Fyrkamp: Storbanks-aktierna
2013-07-22 05:46, Edited at: 2013-12-14 18:24Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Vilken aktie är mest köpvärd; Handelsbanken, Nordea, Swedbank eller SEB?
Handelsbankens vd Pär Boman.
Han fyller 52 år under 2013.
Boman kommer från Linköping och var bla koncerncontroller för Saab-Scania innan han anställdes på Handelsbanken år 1991.
Ca 15 år senare blev han vd för Handelsbanken 26 apr 2006: http://sv.wikipedia.org/wiki/Pär_Boman
Han har alltså nu varit vd i drygt sju år för banken.
• Dagen innan han började stod A-aktien i 221,50 kr. Idag ligger den i 290 kr.
• Dessutom har aktien betalat aktieutdelningar på 73 kr under perioden.
Dvs 221,50 kr 25 apr 2006 har vuxit till 363 kr 19 juli 2013.
Det blir en total avkastning på ca 7% per år vilket väl är i lägsta laget, men när han började under våren 2006 var det väl högkonjunktur med ganska höga börskurser så det är en svår tidpunkt att utgå ifrån.
Under 2012 fick Boman en grundlön på 10,9 miljoner kr plus övriga löneförmåner på 0,4 miljoner kr. Därtill kommer en pensionskostnad på 6,0 miljoner kr.
Bild från Handelsbankens årsredovisning för 2012: http://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_12_bokslut/$file/hb_12_sv_bokslut.pdf
Nordeas vd Christian Clausen.
Är dansk och fyllde 58 år i mars 2013.
Han tillträdde som Nordeas vd år 2007 efter att ha varit chef för bankens affärsområde för kapitalförvaltning (Nordea Asset Management) under perioden 2000-2007: http://sv.wikipedia.org/wiki/Christian_Clausen
• I nov 2011 framkom att han får 100 miljoner kr cash när han går i pension vid 60 års ålder: http://www.expressen.se/nyheter/nordeas-vd-far-100-miljoner-i-pension/
• Strax innan framkom att Nordea köpt en 256 kvadratmeter stor lägenhet på Östermalm i Stockholm åt honom för 22,5 miljoner kr: http://www.expressen.se/nyheter/nordea-koper-lyxlagenhet-at-vdn/
För 2012 fick Clausen ut följande ersättningar:
Fast grundlön 1 236 330 euro
Bonus 383 262 euro
Långsiktigt incitamentsprogram 277 292 euro
Förmåner 57 653 euro
- - -
Summa 1 954 537 euro (+19% från 2011)
Det motsvarar ca 17 miljoner kr.
Till det kommer pensionskostnader på 843 527 euro (drygt 7 miljoner kr) för Clausen under 2012.
Vid utgången av året hade banken en pensionsskuld på drygt 12 miljoner euro för honom (dvs det är väl det som är ca 100 miljoner kr).
• Clausen tillträdde som Nordeas vd i samband med bankens bolagsstämma 13 apr 2007.
• Dagen innan (12 apr 2007) slutade aktien i motsvarande 90,40 kr och nu ligger den alltså i 81,90 kr (slutkurs 19 juli 2013).
Dvs under de drygt sex år som Clausen varit vd har aktien fallit med totalt 9-10%.
• Dock har aktien under perioden gett aktieutdelningar på ca 21,59 kr.
90,40 kr per aktie vid Clausens tillträde har alltså totalt förändrats till ca 103,49 kr idag.
Det blir en total årsavkastning på drygt 2% per år.
Det är alltför skralt, men precis som för Boman i Handelsbanken är det väl en lite orättvis jämförelsetidpunkt eftersom den globala finanskrisen bröt ut strax efter (under 2007 och 2008).
Nu har väl en återhämtning från finanskrisen skett i ca fyra år (sedan 2009) men ännu har det tydligen inte kompenserat fullt ut för krisens effekter jämfört med före krisen.
Nordea bad under Clausens ledning aktieägarna om ett kapitaltillskott på 25-30 miljarder kr våren 2009. Egentligen skulle man dra ifrån det från avkastningskalkylen ovan, men kapitaltillskottet erhölls genom att nya Nordea-aktier såldes ut för 20,75 kr per st så det har ju varit en god affär för aktieinvesterare jämfört med nuvarande börskurs 81,90 kr.
Bild från Nordeas årsredovisning för 2012: http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/www.nordea.com%20-%20se/Investorrelations/nordea_annual_report_2012_se.pdf
Swedbanks vd MIchael Wolf.
Har precis fyllt 50 år (7 juli 2013).
Wolf blev vd för Swedbank 1 mars 2009 och har alltså varit vd för banken nu i nästan 4,5 år.
Innan dess var han vd för inkassoföretaget Intrum Justitia.
• När Wolf tillträdde som Swedbank-vd låg aktien i under 20 kr och nu ligger den i 155,70 (slutkurs 19 juli 2013).
• Samtidigt har aktien gett utdelningar på 17,30 kr under perioden.
19,54 kr vid Wolfs tillträde har alltså vuxit till 173 kr.
Det blir därmed en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) på mycket goda 64% per år i snitt.
Medan Boman och Clausen ev har orättvist dåliga jämförelsetidpunkter så kan man dock säga att Wolf har en orättvist gynnsam jämförelsetidpunkt eftersom han tillträdde ungefär precis när återhämtningen efter finanskrisen 2008/2009 inleddes.
Och Swedbank bad ju aktieägarna om över 15 miljarder kr i kapitaltillskott under Wolfs ledning hösten 2009, så egentligen skulle man väl dra ifrån det i kalkylen. Men kapitaltillskottet erhölls genom att banken sålde ut nya aktier för 39 kr st, så det var ju en god affär för aktieinvesterare jämfört med nuvarande börskurs på 155,70 kr.
För 2012 fick Wolf följande ersättningar:
grundlön 8 miljoner kr
övriga förmåner och ersättningar 0,14 miljoner kr
pensionskostnad 3,2 miljoner kr
- - -
summa 11,34 miljoner kr
Bild från Swedbanks årsredovisning för 2012: http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/documents/financial/cid_853157.pdf
SEB:s vd Annika Falkengren.
Hon har fyllt 51 år i apr 2013 och är den som varit storbanks-vd längst av nuvarande fyra vd:ar.
Falkengren tillträdde som SEB-vd i nov 2005 så hon har nu suttit på posten i 7-8 år.
Innan dess var hon bla global tradingchef på SEB från 1997, chef för bankens område Merchant Banking år 2000, samt vice vd och chef för bankens Division Corporate & Institutions under perioden 2001-2005.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Annika_Falkengren
• SEB:s A-aktie låg i motsvarande knappt 78,68 kr dagen innan Falkengren tillträdde som ny SEB-vd 10 nov 2005.
• Och nu ligger aktien i 70,90 kr dvs den är hittills -10%.
Dock har aktien under perioden gett aktieutdelningar på summa 19,20 kr.
Så 78,68 kr investerat när Falkengren tillträdde har förändrats till 90,10 kr idag.
Det blir alltså en total avkastning på sammantaget ca 14-15% på 7-8 år (dvs i snitt under 2% per år).
Det är ju klart underkänt men precis som för Boman och Clausen kan man väl säga att Falkengren har en ogynnsam jämförelsetidpunkt innan den globala finanskrisen bröt ut under de följande åren.
Och precis som Nordea och Swedbank bad SEB aktieägarna om kapitaltillskott under 2009. Det var 15 miljarder kr som erhölls genom att nya SEB-aktier såldes ut för 10 kr per st våren 2009.
Dvs egentligen borde man dra ifrån det i avkastningskalkylen ovan men det blev ju en god affär för aktieinvesterare hittills eftersom aktien nu ligger i 70,90 kr.
Falkengren fick för 2012 ut en ersättning på 13-14 miljoner kr plus pensionsförmåner enl följande:
fast grundlön 8 miljoner kr
långfristigt aktiebaserat program 4,5 miljoner kr
förmåner 1,2 miljoner kr
- - -
Summa 13,7 miljoner kr
Pensionsförmånerna uppgick till 7,5 miljoner kr för året.
Dvs Falkengren och Wolf hade lika stor grundlön (ca 600 000-700 000 kr i månadslön), medan Boman och framför allt Clausen låg högre.
Bild från SEB:s resultatrapport för q2/2013: http://www.sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Delarsrapporter/2013_Q2_delarsrapport.pdf
Vd-performance
Dvs sammantagen vd-performance för de fyra storbankerna; aktiernas genomsnittliga totalavkastning per år (dvs kursutveckling plus aktieutdelningar) sedan respektive vd tillträdde:
1. Michael Wolf (Swedbank): +64% per år
2. Pär Boman (Handelsbanken): +7% per år
3. Christian Clausen (Nordea): drygt +2% per år
4. Annika Falkengren (SEB): knappt +2% per år
Hedersomnämnande för Pär Boman eftersom Handelsbanken under hans ledning var den enda av de fyra svenska storbankerna som inte behövde be sina aktieägare om något kapitaltillskott i samband med finanskrisen 2008/2009.
Som nämnt tvingades Nordea be om 25-30 miljarder kr, samt SEB och Swedbank om 15 miljarder kr vardera. Swedbank hade då redan innan fått 12-13 miljarder kr i kapitaltillskott i slutet av 2008.
- - -
Sammanfattning
Principiellt är inställningen här i bloggen försiktig till bankaktier. Varför?
1) Kriser
2) Derivatinstrument
3) Bokföringen
4) Liten "egen skicklighet"
5) Svårt att vara unik
6) Konjunkturkänsliga
7) Högbelånade
8) Sänkta kreditbetyg på gång
9) Stor verksamhet i relation till Sveriges storlek
10) Låga räntor
11) Krasch för svenska bostadsmarknaden?
12) Företag lånar allt mer via obligationer
Samtidigt finns faktorer som talar för bankaktier:
1) "The trend is your friend"
2) Till synes billiga aktier
3) Få alternativ
4) Stora aktieutdelningar väntas
5) "Too big to fail"
6) Utvecklingen på riktigt lång sikt
Sammantaget blir slutsatsen här ändå att avstå från att äga bankaktier (dvs rekommendation "sälj" för samtliga fyra storbanksaktier vid nuvarande börskurser).
En alternativ (men mer riskfylld) strategi är att hänga på den pågående trenden med god utveckling för bankaktierna, och fortsätta äga dem så länge de utvecklas bra (tex med en stop/loss-gräns så att man säljer dem om de faller med 10% från nuvarande kursnivå etc).
Om man måste äga en av de fyra storbanksaktierna så gäller följande:
• SEB-aktien har lägst p/e-tal utifrån analytikernas snittprognos för resultaten per aktie 2013.
• Nordea-aktien är billigast om man utgår ifrån snittprognoserna för resultat per aktie 2014 och 2015.
Handelsbanken-aktien är inte billigast på pappret utifrån dessa p/e-tal, men här är ändå slutsatsen att det är den av de fyra svenska storbanksaktierna man bör äga om man måste äga en av dem.
Varför?
1) Krishantering
2) Kostnadseffektivitet
3) Kundnöjdhet
4) Personalbonusar
5) Utlandsexpansion
6) Kreditbetyg
Dvs om man måste äga storbanksaktier blir valet Handelsbanken långsiktigt.
En alternativ (och ev mer riskabel strategi) är att först äga SEB, Nordea och Swedbank då de kan ha bäst uppgångspotential på kort sikt (dvs tex de kommande 12 mån).
• Tex Carnegie har köprek på Nordea (riktkurs 90 kr jämfört med nuvarande börskurs 81,90 kr) och Swedbank.
• I SEB har Carnegie rek "behåll" med riktkurs 75 kr vilket ändå ger lite uppgångspotential från nuvarande börskurs 70,90 kr.
• I Handelsbanken har dock Carnegie rek "behåll" med riktkurs 285 kr jämfört med nuvarande börskurs 290 kr.
Framför allt är det positivt att Carnegie ser möjligheter till stora kapitalöverföringar till storbankernas aktieägare i form av extrautdelningar och aktieåterköp de kommande åren (utöver höga ordinarie aktieutdelningar).
Det väntas bli en riktig utdelningsfest för bankaktieägarna tom typ 2015 (om inget oförutsett inträffar förstås som någon ny djup finanskris osv).
- - -
Faktorer som talar emot bankaktier
1) Kriser
Då och då uppstår rejäla kriser som leder till stora kursnedgångar i bankaktierna. Staten fick ju tom i samband med 1990-talskrisen ta över Nordbanken (nuvarande Nordea) och Gotabanken.
• 1990-talskrisen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990-1994
• 2008/2009-krisen:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_2008–2009
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_2008–2009_i_Sverige
Finansminister Anders Borg har pratat om att SEB och Swedbank var en hårsmån från att gå omkull och bli övertagna av staten under finanskrisen 2008/2009: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3072263.ece
2) Derivatinstrument
Bankerna håller på med handel i derivatinstrument som bla av amerikanska investeraren Warren Buffett kallats för "finansiella massförstörelsevapen".
Tex Buffett i årsredovisningen för hans investmentbolag Berkshire Hathaway år 2002:
"In my view, derivatives are financial weapons of mass destruction, carrying dangers that, while now latent, are potentially lethal."
http://www.fintools.com/docs/Warren%20Buffet%20on%20Derivatives.pdf
Och det har förekommit att bankers egna traders orsakat jätteförluster pga otillåten handel. Tex franska banken Societe Generale drabbades år 2008 av förluster på nästan 5 miljarder euro (nästan 50 miljarder kr) pga den egna tradern Jerome Kerviels handel med derivatinstrument: http://en.wikipedia.org/wiki/Jérôme_Kerviel
Kerviel själv hävdar att hans chefer gett tillstånd till hans handel, men oavsett vilket har förlusterna uppstått.
Enl en lista finns en ännu större tradingsmäll som har inträffat. Det var också år 2008 då amerikanska investmentbanken Morgan Stanley drabbades av förluster på 9 miljarder dollar (nästan 60 miljarder kr) efter affärer som gjorts av den anställde Howie Hubler: http://en.wikipedia.org/wiki/Howie_Hubler
I Sverige gick aktiemäklarfirman HQ omkull härom året pga sin handel med derivatinstrument: http://sv.wikipedia.org/wiki/HQ_AB
3) Bokföringen
Bokföringen verkar kunna ifrågasättas i bankerna, dvs kan man verkligen lita på att bankernas siffror för resultat och bokförda tillgångsvärden stämmer?
Tex har bloggaren Staffan Kjellin tagit upp SEB:s bokföring i flera blogginlägg.
• 24 apr 2013 skrev han följande:
SEB har "flera hundra miljarder kronor i oredovisade förluster sedan världens stora ekonomikrasch i augusti 2007.
SEB har sagt att dessa förluster skall försvinna inom de närmaste åren i bokföringen på ett sätt som varken kunder, aktieägare eller utomstående skall märka."
http://www.redeye.se/aktiebloggen/konstiga-miljarder-i-seb
• 19 juli 2012 skrev han följande:
"SEB hade obligationer och derivat för flera hundra miljarder våren 2007. Det var där SEB lagt sina enorma vinster från åren innan.
Efter augusti 2007 blev det totaltstopp i världen för handel i dessa papper. De var med andra ord marknadsmässigt helt utan värde.
Genom att Riksbanken godkände dessa värdelösa papper som säkerheter kunde SEB låna på dess för att hålla sig flytande.
I oktober 2008 gick det inte längre. Då fick SEB och andra europeiska banker rätt av EU:s finansministrar att bokföra värdelösa värdepapper som lån.
Direkt bara dagarna efter beslutet förde SEB över värdepapper som i deras böcker stod för ett värde av 147 miljarder kronor.(men de var ju värdelösa, annars hade de ju inte behövs denna konstruktion godkänd av EU)."
http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/nu-ar-seb-i-gang-och-lurar-svenska-folket
• 2 okt 2011 skrev han följande:
"Annika Falkengren får frågan vad hon är mest nöjd med under sin chefstid. Hon svarar lite förvånande följande:
'Mest stolt är jag över att vi utökade utlåningen med närmare 160 miljarder hösten 2008. Dessutom har vi under hela denna period visat rörelsevinst'
Men går man tillbaka till kvartalsrapporterna för 2008 så målas en annan bild upp. Det var inte så att SEB mitt under krisen kunde öka sin utlåning med 160 miljarder.
SEB:s bild då i kvartalsrapporterna för 2008 var att
1) SEB har beslutat att omklassifiera 99 miljarder kronor av sin räntebärande värdepappersportfölj till UTLÅNING med effekt från första juli."
"EU beslutade i oktober 2008 under ett blixtinkallat finansministermöte att ge europeiska banker rätten att ej behöva bokföra värdepapper (som hade betydligt lägre marknadsvärde än det bokförda)) som en tillgång med fullt marknadsvärde. Värdepappren parkeras som UTLÅNING i redovisningen.
SEB och Deutsche Bank var europeiska banker som genast, [veckan efter beslutet) gjorde omklassiferingen.
Min bloggkommeter: Det är lätt att se att i annat fall hade det blivit förlust på kanske 99 miljarder eller en lägre förlust, men dock betydligt lägre än marknadsvärdet. Alltså konkurs måste ju formodas eftersom Europas finansministrar en söndag i oktober 2008 kom till Bryssel i all hast."
http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/ny-historieskrivning-seb
• 29 aug 2011 skrev han följande:
"Vi vet att för några år sedan hade Swedbank presskonferens om att man förlorat miljarder i USA på hus där som Swedbank hade varit med och finansierat ihop med Lemans Brothers.
Men nu redovisas ej dessa miljarder som förlust. De förs över till det fulla värdet till Swebanks fastighetsbolag. Många av de de baltiska förlusterna finns ej längre i Swedbank. Som ett trolleri finns de i något av bankens många fastighetsbolag.
Det går ju jättebra att visa vinst i banken om man säljer sina förlustfastigheter till FULLA VÄRDET till något av sina fastighetsbolag.
Men där kommer väl förlusterna fram någon gång. Man hoppas ju på bättre tider och att det skall kunna bli högre värde i en framtid på fastigheterna."
http://www.redeye.se/aktiebloggen/swedbank/frackt-i-swedbank
Osv. Och SEB och Swedbank säger säkert för sin del att Kjellins påståenden är grundlösa konspirationsteorier och att bankeras bokföring är fläckfria. Men som utomstående betraktare börjar man ju tvivla på om man kan lita på bankernas bokföring.
4) Liten "egen skicklighet"
Bankerna gör säkert sitt bästa och delvis kan de väl påverka sitt eget öde, men intrycket är ändå att bankernas utveckling i hög grad påverkas av omvärldsfaktorer såsom generell konjunktur etc.
5) Svårt att vara unik
Banktjänster är en "commodity" (dvs standardvara) som det är svårt att ha unika konkurrensfördelar med.
På en sådan marknad blir väl priset främsta konkurrensmedlet (dvs räntan på bankernas utlåning) vilket inte gynnar lönsamheten.
Just nu verkar bankerna ändå ha god lönsamhet vilket kan tolkas som att konkurrensen ej fungerar riktigt, men finns det risk för att det ändras på sikt?
Tex Vänsterpartiet föreslår att en "bankkommission" tillsätts enl en insändare i Svenska Dagbladet 20 juli 2013:
"Tillsätt en bankkommission
De fyra storbankerna gör miljardvinster på bolånetagarnas bekostnad. Vi kan inte låta detta fortgå. Vänsterpartiet föreslår därför en blocköverskridande bankkommission, skriver Ulla Andersson (V)."
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tillsatt-en-bankkommission_8361816.svd
6) Konjunkturkänsliga
Som nämnt ovan är bankernas utveckling i hög grad beroende av generell konjunktur osv, och där kan man som försiktig utgångspunkt resa frågetecken över den framtida konjunkturutvecklingen.
Flera länder i Europa har fortfarande enorma statsskulder (Italien en statsskuld på 130% av BNP?) samtidigt som utvecklingen i Kina verkar ha börjat vackla.
Dvs vid sämre konjunktur kommer även bankerna att gå sämre.
Finansminister Anders Borg varnade tidigare i juli 2013 för att det kan bli nya gupp under hösten 2013:
“There’s a significant risk that things get messy in the financial markets this autumn, that money simply rushes out of weaker countries in Europe back home to the U.S."
7) Högbelånade
Vad gäller bolag i vissa branscher (såsom banker och fastighetsbolag) verkar tydligen aktieinvesterare inte bry sig om att de har hög skuldsättning vilket i sig leder till stora risker.
Det har berörts i tex följande tidigare blogginlägg:
• Från 24 mars 2013: "Trekamp: Atrium-Ljungberg, Diös, Fastpartner"
http://www.redeye.se/aktiebloggen/atrium-ljungberg/trekamp-atrium-ljungberg-dios-fastpartner
• Från 10 juli 2013: "Sälj banker, fastighetsbolag, byggbolag"
http://www.redeye.se/aktiebloggen/swedbank/salj-banker-fastighetsbolag-byggbolag
Bankernas skuldsättning per slutet av juni 2013:
• SEB hade tillgångar bokförda till nästan 2 600 miljarer kr men ett eget kapital på bara nästan 110 miljarder kr. Resten av tillgångarna är alltså finansierade med lån som banken tagit.
Eget kapital delat med tillgångar 4,2%
Teoretiskt sett räcker det alltså att tillgångarna minskar i värde med 4,2% för att SEB:s egna kapital ska vara förbrukat och banken konkursmässig.
Banken själv invänder säkert mot detta resonemang och menar på att det är extremt osannolikt och att banken har säkrat upp sig på olika sätt för att undvika det.
• Handelsbanken hade tillgångar bokförda till nästan 2 400 miljarder kr men bara ett eget kapital på drygt 100 miljarder kr. Resten av tillgångarna är alltså finansierade med lån som banken tagit.
Eget kapital delat med tillgångar: 4,3%
• Nordea hade tillgångar bokförda till drygt 5 400 miljarder kr men bara ett eget kapital på drygt 240 miljarder kr. Resten av tillgångarna är alltså finansierade med lån som banken tagit.
Eget kapital delat med tillgångar 4,5%
• Swedbank hade tillgångar bokförda till nästan 1 900 miljarder kr men bara ett eget kapital på drygt 100 miljarder kr. Resten av tillgångarna är alltså finansierade med lån som banken tagit.
Eget kapital delat med tillgångar 5,4%
8) Sänkta kreditbetyg på gång
Ratinginstitut som Standard & Poor's, Moody's och Fitch sätter ju kreditbetyg på länder, banker och andra bolag etc.
Ju högre kreditbetyg, desto säkrare anses det vara att låna ut pengar till tex den banken.
Efter 2008/2009-krisen fick dock ratinginstituten skarp kritik för att bla ha satt höga kreditbetyg på värdepapper (kopplade till bolån i USA) som blev värdelösa.
Så man bör väl ta kreditbetygen med en nypa salt. Men de ger väl ändå en indikation om hur god finansiell ställning en låntagare har för stunden.
Svenska banker har väl generellt väldigt höga kreditbetyg.
Standard & Poor's uppgav sig ha följande kreditbetyg på de svenska bankerna per 12 dec 2012:
Handelsbanken AA- (negativa utsikter)
Nordea AA- (negativa utsikter)
SEB A+ (negativa utsikter)
Swedbank A+ (negativa utsikter)
http://www.standardandpoors.com/ratings/articles/en/us/?articleType=HTML&assetID=1245346053100
(AA- är alltså ett bättre betyg än A+.)
De svenska storbankernas kreditbetyg (för långfristig upplåning) från olika ratinginstitut per slutet av 2012 (enl Handelsbankens årsredovisning för 2012):
Standard & Poor's:
Handelsbanken AA-
Nordea AA-
SEB A+
Swedbank A+
Fitch:
Handelsbanken AA-
Nordea AA-
SEB A+
Swedbank A
Moody's:
Handelsbanken Aa3
Nordea Aa3
SEB A1
Swedbank A2
Dvs Handelsbanken och Nordea verkar ha lika bra kreditbetyg, medan SEB och Swedbank lägger något under varav Swedbank ev något under SEB.
• Handelsbankens kreditbetyg låg på samma nivåer under första halvåret 2013 enl bankens resultatrapport för q2/2013 (som är daterad 16 juli 2013): http://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_q2_13_sv_rapport/$file/hb_q2_13_sv_rapport.pdf
• Swedbank skrev i sin q2/2013-resultatrapport (från 15 juli 2013) att Moody's höjde bankens kreditbetyg från A2 till A1 from 4 juni 2013: http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/documents/financial/cid_1213879.pdf
• SEB har i dagsläget samma kreditbetyg som ovan (enl bankens q2/2013-resultatrapport som kom 15 juli 2013): http://www.sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Delarsrapporter/2013_Q2_delarsrapport.pdf
• Nordea har kvar samma kreditbetyg som ovan enl bankens hemsida per juli 2013: http://www.nordea.com/Investor%2bRelations/Upplåningsprogram%2boch%2bkreditbetyg/Kreditbetyg/53782.html
Men i fredags (19 juli 2013) kom Standard & Poor's med besked om justeringar:
• Varning om att Handelsbankens kreditbetyg på AA- har förhöjd varning om sänkning inom 90 dagar (så kallad "credit watch negative")
• För Swedbank har kreditbetyget A+ bekräftats samtidigt som utsikterna uppjusterats från "negativa" till "stabila".
• För Nordea bibehålls betyget AA- med negativa utsikter.
• För SEB bibehålls betyget A+ med negativa utsikter.
http://www.standardandpoors.com/prot/ratings/articles/en/us/?articleType=HTML&assetID=1245354789811
Orsaken till att Handelsbankens kreditbetyg riskerar sänkas är enl S&P "oro" kring hur banken använder pengar som erhållits genom kortfristig upplåning.
S&P pekar på att Handelsbanken har blivit mer beroende av kortfristig upplåning (dvs tydligen att en högre andel av de pengar som Handelsbanken lånar har kort löptid innan de måste återbetalas).
Enl S&P har Handelsbanken kommit på efterkälken jämfört med andra banker (både i Sverige och utländska banker) med att se till så att andelen kortfristig upplåning motsvarar andelen kortfristig utlåning osv, vilket ökar riskerna.
Swedbanks uppjusterade utsikter förklaras med bankens "stadigt förbättrade finansiella ställning och en jämförelsevis balanserad upplåning, vilket ger en buffert mot de ökade ekonomiska risker" som S&P ser för de svenska bankerna.
Att inga justeringar görs för Nordeas och SEB:s betyg förklaras med de två bankernas ansträngningar för att skapa en lämplig anpassning mellan lång- och kortfristig utlåning samt lång- och kortfristig upplåning (dvs samma löptider för de pengar som lånas ut respektive de pengar som bankerna själva lånar).
Nordeas och SEB:s negativa utsikter bibehålls innebär enl S&P att det finns risk att deras kreditbetyg kan komma att sänkas inom två år om det inte blir någon förbättring av dessa bankers upplåning och om bankernas primärmarknader (för upplåning?) förblir svaga.
Trots de något pessimistiska tongångarna från S&P räknar ratinginstitutet som utgångspunkt med en fortsatt god utveckling för de svenska storbankerna framöver:
"We expect the Swedish banking sector to continue to demonstrate strong
earnings, low credit losses, and high cost efficiency, despite the underlying risks in the market."
9) Stor verksamhet i relation till Sveriges storlek
Videoklipp från 2 juli 2013 där Svenska Dagbladet intervjuar Swedbank-vd:n Michael Wolf: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/swedbanks-vd-darfor-har-vi-ett-bolanekrig_8313224.svd
I klippet säger Wolf även bla följande (8 min 24 sek in i klippet):
"(...) svenskt banksystem är väldigt stort. Det är 4,5 gånger svenskt BNP."
Är inte det en varningssignal om att bankerna vuxit sig alldeles för stora genom vidlyftig utlåning?
Tex när krisen bröt ut för de isländska storbankerna (Kaupthing, Landsbanki och Glitnir) år 2008 uppgick de tre bankernas tillgångar till elva gånger Islands årliga BNP: http://en.wikipedia.org/wiki/2008–11_Icelandic_financial_crisis
10) Låga räntor
Artikel i Aftonbladet från fre 19 juli 2013 om att de fyra svenska storbankerna tjänade 44 miljarder kr i vinst under första halvåret 2013: http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article17159038.ab
Tex Nordeas resultat låg på en nivå som motsvarar en avkastning på 11,5% (i årstakt) på det egna kapitalet.
Det är dock under bankens mål på 15%.
Aftonbladet hänvisar till en intervju med Nordea-vd:n Christian Clausen i Svenska Dagbladet där han säger att för att målet ska kunna nås måste räntenivån upp från nuvarande ovanligt låga läge till en högre räntenivå.
Enl Aftonbladet-artikeln:
"För Svenska Dagbladet medger dock Clausen att det finns ett villkor. Räntorna måste ”normaliseras”. Realräntan – alltså räntan minus inflationen – i Europa ligger i dag nära noll, och då är det enligt Nordeachefen svårt att tjäna tillräckligt med pengar."
Dvs ett fortsatt lågt ränteläge kan begränsa bankernas resultatutveckling framöver.
Så här sa tex fastighetsbolaget Fastpartners vd Sven-Olof Johansson i Fastpartners årsredovisning för 2012 (som var daterad 22 mars 2013):
"Jag har uppfattningen att den svenska räntan kommer att ligga kvar på nuvarande låga nivåer i första hand till och med 2015 men troligtvis
längre."
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1E/76/72/wkr0006.pdf
Och enl Fastpartners resultatrapport för q2/2013 (som är daterad 9 juli 2013):
"Konsumtions- och investeringsefterfrågan är (...) fortfarande svag vilket även påverkar svensk industris tillväxtmöjligheter för en relativt lång period framåt.
Den stora mängd likviditet som ECB och andra stora centralbanker har bidragit med har fått till följd att en enorm mängd kapital letar förräntning, vilket kommer att medföra överefterfrågan på finansiella tillgångar som obligationer och i viss mån aktier, med fortsatt låga räntor som följd.
Detta i synnerhet, i kombination med en svag efterfrågan i hela västvärlden, ger en fortsatt låg inflation med fortsatt låga räntor som följd.
Ränteuppgången på den långa sidan av räntemarknaden kommer förmodligen att vara relativt kortvarig då slutefterfrågan i västvärldens ekonomier är mycket låne- och ränteberoende och fortsatt svag."
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/20/4A/38/wkr0006.pdf
Dvs ev kan de låga räntorna göra att bankaktier stiger ändå även om de låga räntorna hämmar bankernas intjäningsförmåga.
11) Krasch på svenska bostadsmarknaden?
Om den svenska bostadsmarknaden skulle försämras kraftigt så vore ju det dåliga nyheter för bankerna som i hög grad har utlåning i form av bolån.
Om de bostäder som pantsatts för bolånen minskar kraftigt i värde så finns det ju risk för att bankerna inte får tillbaka utlånade pengar.
Försämrad bostadsmarknad är ju även en indikation på generellt dålig konjunktur vilket då även lär innebära hög arbetslöshet vilket gör att folk får svårt att betala på sina bolån osv.
Vilka av de fyra storbankerna har då störst exponering mot bolån?
Swedbank anger på sin hemsida att bankerna hade följande marknadsandelar av bolånemarknaden per 2012:
1. Swedbank 26%
2. Handelsbanken 23%
3. SEB 16%
4. Nordea 15%
övriga 20%
- - -
Summa 100%
För Swedbanks del innebär det att banken tappat något i marknadsandel från 28% år 2009.
Nordea uppger i sin årsredovisning för 2012 att banken har en marknadsandel på 15% för bolån i Sverige. Men därutöver har banken tex en marknadsandel på 30% på bolån i Finland och 17% i Danmark.
Enl Carnegie har konkurrensen mellan bankerna ökat på bolånemarknaden vilket leder till press på bolånemarginalerna (skillnaden mellan bankernas utlåningsränta och den upplåningsränta som bankerna själva lånar till för att finansiera bolån).
Swedbank bedöms dock kunna kompensera för detta genom bla lägre upplåningskostnad anser Carnegie.
Enl Swedbanks hemsida uppgår bolån till ca 50% av bankens totala utlåning till allmänheten på ca 1 200 miljarder kr: http://www.swedbank.se/om-swedbank/investor-relations/finansiell-information-och-publikationer/arsredovisning-2012/swedbank-2012/produktomraden/utlaning/index.htm
Det innebär att banken lånat ut 500-600 miljarder kr i form av bolån: http://www.swedbank.se/om-swedbank/investor-relations/finansiell-information-och-publikationer/arsredovisning-2012/snabbfakta/marknadsandelar/index.htm
Tex Nordea hade en total utlåning kring 3 000 miljarder kr per slutet av juni 2013 varav drygt 1 100 miljarder kr i form av bolån.
Dvs bolån utgjorde 35-40% av Nordeas totala utlåning.
Handelsbanken hade en total utlåning kring 1 700 miljarder kr i slutet av juni 2013, varav ca 700 miljarder kr i bolån (drygt 40% av utlåningen).
Lägger man till drygt 100 miljarder kr i lån till bostadsrättsföreningar blir det drygt 800 miljarder kr i bolån (knappt 50% av den totala utlåningen).
SEB hade en utlåning kring 1 000 miljarder kr per slutet av juni 2013, varav 300-400 miljarder kr i bolån.
Dvs precis som för Nordea ligger SEB:s bolåneandel kring 35-40%.
Swedbank och Handelsbanken har alltså högst exponering mot bolån.
SEB uppger sig för sin del enl resultatrapporten för q2/2013 ha haft en stigande bolånemarginal under första halvåret 2013:
"Marginalerna på portföljen ökade något."
http://www.sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Delarsrapporter/2013_Q2_delarsrapport.pdf
SEB har tidigare kommit lägst i Svenska Dagbladets så kallade "räntekarta" för bolån där tidningens läsare rapporterat in vilken bolåneränta de har hos vilken bank.
SEB-vd:n Annika Falkengren har dock sagt att folk som blir "helkunder" i SEB och använder många av bankens tjänster får lägre bolåneränta än kunder som bara har bolånet hos SEB. I den senare kategorin får kunderna betala SEB:s officiella "listpris" för bolåneräntan vilken ligger högre.
Iofs var det drygt ett år sedan som Falkengren sa det i ett klipp i Svd-intervju från apr 2012 (dvs i samband med resultatrapport för q1/2012): http://www.youtube.com/watch?v=wTCd_tYfH4A
Swedbanks vd Michael Wolf sa i ovannämnda Svd-intervju från 2 juli 2013 att Swedbank inte främst konkurrerar om att ha lägsta bolåneränta, utan att även faktorer spelar in som att banken ställer upp och inte drar in lånet om kunden tex blir arbetslös osv: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/swedbanks-vd-darfor-har-vi-ett-bolanekrig_8313224.svd
12) Företag lånar allt mer via obligationer
• Fram till finanskrisen 2007 ordnade europeiska bolag sin finansiering till 80-90% från banklån och bara 10-20% från obligationslån (dvs genom att sälja ut obligationer till obligationsinvesterare).
• Nu är fördelningen 50% från banker och 50% från obligationer.
Det framgår av klipp om obligationer från EFN.se 3 juli 2013: http://www.efn.se/2013/07/03/hetare-an-aktier/
Även enl klippet:
Totalt finns det företagsobligationer utgivna för 15-20 miljarder euro av svenska företag (gäller företagsobligationer med kreditrating).
Ett särskilt segment av obligationsmarknaden är mer riskabla obligationer (så kallade skräpobligationer som kan ge hög årsränta även om det inte är säkert att man som obligationsinnehavare får räntan i slutändan).
Det har blivit ett riktigt hett område på sistone:
• För 3-4 år sedan gavs det ut nya skräpobligationer för 1-2 miljarder euro per år i Norden.
• Nu hittills under 2013 är siffran redan uppe i 6,5 miljarder euro så det håller på att bli nya skräpobligationer för tio gånger så mycket pengar som för bara några år sedan.
Dvs trenden verkar vara tydlig att företag lånar allt mer via obligationsmarknaden än via banklån.
Självklart kommer inte företag i framtiden att låna alla pengar de behöver via obligationer, utan det lär alltid finnas behov av banklån också.
Men det kanske inte blir lika mycket banklån som tidigare.
Och vilka av de fyra svenska storbankerna är då mest exponerade mot företagslån?
Marknadsandelar på marknaden för företagslån 2012 (enl Swedbanks hemsida):
Handelsbanken 23%
Swedbank 17%
Nordea 15%
SEB 14%
övriga 32%
- - -
Summa 100%
Affärsmannen Bert Karlsson ger råd till unga entreprenörer i ett videoklipp från nov 2010: http://www.youtube.com/watch?v=0_mmQAXOT3c
Tex så här säger han där:
"Min största lärdom är väl att man inte ska lita på banker. Banker är väldigt trevliga när det går bra och de har nytta av en. Men när man behöver dem så sticker de all världens väg."
Han har väl haft stora framgångar men även en del ekonomiska kriser under sin karriär, och har säkert blivit nobbad av banker några gånger vilket förklarar det han säger.
Men det visar även på ett intryck som företagare kan ha av banker, och att man gärna slipper bankerna om det går.
- - -
Faktorer som talar för bankaktierna
Med ovanstående sagt så finns det även ett antal faktorer som talar för bankaktier:
1) "The trend is your friend"
Det är ju mottot för de aktieinvesterare som har som strategi att helt enkelt äga aktier där trenden sedan tidigare är stigande börskurser, och då passar bankaktier bra för dem.
Bankerna har ju sedan finanskrisen 2008/2009 i princip bara förbättrat sin ekonomiska utveckling och haft stigande börskurser.
"The trend is your friend" är dock inte huvudstrategin i denna blogg, utan här är istället inställningen att man tjänar mest på lång sikt genom att gå emot strömmen och köpa aktier i bolag som är bortglömda och undervärderade men ändå har potential att stiga kraftigt på lång sikt.
2) Till synes låga värderingar
Börskurser i förhållande till historiska resultat
P/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie):
SEB 12,1
Nordea 12,4
Handelsbanken 12,8
Swedbank 14,3
Dvs p/e-talen ligger i alla fall inte uppåt 18-20 som i vissa industriföretag.
P/e-talen är här beräknade som nuvarande börskurser delat med redovisat resultat per aktie för senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013).
Delvis är det lite missvisande för framtiden eftersom resultaten kan innehålla avvecklade eller avyttrade verksamheter samt engångsposter (både positiva och negativa).
Tex verkar Handelsbanken ha haft en positiv skattemässig engångspost i q4/2012 medan Swedbank hade en del negativa engångsposter i q2/2013.
Men det ger i alla fall en indikation om värderingsnivån.
• Handelsbankens A-aktie ligger i 290 kr och under senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013) har banken genererat ett resultat per aktie på 22,73 kr.
Aktiens p/e-tal ligger alltså utifrån det på 12,8 (börskurs 290 kr delat med resultat per aktie 22,73 kr).
• Nordea-aktien ligger i 9,54 euro och bankens resultat per aktie ligger i 0,77 euro för senast rapporterade 12 mån.
Det ger ett p/e-tal på 12,4.
• Swedbanks A-aktie ligger i 155,70 kr medan genererat resultat per aktie senaste 12 mån är 10,87 kr.
P/e-talet blir alltså 14,3.
• SEB:s A-aktie ligger i 70,90 kr och bankens resultat per aktie ligger på 5,84 kr för senast rapporterade 12 mån.
P/e-talet blir därmed 12,1.
Aktieutdelningar i förhållande till börskurserna
Direktavkastning (senast lämnade aktieutdelning delat med nuvarande börskurs):
Swedbank 6,4%
SEB 3,9%
Handelsbanken 3,7%
Nordea 3,6%
• Swedbanks A-aktie ligger i 155,70 kr och banken betalade under våren 2013 ut en aktieutdelning på 9,90 kr per aktie.
9,90 kr delat med 155,70 kr blir 6,4%.
• SEB:s A-aktie ligger i 70,90 kr och banken betalade under våren 2013 ut en aktieutdelning på 2,75 kr per aktie.
2,75 kr delat med 70,90 kr blir 3,9%.
• Handelsbankens A-aktie ligger i 290 kr och banken betalade under våren 2013 ut en aktieutdelning på 10,75 kr per aktie.
10,75 kr delat med 290 kr blir 3,7%.
• Nordea-aktien ligger i 9,54 euro (81,90 kr) och banken betalade under våren 2013 ut en aktieutdelning på 0,34 euro.
0,34 euro delat med 9,54 euro blir 3,6%.
Dvs om man räknar med att aktieutdelningarna ligger på minst samma nivå när de utbetalas nästa gång (våren 2014) blir det en god "årsränta" jämfört med tex att ha pengarna på bankkonto.
Men här i bloggen är dock inställningen att aktieutdelningen i sig är irrelevant för om en aktie är köpvärd eller ej. Det är ju som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Dvs man blir inte rikare för det, utan har ändå 1 000 kr (fast 100 kr i plånboken och 900 kr kvar på banken).
Dvs allt annat lika börs börskursen falla med lika mycket som aktieutdelningen from den dag då börskursen handlas exkl utdelning.
Det enda relevanta för om en aktie är köpvärd eller ej är (enl uppfattningen här i alla fall) som utgångspunkt vad ett bolag kommer att tjäna i sin verksamhet framöver (dvs förenklat uttryckt; utvecklingen för resultatet per aktie).
Analytikerprognoser enl 4-traders.com
Aktieanalytikernas snittprognoser
Aktieanalytikerna räknar enl 4-traders.com i snitt med följande utveckling för de svenska storbankernas resultat per aktie:
Handelsbanken:
2012 (faktiskt utfall): 22,60 kr (+16%)
2013: 21,90 kr (-3%)
2014: 22,80 kr (+4%)
2015: 24,10 kr (+6%)
http://www.4-traders.com/SVENSKA-HANDELSBANKEN-AB-6491089/financials/
Nordea:
2012 (faktiskt utfall): 0,78 euro (+20%)
2013: 0,80 euro (+3%)
2014: 0,90 euro (+13%)
2015: 0,98 euro (+9%)
http://www.4-traders.com/NORDEA-BANK-AB-6491090/financials/
Swedbank:
2012 (faktiskt utfall): 12,20 kr (+28%)
2013: 12,20 kr (0%)
2014: 14,00 kr (+15%)
2015: 14,80 kr (+6%)
2016: (+7%)
http://www.4-traders.com/SWEDBANK-AB-6496651/financials/
SEB:
2012 (faktiskt utfall): 5,29 kr (+5%)
2013: 6,09 kr (+15%)
2014: 6,45 kr (+6%)
2015: 6,87 kr (+7%)
2016: (+0,4%)
http://www.4-traders.com/SKANDINAVISKA-ENSKILDA-BA-6491107/financials/
Generellt kan det dock finnas skäl att ta dessa prognoser med en nypa salt eftersom analytiker generellt brukar räkna med en stabil utveckling med fortsatta förbättringar under kommande år, utan några som helst störningar. Dvs de drar ut en positiv trend "med linjal" och räknar med att den kommer att fortsätta.
I och för sig kan man tänka att det är det troligaste att räkna med utifrån nu kända förutsättningar, men sällan (eller aldrig) blir det ju så.
Men om man tar ovannämnda förväntade resultat per aktie för år 2015 per bank, så blir det följande p/e-tal:
Nordea 9,7
SEB 10,3
Swedbank 10,5
Handelsbanken 12,0
Utifrån det skulle alltså Nordea-aktien vara den billigaste och därmed den som är långsiktigt mest köpvärd vid nuvarande börskurser.
Förändringar av analytikerprognoserna
Prognosjusteringar
Ovannämnda snittprognoser (per 21 juli 2013) kan jämföras med snittprognoserna på 4-traders.com enl ovannämnda tidigare blogginlägg från 24 mars 2013:
Nordea
24 mars 2013:
2012 (faktiskt utfall): 6,79 kr (+16%)
2013: 8,80 kr (+30%)
2014: 10,12 kr (+15%)
2015: 14,00 kr (+38%)
21 juli 2013:
2012 (faktiskt utfall): 6,79 kr (+16%)
2013: 6,85 kr (+1%)
2014: 7,73 kr (+13%)
2015: 8,41 kr (+9%)
Dvs prognosförändringar:
2013: -22%
2014: -24%
2015: -40%
Det är nästan så att man undrar om det stämmer, men som det ser ut har alltså analytikerna sänkt sina prognoser kraftigt för Nordeas resultat per aktie de kommande åren.
I och för sig så verkar prognoserna för Nordea ha varit överoptimistiska från början så sänkningarna är ur det perspektivet inte oväntade.
Handelsbanken
24 mars 2013:
2012 (faktiskt utfall): 22,60 kr (+16%)
2013: 21,60 kr (-4%)
2014: 22,80 kr (+6%)
2015: 24,00 kr (+5%)
21 juli 2013:
2012 (faktiskt utfall): 22,60 kr (+16%)
2013: 21,90 kr (-3%)
2014: 22,80 kr (+4%)
2015: 24,10 kr (+6%)
Dvs prognosförändringar:
2013: +1%
2014: 0%
2015: 0%
Dvs små uppjusteringar av prognoserna för Handelsbankens resultat per aktie 2013 och 2015.
Swedbank
24 mars 2013:
2012 (faktiskt utfall): 12,20 kr (+28%)
2013: 13,00 kr (+7%)
2014: 13,80 kr (+6%)
2015: 14,20 kr (+3%)
21 juli 2013:
2012 (faktiskt utfall): 12,20 kr (+28%)
2013: 12,20 kr (0%)
2014: 14,00 kr (+15%)
2015: 14,80 kr (+6%)
Dvs prognosförändringar:
2013: -6%
2014: +1%
2015: +4%
Alltså sänkt prognos för Swedbank 2013 men höjda prognoser för 2014 och 2015.
SEB
24 mars 2013:
2012 (faktiskt utfall): 5,29 kr (+5%)
2013: 5,70 kr (+8%)
2014: 6,18 kr (+8%)
2015: 7,60 kr (+23%)
21 juli 2013:
2012 (faktiskt utfall): 5,29 kr (+5%)
2013: 6,09 kr (+15%)
2014: 6,45 kr (+6%)
2015: 6,87 kr (+7%)
Dvs prognosförändringar:
2013: +7%
2014: +4%
2015: -10%
Där har analytikerna istället höjt sina förväntningar på SEB:s resultat 2013 och 2014, men sänkt nivån för 2015.
Dvs totalt sett verkar framför allt Nordeas men även Swedbanks resultat just nu utvecklas sämre än väntat, medan SEB går bättre än väntat och Handelsbanken går ungefär som väntat.
Analytikerprognoser enl Reuters.com
Aktieanalytikernas snittprognoser för storbankernas resultat per aktie enl Reuters.com
Handelsbanken
2013: 21,87 kr (-3%)
2014: 23,00 kr (+5%)
http://www.reuters.com/finance/stocks/financialHighlights?symbol=SVNLF.PK
Det kan alltså jämföras med ovannämnda förväntningar enl 4-traders.com:
2013: 21,90 kr (-3%)
2014: 22,80 kr (+4%)
Dvs det är ungefär samma prognoser.
Nordea
2013: 0,80 euro (+3%)
2014: 0,90 euro (+13%)
http://www.reuters.com/finance/stocks/financialHighlights?symbol=NDA1V.HE
Det kan jämföras med ovannämnda förväntningar enl 4-traders.com:
2013: 0,80 euro (+3%)
2014: 0,90 euro (+13%)
Dvs det är exakt samma prognoser.
Swedbank
2013: 13,18 kr (+8%)
2014: 14,04 kr (+7%)
http://www.reuters.com/finance/stocks/financialHighlights?symbol=SWEDa.ST
Det kan jämföras med ovannämnda förväntningar enl 4-traders.com:
2013: 12,20 kr (0%)
2014: 14,00 kr (+15%)
Dvs enl Reuters är analytikerna mera optimistiska för 2013.
SEB
2013: 6,06 kr (+15%)
2014: 6,45 kr (+6%)
http://www.reuters.com/finance/stocks/financialHighlights?symbol=SEBa.ST
Det kan jämföras med ovannämnda förväntningar enl 4-traders.com:
2013: 6,09 kr (+15%)
2014: 6,45 kr (+6%)
Dvs det är nästan samma prognoser.
Överlag stämmer alltså prognoserna överens mellan 4-traders.com och Reuters.com, även om analytikerna enl Reuters är något mer optimistiska för Swedbanks 2013.
Reuters uppger att deras snittprognoser baserar sig på info från ca 30 analytiker för Handelsbanken, Swedbank och SEB men bara sex analytiker för Nordea.
P/e-talen utifrån Reuters-prognoserna för 2014 blir enl följande:
Nordea 10,6
SEB 11,0
Swedbank 11,1
Handelsbanken 12,6
Dvs återigen verkar Nordea-aktien vara billigast.
Analytikerprognoser enl Bloomberg.com
På Bloomberg.com anges analytikernas snittprognoser för bankerna 2013:
Handelsbanken 21,8330 kr (-3%)
Jämförelse med prognoserna från 4-traders.com och Reuters:
4-traders.com: 2013: 21,90 kr (-3%)
Reuters: 2013: 21,87 kr (-3%)
Dvs de ligger alla i knappt 22 kr.
Nordea 0,8040 euro (+3%)
4-traders.com: 2013: 0,80 euro (+3%)
Reuters: 2013: 0,80 euro (+3%)
Alla kring 0,80 euro.
• Swedbank 13,3080 kr (+9%)
4-traders.com: 2013: 12,20 kr (0%)
Reuters: 2013: 13,18 kr (+8%)
Bloomberg och Reuters i drygt 13 kr men 4-traders.com i drygt 12 kr.
• SEB 6,0490 kr (+14%)
4-traders.com: 2013: 6,09 kr (+15%)
Reuters: 2013: 6,06 kr (+15%)
Alla i drygt 6 kr.
Tar man snittet av dessa tre prognoskällor blir p/e-talen följande per aktie (dvs med snittprognoser för resultatet per aktie 2013):
SEB 11,7
Nordea 11,9
Swedbank 12,1
Handelsbanken 13,3
Dvs utifrån prognoserna för 2013 verkar SEB-aktien billigast (medan Nordea-aktien alltså enl ovan verkar billigast med prognoserna för 2014 och 2015).
P/e-talen har beräknats enl följande:
SEB: Börskurs 70,90 kr delat med resultat per aktie 6… [content has been truncated]