Sälj storbanks-aktierna

2014-01-20 04:02, Edited at: 2014-01-25 09:03

Man kan tro att aktierna i storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank inte är så högt värderade, men folk verkar glömma den höga risknivån i dessa aktier.

Snart dags för q4/2013-resultatrapporter från börsbolagen inkl storbankerna.

Datum när resultatrapporterna för q4/2013 offentliggörs per storbank:

Swedbank: Tis 28 jan 2014.
Nordea: Ons 29 jan 2014.
Handelsbanken: Ons 5 feb 2014.
SEB: Ons 5 feb 2014.

Dvs det händer inget i den kommande veckan (mån 20 jan-sön 26 jan 2014), men i veckan därpå kommer rapporterna från Swedbank och Nordea följda av Handelsbanken och SEB en vecka senare.

Kommer storbankerna överraska positivt eller negativt och varför?

På börsen har i alla fall storbanksaktierna hittills outperformat börsindex, särskilt Nordea men även Handelsbanken:

Nordea +5,0%
Handelsbanken +2,7%
SEB +1,5%
Swedbank +1,4%
OMXS30-index +1,3%

Generellt har väl storbankerna varit inne i en positiv trend sedan den globala finanskrisen 2008/2009, och huvudscenariot är väl att även q4/2013-resultatrapporterna kommer att visa goda resultat för storbankerna.

Och många aktieinvesterare kommer då att tycka att storbankerna utvecklas så bra att storbanksaktierna är köpvärda osv.

Tex början av 1990-talet och 2008/2009 innebar två avgrundsdjupa kriser för storbankerna som innebar att flera av dem var på väg att gå omkull (och skulle förmodligen ha gjort det utan statens ingripande osv).

Men det innebar unika händelser som i princip inte lär hända igen?

Man har väl lärt sig av läxan så att samma misstag ej upprepas?

En del kan ju tänka att "en stor fartygsolycka är som mest osannolik precis efter att Titanic har sjunkit".

Det resonemanget går väl dels ut på att sådana katastrofer är väldigt osannolika överlag varför det är extra osannolikt att de inträffar kort efter en liknande händelse.

Och dessutom tänker man väl att när sådana katastrofer har inträffat vidtas därefter särskilda åtgärder vidtas för att undvika liknande katastrofer.

Tyvärr i ett riktigt långsiktigt perspektiv är intrycket att nya generationer av aktieinvesterare (och företagsledare) lätt glömmer bort tidigare kriser och hur/varför de uppstod.

Därför uppstår lätt nya utvecklingar med "irrational excuberance" (typ "överdriven vidlyftighet") vilket i sin tur utgör grogrunder för nya kriser.

När kommer i så fall nästa kris?

Ofta kommer de ganska oförutsett, men det kan ske inom kort eller om flera år.

Men både vad gäller den ekonomiska krisen i början av 1990-talet och 2008/2009 har bankerna fått ta rejäla smällar.

Som utlånare av pengar står de i centrum för sin regions ekonomiska utveckling och gynnas när regionen går bra ekonomiskt men missgynnas när regionen går dåligt.

Dvs även om bankernas ekonomiska utveckling just nu verkar vara "rock solid", bör bankaktierna värderas lågt (dvs till ett lågt p/e-tal) pga den höga risknivån i dem.

Hur värderas storbankerna just nu på börsen?

Deras börsvärden (dvs totalt antal utestående aktier gånger rådande börskurs):

Nordea 369 miljarder kr
Swedbank 208 miljarder kr
Handelsbanken 206 miljarder kr
SEB 189 miljarder kr

Siffrorna är från Bloomberg.com baserade på bankaktiernas slutkurser fre 17 jan 2014.

Redovisade resultat per aktie under de senaste kvartalen per bank:

Handelsbanken

Resultat per aktie (förändring från motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2012: 5,23 kr
q2/2012: 5,47 kr
q3/2012: 5,82 kr
q4/2012: 7,18 kr (+39%)

q1/2013: 5,47 kr (+5%)
q2/2013: 5,82 kr (+6%)
q3/2013: 5,68 kr (-2%)

Dvs fallande resultat under senaste kvartalet.

Utifrån siffrorna ovan blev Handelsbankens resultat per aktie följande för senast rapporterade 12 mån (dvs okt 2012-sep 2013):

24,15 kr (+11% från föregående 12 mån, dvs okt 2011-sep 2012)

Vid en börskurs på 324,40 kr (slutkursen för Handelsbankens A-aktie fre 17 jan 2014) blir aktiens p/e-tal därmed 13.

Billigt eller ej?

• Billigt om Handelsbanken kommer att ha en god utveckling med stigande resultat i flera år framöver.

• Dyrt med tanke på något vacklande resultatutveckling på sistone och (liksom för övriga bankaktier) de stora riskerna för negativ utveckling om det blir en ny kris.

Den höga risknivån i bankerna illustreras av deras höga skuldsättning.

Det ligger ju i deras affärsidé (att låna upp pengar för att sedan låna ut samma pengar till låntagare för högre ränta än upplåningsräntan).

Den ränteskillnaden (ränteintäkter på utlånade pengar minus räntekostnader för upplånade pengar) utgör ju det så kallade "räntenettot" som generellt är den största intäktsposten i en bank.

Per slutet av sep 2013 hade Handelsbanken:

• Totala tillgångar bokförda till 2 516 miljarder kr.

Tillgångarna var finansierade med:

• Ett eget kapital (dvs "egna pengar") bokförda till 107 miljarder kr.

• Lånade pengar (dvs skulder) bokförda till 2 410 miljarder kr.

Den så kallade "soliditeten" (eget kapital delat med totala tillgångar) uppgick alltså till bara 4%.

Förenklat kan man därmed säga att om Handelsbankens tillgångar skulle minska i värde med 4% så kommer bankens egna kapital sjunka till noll kr varvid Handelsbanken är konkursmässig (allt annat lika, och om aktieägarna ej betalar in kapitaltillskott).

Stora minskningar i tillgångsvärdena kan ju tex ske om Handelsbanken drabbas av stora kreditförluster (dvs att bankens låntagare ej kan betala tillbaka sina lån till banken).

Dock utgörs ej alla Handelsbankens tillgångar (dvs de 2 516 miljarder kronorna) av fordringar på låntagare (dvs pengar utlånade till låntagare).

Enl bankens q3/2013-resultatrapport uppgick utlåningen till 1 683 miljarder kr.

Dvs det räcker att utlåningen minskar i värde med ca 6% (107 miljarder kr delat med 1 683 miljarder kr) för att det egna kapitalet ska vara utraderat.

Och i sin tur utgör bostadslån 935 miljarder kr av den totala utlåningen på 1 683 miljarder kr.

Dvs om bolåntagarna ej kan betala tillbaka 107 miljarder kr av 935 miljarder kr (dvs 11% av bankens totala bolån) blir bankens egna kapital utraderat och banken konkursmässig.

Dock har väl Handelsbanken tagit säkerheter för lånen, dvs om låntagaren ej kan betala tillbaka lånade pengar tar Handelsbanken över den säkerhet låntagaren lämnat.

För bolån är det ju låntagarens bostad banken får som säkerhet.

Och banken lånar ej ut 100% av bostadens värde (utan kanske någonstans över 50%?).

Dvs om låntagaren ej kan betala tillbaka lånet, kan banken ta över bostaden och sälja bostaden.

Då erhålls mer för bostaden än det totala lånebeloppet, varvid banken får tillbaka hela lånebeloppet och låntagaren får ev rest.

Ett problem uppstår dock om prisnivån på bostadsmarknaden faller kraftigt så att de ev bostäder banken tar över som säkerhet från ej betalande låntagare, ej räcker till för att täcka utlånade pengar.

Handelsbanken sade sig ha en "likviditetsreserv" på över 800 miljarder kr per slutet av sep 2013.

Förenklat kan väl det tolkas som att av bankens totala tillgångar på ca 2 500 miljarder kr så utgjordes över 800 miljarder kr av pengar i kassan.

Dvs om så önskas så skulle banken direkt kunna återbetala över 800 miljarder kr av skulderna på ca 2 400 miljarder kr.

I så fall kan man se det som att bankens "egentliga tillgångar" uppgick till ca 1 700 miljarder kr.

Och det egna kapitalet på drygt 100 miljarder kr utgör i så fall drygt 6% av tillgångarna på 1 700 miljarder kr.

Men det är ändå en väldigt liten andel som kan tyckas innebära hög risknivå (även om banken i hög grad har säkerheter för utlånade pengar, och att de säkerheterna väl generellt är värda mer än utlånade pengar, åtminstone i dagsläget).

Nordea

Resultat per aktie:
q1/2012: 0,19 euro
q2/2012: 0,21 euro
q3/2012: 0,17 euro
q4/2012: 0,21 euro (+11%)

q1/2013: 0,20 euro (+5%)
q2/2013: 0,19 euro (-10%)
q3/2013: 0,19 euro (+12%)

Precis som för Handelsbanken en något blandad utveckling de senaste kvartalen, men för Nordea var det i alla fall en god resultatökning under senaste kvartalet medan Handelsbanken hade en mindre resultatminskning.

Siffrorna ovan innebär att Nordea hade följande resultat per aktie för senast rapporterade 12 mån (okt 2012-sep 2013):

0,79 euro (+4%)

Dvs en viss resultatökning men klart lägre än Handelsbankens motsvarande resultatförändring (som enl ovan låg på +11%).

Nordea redovisar ju sina siffror i euro och bankens börskurs i euro ligger i 10,36 euro (motsvarande rådande börskurs 91 kr i svenska kr).

Med ett resultat per aktie på 0,79 euro för senaste 12 mån blir aktiens p/e-tal därmed 13 (dvs ungefär som Handelsbanken-aktien).

Mer exakt ligger Handelsbanken-aktiens motsvarande p/e-tal på 13,4 medan Nordea-aktiens ligger på 13,1.

Dvs aktierna är värderade på ungefär samma nivå men Handelsbanken-aktien är något högre värderad (mätt med ovannämnda p/e-tal).

Nordea per slutet av sep 2013:

• Totala tillgångar bokförda till 5 429 miljarder kr.

• Eget kapital 248 miljarder kr.

Dvs en soliditet på 4,6%.

Det är högre än Handelsbankens 4,2%.

Nordeas utlåning (dvs bokförda lånefordringar) svarade för 55% (2 978 miljarder kr) av de totala tillgångarna på 5 429 miljarder kr.

Som jämförelse svarade Handelsbankens utlåning för 67% (1 683 miljarder kr) av de totala tillgångarna på 2 516 miljarder kr.

En fråga är bankernas antal anställda:

• Handelsbanken hade under q3/2013 i snitt 11 825 pers anställda.

• Nordea hade 29 501 pers anställda per slutet av q3/2013 (omräknat till heltidstjänster).

Och som nämnt ovan uppgick bankernas börsvärden till följande nivåer:

• Nordea 369 miljarder kr

• Handelsbanken 206 miljarder kr

Dvs Handelsbanken klarar sig med bara 40% av Nordeas antal anställda.

Men ändå ligger Handelsbankens börsvärde så högt som 56% av Nordeas börsvärde.

Omräknat kan man säga att per börsvärde på 1 miljard kr krävs det:

• 57 pers på Handelsbanken

• 80 pers på Nordea

Dvs varför behöver Nordea så många fler anställda för att skapa ett börsvärde på 1 miljard kr?

Ev orsaker:

...Handelsbanken har mer fokus på låga kostnader än Nordea.

...Handelsbanken anställer mer produktiv personal än Nordea. (Bla har Handelsbanken ett generöst bonusprogram som ev gör att personalen får mer betalt än hos Nordea vilket gör att Handelsbanken kan locka "bättre" personal.)

...Nordea har fler anställda i Baltikum där lönekostnaderna är låga.

...Handelsbanken har stora mängder bolån (tex tidigare förvärvade bolåneinstitutet Stadshypotek) som ej kräver så många anställda att sköta.

Både Handelsbanken och Nordea har små problem med sin utlåning för närvarande.

Handelsbanken uppger att kreditförlustnivån (kreditförluster delat med total utlåning) bara uppgick till 0,06% av utlåningen under q3/2013.

Problemlånen ("osäkra fordringar") svarade för 0,17% av utlåningen.

Nordea uppger att kreditförlustnivån i årstakt uppgick till 0,20% av utlåningen under q3/2013.

Swedbank

Resultat per aktie:
q1/2012: 2,20 kr
q2/2012: 2,87 kr
q3/2012: 3,19 kr
q4/2012: 4,01 kr (+356%)

q1/2013: 3,54 kr (+61%)
q2/2013: 3,15 kr (+10%)
q3/2013: 3,79 kr (+19%)

Väldigt fina resultatökningar för Swedbank de senaste kvartalen.

Det kan väl betraktas mot bakgrund av att Swedbank var en av de bankerna som var mest illa ute i krisen 2008/2009 och nu är en av de bankerna som visar mest förbättringar när förhållandena stabiliserats.

Obs att bankernas redovisningsmetoder av här angivna resultat per aktie skiljer sig något.

Tex är Handelsbankens ovannämnda resultat per aktie bankens totalresultat medan tex Nordea och Swedbank anger resultatet för kvarvarande verksamhet etc (vilket kan anses göra att Handelsbankens resultat skulle sett bättre ut med samma redovisningsmetod som Nordea och Swedbank).

Utifrån siffrorna ovan blir Swedbanks resultat per aktie följande för senast rapporterade 12 mån:

14,49 kr (+59%)

Dvs det är en väldigt hög ökningstakt även om det är från tidigare låga nivåer.

Även under q3/2013 låg takten för resultattillväxten på nästan 20%.

Det lär ju inte kunna fortsätta i evighet utan takten lär plana ut för Swedbank framöver.

Vid nuvarande börskurs 183,50 kr handlas Swedbank-aktien till ett p/e-tal på 12,7 (börskurs delat med ovannämnda resultat per aktie för senaste 12 mån).

Dvs p/e-tal för ovannämnda tre banker:

• Handelsbanken 13,4

• Nordea 13,1

• Swedbank 12,7

Om Swedbanks goda resultattillväxt fortsätter ett tag till kan alltså Swedbank-aktien anses vara den mest köpvärda av de tre.

Vad gäller balansräkningen hade Swedbank per slutet av sep 2013:

• totala tillgångar bokförda till 1 832 miljarder kr

• ett eget kapital på 106 miljarder kr

Dvs bankens soliditet (eget kapital delat med tillgångar) uppgick till 5,8%

Jämförelse alltså av bankernas soliditet:

Swedbank 5,8%
Nordea 4,6%
Handelsbanken 4,2%

Utifrån det är det alltså lägst risknivå i Swedbank (även om alla de tre bankerna kan anses utgöra hög risk).

Av Swedbanks totala tillgångar på 1 832 miljarder kr svarade utlåningen för 68% (1 248 miljarder kr).

Dvs bankernas totala tillgångar per slutet av sep 2013:

Nordea 5 429 miljarder kr
Handelsbanken 2 516 miljarder kr
Swedbank 1 832 miljarder kr

Varav utlåning:

Swedbank 68% (1 248 miljarder kr)
Handelsbanken 67% (1 683 miljarder kr)
Nordea 55% (2 978 miljarder kr)

Av Swedbanks utlåning svarade bolån för 754 miljarder kr per slutet av sep 2013.

Swedbanks kreditförlustnivå uppgick till -0,02% av utlåningen under q3/2013.

Dvs att det var minus innebär ju att tidigare bokförda kreditförluster i efterhand ej blev så illa som befarat, vilket ledde till en positiv resultateffekt.

Swedbanks osäkra fordringar uppgick till 0,69% av utlåningen per slutet av sep 2013.

Som nämnt ovan angav Handelsbanken att dess osäkra fordringar samtidigt endast utgjorde 0,17% av utlåningen.

Swedbank hade 14 264 pers anställda per slutet av sep 2013.

Dvs antalet anställda per bank:

Nordea 29 501 pers
Swedbank 14 264 pers
Handelsbanken 11 825 pers

Och som jämförelse börsvärde per bank:

Nordea 369 miljarder kr
Swedbank 208 miljarder kr
Handelsbanken 206 miljarder kr

Dvs antal anställda per 1 miljard kr i börsvärde per bank:

Nordea 80 pers
Swedbank 69 pers
Handelsbanken 57 pers

Handelsbanken är alltså överlägsen även visavi Swedbank vad gäller att ha få anställda.

SEB

Resultat per aktie:
q1/2012: 1,19 kr
q2/2012: 1,35 kr
q3/2012: 1,29 kr
q4/2012: 1,47 kr (+27%)

q1/2013: 1,37 kr (+15%)
q2/2013: 1,73 kr (+28%)
q3/2013: 1,71 kr (+33%)

(Siffrorna verkar vara före ev utspädning om personaloptioner etc utnyttjas, men det gör väl inte så stor skillnad.)

Precis som Swedbank har SEB haft väldigt goda resultatökningar de senaste kvartalen.

Precis som Swedbank var det väl SEB som var mest illa ute av storbarnkena under finanskrisen 2008/2009, varför resultatökningarna kan betraktas som en fortsatt återgång till normal lönsamhet efter krisen snarare än att Swedbank och SEB lyckas bättre i sina verksamheter än Nordea och Handelsbanken.

Men som nämnt; ju längre Swedbanks och SEB:s goda resultatökningar fortsätter, desto billigare (och mer köpvärda) verkar deras aktier vara jämfört med de stabilare Handelsbanken och Nordea.

Utifrån siffrorna ovan blir SEB:s resultat per aktie följande för senast rapporterade 12 mån:

6,28 kr (+26%)

Med en börskurs på 86,10 kr för SEB:s A-aktie blir aktiens p/e-tal därmed 13,7.

Dvs de fyra storbankernas p/e-tal beräknat på samma sätt:

SEB 13,7
Handelsbanken 13,4
Nordea 13,1
Swedbank 12,7

Det kan tolkas som att aktieinvesterare räknar med bäst resultattillväxt för SEB framöver (jämfört med senast rapporterade resultat).

SEB hade per slutet av sep 2013 totala tillgångar bokförda till 2 569 miljarder kr.

Härav svarade utlåningen för 1 282 miljarder kr (50% av de totala tillgångarna).

Eget kapital uppgick till 116 miljarder kr.

Dvs bankernas soliditet (eget kapital delat med totala tillgångar):

Swedbank 5,8%
Nordea 4,6%
SEB 4,5%
Handelsbanken 4,2%

Det kan förenklat tolkas som lägst risknivå i Swedbank och högst risknivå i Handelsbanken.

Eget kapital delat med utlåning:

SEB 9,0%
Swedbank 8,5%
Nordea 8,3%
Handelsbanken 6,3%

Det kan tolkas som lägst risk i SEB och högst risk i Handelsbanken.

SEB sade sig i q3/2013-resultatrapporten ha en "likviditetsreserv" på 438 miljarder kr och "totala likvida tillgångar" på 702 miljarder kr per slutet av sep 2013.

Dvs en stor del av de totala tillgångarna (på 2 500-2 600 miljarder kr) var alltså i princip rena pengar i kassan, vilket innebär lägre risknivå än om alla tillgångar utgjordes av riskfylld utlåning.

Ett bolags egna kapital är ju bokförda värden för dess tillgångar minus skulder.

Och bolagets börsvärde (bolagets antal utestående aktier gånger börskursen) är ju vad aktieinvesterarna bedömer att marknadsvärdet på bolagets egna kapital ligger på.

Om det bokförda egna kapitalet skiljer sig från börsvärdet kan ju det bla bero på att aktieinvesterarna bedömer att marknadsvärdet på tillgångarna ligger högre eller lägre än tillgångarnas bokförda värde.

Alternativt kan börsvärdet i förhållande till eget kapital tolkas som att en aktie är (för) högt eller lågt värderad.

Börsvärden delat med bokfört eget kapital för de fyra storbankerna:

Swedbank 196%
Handelsbanken 193%
SEB 163%
Nordea 149%

Dvs för samtliga fyra banker verkar aktieinvesterare tycka att marknadsvärdet på bankernas tillgångar ligger högre än bankernas bokförda tillgångsvärden.

Antalet anställda per bank:

Nordea 29 501 pers
SEB 15 762 pers
Swedbank 14 264 pers
Handelsbanken 11 825 pers

Och som jämförelse börsvärde per bank:

Nordea 369 miljarder kr
Swedbank 208 miljarder kr
Handelsbanken 206 miljarder kr
SEB 189 miljarder kr

Dvs antal anställda per 1 miljard kr i börsvärde per bank:

SEB 83 pers
Nordea 80 pers
Swedbank 69 pers
Handelsbanken 57 pers

SEB har alltså klart sämst kostnadseffektivitet vad gäller antalet anställda i förhållande till börsvärde.

Å andra sidan kanske det är en medveten strategi hos SEB att ha många anställda för att ge kunderna bättre service än övriga banker.

Aktieanalytikernas förväntningar

Genomsnittet av aktieanalytikernas prognoser för respektive banks resultat per aktie de kommande åren nedan.

Handelsbanken

Resultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 22,60 kr (+16%)
2013: 22,20 kr (-2%)
2014: 23,10 kr (+4%)
2015: 25,00 kr (+8%)

http://www.4-traders.com/SVENSKA-HANDELSBANKEN-AB-6491089/financials/

Handelsbanken-aktiens p/e-tal utifrån resultatet per aktie för respektive år:
2013: 14,6
2014: 14,0
2015: 13,0

(Gäller vid börskurs 324,40 kr för Handelsbankens A-aktie som slutkurs fre 17 jan 2014.)

Nordea

Resultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 0,78 euro (+20%)
2013: 0,79 euro (+1%)
2014: 0,89 euro (+13%)
2015: 0,97 euro (+9%)

http://www.4-traders.com/NORDEA-BANK-AB-6491090/financials/

Aktiens p/e-tal utifrån resultatet per aktie för respektive år:
2013: 13,1
2014: 11,6
2015: 10,7

(Vid börskurs 10,36 euro motsvarande 91 kr som slutkurs fre 17 jan 2014.)

Swedbank

Resultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 12,20 kr (+28%)
2013: 12,30 kr (+1%)
2014: 14,50 kr (+18%)
2015: 15,50 kr (+7%)

http://www.4-traders.com/SWEDBANK-AB-6496651/financials/

Aktiens p/e-tal utifrån resultatet per aktie för respektive år:
2013: 14,9
2014: 12,7
2015: 11,8

(Vid börskurs 183,50 kr för Swedbank-aktien som slutkurs fre 17 jan 2014.)

SEB

Resultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 5,29 kr (+5%)
2013: 6,49 kr (+23%)
2014: 6,93 kr (+7%)
2015: 7,44 kr (+7%)

http://www.4-traders.com/SKANDINAVISKA-ENSKILDA-BA-6491107/financials/

Aktiens p/e-tal utifrån resultatet per aktie för respektive år:
2013: 13,3
2014: 12,4
2015: 11,6

(Vid börskurs 86,10 kr för SEB:s A-aktie som slutkurs fre 17 jan 2014.)

Dvs p/e-tal per aktie utifrån prognoser för 2015:

Handelsbanken 13,0
Swedbank 11,8
SEB 11,6
Nordea 10,7

Det kan alltså tolkas enl följande:

• Nordea är den mest långsiktigt köpvärda aktien av de fyra storbanks-aktierna.

• Handelsbanken-aktien är den minst köpvärda.

Förutsatt bla att bankerna kommer att ha samma långsiktiga resultattillväxt efter år 2015.

Men det är ej säkert.

Tex anser sig Handelsbanken ha ett välfungerande och lönsamt koncept för att bedriva bank, vilket även kan användas utomlands.

Handelsbanken har därför börjat öppna nya bankkontor i Storbritannien och Holland och hoppas bli stor i de länderna också.

Det ger Handelsbanken ett extra tillväxtelement som ej finns på samma sätt i de övriga tre bankerna.

En risk är att Handelsbankens utlandsexpansion misslyckas och att den måste avvecklas till höga kostnader.

Men hittills har det väl gått bra även om det fortfarande är små verksamheter jämfört med Handelsbanken i Sverige.

Generellt kan man säga att Handelsbanken är den bank som klarat sig klart bäst långsiktigt av de fyra storbankerna.

Bla klarade sig Handelsbanken bäst igenom kriserna i början på 1990-talet och 2008/2009 medan övriga tre banker gick omkull eller var nära att göra det.

Handelsbanken har en välkänt stark "företagskultur" med bla:

...stor kostnadskontroll

..."kyrktornsprincipen" (att bara låna ut pengar till folk inom bankkontorets närområde)

...generöst bonusprogram för de anställda (som historiskt har gjort att unga, nyanställda kan räkna med att bli mångmiljonärer om de stannar kvar i banken till pensionen)

...all makt till bankkontoren (dvs låt bankkontoren bestämma över utlåning etc och styr ej det från huvukontoret)

Osv.

Att Handelsbanken därför klarat sig bäst långsiktigt av de fyra bankerna gör väl att Handelsbanken-aktien bör värderas högre än de övriga (utöver tillväxtelementet genom Handelsbankens utlandsexpansion).

Men även i Handelsbanken är riskerna stora liksom i övriga storbanker.

Man får väga om man som aktieinvesterare är villig att ta den risken i relation till bankernas bedömda framtida intjäningsmöjligheter de kommande åren.

I detta blogginlägg är slutsatsen att aktieinvesterare övervärderar bankaktierna i relation till den höga risknivå bankaktier inneburit långsiktigt historiskt.

Samma slutsats har angetts i tidigare blogginlägg (vilket dock hittills varit fel eftersom bankaktiernas börskurser stigit sedan dess):

1)

Tidigare blogginlägg från 24 mars 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/swedbank/salj-banker-fastighetsbolag-byggbolag

2)

Tidigare blogginlägg från 22 juli 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/fyrkamp-storbanks-aktierna

I tex blogginlägget från 22 juli 2013 blev rekommendationerna följande:

_• Handelsbanken A: "sälj" (vid börskurs 290 kr)

• Swedbank A: "sälj" (vid börskurs 155,70 kr

• SEB A: "sälj" (vid börskurs 70,90 kr)

• Nordea: "sälj" (vid börskurs 9,54 euro dvs 81,90 kr)

Börskurserna är slutkurser per fre 19 juli 2013._

Sedan dess har aktiernas kursförändring varit följande (på ca 6 månader):

SEB +21% till 86,10 kr

Swedbank +18% till 183,50 kr

Handelsbanken +12% till 324,40 kr

Nordea +11% till 91 kr

Då hade aktieanalytikerna följande genomsnittliga prognoser för bankernas resultat per aktie de kommande åren (enl 4-traders.com):

Handelsbanken:

Prognoser 22 juli 2013:

2012 (faktiskt utfall): 22,60 kr (+16%)
2013: 21,90 kr (-3%)
2014: 22,80 kr (+4%)
2015: 24,10 kr (+6%)

Och nu är snittprognoserna följande som nämnts ovan:

2012 (faktiskt utfall): 22,60 kr (+16%)
2013: 22,20 kr (-2%)
2014: 23,10 kr (+4%)
2015: 25,00 kr (+8%)

Dvs något höjda prognoser för alla år.

Nordea:

Prognoser 22 juli 2013:

2012 (faktiskt utfall): 0,78 euro (+20%)
2013: 0,80 euro (+3%)
2014: 0,90 euro (+13%)
2015: 0,98 euro (+9%)

Och nu är snittprognoserna följande enl ovan:

2012 (faktiskt utfall): 0,78 euro (+20%)
2013: 0,79 euro (+1%)
2014: 0,89 euro (+13%)
2015: 0,97 euro (+9%)

Dvs något sänkta prognoser för alla år.

Swedbank

Prognoser 22 juli 2013:

2012 (faktiskt utfall): 12,20 kr (+28%)
2013: 12,20 kr (0%)
2014: 14,00 kr (+15%)
2015: 14,80 kr (+6%)

Och nu är prognoserna följande:

2012 (faktiskt utfall): 12,20 kr (+28%)
2013: 12,30 kr (+1%)
2014: 14,50 kr (+18%)
2015: 15,50 kr (+7%)

Dvs höjda prognoser för alla år.

SEB:

Prognoser 22 juli 2013:

2012 (faktiskt utfall): 5,29 kr (+5%)
2013: 6,09 kr (+15%)
2014: 6,45 kr (+6%)
2015: 6,87 kr (+7%)

Och nu är prognoserna följande:

2012 (faktiskt utfall): 5,29 kr (+5%)
2013: 6,49 kr (+23%)
2014: 6,93 kr (+7%)
2015: 7,44 kr (+7%)

Dvs höjda nivåer för alla år.

Höjda prognoser alltså för alla banker utom Nordea.

Sänkningarna för Nordea lär dock förklaras med den stigande euron.

Stigande euro gör att Nordeas resultat i Sverige mätt i kr blir mindre värt mätt i euro.

22 juli 2013 låg euron i 8,5553 kr och nu ligger den i 8,7605 kr.

Dvs den är upp över 2% under perioden.

Men trots prognoshöjningarna har värderingen av bankaktierna skruvats upp (mätt som p/e-tal).

Tex SEB:

• 22 juli 2013: Aktien i 70,90 kr. Resultatprognos 6,87 kr för 2015. Dvs p/e-tal 10,3.

• 17 jan 2014: Aktien i 86,10 kr. Resultatprognos 7,44 kr för 2015. Dvs p/e-tal 11,6.

Dvs aktieinvesterarna tar ut allt mer i förskott vilket gör att framtida besvikelser (och kursnedgångar) kan bli desto större om utvecklingen inte blir så bra som väntat.

Swedbank:

• 22 juli 2013: Aktien i 155,70 kr. Resultatprognos 14,80 kr för 2015. Dvs p/e-tal 10,5.

• 17 jan 2014: Aktien i 183,50 kr. Resultatprognos 15,50 kr för 2015. Dvs p/e-tal 11,8.

Handelsbanken:

• 22 juli 2013: Aktien i 290 kr. Resultatprognos 24,10 kr för 2015. Dvs p/e-tal 12,0.

• 17 jan 2014: Aktien i 324,40 kr. Resultatprognos 25,00 kr för 2015. Dvs p/e-tal 13,0.

Nordea:

22 juli 2013: Aktien i 9,54 euro. Resultatprognos 0,98 euro för 2015. Dvs p/e-tal 9,7.

17 jan 2014: Aktien i 10,36 euro. Resultatprognos 0,97 euro för 2015. Dvs p/e-tal 10,7.

I och för sig beror väl stigande p/e-tal för 2015 delvis på att 2015 nu har kommit ett halvår närmare än tidigare.

Ju närmare i tiden ett år ligger desto lägre p/e-tal bör ju en aktie värderas till utifrån resultatprognosen för det året (allt annat lika).

Ökade kapitalkrav på bankerna

Efter finanskrisen 2008/2009 har olika länders stater intensifierat sin övervakning över bankerna i respektive land, så att en liknande allvarlig kris ej ska behöva upprepas igen.

Bla har staternas myndigheter krav för hur mycket "egna pengar" bankerna måste ha i relation till bankernas respektive tillgångar.

Tex artikel från Bloomberg om det från tors 16 jan 2014: http://www.bloomberg.com/news/2014-01-16/borg-seeks-to-raise-swedish-bank-capital-requirements-further.html

Enl artikeln har nu svenska finansministern Anders Borg aviserat höjda krav på hur mycket egna pengar de svenska bankerna måste ha.

Sedan tidigare är kravet 12% egna pengar i relation till tillgångarna (beräknat på visst sätt) from år 2015.

Kapitalkravet på 12% är fördelat enl följande:

common equity tier 1 capital: 4,5%
capital conservation buffer: 5%
systemic risk buffer: 2,5%
- - -
Summa 12%

Därutöver har Finansinspektionen (den myndighet som övervakar bankerna i Sverige) aviserat införande av en "counter-cyclical buffer" på upp till 2,5%.

Och vad gäller bankernas utlåning till bolån är det (förenklat uttryckt) på tal att kapitalkravet vad gäller bankernas egna pengar relaterade till bolån ska höjad från 15% till 25%.

Bankernas totala egna pengar i relation till totala tillgångar (beräknat enl på särskilt sätt enl reglerna) låg på följande nivåer per slutet av sep 2013 ("core tier 1 capital ratios" enl Basel 2-reglerna):

Handelsbanken 19,3%
Swedbank 18,8%
SEB 17,4%
Nordea 14,4%

Förenklat ligger alltså minimikravet på 12% from år 2015, fast finansminister Anders Borg nu förbereder införande av högre krav.

//Tillägg 25 jan 2014

• Handelsbankens kapitaltäckningsgrad ("core tier 1 ratio") ligger på 18,8% per slutet av sep 2013 beräknat enl Basel 3-reglerna.

• Och Swedbanks kapitaltäckningsgrad skulle hamna på ca 20% per slutet av sep 2013 beräknat enl Basel 3-reglerna med en ny bokföringsmetod (IRB; advanced Internal Ratings Based accounting).

Den nya bokföringsmetoden skulle öka Swedbanks kapitaltäckningsgrad med 2 procentenheter.

Metoden innebär höjd kapitaltäckningsgrad om en bank lånar pengar genom att ge ut en särskild typ av obligationer (så kallade "contingent convertible bonds" som under vissa förutsättningar kan bytas till nya aktier i banken).

Nordea, SEB och Handelsbanken använder redan IRB-metoden.

http://www.bloomberg.com/news/2014-01-24/coco-allure-grows-as-ratings-rule-aids-solvency-nordic-credit.html

Enl den artikeln är bankernas minimikrav enl Basel-reglerna att ha en kapitaltäckningsgrad på 7% from 2019.

//

Kapitaltäckningsnivåerna ovan lär ge en mer rättvisande bild av risknivån per bank än ovannämnda soliditet (eget kapital delat med totala bokförda tillgångsvärden):

Swedbank 5,8%
Nordea 4,6%
SEB 4,5%
Handelsbanken 4,2%

Enl ovannämnda justerade siffror är det istället Handelsbanken som har högst kapitaltäckning (dvs lägst risknivå) enl den mer avancerade och rättvisande beräkningen.

Justeringen innebär väl bla att man ej räknar med något kapitalkrav för riskfria tillgångar men desto högre kapitalkrav för riskfylld utlåning etc.

Att bankaktier varit populära på börsen på sistone beror väl delvis på att aktieinvesterare hoppas på stora aktieutdelningar från bankerna pga överskottspengar.

Men förenklat kan man väl beskriva det som att finansminister Anders Borg (som tidigare för statens räkning fick rycka in och hjälpa bankerna under finanskrisen 2008/2009) nu säger att bankerna behöver ha desto mera kapital kvar som buffert mot sämre tider.

Det är ju ett sunt tänkande, men riskerar leda till att aktieinvesterare blir besvikna om det innebär att bankerna ej kommer att ge så stora aktieutdelningar som aktieinvesterarna hoppats på.

För tex Handelsbanken hoppas aktieanalytikerna på följande aktieutdelningar för respektive år (utbetalas under våren året därpå):

2013: 11,80 kr
2014: 12,60 kr
2015: 13,60 kr

http://www.4-traders.com/SVENSKA-HANDELSBANKEN-AB-6491089/financials/

Det innebär att aktieutdelningen motsvarar följande andelar av Handelsbankens resultat per aktie för respektive år:

2013: 53%
2014: 55%
2015: 54%

Dvs Handelsbanken väntas dela ut över hälften av resultatet per aktie de kommande åren.

Och aktieutdelningarna innebär följande andel av Handelsbank-aktiens rådande börskurs (324,40 kr för A-aktien):

2013: 3,6%
2014: 3,9%
2015: 4,2%

Aktieanalytikernas snittförväntningar på Nordeas aktieutdelningar de kommande åren (utbetalas under våren året därpå):

2013: 0,44 euro
2014: 0,53 euro
2015: 0,61 euro

http://www.4-traders.com/NORDEA-BANK-AB-6491090/financials/

Det innebär följande andelar av Nordeas resultat per aktie:

2013: 56%
2014: 60%
2015: 63%

Dvs för 2014 och 2015 väntas Nordea dela ut minst 60% av resultatet per aktie i aktieutdelningar.

Och aktieutdelningarna följande nivåer i relation till Nordeas börskurs (10,36 euro eller 91 kr):

2013: 4,2%
2014: 5,1%
2015: 5,9%

Aktieanalytikernas förväntningar på Swedbanks aktieutdelningar de kommande åren (utbetalas under våren året därpå):

2013: 10,20 kr
2014: 11,10 kr
2015: 11,80 kr

http://www.4-traders.com/SWEDBANK-AB-6496651/financials/

Det innebär att aktieutdelningarna väntas utgöra följande andelar av Swedbanks resultat per aktie:

2013: 83%
2014: 77%
2015: 76%

Dvs Swedbank väntas dela ut ca 80% av resultatet per aktie varje år; klart högre andelar än både Handelsbanken men även Nordea.

Förväntade aktieutdelningar som andel av Swedbank-aktiens börskurs 183,50 kr:

2013: 5,6%
2014: 6,0%
2015: 6,4%

Aktieanalytikernas förväntningar på SEB:s aktieutdelningar de kommande åren:

2013: 3,48 kr
2014: 3,87 kr
2015: 4,21 kr

http://www.4-traders.com/SKANDINAVISKA-ENSKILDA-BA-6491107/financials/

Det innebär följande andelar av SEB:s resultat per aktie per år:

2013: 54%
2014: 56%
2015: 57%

Aktieutdelningarna som andel av SEB-aktiens nuvarande börskurs (86,10 kr för A-aktien):

2013: 4,0%
2014: 4,5%
2015: 4,9%

Här i bloggen är ju uppfattningen att hur mycket pengar ett bolag ger till aktieägarna i form av aktieutdelningar, är irrelevant i sig för att bedöma om aktien är köpvärd eller ej.

Har man 1 000 kr på ett bankkonto blir man ju inte rikare av att göra ett uttag på 100 kr. Man har då fortfarande 1 000 kr (även om det blir 900 kr på banken och 100 kr kontant).

Mervärde skapas istället genom att generera så högt resultat per aktie som möjligt.

Och om Anders Borg nu höjer kapitalkraven på bankerna så att de inte kan dela ut lika mycket som väntat, kan de leda till att aktieinvesterare blir besvikna och bankaktierna faller.

- - -

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan/strongpp bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationerna följande:

• Handelsbanken: "Sälj" vid börskurs 324,40 kr för A-aktien.

• Nordea: "Sälj" vid börskurs 91 kr.

• Swedbank: "Sälj" vid börskurs 183,50 kr.

• SEB: "Sälj" vid börskurs 86,10 kr för A-aktien.

Börskurserna är slutkurser per fre 17 jan 2014.