att det leder till stigande bostadspriser.
Allra hetast är väl bostadsrätter i Stockholms innerstad men det leder även i förlängningen till att skruttvillor i mindre attraktiva Stockholms-förorter kan kosta flera miljoner kr per st.
Folk tänker väl att bara de har råd att betala räntan på bolånet bryr de sig inte om hur många miljoner kr de lånar.
Om det i värsta fall blir både högre räntor och sämre konjunktur (inkl högre arbetslöshet) är ju det ingen gynnsam kombination för bostadsmarknaden.
Fastighetsmarknaden och aktier i fastighetsbolag är väl delvis ganska heta, vilket i förlängningen borde leda till mer byggprojekt.
Men det är väl mer än "finansiell bubbla" med investerare som väljer fastigheter och fastighetsaktier som komplement när räntan på statsobligationer är så låg.
Och tex Skanska har ju numera (efter tidigare företagsköp etc) en stor del av sin verksamhet i USA, så de är ju inte lika Sverige-beroende längre.
När det ovannämnda tidigare blogginlägget skrevs 24 mars 2013 låg de fyra byggbolags-aktierna på följande nivåer:
• Skanska 117,70 kr (B-aktien)
• NCC 162,10 kr (B-aktien)
• Peab 37,31 kr (B-aktien)
• JM 151 kr (finns bara ett aktieslag)
Det var aktiernas slutkurser fre 22 mars 2013.
Dessutom:
Separat tidigare blogginlägg om NCC från 23 apr 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ncc/salj-ncc-aktien
Då låg NCC:s B-aktie i 147,70 kr (slutkurs 23 apr 2013).
Även där fick den aktien då rekommendationen "sälj".
Och separat tidigare blogginlägg om Skanska från 2 feb 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/skanska/salj-skanska
Då låg Skanskas B-aktie i 124,90 kr och fick rekommendationen "sälj".
Och nu ligger aktierna enl följande:
• Skanska 123,90 kr
• NCC 174,50 kr (B-aktien)
• Peab 37,70 kr (B-aktien)
• JM 169 kr
Det var aktiernas slutkurser nu fre 16 aug 2013 (dvs ca fem månader efter det förstnämnda tidigare blogginlägget och ca fyra månader efter det senaste NCC-inlägget).
Sedan blogginlägget från 23 mars 2013 har dock bolagen betalat ut aktieutdelningar (som avskiljts från börskurserna):
• Skanska 6,00 kr
• NCC 10,00 kr
• Peab 1,60 kr
• JM 6,75 kr
Skanska, NCC och JM håller dessutom på med extra kapitalöverföring till aktieägarna genom aktieåterköp.
Det anses dock här bakas in i börskursen så att man ej behöver justera särskilt för det.
Peab för sin del kommer istället ev be aktieinvesterare om kapitaltillskott genom att sälja ut nya Peab-aktier via nyemission.
Enl pressmeddelande (från 14 maj 2013) om de beslut som fattades på Peabs bolagsstämma (som hölls samma dag) bla:
"Stämman bemyndigade styrelsen att vid ett eller flera tillfällen, under tiden fram till nästa årsstämma besluta om nyemission av B-aktier motsvarande sammanlagt högst 10 procent av det registrerade aktiekapitalet vid tidpunkten för bemyndigandet, med eller utan företrädesrätt för nuvarande aktieägare."
http://www.peab.se/Om-Peab/Press-och-media/Pressmeddelanden/Pressrelease1/?pid=772689
Dock fattade Peab-stämman därutöver också beslut om att tillåta Peab att återköpa egna aktier.
Ovannämnda börskurser och aktieutdelningar innebär att de fyra aktierna har gett följande totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) sedan det första blogginlägget 24 mars 2013 tom fre 16 aug 2013:
1. JM +16%
2. NCC +14% (B-aktien)
3. Skanska +10%
4. Peab +5% (B-aktien)
Börsen som helhet har samtidigt stigit med 8-9% (inkl aktieutdelningar), så alla aktier utom Peab har gått bättre än börsen under perioden.
Sedan det separata tidigare bloginlägget om NCC (från 23 apr 2013) är NCC-aktiens totalavkastning hela +25% medan börsen samtidigt var drygt +9% (inkl aktieutdelningar).
Och sedan det separata tidigare blogginlägget om Skanska (från 2 feb 2012) är Skanska-aktiens totalavkastning +9% på ca 1,5 år samtidigt som börsen som helhet är +27% (inkl aktieutdelningar).
Och det är trots att Skanska utbetalat två aktieutdelningar sedan det blogginlägget; en aktieutdelning på 6 kr våren 2012 och en aktieutdelning på 6 kr våren 2013.
Dvs sammantaget:
• Att ge säljrekommendation på Skanska-aktien i feb 2012 har hittills varit rätt (eftersom aktien sedan dess gått sämre än börsen som helhet).
• Att ge säljrekommendation för aktierna i Skanska, NCC, Peab och JM i mars 2013 har hittills varit fel för Skanska, NCC och JM men rätt för Peab.
• Att ge säljrekommendation för NCC-aktien i apr 2013 har hittills varit fel.
Tilläggas kan då att rekommendationerna i denna blogg avser utvecklingen på lång sikt (flera år).
Dessutom är det alltid svårt att förutspå exakt när en uppgångsfas toppar. Den kan hålla på länge om inga stora oförutsedda störningar inträffar.
Huvudpoängen här är att byggbolags-aktierna kan innebära stora risker och leda till stora kursfall om det blir sämre tider.
Mer om respektive bolag
Historik, ägarbild
Skanska
Dagens Skanska hette ju från början Skånska Cementgjuteriet.
Var tidigare det dominerande byggbolaget i Sverige och ingick väl ägarmässigt ett tag i den så kallade "Volvo/Skanska-sfären".
Har sedan dess blivit mycket större utomlands (framför allt USA) genom bla företagsköp.
Ingår ägarmässigt numera i "Handelsbanks-sfären" med investmentbolaget Industrivärden som storägare.
Även affärsmannen och byggmästarsonen Fredrik Lundberg (från Norrköping) har de senaste åren blivit storägare i Skanska, både direkt och via Industrivärden.
NCC
Fredrik Lundbergs pappa Lars-Erik byggde ju upp ett stort bygg- och fastighetsbolag med Norrköping som bas (L E Lundberg efter pappans namn Lars-Erik Lundberg).
Det gick senare ihop med andra till det större byggbolaget Siab (Svenska Industribyggen AB): http://sv.wikipedia.org/wiki/Siab
Och Siab såldes under 1997 in till nuvarande NCC varvid Lundberg fick betalt i form av NCC-aktier och blev därmed storägare i NCC.
Men på senare år sålde han ut sina NCC-aktier och köpte istället Skanska-aktier och blev storägare där.
NCC för sin del bildades år 1988 genom samgående av byggbolagen:
• JCC (Johnson Construction Company)
• ABV (Allmänna Väg och Betong)
Härav var väl JCC inriktat på husbyggen och ABV inriktat på att bygga vägar och broar etc.
Familjen Johnson med Antonia Axelson Johnson i spetsen ägde ju JCC och blev därmed storägare i NCC.
Men i och med 1990-talskrisen höll NCC på att gå under.
Med nöd och näppe klarade sig bolaget vilket väl bla var tack vare goda insatser från Johnsons högra hand, direktören Bernt Magnusson.
Han lyckades få ordning på skutan inkl familjen Johnsons övriga bolag så att Antonia Axelson Johnson nu räknas till världens 118:e rikaste person med en förmögenhet på nästan 60 miljarder kr per mars 2013: http://www.forbes.com/profile/antonia-johnson/
Enl Veckans Affärer var hon Sveriges tredje rikaste person per slutet av 2012 med en förmögenhet på nästan 50 miljarder kr: http://www.va.se/sveriges-119-miljardarer
NCC är i dagsläget värt 19 miljarder kr på börsen varav Johnsons bolag Nordstjernan AB har en ägarandel på 23%.
Ägarandelen är alltså värd drygt 4 miljarder kr för Johnson.
Medan NCC är värt 19 miljarder kr på börsen (vid nuvarande börskurs 174,50 kr som slutkurs 16 aug 2013) är Skanska värt 52 miljarder kr (vid nuvarande börskurs 123,90 kr vid samma tidpunkt.
Det betyder att Skanska är värt nästan tre gånger så mycket som NCC på börsen.
Och i Skanska har investmentbolaget Industrivärden en ägarandel på 7% medan Lundberg (via sitt kontrollerade investmentbolag Lundbergföretagen) har en ägarandel på 4%.
Tack vare röststarka A-aktier har dock Industrivärden en röstandel på 24% medan Lundberg har en röstandel på 12%.
De är därmed röstmässigt de enda stora aktieägarna i Skanska och har därigenom kontrollen över Skanska.
Fredrik Lundberg (nu 62 år) är enl amerikanska tidningen Forbes världens 423:e rikaste person med en förmögenhet på över 20 miljarder kr per mars 2013: http://www.forbes.com/profile/fredrik-lundberg/
Enl Veckans Affärer var han Sveriges 11:e rikaste person med en förmögenhet på 16 miljarder kr per slutet av 2012: http://www.va.se/sveriges-119-miljardarer
Peab
Vilken otrolig framgångssaga Peab har varit!
Bolaget grundades i slutet av 1950-talet av Skåne-bröderna Mats och Erik Paulsson någonstans ute på den skånska landsbygden.
Deras första inriktning var väl att frakta bort gödsel åt bönderna i trakten, vilket sedan växte i omfattning och snart även inbegrep bygguppdrag etc.
Med hjälp av en del företagsköp på vägen (BPA Bygg, Hallström & Nisses) säger sig väl Peab nu vara största byggbolaget i Sverige.
Vem hade kunnat tro det?
Erik Paulsson fyller 71 år och Mats Paulsson fyller 69 år under 2013, så 1959 när de startade Peab var de bara 17 och 15 år gamla.
Och idag är Peab värt 11 miljarder kr på börsen (vid börskurs 37,70 kr som slutkurs fre 16 aug 2013) och har 13 000-14 000 pers anställda.
Antal anställda:
1. Skanska 55 000-56 000 pers
2. NCC 16 000-17 000 pers
3. Peab 13 000-14 000 pers
4. JM drygt 2 000 pers
//Tillägg 20 aug 2013
Peab hade drygt 14 000 pers anställda enl bolagets q2/2013-resultatrapport som kom idag 20 aug 2013.
//
Börsvärden:
1. Skanska 52 miljarder kr
2. NCC 19 miljarder kr
3. JM 13-14 miljarder kr
4. Peab 11 miljarder kr
Videoklipp där Erik Paulsson intervjuas sommaren 2009: http://www.youtube.com/watch?v=h_V7EfLrzV0
Det ger väl en god indikation på brödernas positiva entreprenörsanda.
Han berättar där bla om att bröderna i början av sin bana åtog sig uppdraget att bygga en tennisbana för 5 000 kr i hembyn.
Det var ingen som trodde på att det skulle gå, men bröderna lyckades (och gjorde till och med en liten vinst på det projektet) och har därifrån expanderat kraftigt.
Nu är det väl mer Mats Paulsson som har hand om Peab medan Erik Paulsson mer håller på med färdiga fastigheter via bla sina holdingbolag Backahill och Brinova.
• Tex är Erik Paulsson styrelseordförande i fastighetsbolaget Wihlborgs värt 8 miljarder kr på börsen.
Brinova är klart största aktieägare i Wihlborgs med en ägarandel på 10%.
• Han är även styrelseordförande i fastighetsbolaget Fabege värt 12 miljarder kr på börsen.
Brinova är klart största aktieägare i Fabege med en ägarandel på 15%.
Mats Paulsson är vice styrelseordförande i Peab medan familjesönerna Svante Paulsson (son till Erik) och Fredrik Paulsson (son till Mats) också är styrelseledamöter i Peab.
Erik Paulsson sitter dock inte ens i Peabs styrelse längre.
Men totalt äger familjen Paulsson knappt 30% av Peab (som alltså totalt är värt ca 11 miljarder kr på börsen), och tack vare röststarka A-aktier äger de en röstandel på 65%.
Familjen har därför stark kontroll över Peab.
Under 2011 kom även Ikea-grundaren Ingvar Kamprad in som storägare i Peab som led i att Peab fick i uppdrag att bygga ett antal Ikea-varuhus.
Kamprad äger nu 3% av Peab.
Mats Paulssons son Fredrik Paulsson sitter även i styrelsen för flera Ikea-bolag: http://www.peab.se/Om-Peab/Styrelse/
Bla brukade Lars-Åke Bokenberger (när han var aktieanalytiker på dåvarande aktiemäklarfirman Alfred Berg) avråda från köp av aktier i Paulsson-brödernas sfär pga de till synes skumma internaffärer som varit vanliga mellan sfärens bolag med oklar informationsgivning.
Nu är Bokenberger chef för pensionsbolaget AMF:s aktieförvaltning i Sverige.
• Bla dyker AMF upp som en av de största aktieägarna i JM (ägarandel 8,5%): http://www.jm.se/om-jm/investerare/agarbild/
• Och även i Skanska (ägarandel 2,5%): http://www.group.skanska.com/sv/Investerare/Aktieagarinformation/Aktieagarstruktur/
• I NCC har AMF en ägarandel på 0,7%: http://www.ncc.se/sv/OM-NCC/Investor-relations/NCC-aktien/Agarstruktur/
• I Peab syns dock inte AMF till bland de största aktieägarna: http://www.peab.se/Om-Peab/Finansiell-information/Peabaktien/Agarforteckning/
• Inte heller i "Paulsson-sfärens" stora fastighetsbolag Fabege och Wihlborgs:
http://www.fabege.se/sv/Finansiell-information/Aktien/Storsta-agare/
http://www.wihlborgs.se/Investor-relations/Aktieinformation/Aktien/
Internaffärerna kunde vara att fastighetsbestånd såldes hit och dit mellan bolagen eller att Peab fick bygguppdrag där Paulsson-kontrollerade fastighetsbolag var uppdragsgivare.
Frågan var om internaffärerna alltid var till tex Peab-aktieägarnas bästa.
Men det går inte att komma ifrån att Peab fram tills idag vuxit sig så pass stort som bolaget har gjort (trots internaffärerna).
En annan kontrovers uppstod kring idrottsarenan Friends arena utanför Stockholm som Peab var med och byggde för nästan 3 miljarder kr.
Där har det bla framkommit kritik mot att gräset på fotbollsplanen är dåligt, sprickor i betongen och att ev även byta ut ventilationssystemet: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/aik/article17310007.ab
Kanske värre är att det uppstod en rättsprocess om påstådda mutor kring bygget av arenan.
Bla framkom att kommundirektören Sune Reinhold fått höga ersättningar för konsultarbete i samband med arenabygget.
Frågan är om det underlättade för Reinhold och kommunen att godkänna bygget och att Peab fick uppdraget att bygga arenan.
Paulsson-bröderna närstående fastighetsbolaget Fabege är även inblandat som delägare i arenan och fastighetsområdet däromkring.
I maj 2012 kom besked om att Reinhold fälldes för mutbrott av Solna tingsrätt: http://www.svd.se/naringsliv/dom-i-mutatalet-om-nationalarenan_7191187.svd
Enl domen friades dock alla andra, inkl Erik Paulsson och Peabs fd vice vd Anders Elfner.
Så här kommenterade Erik Paulsson den friande domen enl Svenska Dagbladet i maj 2012:
"Rättvisan har segrat och i det här fallet fanns det ingen grund för åtalet. Det har ju också domarna nu sagt.
Att kommunens anställda sedan hade glömt att redovisa det här - att det fallit mellan stolarna - det måste man acceptera; att folk kan göra misstag.
Han (dvs Sune Reinhold) ville väl men han kanske gjorde ett misstag och det har han fått sin dom för."
"Läser man domen så ser man ju att den är väldigt tunn. Han (Sune Reinhold) har fått hundratusen i dagsböter, det är ju ingenting och det tyder ju på att man har sett mjukt på det här.
Han har tappat det mellan stolarna. Mer vill jag inte kommentera det."
I juni 2012 kom besked om att Reinhold överklagade domen till Svea hovrätt: http://www.byggvarlden.se/nyheter/sune-reinhold-overklagar-mutdom
Dock gick Reinhold bort nu i juli 2013.
Domen i Solna Tingsrätt ledde till att bla Peab-aktien steg när domen kom i maj 2012.
Fällande dom för Erik Paulsson och Anders Elfner hade kunnat innebära begränsningar för Peabs deltagande vid offentliga upphandlingar av bygguppdrag, vilket utgör en stor del av Peabs verksamhet.
Enl Svenska Dagbladet-artikeln ovan från maj 2012:
"Både Fabege och Peab har byggt en stor del av sin verksamhet på uppdrag från staten och kommunerna och om en företrädare för ett bolag fälls för bestickning innebär det nämligen i praktiken att bolaget utesluts från offentliga upphandlingar."
http://www.svd.se/naringsliv/dom-i-mutatalet-om-nationalarenan_7191187.svd
Men problemen är ev helt inte ur världen:
"Trots den friande domen har det faktum att Solna kommun kringgått lagen om offentlig upphandling genom en speciell kontraktsstruktur med Peab mött kritik för att den sätter lagen ur spel.
Kontraktsstrukturen är inte unik för Solna, utan ett tillvägagångssätt som Peab sägs använda ofta.
Även Peabs bygge av Stockholmsarenan har varit föremål för kontroverser och ilska bland Hammarbys och Djurgårdens fotbollssupportrar."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Peab
Bla artikel i Svenska Dagbladet från mars 2011:
"Peabs fulknep slår ut konkurrensen
Paulsson-brödernas byggbolag Peab har i flera fall lyckats med att stänga ute konkurrenter, kringgå lagen om offentlig upphandling och undvika offentliga handlingar."
JM
Bröderna Einar och John Mattsson växte upp i Roslagens skärgård några mil utanför Stockholm.
John (som senare bytte efternamn till Mattson) var född år 1915 och blev sjöman redan som 15-åring.
Han trivdes dock inte riktigt med det utan jobbade istället en tid hos Skanska (dåvarande Skånska Cementgjuteriet).
John var driftig och tog examen som byggnadsingenjör år 1941 som 26-åring mitt under andra världskriget.
År 1945 (när John var 30 år) bildade bröderna ett byggbolag som sedan övertogs helt av John.
Bolaget blev successivt ett av de största inom bygg- och fastighetsbranschen i Sverige.
Särskilt gynnades bolaget av den stora statliga satsningen på att bygga nya bostäder ("miljonprogrammet") under bla 1960-talet.
Bland JM:s paradprojekt under 1950- och 1960-talen fanns bla två av Hötorgs-skraporna i Stockholm (nr 3 och nr 4) samt Wenner-Gren center i Stockholm (Sveriges första skyskrapa?).
JM har bla även byggt bostadsområdet Larsberg på Lidingö utanför Stockholm.
JM:s byggverksamhet (dagens börsbolag) fick nya ägare redan på 1960-talet i form av Industrivärden.
John Mattson fick betalt i form av Industrivärden-aktier, och blev därmed största privata aktieägare i Industrivärden.
Sedan börsintroducerades byggboalget i början av 1980-talet.
John Mattson kvarstod som byggbolagets styrelseordförande tom år 1979 och gick bort år 1995.
1987 blev Skanska storägare i JM efter att ha köpt en ägarandel i bolaget från investmentbolaget Industrivärden (som enl ovan alltså nu är storägare i Skanska).
År 2000 sålde dock Skanska ut sin ägarandel i JM.
http://www.jm.se/om-jm/kort-om-jm/historik/
http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Mattson_Fastighet
http://blog.zaramis.se/2009/07/13/john-mattson-byggmastare-som-blev-rik-under-miljonprogrammet/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hötorgsskraporna
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wenner-Gren_Center
Börsvärden, skuldsättning, intjäning etc
Bolagens börsvärden i dagsläget:
1. Skanska 52 miljarder kr (vid börskurs 123,90 kr för B-aktien)
2. NCC 19 miljarder kr (vid börskurs 174,50 kr för B-aktien)
3. JM 13 miljarder kr (vid börskurs 169 kr)
4. Peab 11 miljarder kr (vid börskurs 37,70 kr för B-aktien)
Börskurserna är slutkurser per fre 16 aug 2013.
Börskursernas utveckling de senaste 12 mån (tom fre 16 aug 2013):
1. NCC +49% (B-aktien)
2. JM +43%
3. Peab +25,3% (B-aktien)
4. Skanska +24,7% (B-aktien)
Källa: Bloomberg.com
Är inte dessa kraftiga kursökningar det senaste året ett skäl till att befara kommande kursnedgång?
Aktierna verkar ändå inte särskilt dyra om man ser på deras direktavkastning (aktieutdelning delat med börskursen), här beräknad som senast utbetalade aktieutdelning delat med nuvarande börskurs:
1. NCC 5,7%
2. Skanska 4,8%
3. Peab 4,2%
4. JM 4,0%
Detta kan ju betraktas som en god "årsränta" för aktieägarna av att äga respektive aktie ovan.
Det är ju en årsränta som är klart högre än man får på vanligt bankkonto.
Men här i bloggen är uppfattningen att det är farligt att köpa en aktie för att den ger hög direktavkastning.
En hög aktieutdelning är i sig irrelevant för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej, eftersom aktieutdelning bara är som att göra ett uttag från sitt bankkonto.
Tex har man 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr så blir man inte rikare för det, utan har ändå bara 1 000 kr (fast i form av 900 kr på banken och 100 kr i plånboken).
När ett börsbolag utbetalar aktieutdelning till aktieägarna, skiljs aktieutdelningen av från börskursen så att börskursen faller med lika mycket som aktieutdelningen den dagen när aktieutdelningen skiljs av (allt annat lika).
Det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej är istället hur mycket pengar bolaget tjänar i sin rörelse (dvs förenklat uttryckt; bolagets resultat per aktie per år).
Det är bara genom att tjäna ett högre resultat per aktie som man som aktieägare blir rikare.
Sedan kan det i sin tur leda till höjd aktieutdelning, men då är det bara en andrahandseffekt av högre resultat per aktie.
Och kan det dessutom vara så att om det plötsligt skulle bli sämre konjunktur och sämre tider i byggbranschen, så kommer byggbolagens resultat per aktie snabbt att falla, vilket då lär leda till sänkta aktieutdelningar och dessutom sänkta börskurser.
Att bara köpa aktier utifrån direktavkastningen (beräknat med senast utbetalade aktieutdelning) kan alltså vara vanskligt.
Huvudfrågan är alltså istället vilka resultat per aktie bolagen kan väntas tjäna de kommande åren, och hur kraftigt resultatfallet kan bli om det skulle komma sämre tider.
Resultat per aktie för byggbolag
Det knepiga med byggbolag är dessutom att de utöver det löpande resultat per aktie som byggverksamheten tjänar, kan ha sidotillgångar såsom mark och egna byggprojekt och ev även färdiga fastigheter.
Ju fler sådana sidotillgångar ett byggbolag har, desto högre p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) kan man ju då acceptera att värdera aktien till, eftersom bolaget då även har övriga tillgångar utöver själva den löpande byggrörelsen.
Störningar i resultatet per aktie kan förekomma om ett byggbolag tex något år säljer ett stort eget projekt och då redovisar stor reavinst från det, men det lär ju då inte kunna upprepas varje år utan blir mer av en engångspost det året.
En annan knepighet är att bolagen nuförtiden bla även anger resultatet enl de så kallade IFRS-bokföringsreglerna vilket inkluderar värdeförändringar på bolagets tillgångar etc vilket inte har med det löpande resultatet i kärnverksamheten i göra.
I möjligaste mån används därför här ej resultatet enl IFRS-reglerna.
Bolagens resultat per aktie mm under de senaste kvartalen:
Skanska
q3/2012: 2,43 kr (-24%)
q4/2012: 3,13 kr (+24%)
q1/2013: 0,82 kr (+204%)
q2/2013: 2,58 kr (+19%)
Dvs q1 är ju varje år det säsongsmässigt svagaste kvartalet i byggbranschen pga vintern då byggverksamhet ligger lågt.
Skanska har enl ovan haft en god resultatutveckling under de åtminstone tre senaste kvartalen.
Totalt ger detta Skanska ett resultat per aktie på 8,96 kr för senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2013).
Och med börskursen i 123,90 kr ger det ett p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) på ca 14.
Under de senast rapporterade 12 mån hade Skanska totala intäkter på 134 miljarder kr varav 126 miljarder kr (94%) avser byggrörelsen.
Övriga 6% (8 miljarder kr) avser egna byggprojekt samt interna koncernelimineringar etc.
Koncernelimineringar avser väl bla när Skanskas egna byggprojekt anlitar den egna byggrörelsen för bygguppdrag.
Orderingången för byggrörelsen har sett ut enl följande under de senaste kvartalen:
q3/2012: 26,5 miljarder kr (-22%)
q4/2012: 32,0 miljarder kr (-22%)
q1/2013: 24,3 miljarder kr (-3%)
q2/2013: 36,0 miljarder kr (-1%)
Dvs det är ju inte en särskilt god utveckling.
Orderingång kommer ju före intäkter (som avser fakturerade färdiglevererade ordrar) och därmed resultat.
Positivt i alla fall att orderingångsminskningen har dämpats allt mer kvartal efter kvartal.
Orderingången ligger enl följande i förhållande till byggrörelsens intäkter (dvs "book-to-bill ratio" i Skanskas byggrörelse):
q3/2012: 80%
q4/2012: 94%
q1/2013: 91%
q2/2013: 112%
Ett värde under 100% innebär ju att kvartalets orderingång är lägre än intäkterna vilket indikerar fallande intäkter framöver.
Positivt i alla fall att det blev en positiv book-to-bill ratio under det senaste kvartalet.
Skanskas totala intäkter och rörelsemarginal de senaste kvartalen:
Intäkter:
q3/2012: 33 miljarder kr (+4%)
q4/2012: 38 miljarder kr (+4%)
q1/2013: 28 miljarder kr (+7%)
q2/2013: 35 miljarder kr (+1%)
Rörelsemarginal:
q3/2012: 4% (5%)
q4/2012: 5% (4%)
q1/2013: 2% (1%)
q2/2013: 4% (4%)
Positivt med intäktsökningar och att rörelsemarginalen (åtminstone de senaste tre kvartalen) visar ökningar.
Men frågan är nu om den fallande orderingången nu kommer att visa sig i form av fallande intäkter de kommande kvartalen.
Skanska har en relativt låg skuldsättning med en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på 4-5 miljarder kr per slutet av juni 2013.
Det motsvarar 8-9% av Skanskas börsvärde på 52 miljarder kr.
Sidotillgångar
Vid sidan av byggrörelsen har Skanska stora tillgångar inom verksamheten för egna projekt.
Skanska anger de bokförda värdena på projekten (pågående och slutförda) per slutet av juni 2013 enl följande (enl resultatrapporten för q2/2013):
• bostadsprojekt: 11-12 miljarder kr
• övriga fastighetsprojekt: 14 miljarder kr (väntas öka till 17-18 miljarder kr när projekten är klara)
• infrastrukturprojekt (dvs vägar, broar etc): 5-6 miljarder kr
- - -
Summa 31 miljarder kr
http://www.group.skanska.com/Global/Investors/Reports/2013/Skanska-q2-2013-SV.pdf
Vill man lägga till detta belopp vid värderingen av Skanska-aktien, får man ju dock ej samtidigt räkna med hela Skanskas resultat per aktie enl ovan eftersom det då ju blir tårta på tårta (både de egna projektens värde och en p/e-talsvärdering av projekten utifrån projektens del av Skanskas totala resultat per aktie).
Dvs det är ett mycket stort belopp i relation till Skanskas totala börsvärde 52 miljarder kr.
Man kan då komma fram till att Skanskas byggrörelse med intäkter på 120-130 miljarder kr per år har en rörelsemarginal på 3%.
Efter 25% skatt ger det ett rörelseresultat på 2,5-3 miljarder kr.
Tar man det gånger ett p/e-tal på 10 ger det en värdering av byggrörelsen till 25-30 miljarder kr
Och till det kommer då de egna projekten (pågående och avslutade men osålda) värda drygt 30 miljarder kr.
Då hamnar man på ett motiverat värde på Skanska på 55-60 miljarder kr.
Minus nettoskulden på 4-5 miljarder kr.
Det blir alltså ganska nära Skanskas börsvärde på 52 miljarder kr.
Men ett frågetecken då är tex om Skanska verkligen kommer att få ut de bedömda värdena på över 30 miljarder kr för de egna projekten när de väl ska säljas.
För byggrörelsen anger Skanska även utvecklingen för de nio huvuddelar som byggrörelsen består av:
Sverige
Norge
Finland
Polen
Tjeckien
Storbritannien
USA (fastigheter)
USA (anläggningar, dvs vägar, broar etc)
Latinamerika
Hela byggrörelsens totala orderingång (dvs inkl ovannämnda nio delar) uppgick till 60 miljarder kr under första halvåret 2013 (-2% från första halvåret 2012).
Orderingången på 60 miljarder kr under perioden fördelade sig enl följande:
USA 35% (varav fastigheter 24% och anläggningar 12%)
Sverige 23%
Norge 14%
Polen 7,5%
Storbritannien 7,3%
Finland 6%
Latinamerika 5%
Tjeckien 2%
övrigt 0,5%
- - -
Summa 100%
Man kan även se det enl följande:
Norden 43% (varav Sverige 23%)
USA 35%
Östeuropa 9-10%
Storbr… [content has been truncated]