SEB och krisen!

2009-07-04 06:29, Edited at: 2010-06-11 12:17

Hosten 2008 samlades Europas finansministrar i Bryssel for mote. Det var stor kris. Banksystemet stod still. Det var panik. Jag kommer sjalv i hag frankrikes kvinnliga finnansminsters upprorda kommentarer i TV fran motet och att Anders Borg deltog i motet trots att han hade lunginflamation. Sa viktigt var motet.

Dar bestamdes att infor fjarde kvartalet skulle Europas banker inte behova nedskriva vissa vardepapper som blivit vardelosa. De skulle i stallet laggas till Eget Kapital och dar for bli tills de blev salda eller gick till losen (tva prickar over o).

Detta utnyttjade SEB direkt. I efterhand sager man att man i borjan av november skickade ut ett press-meddelande om att man hade for avsikt att tillampa den bestamda klausulen fran EU-s finansministrar.

I arsredovisning eller i fjarde kvartalsrapporten 2008 star dock ingenting om det mer an i sifferkolumnerna. (Jag reserverar mig for att jag ej kan upptacka nagon kommentar om detta).

Daremot i forsta kvartalsrapporten 2009 har VD Annika Falkengren i sitt VD-ord ett stort stycke om det har. Det star mycket men det framstalls som nagot mycket bra for SEB:s aktiagare.

Informationen fran SEB har fortgatt att det har ar nagot mycket bra och inte skadar aktieagarna.

Men jag framhaller foljande:

De obligationer och derivat som sedan augusti 2007 delvis forlorat allt eller en stor del i marknadsvarde fors over till fulla vardet som det hade i SEB-bockerna nar obligationerna och derivaten inforskaffades.

Obligationerna och derivaten kommer fran redovisningsraden "Finansiella tillgangar som kan saljas".

Enligt direktiv fran Svenska finansinspektionen i borjan av juni 2009 skall alla varde-papper som fors bort fran den rubiken skrivas ned till marknadsvarde.

Men har kommer EU-direktivet med en bakvag (prickar over a). De kan ocksa foras over som lan (ring over a). Da star obligationerna och derivaten kvar till det helt felaktiga vardet som de hade nar de inforskaffades.

Det har ar helt enligt EU:s finansministrars intention fran oktober 2008. Det skulle ha blivit sa stora nedskrivningar i slutet av 2008 och i ar 2009 att bankerna skulle gatt omkull.

Nu skjuter man pa att ta den har "smallen" (prickar over a) tills det inte gar att skjuta upp det mer. Kanske om ett ar eller fler.

Da kommer "smallen". Det ar da svenska skattebetalar far ga in betala det har, alternativet ar att SEB saljer ut delar av sin verksamhet eller gar i konkurs eller overtas av staten.

SEB:s informationsavdelning forsoker morka det har.

Denna manad, den 20 juli kommer SEB:s halvarsrapport. Det kommer att bli mycket spannande att lasa den och se vad SEB gor och hur de kommenterar det.

Flera bloggare har pa natet tycker det ar konstigt att jag har andra uppgifter an bade Swedbank och HQ-bank som bada har KOP for SEB i denna dag som i dag ar.

Varfor har de det? Jag misstanker att nar det galler Swedbank sa raknar de med injektioner och stimulanser fran Sveriges Riksbank och Sveriges regering. (Samma hjalp fran svenska skattebetalare som Swedbank raknar med att fa).

Nar det galler HQ-fond kan man misstanka att moderbolaget

Hagstromer och Qviberg eller sfaren med fonder kan sitta med stora innehav av SEB (observera att kop-rekommendationen for SEB fran HQ-bank kom strax innan halvarsskiftet).

Det ar hemskt att skriva men jag anser inte att det ar fortal. HQ-svaren (priockar over a) ar inte frammande for lite borsmanipulation och det ar inga vatten-sakra vaggar mellan sfarens olika avdelningar. Detta har jag skrivit tidigare om pa bloggar har pa Redeye.

Jag skriver sa mycket om svenska banker for jag far inspiration fran Financial Times som dagligen tar upp dessa fragor. Inte minst i gar (3 juli 2009).

The Bank for International Settlements (Centralbankernas bank (BIS) i Basel, Schweiz) has just announced that national goverments have done to little to clean upp their banking problems.

(FT 3 juli 2009 i debatt artikel av Adam Posen och Nicolas Veron).

Which western politician for example has hade the courage to spell out the scale of wealth destruction unleashed by the banking disasters?

(FT 3 juli 2009 i artikel av journalisten Gillian Tett)