Sälj Handelsbanken-aktien
2014-10-02 17:34, Edited at: 2014-10-06 15:54Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Handelsbanken är ett bra "bolag" men timingmässigt fel att köpa aktien nu när den är på topp.
Skulle vara kul att kliva in på Handelsbankens kontor vid Kornhamstorg i Gamla stan i Stockholm 1 juli 1871 när banken var alldeles nystartad.
Det var en tid när Karl den 15:e var kung i Sverige (sonson till Karl den 14:e Johan, den franske Napoleon-militären och den förste svenska Bernadotte-kungen).
Slutet av 1800-talet var väl en period av framåtanda, nya viktiga uppfinningar, industrialismens framväxt och utbyggnad av järnvägen.
För att finansiera allt detta behövdes starka banker som kunde låna ut pengar till projekten.
Och de banker som satsade på rätt hästar kunde säkert göra stora vinster.
//Edit: Tex tysken Nathan Rothschild (som byggde upp sin familjs stora bankimperium i början av 1800-talet) var väl bla känd för sin förmåga att inte låta sig luras av andra.
//
Tydligen var bla tysken Louis Fraenckel viktig för Handelsbankens utveckling när han var i ledningen 1893-1911.
Framgångsrika upplägg var bla
...utförsäljning av svenska obligationer till tyska investerare
...samt valutahandel
Utvecklingen bidrog till att banken blev en av Sveriges största i början av 1900-talet och kunde redan år 1905 flytta in i ett nytt jättekontor vid Kungsträdgården i Stockholm (där Handelsbanken än idag har sitt huvudkontor).
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Handelsbanken
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kungsträdgårdsgatan_4
http://sv.wikipedia.org/wiki/Louis_Fraenckel
I dagsläget (drygt 140 år efter starten) är Handelsbanken ett verkligt finansiellt "power house" i Sverige och Norden mm.
...Banken har 11 000-12 000 pers anställda.
...Och den är värd över 200 miljarder kr på börsen.
...Handelsbanken har både A-aktier och B-aktier varav A-aktien är den mest handlade.
Dess börskurs nådde en toppnivå på över 340 kr i början av jun 2014.
I dagsläget ligger kursen i strax under 340 kr (337,60 kr) i skrivande stund under förmiddagen tors 2 okt 2014.
Enl senaste info per slutet av jun 2014 hade Handelsbanken totala tillgångar med ett bokfört värde på nästan 2 700 miljarder kr varav bla:
...66% i form av utlåning till allmänheten (1 700-1 800 miljarder kr)
...18% "på konton" hos centralbanker (nästan 500 miljarder kr)
...3% derivatinstrument (nästan 80 miljarder kr)
...3% "på konton" hos vanliga banker" (70-80 miljarder kr)
...2% statsobligationer (50-60 miljarder kr)
...2% övriga obligationer och värdepapper (drygt 50 miljarder kr)
...1-2% aktier och övriga ägarandelar (drygt 40 miljarder kr)
Men det visar sig att dessa tillgångar i mycket grad är finansierade med lån som Handelsbanken tagit.
Per slutet av jun 2014 hade banken:
...totala tillgångar bokförda till nästan 2 700 miljarder kr
...totala skulder bokförda till 2 500-2 600 miljarder kr
- - -
= netto eget kapital drygt 100 miljarder kr
Sedan år 2006 är det Linköpings-bon Pär Boman (drygt 50 år) som är vd för Handelsbanken.
//Edit: Ev bor Boman ej längre i Linköping men han är tydligen därifrån: http://sv.wikipedia.org/wiki/Pär_Boman
Linköping ligger för övrigt 20 mil sydväst om Stockholm.
Bomans karriär i Handelsbanken (enl Wikipedia-länken ovan):
...anställd som controller år 1991
...kontorschef i Norrköping år 1998
...Danmarkschef 1998-2002
...chef för bankens "aktiemäklarfirma" (Handelsbanken markets) 2002-2005
...vd för hela Handelsbanken from 26 apr 2006
//
Kan han sova gott om natten med den höga skuldfinansiering som Handelsbanken har?
I och för sig brukar banker vara högt skuldsatta, så Handelsbanken skiljer sig i det avseendet inte från andra banker.
Bankers huvudsakliga affärsidé är ju att låna upp pengar för att sedan låna ut dem till låntagare till en högre ränta.
Mellanskillnaden utgörs då så kallat räntenetto som brukar vara bankers största intäktskälla.
Men om låntagarna får ekonomiska problem kan de få svårt att betala tillbaka lånade pengar.
Då kan "kreditförluster" uppstå hos banken (dvs att utlånade pengar ej kan betalas tillbaka).
De svenska bankerna har drabbats av två mycket djupa kriser i modern tid:
...den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet
...den globala finanskrisen 2008/2009
I och för sig har väl Handelsbanken klarat sig bäst av de svenska bankerna genom dessa båda kriser.
Under 1990-talskrisen behövde Handelsbanken ej be staten om hjälp.
Men däremot bad banken aktieägarna om ett kapitaltillskott på 2-3 miljarder kr (genom att bankens sålde ut nya aktier för det beloppet till aktieägarna).
Och i samband med den krisen rasade Handelsbanken med 80-90%.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/salj-storbanks-aktierna
Under 2008/2009-krisen (och de efterföljande åren tom 2013) drabbades Handelsbanken av sammanlagda kreditförluster kring 10 miljarder kr:
Resultateffekt per år av Handelsbankens kreditförluster de senaste åren:
2006: 55 miljoner kr
2007: -27 miljoner kr
2008: -1 605 miljoner kr
2009: -3 392 miljoner kr
2010: -1 507 miljoner kr
2011: -816 miljoner kr
2012: - 1 251 miljoner kr
2013: - 1 195 miljoner kr
2014 (första halvåret) -587 miljoner kr
http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/salj-storbanks-aktierna
Det kan ju låta som försumbara belopp i relation till en total utlåning till allmänheten på 1 700-1 800 miljarder kr.
Men även under 2008/2009-krisen föll Handelsbanken-aktien kraftigt:
...Under våren 2006 noterade aktien en toppnivå kring 240 kr.
...Efter att krisen sedan bröt ut föll aktien till en bottennivå kring 80-90 kr i början av 2009.
Dvs bankaktier (och även den jämförelsevis stabila Handelsbanken) är volatila grejer.
Volatila aktier (med stora svängningar upp och ned) innebär alltså en förhöjd risknivå för aktieinvesterare, och bör därför ha en låg värderingsnivå (tex ett lågt p/e-tal, dvs börskurs delat med årligt resultat per aktie).
Särskilt under goda år då bankerna har god lönsamhet och visar höga resultat, borde p/e-talen vara låga eftersom det förr eller senare kommer nya kriser då resultatnivån faller kraftigt.
//Edit: Visst bemödar sig bankerna om att ha goda säkerheter för utlånade pengar till låntagarna.
Dvs om låntagarna hamnar i kris och ej kan återbetala lånen, får banken rätt att överta låntagarnas tillgångar (i form av de tillgångar låntagarna ställt som säkerheter för lånen).
Praxis är väl även bla att bankerna ej ger lån motsvarande belopp på hela värdet av ställda säkerheter, utan en viss lägre andel av detta säkerhetsvärdet.
Om sedan låntagaren ej kan återbetala lånet, kan säkerheten övertas och avyttras vilket då förhoppningsvis ger mer pengar än lånet.
Ev överskjutande mellanskillnad tillfaller ju då låntagaren.
Men ett problem är tex att om det blir en ny kris inkl djup lågkonjunktur, lär även värdet av låntagarens ställda säkerhet (tex en villa eller bostadsrätt) sjunka kraftigt.
Om banken i det läget sedan säljer den övertagna säkerheten (villan eller bostadsrätten) till bäst möjliga pris, finns ju risk att banken ej ens får ut ett belopp motsvarande utlånade pengar.
Edit 2: I och för sig kan väl bankerna köpa kreditförsäkringar för större lån, dvs om låntagaren ej kan återbetala pengarna får banken tillbaka dem ändå via försäkringen.
Men då blir ju det en försäkringskostnad som sänker bankens intjäning från lånet.
Ett riskfritt lån bör ju ej ge högre ränta än statsobligationsräntan som ligger väldigt lågt.
...Tex i dagsläget ligger den svenska statsobligationsräntan med en löptid på fem år) i bara drygt 0,50% per år.
...Med en löptid på tio år blir räntan 1,4-1,5% per år.
//
Just nu är det ju goda tider för bankerna som visar god lönsamhet och låga (nästan obefintliga) kreditförluster.
Tex Handelsbanken har under de senaste kvartalen haft följande resultateffekt av kreditförluster:
q1/2012: -291 miljoner kr
q2/2012: -288 miljoner kr
q3/2012: -277 miljoner kr
q4/2012: -395 miljoner kr
q1/2013: -283 miljoner kr
q2/2013: -306 miljoner kr
q3/2013: -284 miljoner kr
q4/2013: -322 miljoner kr
q1/2014: -315 miljoner kr
q2/2014: -272 miljoner kr
Det är väl då netto, dvs kvarvarande kreditförluster efter att Handelsbanken fått in pengar för sålda säkerheter osv.
I q2/2014 var alltså bankens kreditförluster på den lägsta nivån under de senaste 2,5 åren.
Förändringen av Handelsbankens kreditförluster ser ut enl följande (jämfört med samma kvartal ett år tidigare):
q1/2013: -3%
q2/2013: +6%
q3/2013: +3%
q4/2013: -18%
q1/2014: +11%
q2/2014: -11%
Kvartalssiffrorna innebär följande nivåer i rullande årstakt under senast rapporterade 12 mån:
juli 2012-juni 2013: -1 261 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -1 193 miljoner kr (-5%)
Dvs Handelsbankens årliga kreditförlustnivå har sjunkit till drygt 1 miljard kr per år.
Utveckling av Handelsbankens utlåning till allmänheten (nivå per slutet av respektive kvartal):
q1/2011: 1 591 miljarder kr
q1/2012: 1 627 miljarder kr
q2/2012: 1 632 miljarder kr
q3/2012: 1 621 miljarder kr
q4/2012: 1 680 miljarder kr (+6%)
q1/2013: 1 655 miljarder kr (+2%)
q2/2013: 1 686 miljarder kr (+3%)
q3/2013: 1 683 miljarder kr (+4%)
q4/2013: 1 696 miljarder kr (+1%)
q1/2014: 1 727 miljarder kr (+4%)
q2/2014: 1 765 miljarder kr (+5%)
Den vanliga cykeln är väl att utlåningen i goda tider ökar allt kraftigare och blir allt mer vidlyftig (riskabel), vilket sedan leder till kris och stora kreditförluster.
Siffrorna innebär att Handelsbanken har haft kreditförluster på följande nivå (som andel av den genomsnittliga utlåningen till allmänheten under respektive period):
juli 2012-juni 2013: 0,08%
juli 2013-juni 2014: 0,07%
Dvs varje år har Handelsbanken kreditförluster på mindre än 0,1% av utlåningen vilket väl får betraktas som en mycket låg nivå.
Utifrån det kan man som aktieinvesterare betrakta detta på två olika sätt:
Alternativ 1 ("optimisten"): Ah, vilka låga kreditförluster Handelsbanken har. Banken verkar vara förknippad med väldigt låg risk, och det är en säker investering att köpa Handelsbanken-aktier.
Alternativ 2 ("realisten"): Det vi ser nu är toppår för bankerna och som det sig bör under toppår ska bankernas kreditförluster då vara små eller nästan obefintliga. Men detta är inget som man kan betrakta som Handelsbankens långsiktiga kreditförlustnivå, utan förr eller senare kommer en djup kris som kommer att öka kreditförlusterna kraftigt (och sänka Handelsbanken-aktien kraftigt).
Här i bloggen är uppfattningen att alternativ 2 är den klart mest realistiska inställningen.
Handelsbankens kreditförlustnivå genom åren (respektive års kreditförluster delat med det årets genomsnittliga utlåning till allmänheten):
1990: 0,30%
1991: 1,20%
1992: 2,50%
1993: 2,20%
1994: 0,96%
1995: 0,84%
1996: 0,60%
1997: 0,05%
1998: 0,05%
1999: -0,03%
2000: -0,01%
2001: 0,02%
2002: 0,05%
2003: 0,06%
2004: 0,02%
2005: -0,03%
2006: -0,01%
2007: 0,00%
2008: 0,11%
2009: 0,21%
2010: 0,10%
2011: 0,05%
2012: 0,08%
2013: 0,07%
Källa: Handelsbankens gamla årsredovisningar.
Dvs utifrån det verkar 2008/2009-krisen bara ha varit en mild västanfläkt jämfört med 1990-talskrisen.
Och oroväckande i jämförelse med kreditförlustnivåerna under 1990-talskrisen ovan, att Handelsbankens egna kapital enl senaste info (per slutet av jun 2014) endast utgör 6-7% av bankens totala utlåning till allmänheten.
Dvs om Handelsbanken (teoretiskt sett) på ett bräde drabbas av kreditförluster på 6-7% av utlåningen till allmänheten, så utraderas hela det egna kapitalet varvid banken blir konkursmässig och omgående måste få enormt kapitaltillskott på (typ över 100 miljarder kr) från aktieägarna för att överleva.
Ev oroväckande i det sammanhanget att en stor del av Handelsbankens utlåning avser bostadslån (lån till låntagare för köp av bostäder).
Dvs vad skulle då hända om tex den svenska bostadsmarknaden kraschar med kraftigt sänkta värderingsnivåer för villor och lägenheter.
Handelsbankens utlåning i form av bostadslån (nivå per slutet av respektive kvartal, förändring från samma kvartal ett år tidigare):
q4/2011: 844 miljarder kr
q1/2012: 818 miljarder kr
q2/2012: 857 miljarder kr
q3/2012: 869 miljarder kr
q4/2012: 891 miljarder kr
q1/2013: 905 miljarder kr (+6%)
q2/2013: 925 miljarder kr (+11%)
q3/2013: 935 miljarder kr (+8%)
q4/2013: 955 miljarder kr (+8%)
q1/2014: 972 miljarder kr (+7%)
q2/2014: 995 miljarder kr (+8%)
Jämför det med ovannämnda förändring av Handelsbankens totala utlåning till allmänheten:
q4/2012: 1 680 miljarder kr (+6%)
q1/2013: 1 655 miljarder kr (+2%)
q2/2013: 1 686 miljarder kr (+3%)
q3/2013: 1 683 miljarder kr (+4%)
q4/2013: 1 696 miljarder kr (+1%)
q1/2014: 1 727 miljarder kr (+4%)
q2/2014: 1 765 miljarder kr (+5%)
Dvs det är särskilt Handelsbankens utlåning i form av bolån som har en hög ökningstakt.
Utvecklingen innebär att banken har följande andel utlåning i form av bolån (per slutet av respektive kvartal):
q4/2011: 53%
q1/2012: 50%
q2/2012: 52%
q3/2012: 54%
q4/2012: 53%
q1/2013: 55%
q2/2013: 55%
q3/2013: 56%
q4/2013: 56%
q1/2014: 56%
q2/2014: 56%
Dvs:
...över hälften (ca 1 000 miljarder kr) var per slutet av jun 2014 utlåning i form av bolån
...i förhållande till Handelsbankens totala utlåning (på 1 700-1 800 miljarder kr) till allmänheten.
Som nämnt är det för närvarande goda tider för bankerna inkl Handelsbanken.
Handelsbankens nettoresultat (resultat efter skatt) under de senaste kvartalen:
q1/2012: 3 265 miljoner kr
q2/2012: 3 329 miljoner kr
q3/2012: 3 160 miljoner kr
q4/2012: 4 284 miljoner kr*
q1/2013: 3 466 miljoner kr (+6%)
q2/2013: 3 695 miljoner kr (+11%)
q3/2013: 3 607 miljoner kr (+14%)
q4/2013: 3 527 miljoner kr (-18%)
q1/2014: 3 909 miljoner kr (+13%)
q2/2014: 4 034 miljoner kr (+9%)
*Inkl skattemässig engångspost på 1 682 miljoner kr.
//Edit: Det nettoresultatet är alltså belastat med ovannämnda resultateffekter av kreditförluster:
q1/2012: -291 miljoner kr
q2/2012: -288 miljoner kr
q3/2012: -277 miljoner kr
q4/2012: -395 miljoner kr
q1/2013: -283 miljoner kr
q2/2013: -306 miljoner kr
q3/2013: -284 miljoner kr
q4/2013: -322 miljoner kr
q1/2014: -315 miljoner kr
q2/2014: -272 miljoner kr
//
Handelsbankens kvartalsvisa nettoresultat (längre upp) motvarar följande nettoresultat per aktie:
q1/2012: 5,10 kr
q2/2012: 5,21 kr
q3/2012: 4,94 kr
q4/2012: 6,67 kr*
q1/2013: 5,41 kr (+6%)
q2/2013: 5,75 kr (+10%)
q3/2013: 5,61 kr (+14%)
q4/2013: 5,49 kr (-18%)
q1/2014: 6,08 kr (+12%)
q2/2014: 6,26 kr (+9%)
*Inkl skattemässig engångspost på motsvarande 2-3 kr per aktie.
Siffrorna innebär följande i årstakt:
Nettoresultat:
juli 2012-juni 2013: 14 605 miljoner kr*
juli 2013-juni 2014: 15 077 miljoner kr (+3%)
*Inkl skattemässig engångspost på 1 682 miljoner kr.
Dvs nyckelfråga:
Är det motiverat att Handelsbanken är värt 213-214 miljarder kr på börsen (under eftermiddagen tors 2 okt 2014) om bolaget genererar ett nettoresultat på 15 miljarder kr per år?
Även nettoresultatet per aktie i årstakt:
juli 2012-juni 2013: 22,77 kr
juli 2013-juni 2014: 23,44 kr (+3%)
*Inkl skattemässig engångspost på motsvarande 2-3 kr per aktie.
Och nyckelfråga här:
Är det motiverat att Handelsbankens A-aktie (bankens mest handlade aktieslag) ligger i 336,10 kr om banken genererar ett resultat per aktie på 23-24 kr i årstakt?
Det innebär att aktien värderas till ett p/e-tal (börskurs 336,10 kr delat med resultat per aktie 23,44 kr) på drygt 14.
//Edit: Tidigare blogginlägg (från 19 sep 2014) om att Handelsbanken-konkurrenten Nordeas aktie då värderades till ett motsvarande p/e-tal på 13-14: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-3
Då låg Nordea-aktien i 93,35 kr.
Ligger i skrivande stund (under eftermiddagen tors 2 okt 2014) i 91,90 kr.
Dvs aktiernas p/e-tal (utifrån rådande börskurser och resultat per aktie för senaste 12 mån):
Handelsbanken 14,34 (vid börskurs 331,60 kr)
Nordea 13,48 (vid börskurs 91,90 kr)
Det är väl motiverat att Handelsbanken-aktien värderas högre än Nordea-aktien tack vare:
bättre ekonomisk utveckling historiskt
ett tillväxtelement i form av tydligare internationell expansion
Men ett intryck är att båda är övervärderade.
Långsiktigt borde aktiernas p/e-tal ev snarare ligga på följande nivåer:
Handelsbanken 10-12
Nordea 8-10
Särskilt nu när bankerna haft skördetid med väldigt god intjäning på sistone.
För Handelsbanken skulle det (med nuvarande resultat per aktie på 23-24 kr i årstakt) innebära en motiverad börskurs på ca 230-280 kr.
Det innebär i sin tur en motiverad kursförändring på ner 16-33% från nuvarande börskurs 333,80 kr (slutkursen tors 2 okt 2014).
Därutöver ytterligare nedgångspotential pga tex
- generellt stigande räntenivå (vilket höjer aktieinvesterarnas avkastningskrav och sänker aktiers motiverade p/e-tal)
///Edit 2: Den generella räntenivån är ju i dagsläget på alldeles onormala historiska bottennivåer.
Köper man en svensk statsobligation med en löptid på tio år får man i dagsläget en årsränta på bara 1,4-1,5%.
Bara inflationen har legat på följande nivå under senare år:
2000: 1,0%
2001: 2,4%
2002: 2,2%
2003: 1,9%
2004: 0,4%
2005: 0,5%
2006: 1,4%
2007: 2,2%
2008: 3,4%
2009: -0,3%
2010: 1,3%
2011: 2,6%
2012: 0,9%
2013: 0%
http://sv.wikipedia.org/wiki/Inflation#Inflation_i_Sverige
...Det blir en genomsnittlig årlig inflationstakt på 1,42%.
...Och man får en årsränta på 1,46% för en tioårig statsobligation.
Ok, visst är inflationen varit låg hittills under 2014:
Inflation i årstakt mätt som förändringen i konsumentprisindex sedan samma månad ett år tidigare:
jan 2014: -0,2%
feb 2014: -0,2%
mars 2014: -0,7%
apr 2014: -0,1%
maj 2014: -0,2%
juni 2014: 0,2%
juli 2014: 0,1%
aug 2014: -0,2%
Dvs det blir en genomsnittlig inflationstakt på -0,1% (dvs deflation) hittills under 2014.
Under sex av de åtta månaderna har det varit deflation.
...Men som utgångspunkt lär väl inflationstakten normaliseras framöver på en långsiktigt normal nivå kring 2-3% i årstakt.
...Och för att köpa en statsobligation vill man ju även få en viss årlig realränta.
En normal räntenivå på en statsobligation skulle därför vara en årsränta kring 5% (givet en normal inflationstakt på 2-3% per år plus en realränta på 2-3%).
Bla har Sveriges centralbank Riksbanken som mål att inflationen ska uppgå till 2% per år i Sverige, och justerar sin styrränta för att uppnå den inflationsnivån (sänkt styrränta om inflationen ligger lägre än 2%, höjd styrränta om inflationen ligger högre än 2%): http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationsmalet/
För närvarande ligger ju Riksbankens styrränta på bara 0,25% per år sedan 10 sep 2014.
Men Riksbanken räknar med en höjning till drygt 2,00% inom tre år (dvs tom hösten 2017: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/
Dock kan tilläggas att Riksbanken själv bedömer osäkerhetsintervallet som stort och tillägger att styrräntan om tre år i själva verket kan hamna på alltifrån
...ca -1%
...till nästan 6%
(även om en nivå på drygt 2% är huvudscenariot enl Riksbanken).
Tumregeln är ju att högre generell räntenivå, desto lägre p/e-tal bör aktier värderas till (eftersom aktieinvesterarnas avkastningskrav blir högre om räntan är högre).
Även frågetecken för att svenska kronan försvagats på sistone mot euron och USA-dollarn och att det i sig borde leda till
...att importen till Sverige fördyras
...vilket verkar inflationshöjande
...vilket i sin tur verkar räntehöjande (allt annat lika)
...vilket i sin tur verkar aktiekurs-sänkande
Försvagad krona (stärkta utländska valutor) stimulerar för övrigt den svenska exportindustrin vilket bla kan leda till krav på höjda löner för exportindustrins anställda, vilket i så fall blir inflationsökande.
(Och om exportindustrins löner börjar stiga, lär även övriga sektorer hänga på med sina krav på löneökningar. Det brukar ju heta att exportindustrin ska vara "löneledande".)
Försvagad krona innebär alltså en dubbelt inflationsdrivande effekt; både dyrare import och ev tex högre löner inom exportindustrin etc.
Dock har tex oljepriset fallit en del på sistone på världsmarknaden, vilket påverkar inflationen negativt även i Sverige.
///
Och även nedgångspotential i Handelsbanken-aktien pga risk för:
- fallande resultatutveckling (pga sämre konjunktur osv)
Edit 3:
...Nuvarande statsobligationsränta på 1,46% per år i tio år
kan jämföras med
...att man vid köp av Handelsbanken för närvarande får en "årsränta" på 7%:
resultat per aktie 23,44 kr under senast rapporterade 12 mån
delat med
nuvarande börskurs 333,80 kr (slutkursen tors 2 okt 2014)
Och om resultatet per aktie fortsätter stiga framöver blir Handelsbanken-aktiens ränta ännu högre.
Dock är det inte riktigt jämförbart eftersom statsobligationsräntan är riskfri och i princip helt säker, medan Handelsbankens resultat per aktie kan variera kraftigt från år till år (tex pga konjunktur och kreditförluster).
Handelsbankens resultat per aktie de senaste åren:
1990: 4,44 kr
1991: 4,98 kr (+12%)
1992: -0,77 kr (-115%)
1993: 1,46 kr (+290%)
1994: 3,38 kr (+132%)
1995: 5,13 kr (+52%)
1996: 7,11 kr (+39%)
1997: 8,38 kr (+18%)
1998: 8,41 kr (0%)
1999: 9,31 kr (+11%)
2000: 12,89 kr (+38%)
2001: 11,99 kr ( -7%)
2002: 10,50 kr (-12%)
2003: 11,70 kr (+11%)
2004: 14,55 kr (+24%)
2005: 16,98 kr (+17%)
2006: 20,41 kr (+20%)
2007: 24,84 kr (+22%)
2008: 19,31 kr (-22%)
2009: 15,98 kr (-17%)
2010: 17,44 kr (+9%)
2011: 19,39 kr (+11%)
2012: 21,85 kr (+13%)
2013: 22,26 kr (+2%)
2014 (första halvåret): 6,26 kr (+9%)
När man ser det så är det ju i det stora hela i och för sig verkligen en fantastisk långsiktig utveckling.
Vilken framgångssaga!
Det är nog inte så många andra svenska börsbolag som kan matcha (eller övertrumfa) detta (bla klädföretaget H&M?).
Även om kriserna var djupa i början av 1990-talet och 2008/2009 och aktiekursen rasade i samband med det, ser det i denna lista ut bara som små hack i kurvan.
Som värst blev det bara en mindre förlust år 1992.
2008 och 2009 blev det ej ens förlust utan bara smärre resultatminskningar.
Nyckelfråga alltså:
Vill man köpa en aktie (Handelsbanken-aktien) för 333,80 kr idag som har genererat ovannämnda serie av "årsräntor" genom åren?
Och enl nedan räknar aktieanalytikerna i snitt med att Handelsbanken ska prestera följande resultat per aktie de närmaste åren:
2014: 23,80 kr (+7%)
2015: 24,80 kr (+4%)
2016: 26,40 kr (+6%)
http://www.4-traders.com/SVENSKA-HANDELSBANKEN-AB-6491089/financials/
//
Handelsbankens intäkter de senaste kvartalen:
q1/2012: 8 866 miljoner kr
q2/2012: 8 839 miljoner kr
q3/2012: 8 466 miljoner kr
q4/2012: 8 891 miljoner kr
q1/2013: 8 800 miljoner kr (-1%)
q2/2013: 9 240 miljoner kr (+5%)
q3/2013: 9 009 miljoner kr (+6%)
q4/2013: 9 278 miljoner kr (+4%)
q1/2014: 9 481 miljoner kr (+8%)
q2/2014: 9 647 miljoner kr (+4%)
Det innebär följande utveckling för intäkterna i årstakt:
juli 2012-juni 2013: 35 397 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 37 415 miljoner kr (+6%)
Dvs Handelsbankens senast rapporterade 12 mån:
...intäkter 37-38 miljarder kr
...nettoresultat över 15 miljarder kr
...resultat per aktie 23-24 kr
Dvs:
Grym lönsamhet (vinstmarginal) i Handelsbanken.
Även positivt med tydlig intäktstillväxt de senaste kvartalen.
Handelsbankens lönsamhet mätt som rörelsemarginalen (rörelseresultat delat med intäkter, där rörelseresultatet är det samma som resultatet före skatt):
q1/2012: 50%
q2/2012: 50%
q3/2012: 51%
q4/2012: 44%
q1/2013: 49%
q2/2013: 51%
q3/2013: 51%
q4/2013: 48%
q1/2014: 52%
q2/2014: 53%
Dvs:
Det lär inte vara många börsbolag som kan stoltsera med en så hög rörelsemarginal.
Dessutom verkar rörelsemarginalen ha ökat under senare kvartal.
Inkl rörelsemarginalen blir Handelsbankens utveckling därmed följande i årstakt (juli 2013-juni 2014):
...intäkter 37-38 miljarder kr (+6%)
...rörelsemarginal 51% (upp från 49% under föreg 12 mån)
...nettoresultat över 15 miljarder kr
...nettoresultat per aktie 23-24 kr
Handelsbankens intäkter kan i sin tur delas in i:
...räntenetto (erhållna ränteintäkter på utlånade pengar minus betalda räntekostnader på de pengar Handelsbanken lånat)
...provisionsnetto (dvs avgifter och provisioner för Handelsbankens övriga tjänster, tex typ avgifter för kundernas aktiehandel via Handelsbanken, fondavgifter, rådgivningsavgifter, kortavgifter osv)
...övriga intäkter
Det visar sig att räntenettot svarade för över 70% av Handelsbankens totala intäkter under senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014).
Räntenettot har haft följande utveckling de senaste kvartalen:
q1/2012: 6 560 miljoner kr
q2/2012: 6 575 miljoner kr
q3/2012: 6 462 miljoner kr
q4/2012: 6 484 miljoner kr
q1/2013: 6 541 miljoner kr (0%)
q2/2013: 6 673 miljoner kr (+1%)
q3/2013: 6 683 miljoner kr (+3%)
q4/2013: 6 772 miljoner kr (+4%)
q1/2014: 6 653 miljoner kr (+2%)
q2/2014: 6 704 miljoner kr (+0,5%)
Dvs det är en sämre förändringstakt än Handelsbankens totala intäkter:
q1/2012: 8 866 miljoner kr
q2/2012: 8 839 miljoner kr
q3/2012: 8 466 miljoner kr
q4/2012: 8 891 miljoner kr
q1/2013: 8 800 miljoner kr (-1%)
q2/2013: 9 240 miljoner kr (+5%)
q3/2013: 9 009 miljoner kr (+6%)
q4/2013: 9 278 miljoner kr (+4%)
q1/2014: 9 481 miljoner kr (+8%)
q2/2014: 9 647 miljoner kr (+4%)
Och även sämre än förändringen av Handelsbankens utlåning till allmänheten (nivå per slutet av respektive kvartal, förändring från samma kvartal ett år tidigare):
q1/2011: 1 591 miljarder kr
q1/2012: 1 627 miljarder kr
q2/2012: 1 632 miljarder kr
q3/2012: 1 621 miljarder kr
q4/2012: 1 680 miljarder kr (+6%)
q1/2013: 1 655 miljarder kr (+2%)
q2/2013: 1 686 miljarder kr (+3%)
q3/2013: 1 683 miljarder kr (+4%)
q4/2013: 1 696 miljarder kr (+1%)
q1/2014: 1 727 miljarder kr (+4%)
q2/2014: 1 765 miljarder kr (+5%)
Dvs Handelsbanken verkar ha svårt att hålla uppe räntenettot när det generella ränteläget blivit allt lägre (tex på att svenska centralbanken Riksbanken sänkt sin styrränta).
I goda tider är det särskilt bankernas provisionsintäkter som kan dra iväg tack vare ökad ekonomisk aktivitet som för bankerna leder till rådgivningsintäkter i samband med aktieemissioner, obligationsemissioner, företagsköp, börsintroduktioner, samt ökade fondavgifter (tack vare att fonderna stiger i värde i samband med generell börsuppgång osv).
Handelsbankens provisionsintäkter de senaste kvartalen:
q1/2012: 1 892 miljoner kr
q2/2012: 1 825 miljoner kr
q3/2012: 1 742 miljoner kr
q4/2012: 1 910 miljoner kr
q1/2013: 1 877 miljoner kr (-1%)
q2/2013: 1 924 miljoner kr (+5%)
q3/2013: 1 896 miljoner kr (+9%)
q4/2013: 2 107 miljoner kr (+10%)
q1/2014: 2 060 miljoner kr (+10%)
q2/2014: 2 135 miljoner kr (+11%)
Det innebär följande provisionsintäkter i årstakt:
juli 2012-juni 2013: 7 453 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 8 198 miljoner kr (+10%)
Det innebär att Handelsbankens intäkter under senaste 12 mån fördelat dig enl följande:
räntenetto 72%
provisionsintäkter 22%
övriga intäkter 6%
Summa 100% (37-38 miljarder kr)
Och förändringen i respektive intäktskategori under senaste 12 mån:
provisionsintäkter +10%
räntenetto +2,5%
Totala intäkter +6%
Intäkterna är dock bara ena sidan av myntet för att komma fram till ett nettoresultat.
Ovan har utvecklingen av Handelsbankens kostnader i form av kreditförluster redan nämnts för de senaste kvartalen (nedan resultateffekt pga kreditförluster i Handelsbanken):
q1/2012: -291 miljoner kr
q2/2012: -288 miljoner kr
q3/2012: -277 miljoner kr
q4/2012: -395 miljoner kr
q1/2013: -283 miljoner kr
q2/2013: -306 miljoner kr
q3/2013: -284 miljoner kr
q4/2013: -322 miljoner kr
q1/2014: -315 miljoner kr
q2/2014: -272 miljoner kr
Det innebar följande förändring av kreditförlusterna jämfört med samma kvartal ett år tidigare:
q1/2013: -3%
q2/2013: +6%
q3/2013: +3%
q4/2013: -18%
q1/2014: +11%
q2/2014: -11%
Och (resultateffekten av) kreditförlusterna i årstakt:
juli 2012-juni 2013: -1 261 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -1 193 miljoner kr (-5%)
Dvs positivt att de sjönk.
Dessutom är kreditförlusterna mycket små i relation till den totala genomsnittliga utlåningen till allmänheten:
juli 2012-juni 2013: 0,08%
juli 2013-juni 2014: 0,07%
Handelsbankens övriga rörelsekostnader har haft följande utveckling de senaste kvartalen:
q1/2012: 4 117 miljoner kr
q2/2012: 4 138 miljoner kr
q3/2012: 3 899 miljoner kr
q4/2012: 4 546 miljoner kr
q1/2013: 4 182 miljoner kr (+2%)
q2/2013: 4 215 miljoner kr (+2%)
q3/2013: 4 157 miljoner kr (+7%)
q4/2013: 4 507 miljoner kr (-1%)
q1/2014: 4 246 miljoner kr (+2%)
q2/2014: 4 299 miljoner kr (+2%)
Dvs positivt att det generellt varit klart lägre ökningar än för Handelsbankens intäkter:
q1/2012: 8 866 miljoner kr
q2/2012: 8 839 miljoner kr
q3/2012: 8 466 miljoner kr
q4/2012: 8 891 miljoner kr
q1/2013: 8 800 miljoner kr (-1%)
q2/2013: 9 240 miljoner kr (+5%)
q3/2013: 9 009 miljoner kr (+6%)
q4/2013: 9 278 miljoner kr (+4%)
q1/2014: 9 481 miljoner kr (+8%)
q2/2014: 9 647 miljoner kr (+4%)
Kvartalssiffrorna för Handelsbankens övriga rörelsekostnader (längre upp) innebär följande utveckling i årstakt:
juli 2012-juni 2013: 16 842 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 17 209 miljoner kr (+2%)
Och därutöver kostnader i form av kreditförluster:
juli 2012-juni 2013: 1 261 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 1 193 miljoner kr (-5%)
Men samtidigt utveckling av intäkterna:
juli 2012-juni 2013: 35 397 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 37 415 miljoner kr (+6%)
Dvs positivt att intäkterna ökar mer än kostnaderna.
Det har enl ovan bidragit till stigande rörelsemarginal dvs rörelseresultat (inkl kreditförluster) delat med intäkter:
juli 2012-juni 2013: 49%
juli 2013-juni 2014: 51%
Dvs det är svårt nog att få intäkterna att öka, men att dessutom hålla kostnaderna i schack (så att rörelsemarginalen ökar) är väldigt skickligt.
Rörelsekostnaderna består i sin tur mest av personalkostnader.
Personalkostnaderna har under senaste 12 mån svarat för 68% av Handelsbankens totala rörelsekostnader (exkl kreditförluster).
Utveckling för Handelsbankens personalkostnader de senaste kvartalen:
q1/2012: 2 781 miljoner kr
q2/2012: 2 785 miljoner kr
q3/2012: 2 678 miljoner kr
q4/2012: 2 923 miljoner kr
q1/2013: 2 783 miljoner kr (0%)
q2/2013: 2 796 miljoner kr (0%)
q3/2013: 2 845 miljoner kr (+6%)
q4/2013: 2 980 miljoner kr (+2%)
q1/2014: 2 887 miljoner kr (+4%)
q2/2014: 2 910 miljoner kr (+4%)
Dvs som jämförelse Handelsbankens totala rörelsekostnader (exkl kreditförluster):
q1/2012: 4 117 miljoner kr
q2/2012: 4 138 miljoner kr
q3/2012: 3 899 miljoner kr
q4/2012: 4 546 miljoner kr
q1/2013: 4 182 miljoner kr (+2%)
q2/2013: 4 215 miljoner kr (+2%)
q3/2013: 4 157 miljoner kr (+7%)
q4/2013: 4 507 miljoner kr (-1%)
q1/2014: 4 246 miljoner kr (+2%)
q2/2014: 4 299 miljoner kr (+2%)
Personalkostnaderna verkar alltså ha ökat mer än de totala rörelsekostnaderna de senaste kvartalen.
Man kan även jämföra med intäkternas utveckling:
q1/2012: 8 866 miljoner kr
q2/2012: 8 839 miljoner kr
q3/2012: 8 466 miljoner kr
q4/2012: 8 891 miljoner kr
q1/2013: 8 800 miljoner kr (-1%)
q2/2013: 9 240 miljoner kr (+5%)
q3/2013: 9 009 miljoner kr (+6%)
q4/2013: 9 278 miljoner kr (+4%)
q1/2014: 9 481 miljoner kr (+8%)
q2/2014: 9 647 miljoner kr (+4%)
Dvs i q2/2014 ökade personalkostnaderna i ca samma takt som intäkterna.
Bland Handelsbankens "framgångsrecept":
...Stark "företagskultur" med tydliga värderingar (enl bla nedan).
...Decentralisering: De viktiga besluten om utlåning etc ska fattas av respektive lokalt bankkontor. Det är bankkontoren som "har makten" i Handelsbanken.
..."Kyrktorns-principen": Varje bankkontor ska (förenklat uttryckt) bara låna ut pengar inom det geografiska område man kan se från traktens kyrktorn. Det är bara inom detta område man kan antas ha koll på folk och fä och vilka låntagare som är kreditvärdiga eller ej. Börjar man låna utpengar utanför området ökar risknivån pga sämre koll på dessa låntagare och deras kreditvärdighet (förmåga att återbetala lånen och relaterade låneräntor osv).
...Kostnadseffektivitet: Generellt ej lyxiga bankkontor på fashionabla adresser eller med exklusiva inredningar. Snarare spartanskt. Handelsbanken brukar sent införa nya kostsamma tekniska finesser som tex internet för sina kunder. Få (men smarta och driftiga) anställda. Handelsbanken spenderar generellt inga pengar på reklam. (Dock tyckte jag mig se Handelsbanken på ryggen av något ishockey-lag nyligen, vilket var överraskande.)
...Generösa personalbonusar: Handelsbankens anställda får stora personalbonusar (via personalstiftelsen Oktogonen). Det brukar sägas att den som i unga år anställs på Handelsbanken, blir miljonär (med en uppsamlad personalbonus på åtminstone typ 10 miljoner kr) när man går i pension vid 65 års ålder. De stora bonusarna är väl en orsak till att många Handelsbanken-anställda jobbar hela livet i banken.
...Nöjda kunder: Handelsbanken brukar generellt visa nöjdast kunder (av de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Swedbank, SEB och Nordea) enl oberoende undersökning (telefonenkäter) genomfört av Svenskt Kvalitetsindex (SKI).
Tex enl den senaste undersökningen (daterad okt 2013):
Hur nöjda är privatpersoner med respektive bank (på en skala från 0-100)?
Handelsbanken 74,2
SEB 66,2
Swedbank 65,2
Nordea 64,1
Hur nöjda är företag med respektive bank (på samma skala)?
Handelsbanken 71,1
SEB 67,5
Swedbank 63,7
Nordea 63,3
http://a1.mndcdn.com/image/upload/t_attachment/wtuvltqacse1qacmohsq.pdf
//Edit: En särskild aspekt är att det är Handelsbanken-personalen som (via olika stiftelser etc) är huvudägare i banken, bla som storägare i investmentbolaget Industrivärden som i sin tur är storägare i banken (dvs ett "korsägande" för att skydda banken mot att fientliga utomstående ägare ska kunna ta över kontrollen).
Samtidigt ev frågetecken för om det är lämpligt för övriga aktieägare i banken att banken har personalen som huvudägare?
Risk för att det leder till att personalen belönar sig själv för mycket på övriga aktieägares bekostnad?
Per slutet av jun 2014 hade Handelsbanken fanns tex följande Handelsbanken-relaterade storägare på bankens ägarlista (röstandel i banken per slutet av jun 2014):
Industrivärden (ett investmentbolag) 10,3%
Oktogonen (Handelsbankens personalstiftelse) 10,3%
Handelsbankens fonder 0,9%
övriga stiftelser 0,7%
Summa Handelsbanken-relaterade storägares röstandel i banken: 22,2%
Det är klart större än någon annan ägare/ägargruppering i Handelsbanken.
Enl ovan har Industrivärden en röstandel på 10,3% i Handelsbanken.
Och Industrivärden är i sin tur Handelsbanken-kontrollerat via följande Handelsbanken-relaterade storägare (med angivna röstandelar per slutet av jun 2014):
SCA (inkl SCA-relaterade stiftelser etc) 16,4%
Handelsbankens persionsstiftelse 10,6%
Handelsbanken 10,4%
övriga Handelsbanken-relaterade stiftelser 9,1%
Handelsbankens pensionskassa 2,4%
Summa röstandel i Industrivärden: 48,9%
http://www.industrivarden.se/sv-SE/Bolagsstyrning/Agarbilden/
Och SCA (som ytterligare pusselbit i korsägandet som säkrar Handelsbanken-personalens ägarkontroll i banken) hade följande Handelsbanken-relaterade storägare (med angivna röstandelar per slutet av jun 2014):
Industrivärden 29,2%
Handelsbanken (inkl fonder och stiftelser) 14,3%
SCA:s personalstiftelse 0,7%
Summa röstandel i SCA: 44,2%
Dvs det är alltså ett korsägande med tre pusselbitar (Handelsbanken, Industrivärden och SCA):
1) Industrivärden och övriga Handelsbanken-relaterade storägare är (med en sammanlagd röstandel på 22,2%) kontrollerande storägare i Handelsbanken
2) SCA och övriga Handelsbanken-relaterade storägare är (med en sammanlagd röstandel på 48,9%) kontrollerande storägare i Industrivärden
3) Industrivärden och övriga Handelsbanken-relaterade storägare är (med en sammanlagd röstandel på 44,2%) kontrollerande ägare i SCA
Genom ägarupplägget ovan har alltså Handelsbanken-personalen ägarkontrollen i banken (och även Industrivärden och de övriga storbolag Industrivärden är storägare i etc, bla
lastbilstillverkaren mm Volvo
hårdmetall- och gruvmaskinbolaget Sandvik
stålbolaget SSAB
blöj- och dasspapperstillverkaren SCA
mm).
Ingen annan storägare eller storägar-gruppering kan utmana denna ägarfästning som Handelsbanken-personalen byggt upp för att skydda sitt imperium.
Generellt är det ju de aktieägare i ett bolag som har störst röstandel som bla har mest inflytande över valet av styrelsen som i sin tur utser vd osv.
Handelsbanken har totalt 10 pers i styrelsen varav:
...2 st verkar vara personalrepresentanter
...1 st är Handelsbankens vd Pär Boman
...1 st är Industrivärdens styrelseordförande Sverker Martin-Löf (som även är Handelsbankens vice styrelseordförande)
...1 st är Industrivärdens vd Anders Nyrén (som även är Handelsbankens styrelseordförande)
...1 st är Jan Johansson (vd för blöj- och dasspapperstillverkaren SCA där Industrivärden är huvudägare)
Summa 6 st Handelsbanken-relaterade styrelseledamöter i bankens styrelse
Övriga 4 pers i styrelsen verkar ej vara direkt Handelsbanken-relaterade:
...Fredrik Lundberg (en övrig storägare i Handelsbanken och Industrivärden)
...2 st norrmän (bla Jon Fredrik Baksås, vd för Telenor (Norges "Teliasonera") )
...1 st finländare
Summa 4 st ej Handelsbanken-relaterade styrelseledamöter i bankens styrelse
//
...Internationell expansion: Handelsbankens upplägg för att bedriva bank har visat sig framgångsrikt i Sverige (där banken ev är den mest framgångsrika banken genom åren), och därför har banken även börjat etablera sig utomlands för att applicera samma upplägg och därmed nå framgångar även där. En uppfattning är att Handelsbankens systematiska och drivna bankkoncept är överlägset jämfört med många andra banker som styrs av omotiverade tjänstemän som ej anstränger sig särskilt mycket och ej har koll (och bla kan ta orimliga risker i utlåningen osv).
Handelsbankens verksamhet kan delas in enl följande (utifrån q2/2014-resultatrapporten):
...Norden:
Sverige
Danmark
Finland
Norge
...övriga länder:
Storbritannien
Holland
...övriga delar:
Handelsbanken international (kontor i övriga världen)
Handelsbanken capital markets (bankens "aktiemäklarfirma")
Handelsbanken hade 822 st bankkontor per slutet av juni 2014.
De var fördelade enl följande:
Sverige 56%
Norge 7%
Danmark 6%
Finland 6%
Summa Norden 75%
Storbritannien 21%
Holland 2%
Handelsbanken International 2%
Summa 100% (822 bankkontor)
Sverige svarar alltså nuförtiden bara för drygt hälften av Handelsbankens totala antal bankkontor.
Som jämförelse hade Handelsbanken 723 st bankkontor per slutet av 2010 (varav Sverige stod för 64%).
Dvs Handelsbankens totala antal bankkontor (per slutet av respektive period):
2000: 516 st
2005: 597 st
2010: 723 st
jun 2014: 822 st
Härav antal kontor i Sverige:
2000: 460 st
2005: 455 st
2010: 461 st
jun 2014: 462 st
Dvs den siffran har legat ungefär konstant.
Och det har i sin tur gjort att andelen Sverige-kontor successivt sjunkit:
2000: 89%
2005: 76%
2010: 64%
jun 2014: 56%
Det är bla Handelsbankens satsning på Storbritannien som gjort att antalet Handelsbanken-kontor ökat där:
2000: 4 st
2005: 20 st
2010: 83 st
jun 2014: 170 st
Andelen Storbritannien-kontor därmed:
2000: 0,8%
2005: 3%
2010: 11%
jun 2014: 21%
Och så länge Handelsbankens Storbritannien-verksamhet utvecklas positivt finns stor kvarvarande tillväxtpotential.
Bla totalt antal invånare:
Sverige 9-10 miljoner pers
Storbritannien 63 miljoner pers
Antal Handelsbanken-kontor:
Sverige 462 st
Storbritannien 170 st
I Sverige (där Handelsbanken får anses ha nått "full penetration") har banken 1 kontor per drygt 20 000 invånare.
Med samma täthet i Storbritannien skulle det ge en teoretisk potential på nästan 3 100 Handelsbanken-kontor i Storbritannien.
Så högt lär det inte nå eftersom det finns andra stora väletablerade banker i Storbritannien.
Men om Handelsbanken-modellen funkar och är mer framgångsrik än övriga bankers verksamheter, lär Handelsbanken säkert kunna nå upp till åtminstone 500 st kontor i Storbritannien inom säg 5-10 år.
Hur är det med lönsamheten för Handelsbankens Storbritannien-verksamhet?
Handelsbankens rörelseresultat fördelade sig enl följande på bankens olika delar under första halvåret 2014:
Sverige 5 903 miljoner kr
Norge 1 226 miljoner kr
Danmark 487 miljoner kr
Finland 422 miljoner kr
Storbritannien 754 miljoner kr
Holland 48 miljoner kr
Handelsbanken international 136 miljoner kr
Handelsbanken capital markets 910 miljoner kr
övrigt 111 miljoner kr
Summa Handelsbankens rörelseresultat 9 997 miljoner kr
Det innebar följande procentuella fördelning av rörelseresultatet under första halvåret 2014:
Sverige 59%
Norge 12%
Danmark 5%
Finland 4%
Storbritannien 8%
Holland 0,5%
Handelsbanken international 1%
Handelsbanken capital markets 9%
övrigt 1%
Summa 100% (9 997 miljoner kr)
Förändring av rörelseresultatet under första halvåret 2014 (från första halvåret 2013):
Storbritannien +50%
Handelsbanken capital markets +47%
Holland +45%
Handelsbanken international +42%
Danmark +31%
Finland +19%
Norge -2%
Sverige -4%
Summa Handelsbankens rörelseresultat +10% (från första halvåret 2013 till första halvåret 2014)
Dvs:
Positivt att Handelsbankens "nya" länder Storbritannien och Holland ökar resultatet kraftigt (även om de tillsammans fortfarande bara svarade för 8% av bankens totala rörelsersultat första halvåret 2014).
Positivt även att "aktiemäklarfirman" HCM (Handelsbanken capital markets) tuffar på som tåget nu när det är goda tider.
Dock förbehåll för att HCM:s nu goda resultat snabbt kan försvinna i sämre tider.
Positivt att (de tidigare surdegarna?) Danmark och Finland nu visar bättring.
Men negativt att Handelsbankens två största länder (Sverige och Norge som tillsammans svarar för över 70% av bankens totala rörelseresultat) båda visar minskningar.
//Edit: Sverige är så stort för Handelsbanken att det i sin tur är uppdelat i sex delar ("regionbanker):
Norra Sverige (huvudkontor i Umeå)
Mellansverige (Gävle)
Stockholm (Stockholm)
Östra Sverige (Linköping)
Västra Sverige (Göteborg)
Södra Sverige (Malmö)
I Sverige ingår även:
Handelsbanken Finans (ett separat finansbolag)
Stadshypotek (Handelsbankens bolånebank)
Och Storbritannien har Handelsbanken delat upp i fyra regionbanker:
Norra Storbritannien (huvudkontor i Manchester)
Centrala Storbritannien (Birmingham)
Sydvästra Storbritannien (Bristol)
Södra Storbritannien (London)
//
Mer om Handelsbanken i Storbritannien
Handelsbankens rörelseresultat i Storbritannien de senaste kvartalen:
q1/2012: 248 miljoner kr
q2/2012: 260 miljoner kr
q3/2012: 268 miljoner kr
q4/2012: 230 miljoner kr
q1/2013: 233 miljoner kr (-6%)
q2/2013: 271 miljoner kr (+4%)
q3/2013: 288 miljoner kr (+7%)
q4/2013: 351 miljoner kr (+53%)
q1/2014: 381 miljoner kr (+64%)
q2/2014: 373 miljoner kr (+38%)
Dvs det är särskilt de senaste tre kvartalen som resultattillväxten tagit fart för Handelsbanken i Storbritannien.
Den kvartalsvisa utvecklingen ovan innebär följande utveckling i årstakt för Handelsbankens rörelseresultat i Storbritannien:
juli 2012-juni 2013: 1 002 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 1 393 miljoner kr (+39%)
...Med en skattesats på 30% och ett p/e-tal på 15 skulle Handelsbankens Storbritannien-verksamhet därmed värderas till 14-15 miljarder kr.
...Med en skattesats på 25% och ett p/e-tal på 20 skulle verksamheten värderas till ca 21 miljarder kr.
Storbritannien-verksamheten kan därmed i dagsläget förenklat värderas till ca 15-20 miljarder kr av Handelsbankens totala börsvärde på drygt 200 miljarder kr.
//Edit: Eftersom aktieinvesterarna för närvarande värderar hela Handelsbanken till ett så högt p/e-tal som 14-15 på börsen, kanske de i den kalkylen bakar in en värdering till p/e 30-40 för Storbritannien-verksamheten.
Med ett p/e-tal på 30-40 (och antagen skattesats 25%) hamnar Storbritannien-verksamhetens värde på 31-42 miljarder kr (dvs ca 30-40 miljarder kr) av Handelsbankens totala börsvärde på drygt 210 miljarder kr.
//
Handelsbankens resultateffekt av kreditförluster i Storbritannien de senaste kvartalen:
q1/2012: 0 kr
q2/2012: -13 miljoner kr
q3/2012: -37 miljoner kr
q4/2012: -101 miljoner kr
q1/2013: -55 miljoner kr
q2/2013: -50 miljoner kr
q3/2013: -65 miljoner kr
q4/2013: 2 miljoner kr
q1/2014: 0 kr
q2/2014: -51 miljoner kr
Det innebär följande nivåer i årstakt (för resultateffekten av Handelsbankens kreditförluster i Storbritannien):
juli 2012-juni 2013: -243 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -114 miljoner kr (-53%)
Dvs positivt med kraftig minskning.
Handelsbankens kreditförluster i Storbritannien har inneburit följande kreditförlustnivåer (kreditförluster i årstakt, mätt som andel i procent av total utlåning):
q1/2012: 0,00%
q2/2012: 0,05%
q3/2012: 0,16%
q4/2012: 0,43%
q1/2013: 0,19%
q2/2013: 0,17%
q3/2013: 0,22%
q4/2013: -0,01%
q1/2014: 0,00%
q2/2014: 0,15%
Jämför med hela Handelsbankens kreditförlustnivå:
q1/2012: 0,07%
q2/2012: 0,07%
q3/2012: 0,07%
q4/2012: 0,09%
q1/2013: 0,06%
q2/2013: 0,07%
q3/2013: 0,06%
q4/2013: 0,07%
q1/2014: 0,07%
q2/2014: 0,06%
Handelsbankens rörelseresultat i Storbritannien exkl kreditförluster:
q1/2012: 248 miljoner kr
q2/2012: 273 miljoner kr
q3/2012: 305 miljoner kr
q4/2012: 331 miljoner kr
q1/2013: 288 miljoner kr (+16%)
q2/2013: 321 miljoner kr (+18%)
q3/2013: 353 miljoner kr (+16%)
q4/2013: 349 miljoner kr (+5%)
q1/2014: 381 miljoner kr (+32%)
q2/2014: 424 miljoner kr (+32%)
Det innebär följande rörelseresultat i årstakt i Storbritannien exkl kreditförluster:
juli 2012-juni 2013: 1 245 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 1 507 miljoner kr (+21%)
Därifrån kan man alltså dra resultateffekten av kreditförlusterna:
juli 2012-juni 2013: -243 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -114 miljoner kr (-53%)
Och då erhålls det slutliga rörelseresultatet (inkl resultateffekt av kreditförluster) i årstakt för Handelsbanken i Storbritannien:
juli 2012-juni 2013: 1 002 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 1 393 miljoner kr (+39%)
Dvs en ganska stor del av den totala resultatförändringen på ca +40% (under senast rapporterade 12 mån) berodde på minskade kreditförluster.
//Edit: Det brittiska pundet
Framväxten av Handelsbankens Storbritannien-verksamhet gör att banken som helhet (och dess börsvärde och börskurs) successivt blir allt mer beroende av det brittiska pundets utveckling mot den svenska kronan.
Pundets utveckling mot kronan på senare år:
...För fem år sedan (dvs hösten 2009) noterades pundet i 11-12 kr.
...Föll sedan till botten på 10 kr under våren 2011.
...Steg till topp på 11-12 kr under våren 2012.
...Botten på 9-10 kr våren 2013.
...Därifrån har pundet stigit kraftigt till nuvarande nivå på 11-12 kr (11,6095 kr som slutnivå fre 3 okt 2014).
Dvs de senaste kvartalens resultatökningar för Handelsbankens Storbritanniens-verksamhet beror helt enkelt på stigande pundkurs.
Genomsnittlig pundkurs under de senaste kvartalen (förändring från motsvarande kvartal ett år tidigare):
q3/2013: 10,1576 kr (-5%)
q4/2013: 10,5445 kr (-1%)
q1/2014: 10,6996 kr (+7%)
q2/2014: 11,1070 kr (+10%)
q3/2014: 11,5980 kr (+14%)
Som jämförelse Handelsbankens rörelseresultat-förändringar i Storbritannien (nämnt längre upp):
q3/2013: +7%
q4/2013: +… [content has been truncated]