SEB + Danske Bank?
2015-03-03 22:32, Edited at: 2015-03-04 04:01Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Kan ett samgående med Danske Bank bli en ytterligare boost för aktien i banken SEB?
Mer om Danske Bank i tex tidigare blogginlägg från 9 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/gardells-vagspel-i-volvo
...ca 1 miljard st utestående Danske Bank-aktier
...Danske Banks börskurs i 175,60 danska kr (per slutet av tis 3 mars 2015)
...danska kronan i 1,2416 svenska kronor under kvällen tis 3 mars 2015
Dvs Danske Bank är med dessa förutsättningar värt ca 220 miljarder svenska kr på Köpenhamnsbörsen i dagsläget.
Och största aktieägare i Danske Bank är grupperingen AP Möller, McKinney-Möller-stiftelsen och AP Möller-Maersk-koncernen.
Tillsammans har den grupperingen en ägarandel på 23% av Danske Bank.
Härav besked ons 25 feb 2015 om att AP Möller-Maersk avser sälja sin ägarandel på 20% av Danske Bank: http://www.maersk.com/en/the-maersk-group/press-room/press-release-archive/2015/2/press-release-danske-bank
Dvs det öppnar ju då för att Danske Bank kan bli uppköpt, eftersom den största ägaren har aviserat att den inte har något egenintresse av att ha en stor ägarandel.
Dessutom svenska fonden Cevian (med Christer Gardell och Lars Förberg i spetsen) storägare i Danske Bank, och Cevian har ju traditionellt som en av sina strategier att få till uppköp av de bolag Cevian köpt aktier i.
Men Cevian lär även välkomna samgående med tex någon annan storbank, om det kan leda till en värdeökning även om det inte blir genom att Danske Bank blir uppköpt dyrt.
//Edit: Enl Danske Banks årsredovisning för 2014 har Cevian en ägarandel på 9% av Danske Bank: http://www.danskebank.com/en-uk/ir/Documents/2014/Q4/Annualreport-2014.pdf
Men enl Danske Banks hemsida har Cevian en ägarandel på knappt 8% av Danske Bank: http://www.danskebank.com/en-uk/ir/Share/ownership/Pages/ownership.aspx
Ska man tolka det som att Cevian har sålt av Danske Bank-aktier sedan slutet av 2014?
Dessutom besked från Danske Bank 23 feb 2015 om att amerikanska investeraren Carl Icahns samarbete med Cevian i Danske Bank upphört, och att Icahn nu har en ägarandel på under 5% av Danske Bank: http://www.danskebank.com/en-uk/press/News/Press-releases-and-company-announcements/Company%20announcement/Group/Pages/ca23022015.aspx
Dvs ska man tolka det som att Icahns ägarandel i DB ingått i Cevians, fast Icahn nu börjat sälja av sina DB-aktier?
I alla fall Cevian-företrädaren Lars Förberg i Danske Banks styrelse (på totalt 8 pers exkl personalrepresentanter): http://www.danskebank.com/en-uk/About-us/our-management/Board-of-Directors/Pages/Board-of-Directors.aspx
//
Tex svenska banken SEB har totalt ca 2,2 miljarder st utestående SEB-aktier:
...ca 2,165 miljarder st A-aktier
...ca 0,024 miljarder st C-aktier
- - -
Summa 2,189 miljarder st utestående SEB-aktier
Slutkurser per tis 3 mars 2015:
...A-aktien 105,70 kr
...C-aktien 104,30 kr
Utifrån förutsättningarna ovan blir SEB:s totala börsvärde 231 miljarder kr på Stockholmsbörsen.
SEB och Danske Bank skulle alltså kunna offentliggöra ett samgående varigenom aktieägarna i de båda bankerna tex erbjuds
...byta ut sina nuvarande aktier
...till nya aktier i ett gemensamt holdingbolag (kallat tex SEB-Danske Bank).
.
..Aktieägarna i SEB skulle då erbjudas byta sina SEB-aktier till nya aktier i SEB-Danske Bank (motsvarande en ägarandel på ca 51,3% av nya SEB-Danske Bank).
...Och aktieägarna i Danske Bank skulle erbjudas byta sina Danske Bank-aktier till nya aktier i SEB-Danske Bank (motsvarande en ägarandel på 48,7% av nya SEB-Danske Bank).
De ägarandelarna motsvarar då börsvärdena för SEB respektive Danske Bank, som andelar av summan av deras börsvärden:
Dvs:
...SEB:s börsvärde 231 miljarder kr (ca 51,3%)
...Danske Banks börsvärde 220 miljarder svenska kr (ca 48,7%)
- - -
Summa 451 miljarder svenska kr (summa 100%)
Som jämförelse har konkurrenten Nordea
...ca 4 miljarder st utestående aktier
...en rådande börskurs på 110,60 kr
=> ett börsvärde på 446 miljarder kr
Dvs ett sammanslaget SEB-Danske Bank skulle i ett nafs bli större än Nordea och därmed Nordens största bank, vilket i sig har ett symboliskt skrytvärde.
Vilka "synergivinster" (samordningsvinster) skulle kunna uppnås genom att slå ihop SEB och Danske Bank (dvs som de ej skulle kunna uppnå på samma sett utan ett samgående):
+ ökade intäkter
+ sänkta kostnader
- Dock brukar det vid dylika uppköp eller samgåenden bli vissa inledande engångskostnader för uppköpet/samgåendet, tex avgångsvederlag för personal som blir överflödiga i den nya strukturen.
Framför allt möjliggör väl samgåendet sänkta kostnader i form av tex:
+ Att man inte längre behöver två huvudkontor (ett för SEB och ett för Danske Bank), utan kan slå ihop det till ett gemensamt huvudkontor med en vd
+ Lägre upplåningskostnader:
...Som en sammanslagen större enhet lär SEB-Danske Bank anses ha en lägre risknivå än var och en för sig (ökad riskspridning i utlåningen osv).
...Dessutom kan den sammanslagna banken låna upp större volymer på samma gång.
+ Ett gemensamt IT-system: IT-kostnader utgör säkert en allt större del av kostnaderna för dagens banker. Om sådana kostnader kan delas i ett gemensamt IT-system blir det säkert billigare än att SEB och Danske Bank fortsätter med varsina system.
+ Regulatoriska aspekter: Efter den globala finanskrisen 2008/2009 ställs allt högre krav på att bankerna måste följa olika regler, och de måste ha en viss miniminivå i kapitalbuffertar osv. Kostnaderna för detta och sådana kapitalbuffertar är säkert lättare och billigare att hantera med SEB och Danske Bank som en gemensam enhet än var för sig.
+ I samband med ett samgående kan både SEB och Danske Bank på samma gång ta i med ordinarie kostnadsbesparingar i form av personaluppsägningar i respektive bank (som man ev ändå hade tänkt göra men som nu kan ske med hänvisning till ökad konkurrens i branschen osv).
+ De kontor SEB respektive Danske Bank har i varandras länder kan läggas ned och kunderna överföras till att hanteras av SEB i Sverige och DB i Danmark.
Tex hade DB knappt 40 bankkontor i Sverige per slutet av 2014.
Man kan även tänka sig att ett sammanslaget SEB-Danske Bank skulle kunna nå ökade intäkter genom att kunna vara med och "tävla" om större utlånings-affärer (till lägre ränta) osv än var och en för sig.
Några problem med konkurrensmyndigheterna lär SEB och Danske Bank inte få vid ett samgående eftersom de kompletterar varandra väl geografiskt, dvs:
...Danske Bank är stort i Danmark men litet i Sverige
...SEB är stort i Sverige men litet i Danmark
Dvs det skulle tillsammans ej få en marknadsandel per land som skulle kunna anses bli för stor för konkurrensmyndigheterna.
//Edit: Den totala utlåningen i Sverige (till privatpersoner och icke-finansiella företag) uppgick till nästan 5 000 miljarder kr per slutet av 2013, med följande marknadsandel per bank:
Handelsbanken 23%
Swedbank 22%
3. SEB 15%
Nordea 14%
SBAB 5%
6. Danske Bank 4%
Länsförsäkringar Bank 3%
Skandiabanken 1%
övriga banker etc 9%
bostadsinstitut 4%
Summa 100% (4 760 miljarder kr)
Dvs om SEB-Danske Bank skulle varit en och samma bank skulle den hamnat enl nedan:
Handelsbanken 23%
Swedbank 22%
3. SEB-Danske Bank 19%
Nordea 14%
SBAB 5%
Länsförsäkringar Bank 3%
Skandiabanken 1%
övriga banker etc 9%
bostadsinstitut 4%
Summa 100% (4 760 miljarder kr)
//
Ett problem kan vara att SEB:s största aktieägare (familjen Wallenberg-kontrollerade investmentbolaget Investor) skulle få en lägre ägarandel i ett sammanslaget SEB-Danske Bank än vad Investor har i dagsläget i SEB:
...Investor har i dagsläget en ägarandel på 20-21% av SEB.
...Dessutom Wallenberg-stiftelser som har en ägarandel på 1-2% av SEB.
http://sebgroup.com/sv/investor-relations/aktien/de-storsta-aktieagarna
De ägarandelarna skulle bli ca halverade vid ett samgående med Danske Bank.
Men det kanske det är värt för Investor/Wallenbergarna mot bakgrund av de synergivinster som kan uppnås genom ett samgående mellan SEB och Danske Bank.
Dessutom blir ju Investor/Wallenberg-stiftelserna ändå största aktieägare i ett sammanslaget SEB-Danske Bank, särskilt om AP Möller-Maersk säljer av sin ägarandel.
En abrovinkel skulle kunna vara att Investor i samband med affären köper AP Möller-Maersks ägarandel på 20% av Danske Bank.
Då skulle ju Investor få fortsatt ca 20% av nya SEB-Danske Bank:
...20-21% av SEB före samgåendet
...20% av Danske Bank före samgåendet
- - -
=> ca 20% av SEB-Danske Bank efter samgåendet
En nackdel är då ev att Investor skulle tycka att en alltför stor del av Investors aktieportfölj då skulle bestå av bankaktier (SEB-Danske Bank).
Redan per slutet av 2014 svarade Investors SEB-aktier för störst andel av Investors aktieinnehav (45-46 miljarder kr av Investors totala substansvärde på drygt 260 miljarder kr).
Och med den uppgång i SEB-aktien som varit sedan dess är Investors SEB-aktieinnehav nu värt över 48 miljarder kr (givet att Investor har oförändrat antal SEB-aktier).
Men Investor anser ev ändå att det är värt att öka sin exponering mot bank givet potentialen till värdeökning av att slå ihop SEB-Danske Bank.
Och ev kanske Investor ej har råd att köpa AP Möller-Maersks ägarandel på 20% av Danske Bank.
Den ägarandelen är i dagsläget värd 44 miljarder svenska kronor.
Visst skulle Investor kunna låna de pengarna, men Investor har redan en nettoskuld på 25 miljarder kr per slutet av 2014.
Dvs ev kanske Investor köper en del av AP Möller-Maersk-ägarandelen inför ett samgående mellan SEB och Danske Bank, men ej hela.
Ev tex 10 miljarder kr av AP Möller-Maersk-ägarandelen för att stärka upp Investors ägarandel i det sammanslagna SEB-Danske Bank?
Även frågetecken för om Investor skulle gå med på att slå ihop SEB och Danske Bank så att nästan hälften av den sammanslagna banken skulle vara Danmarks-beroende.
Dessutom tal om att det är vanskligt att göra affärer med danskar.
Det sägs att man ska räkna sina fingrar efteråt om man skakar hand med en dansk i en affärsuppgörelse osv.
Bankernas ekonomiska utveckling och värderingsnivåer på börsen
I danska kronor har Danske Bank ett börsvärde på 177 miljarder danska kronor (ca 1 miljard st utestående aktier gånger börskurs 175,60 danska kr).
Som jämförelse har banken haft följande ekonomiska utveckling på sistone:
Intäkter:
2013: 40 miljarder dkr
2014: 44 miljarder dkr (+10%)
Nettoresultat (resultat efter skatt):
2013: 7 miljarder dkr
2014: 4 miljarder dkr (-46%)
Resultatet före skatt har då belastats med följande:
Kreditförluster:
2013: 4,1 miljarder dkr
2014: 2,8 miljarder dkr (-32%)
Dvs positivt med god nedgång.
Kreditförlusterna motsvarande följande andelar av DB:s totala utlåning och lånegarantier:
2013: 0,21%
2014: 0,15%
Även resultatbelastande post för DB under 2014:
Nedskrivning av bokförda tillgångsvärden:
2014: 9 miljarder kr
Om nedskrivningen nedan enl tidigare blogginlägg från 9 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/gardells-vagspel-i-volvo
- -Här börjar utdrag från tidigare blogginlägg- - -
Tydligen beror den (nedskrivningen som gav en resultateffekt på -9 miljarder danska kronor för Danske Bank 2014) på tidigare synder som DB gjort sig skyldig till utanför Danmark i:
Finland
Nordirland
Estland
Det har väl att göra med att DB i efterhand har visat sig gjort för dyra företagsköp etc i dessa länder.
Företagsköpen ledde till att DB fick immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar") i form av så kallad "goodwill" bokfört till 18-19 miljarder dkr per slutet av sep 2014.
Men den goodwill-posten har nu i efterhand visat sig vara övervärderad.
Detta visar på riskerna med börsbolag som har stora bokförda värden på ia-tillgångar (vilket är en av käpphästarna i denna blogg).
- -Slut på utdrag från tidigare blogginlägg- - -
Exkl nedskrivningen skulle DB haft följande nettoresultat per aktie de senaste åren:
2013: 7,1 miljarder dkr
2014: 13,0 miljarder dkr (+82%)
Och med
...ett börsvärde på 177 miljarder dkr vid börkurs 175,60 dkr
...ett nettoresultat på 13 miljarder dkr under 2014
innebär det att DB värderas på börsen till ett p/e-tal på 13-14 (börsvärde delat med nettoresultat, eller börskurs delat med nettoresultat per aktie).
DB:s intäkter på 44 miljarder dkr 2014 var fördelade enl följande:
räntenetto 53%
avgifter 24%
trading 15%
försäkringsrörelse 5%
övr 3%
Summa 100% (44 miljarder dkr)
Respektive intäktskategori hade följande förändring från 2013 till 2014:
försäkringsrörelse +117%
trading +13%
avgifter +11%
räntenetto +5%
övr +3%
Summa +10% (till 44 miljarder dkr)
DB:s utlåning per slutet av respektive år:
2013: 1 537 miljarder dkr
2014: 1 564 miljarder dkr (+2%)
Negativt att DB:s egna kapital (tillgångar minus skulder) var bara 147 miljarder dkr per slutet av 2014 (dvs 9-10% av utlåningen).
Det räcker alltså med att låntagarna ej kan återbetala 9-10% av lånade pengar för att DB:s egna kapital ska utraderas av kreditförluster.
Men förhoppningsvis har DB i låneavtalen gjort upp om rätt till goda säkerheter värda mycket mer än utlånade pengar.
Dock frågetecken om det blir en stor fastighetskris och möjligheten att då sälja övertagna säkerheter i form av fastigheter och bostäder osv.
Brutto hade DB en utlåning på 2 200-2 300 miljarder dkr per slutet av 2014.
De pengarna var bla utlånade till följande kategorier:
privatpersoner 37%
fastighetsbranschen 12%
byggbranschen 2%
Summa 50% av bruttoutlåningen
Och det som är utlånat till privatpersoner lär till stor del vara bostadslån.
I övrigt har DB:s bruttoutlåning gått till följande typer av finansiella låntagare:
investeringsfonder 5%
övriga finansiella låntagare 4%
banker 4%
försäkringsbolag 2%
övr kreditinstitut 1%
Summa 16%
Och bla:
länder 4%
fartygsrederier 2%
DB:s antal anställda per slutet av respektive år:
2013: 19 122 pers
2014: 18 838 pers (-3%)
DB:s antal kontor per slutet av respektive år:
2013: 354 st
2014: 329 st (-7%)
Antal kontor per land per slutet av 2013:
Danmark 159 st
Finland 45 st
Sverige 39 st
Norge 32 st
Nordirland 53 st
Baltikm 26 st
Summa 354 st
Antal kontor per land per slutet av 2014:
Danmark 144 st (-9%)
Nordirland 46 st
Finland 45 st
Sverige 38 st
Norge 32 st
Baltikum 24 st
Summa 329 st
Dvs tydligen har DB jobbat medvetet med att stänga ner de minst lönsamma kontoren osv.
Kontoren i Finland och Norge har legat oförändrade, men störst minskning i Danmark.
Kontoren i hemlandet Danmark utgjorde bara 44% av det totala antalet DB-kontor per slutet av 2014.
Otippat att Danske Bank har ganska stor verksamhet i Nordirland av alla länder.
Men som nämnt har DB tvingats göra nedskrivningar pga bla Nordirland, dvs tydligen har det inte gått så bra där.
SEB:s ekonomiska utveckling
Intäkter:
2013: 42 miljarder kr
2014: 47 miljarder kr (+13%)
Nettoresultat:
2013: 15 miljarder kr
2014: 19 miljarder kr (+30%)
I siffrorna ingår dock positiva engångsposter pga avyttring av bankkort-relaterade verksamheter:
...I maj 2014 kom besked om att SEB (per q4/2014) säljer bolaget Euroline för 2,2 miljarder kr vilket ger en reavinst på 1,9 miljarder kr: http://sebgroup.com/sv/press/pressmeddelanden/2014/seb-saljer-kortinlosenverksamhet-till-nordic-capital
...I okt 2014 kom besked om att SEB säljer sitt aktieinnehav på 0,2% av amerikanska kortbolaget Mastercard vilket ger en reavinst på 1,1 miljarder kr: http://sebgroup.com/sv/investor-relations/rapporter-och-presentationer/seb-saljer-finansiellt-innehav-av-mastercard-aktier
Enl SEB:s q4/2014-resultatrapport skulle bankens intäkter och rörelseresultat (resultat före skatt) varit 2,9 miljarder kr lägre exkl Euroline- och Mastercard-avyttringarna.
Det ger därmed SEB följande siffror exkl dessa affärer:
Intäkter:
2013: 42 miljarder kr
2014: 44 miljarder kr (+6%)
Nettoresultat:
2013: 15 miljarder kr
2014: 16 miljarder kr (+11%)
Och som nämnt SEB:s börsvärde 231 miljarder kr vid rådande börskurser (per slutet av tis 3 mars 2015).
Dvs utifrån det och ovannämnda nettoresultat (exkl engångsposter) värderas banken till ett p/e-tal på över 14 (börsvärde delat med nettoresultat exkl engångsposter).
Dvs justerat nettoresultat (exkl engångsposter):
...SEB: 16,4 miljarder svenska kr (+11% från 2013)
...Danske Bank: 16,0 miljarder svenska kr (+91% från 2013)
Summa 32 miljarder svenska kronor
Härav svarade respektive bank därmed för följande andel av det sammanlagda nettoresultatet:
SEB 51%
Danske Bank 49%
Summa 100%
(För DB är resultatsiffrorna ovan omräknade från dkr till skr med respektive års genomsnittliga valutakurs för dkr mot skr.)
Dvs det stämmer väl överens med att bankernas börsvärden utgör ca 51% (för SEB) respektive 49% (för DB) av deras sammanlagde börsvärde.
Dock aktiernas värderingsnivåer (p/e-tal) vid rådande börskurser (börsvärden) och nettoresultat för 2014 (exkl engångsposter):
...SEB p/e 14,1
...Danske Bank p/e 13,7
Dvs fast DB hade en klart bättre ökning av nettoresultatet under 2014 (exkl engångsposter), så värderas DB-aktien lägre än SEB-aktien.
Är det motiverat?
SEB:s kreditförluster:
2013: 1,2 miljarder skr
2014: 1,3 miljarder skr (+15%)
Kreditförlusternas andel av utlåningen:
2013: 0,09%
2014: 0,09%
Dvs ganska stor ökning av SEB:s kreditförluster under 2014.
Men dock fortsatt låg nivå i relation till utlåningen.
Som jämförelse DB:s kreditförluster enl ovan:
Kreditförluster:
2013: 4,1 miljarder dkr
2014: 2,8 miljarder dkr (-32%)
Kreditförlusternas andel av utlåningen:
2013: 0,21%
2014: 0,15%
Dvs god minskning för DB men fortfarande högre andel av utlåningen än SEB.
(Ger potential till fortsatt sänkning och därmed resultatförbättring för DB?)
Utveckling av SEB:s utlåning till allmänheten (nivå per slutet av respektive år):
2013: 1 303 miljarder kr
2014: 1 356 miljarder kr (+4%)
Som jämförelse DB:s utlåning (ev en bredare definition än SEB):
2013: 1 537 miljarder dkr
2014: 1 564 miljarder dkr (+2%)
Dvs högre utlåningstillväxt i SEB än i DB.
Utveckling av SEB:s räntenetto (dvs ränteintäkter på utlånade pengar minus räntekostnader för pengar som SEB självt har lånat):
Räntenetto:
2013: 19 miljarder kr
2014: 20 miljarder kr (+6%)
Härav dock:
"Kunddrivet" räntenetto:
2013: 17 miljarder kr
2014: 19 miljarder kr (+11%)
Fördelning av SEB:s intäkter under 2014 (inkl engångsposter i kategorin "övrigt"):
räntenetto 42%
avgifter 35%
livförsäkrings-rörelse 7%
trading 6%
övrigt 9%
Summa 100% (47 miljarder kr)
Förändring per intäktskategori hos SEB från 2013 till 2014:
avgifter +11%
räntenetto +6%
livförsäkrings-rörelse +3%
trading -28%
övrigt +486%
Summa +13% (till 47 miljarder kr)
Obs då alltså att SEB anser att det egentliga "kunddrivna" räntenettot var +11% under 2014.
Varför sjönk tradingnettot?
Enl SEB:s q4/2014-resultatrapport (om tradingnettot under helåret 2014):
Trots detta lägre nettofinansiella resultat (dvs tradingnetto)_, kunde SEB:s totala tradingresultat upprätthållas._
Rörelseintäkterna inom affärsområdet Markets inom divisionen Stora Företag & Institutioner var bara något lägre än för helåret 2013.
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations_sv/delarsrapporter/2014_q4_delarsrapport.pdf
Och ur SEB:s q4/2014-resultatrapporten om tradingnettot under just q4/2014:
...Skillnaden mellan kort- och långfristiga räntor var liten vilket gjorde att speciellt räntehandeln var mindre aktiv.
...Den positiva utvecklingen på börsen samt de många företagstransaktionerna ledde till ett gott resultat inom aktiehandeln.
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations_sv/delarsrapporter/2014_q4_delarsrapport.pdf
//Edit: Under q4/2014 hade SEB en kraftig minskning av tradingnettot.
Utveckling av SEB:s tradingnetto per kvartal de senaste kvartalen (förändring från motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2013: 954 miljoner kr
q2/2013: 1 087 miljoner kr
q3/2013: 825 miljoner kr
q4/2013: 1 186 miljoner kr
q1/2014: 1 079 miljoner kr (+13%)
q2/2014: 845 miljoner kr (-22%)
q3/2014: 654 miljoner kr (-21%)
q4/2014: 343 miljoner kr (-71%)
Det gav då följande utveckling för SEB:s tradingnetto i årstakt:
2013: 4,1 miljarder kr
2014: 2,9 miljarder kr (-28%)
En miljard förlorad där alltså under 2014.
Annars är det tal om att bankerna förlorar på den generellt lägre räntenivån eftersom det gör de svårare att ta ut bra räntor från bankernas låntagare.
Men det har ännu inte märkts av så mycket i SEB:s räntenetto som haft följande utveckling de senaste kvartalen:
q1/2013: 4,5 miljarder kr
q2/2013: 4,7 miljarder kr
q3/2013: 4,8 miljarder kr
q4/2013: 4,9 miljarder kr
q1/2014: 4,8 miljarder kr (+8%)
q2/2014: 4,9 miljarder kr (+6%)
q3/2014: 5,2 miljarder kr (+9%)
q4/2014: 5,0 miljarder kr (+2%)
Dvs viss dämpning mot slutet av året.
Ev kommer det synas ännu mera under 2015 efter besked i feb 2015 om att Riksbanken sänker sin styrränta från 0% till -0,10%.
SEB:s ovannämnda räntenetto per kvartal gav följande utveckling i årstakt:
2013: 19 miljarder kr
2014: 20 miljarder kr (+6%)
Ev har generellt lägre räntenivå bla kompenserats av ökat utlåning.
I goda tider är det ju särskilt SEB:s avgiftsintäkter som ska stiga kraftigt tack vare uppdrag där SEB ska fixa in kapitaltillskott till bolag genom att arrangera utförsäljning av aktier och obligationer.
Även finansiell rådgivning vid företagsköp och samgåenden, samt fondavgifter etc.
Och SEB är ju känt för att vara en bank med stor verksamhet för finansiell rådgivning och kapital-/fondförvaltning etc.
Utveckling av SEB:s avgiftsnetto de senaste kvartalen:
q1/2013: 3,2 miljarder kr
q2/2013: 3,8 miljarder kr
q3/2013: 3,7 miljarder kr
q4/2013: 3,9 miljarder kr
q1/2014: 3,7 miljarder kr (+15%)
q2/2014: 4,2 miljarder kr (+10%)
q3/2014: 3,8 miljarder kr (+2%)
q4/2014: 4,6 miljarder kr (+18%)
Det gav följande utveckling för SEB:s avgiftsnetto i årstakt:
2013: 15 miljarder kr
2014: 16 miljarder kr (+11%)
Dvs det är ungefär så det ska se ut i goda tider.
Men i sämre tider kan avgiftsnettot nästan försvinna (eller åtminstone falla kraftigt).
Som det är nu hade ju SEB nästan ett lika stort avgiftsnetto som räntenetto under 2014, vilket är ett tydligt tecken på goda tider (vilket ev inte är uthålligt i längden).
Även SEB:s intäkter från livförsäkrings-rörelsen nedan.
Det är väl då avgifter som SEB tar ut för att förvalta livförsäkringsrörelsens kapital?
Utveckling av SEB:s livförsäkrings-intäkter de senaste kvartalen:
q1/2013: 0,9 miljarder kr
q2/2013: 0,7 miljarder kr
q3/2013: 0,8 miljarder kr
q4/2013: 0,9 miljarder kr
q1/2014: 0,8 miljarder kr (-7%)
q2/2014: 0,8 miljarder kr (+22%)
q3/2014: 0,8 miljarder kr (+4%)
q4/2014: 0,9 miljarder kr (-4%)
Och det gav följande utveckling i årstakt för SEB:s livförsäkrings-intäkter:
2013: 3,3 miljarder kr
2014: 3,3 miljarder kr (+3%)
De ligger alltså ganska stabilt på drygt 3 miljarder kr per år.
Dvs ev bör man som livförsäkrings-tagare välja att ha försäkringen någon annan stans (tex hos aktiemäklarfirman Avanza?) än hos SEB pga höga avgifter.
Enl SEB:s q4/2014-resultatrapport hade livförsäkrings-rörelsen ett förvaltat kapital på 500-600 miljarder kr per slutet av 2014.
Pengarna förvaltades av 1 300-1 400 SEB-anställda under 2014.
Utveckling av SEB-livförsäkrings-rörelsens förvaltade kapital (nivå per slutet av respektive år):
2012: 443 miljarder kr
2013: 481 miljarder kr (+9%)
2014: 568 miljarder kr (+18%)
Dvs det var väl goda ökningar för en livförsäkrings-verksamhet (som ska vara försiktig i sin investeringsstrategi).
Därmed:
SEB:s livförsäkrings-intäkter som andel av genomsnittligt förvaltat livförsäkrings-kapital:
2013: 0,7%
2014: 0,6%
///Edit: De andelarna är utifrån de siffror SEB redovisar som intäkter i intäktskategorin livförsäkrings-rörelsen:
2013: 3 miljarder kr
2014: 3 miljarder kr (+3%)
Med SEB redovisar även "liv" som en av bankens fem divisioner, och där anges "liv" ha haft följande intäkter de senaste åren:
2013: 5 miljarder kr
2014: 5 miljarder kr (+4%)
Och mätt på så sätt utgör liv-intäkterna följande andelar av genomsnittligt förvaltat kapital per år:
2013: 1,0%
2014: 0,9%
Det kan alltså tolkas som den årliga avgiften av genomsnittligt förvaltat kapital för SEB.s division liv.
Ovannämnda förvaltade kapital för livrörelsen är för övrigt de nivåer som anges för divisionen liv:
2012: 443 miljarder kr
2013: 481 miljarder kr (+9%)
2014: 568 miljarder kr (+18%)
Dvs i så fall är väl är väl dessa "avgifter av förvaltat kapital" de mest korrekta att ange för SEB:s livrörelse:
2013: 1,0%
2014: 0,9%
///
SEB:s intäktskategorier alltså under 2014 enl ovan:
räntenetto: 20 miljarder kr (+6%)
avgifter: 16 miljarder kr (+11%)
livförsäkrings-intäkter: 3 miljarder kr (+3%)
tradingnetto: 3 miljarder kr (-28%)
övrigt: 4 miljarder kr (+486%)
Summa intäkter 47 miljarder kr (+13%)
Och exkl 3 miljarder kr i engångsposter (i kategorin "övrigt" ovan pga avyttringarna av bolaget Euroline och Mastercard-aktieinnehavet):
Summa intäkter 44 miljarder kr (+6%)
SEB delar även in sin verksamhet i följande fem divisioner (plus övrigt):
stora företag & institutioner ("storkunder")
kontorsrörelsen ("småkunder")
kapitalförvaltning
liv
Baltikum
SEB:s intäkter under 2014 fördelade sig enl följande per division:
stora företag & institutioner 39%
kontorsrörelsen 27%
kapitalförvaltning 10%
liv 10%
Baltikum 8%
övrigt 7%
elimineringar -1%
Summa 100% (47 miljarder kr)
Förändring av intäkter under 2014 (per division):
kapitalförvaltning +16%
stora företag & institutioner +8%
kontorsrörelsen +5%
liv +4%
Baltikum +4%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) per division under 2014:
kontorsrörelsen 52%
stora företag & institutioner 50%
kapitalförvaltning 46%
liv 43%
Baltikum 41%
SEB:s rörelsemarginal 50%
Dvs småkunderna är lönsammare för SEB än storkunderna.
Sämst lönsamhet i Baltikum (även om en rörelsemarginal på över 40% ändå är bra).
Ovannämnda intäkter och rörelseresultat per division innebär att respektive divisions rörelseresultat 2014 svarade för följande andel av SEB:s totala rörelseresultat under året:
stora företag & institutioner 39%
kontorsrörelsen 28%
kapitalförvaltning 10%
liv 9%
Baltikum 6%
övrigt 8%
Summa 100% (23 miljarder kr)
Dvs det är nästan samma andelar som intäkterna.
Förändring av rörelseresultat per division (under 2014):
kapitalförvaltning +40%
kontorsrörelsen +15%
Baltikum +13%
stora företag & institutioner +11%
liv +9%
Dvs divisionen kapitalförvaltning verkar ha gått bäst för SEB under 2014 med:
...intäkter +16%
...rörelseresultat +40%
Både stigande intäkter och rörelsemarginal alltså.
Men divisionen svarade "bara" för 10% av SEB:s rörelseresultat 2014.
De klart viktigaste divisionerna är ju
...storkunderna (nästan 40% av SEB:s totala intäkter och rörelseresultat 2014)
...småkunderna (nästan 30% av SEB.s totala intäkter och rörelseresultat 2014)
Och de hade enl ovan följande intäktsförändring 2014:
...storkunder +8%
...småkunder +5%
Och följande rörelseresultat-förändring 2014:
...småkunder +15%
...storkunder +11%
Dvs båda höjde sin rörelsemarginal under 2014, men småkunderna mest.
Rörelsemarginal under 2014:
...småkunder 52%
...storkunder 50%
Utveckling av rörelseresultatet för SEB:s division storkunder de senaste kvartalen (förändring från motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2013: 1,6 miljarder kr
q2/2013: 2,2 miljarder kr
q3/2013: 2,1 miljarder kr
q4/2013: 2,3 miljarder kr
q1/2014: 2,2 miljarder kr (+40%)
q2/2014: 2,6 miljarder kr (+18%)
q3/2014: 2,1 miljarder kr (0%)
q4/2014: 2,2 miljarder kr (-5%)
Det gav följande utveckling i årstakt:
2013: 8 miljarder kr
2014: 9 miljarder kr (+11%)
Dvs negativt att förändringen av rörelseresultatet för SEB:s division storkunder försämrades så pass per kvartal allt eftersom 2014 gick.
Blir det en ökad minskning i q1/2015?
Utveckling av SEB.s rörelseresultat för småkunderna de senaste kvartalen:
q1/2013: 1,2 miljarder kr
q2/2013: 1,4 miljarder kr
q3/2013: 1,5 miljarder kr
q4/2013: 1,6 miljarder kr
q1/2014: 1,6 miljarder kr (+32%)
q2/2014: 1,7 miljarder kr (+21%)
q3/2014: 1,7 miljarder kr (+12%)
q4/2014: 1,6 miljarder kr (+1%)
Det ger följande siffror i årstakt:
2013: 6 miljarder kr
2014: 7 miljarder kr (+15%)
Dvs även där ser helåret bra ut, men oroväckande med en dämpad avslutning på 2014.
Med en så skral avslutning på 2014 vad gäller SEB:s rörelseresultat för bankens två största divisioner, är nyckelfrågan om det kommer att fortsätta under 2015.
//
Jämförelse med DB:s intäktskategorier och förändringar per intäktskategori under 2014:
räntenetto 53%
avgifter 24%
trading 15%
försäkringsrörelse 5%
övr 3%
Summa 100% (44 miljarder dkr)
Respektive intäktskategori hade följande förändring från 2013 till 2014:
försäkringsrörelse +117%
trading +13%
avgifter +11%
räntenetto +5%
övr +3%
Summa +10% (till 44 miljarder dkr)
Vad gäller kostnadssidan hade DB som nämnt följande utveckling av antalet anställda per slutet av respektive år:
2013: 19 122 pers
2014: 18 838 pers (-3%)
SEB:s antal anställda per slutet av respektive år (omräknat till antal heltidstjänster):
2013: 15 712 pers
2014: 15 910 pers (+1%)
Dvs ev finns potential att skära mer i DB:s personal.
Som nämnt ovan utveckling av SEB:s totala utlåning till allmänheten:
2013: 1 303 miljarder kr
2014: 1 356 miljarder kr (+4%)
Ev skrämmande att SEB:s bostadsutlåning haft en ännu högre ökningstakt (trots en överhettad bostadsmarknad i tex Sverige):
2013: 434 miljarder kr
2014: 465 miljarder kr (+7%)
SEB uppger att bostadslånen uppgått till följande andel av marknadsvärdet på de bostäder som låntagarna gett i säkerheter för dessa lån (den så kallade LTV-kvoten, dvs "loan to value ratio"):
2013: 60%
2014: 57%
Men vad är dessa säkerheter värda om bostadsmarknaden är en bubbla som kommer att spricka?
Ovannämnda bostadslån uppgår för övrigt till följande andelar av SEB:s totala utlåning per slutet av respektive år:
2013: 33%
2014: 34%
SEB hade en bruttoutlåning på nästan 2 100 miljarder kr per slutet av 2014 fördelad på bla följande låntagar-kategorier:
bostadslån 23%
fastighetsförvaltning 15%
byggbolag 1%
finans, försäkring 6%
länder 4%
övrig utlåning till privatpersoner 4%
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations1/factbook/2014_q4_factbook.pdf
Utveckling av SEB:s totala bruttoutlåning:
2013: 1 862 miljarder kr
2014: 2 094 miljarder kr (+12%)
En kategori som ökat särskilt kraftigt är SEB:s utlåning till företag:
2013: 784 miljarder kr
2014: 952 miljarder kr (+21%)
Det innebär att företagsutlåningen svarat för följande andelar av den totala bruttoutlåningen:
2013: 42%
2014: 45%
Och inom företagsutlåningen är det följande delar som är störst (andelar av SEB:s totala bruttoutlåning per slutet av 2014):
tillverkning 12%
företags- hushållstjänster 8%
finans, försäkring 6%
SEB:s bruttoutlåning till dessa tre kategorier hade följande ökningar från slutet av 2013 till slutet av 2014:
finans, försäkring +48%
tillverkning +19%
företags-, hushållstjänster +11%
Dvs utveckling av SEB:s bruttoutlåning till finans- och försäkringssektorn (nivå per slutet av respektive år):
2013: 87 miljarder kr
2014: 129 miljarder kr (+48%)
Det innebär en ökning med över 40 miljarder kr.
Vågat av SEB att ha en så kraftig ökning av utlåningen till denna sektor?
Geografiskt var SEB:s bruttoutlåning fördelad enl följande per slutet av 2014:
Sverige 68%
Tyskland 13%
Norge 3%
Danmark 3%
Finland 2%
Baltikum 6%
Summa 100% (2 094 miljarder kr)
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations1/factbook/2014_q4_factbook.pdf
Dvs Tyskland utgör en ganska stor del av SEB:s utlåning.
Det betyder väl då att SEB:s intäkter och resultat påverkas av euron:
...ju högre euro desto högre intäkter och resultat från Tyskland
...ju lägre euro desto lägre intäkter och resultat från Tyskland
//Edit: Alla de tre baltisa länderna (Estland, Lettland och Litauen) har också euron som valuta.
Dvs det ökar SEB:s euroberoende ytterligare.
//
Genomsnittliga valutakurser för euron mot kronan:
2013: 8,65 kr
2014: 9,10 kr (+5%)
2015 (2 mån): 9,46 kr (+4% från snittkursen helåret 2014)
Och euron nu i 9,25 kr per kvällen tis 3 mars 2015.
SEB anger enl en beräkning nettoutlåningen till drygt 1 300 miljarder kr per slutet av 2014 fördelad enl följande geografiskt:
Sverige 73%
Tyskland 11%
Norge 2%
Finland 1%
Danmark 1%
Baltikum 8%
övr 4%
Summa 100% (1 332 miljarder kr)
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations1/factbook/2014_q4_factbook.pdf
Dvs både Tyskland och Baltikum var för sig viktigare för SEB än Norden exkl Sverige.
Bloggens uppfattning
Visst kan offentliggörandet av ett samgående mellan SEB och Danske Bank göra att tex SEB-aktien stiger med 5-10% på kort sikt, tack vare de positiva resultateffekterna ett sådant samgående kan leda till på sikt.
Men generellt är uppköp och samgåenden svåra grejer som sällan blir lyckade i praktiken (även om de låter bra i teorin).
Kan det bli destruktiv maktkamp mellan den danska delen (Danske Bank) och den svenska delen) SEB, som ger negativa effekter för den sammanslagna verksamhetens intjäning?
Men framför allt är uppfattningen här i bloggen att bankverksamhet är förknippad med stora risker, och därför bör värderas lågt på börsen.
Tex har SEB haft två stora kriser i modern tid:
1)
I samband med den stora finans- och fastighetskrisen i Sverige i början av 1990-talet.
2)
I samband med den globala finanskrisen 2008/2009
Under båda dessa kriser:
...hade SEB stora kreditförluster
...föll SEB-aktiens börskurs kraftigt
...och SEB tvingades be aktieägarna om stora kapitaltillskott som stöd
Otroligt att SEB efter båda dessa kriser lyckats återhämta sig och haft en god utveckling i mellanperioderna.
Men just nu är det goda tider för banker som SEB vilket gör att aktien är högt värderad (dvs värderad till ett högt p/e-tal) utifrån en hög resultatnivå.
Därför svårt att se fortsatt god långsiktig uppgångspotential i SEB-aktien.
Och i värsta fall är det istället stor nedgångspotential om det blir sämre tider.
I och för sig tex p/e-talet just nu högt tack vare rekordlåg generell räntenivå, vilket ger aktieinvesterare lågt avkastningskrav.
Men bara om räntenivån stiger till en mer normal, långsiktig nivå innebär det att SEB-aktiens motiverade p/e-tal kommer att falla.
SEB:s egna kapital uppgick till 10% av bankens utlåning till allmänheten per slutet av 2014.
Dvs av denna utlåning på 1 300-1 400 miljarder kr räcker det med att låntagare ej kan återbetala 10% för att hela SEB:s egna kapital utraderas av kreditförluster, och banken blir konkursmässig (om inte aktieägarna då tillför ett jättekapitaltillskott).
Eget kapital som andel av utlåningen (per slutet av 2014):
...SEB 9,9% (135 miljarder skr av 1 356 miljarder skr)
...Danske Bank 9,4% (147 dkr av 1 564 miljarder dkr)
(Förbehåll för att SEB och DB har olika definitioner på utlåningen i siffrorna ovan.)
Enl tex tidigare blogginlägg från 27 dec 2014:
...Under 1990-talskrisen blev SEB tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 5 miljarder kr och bankens aktie rasade 85-95%.
...Under 2008/2009-krisen blev SEB tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr och aktien rasade 94%.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Enl tidigare blogginlägg från 7 jan 2014 hade SEB:
...kreditförluster på över 40 miljarder kr under 1990-talskrisen
...kreditförluster på 15-20 miljarder kr under 2008/2009-krisen
Och kreditförlusterna svarade för följande andelar av utlåningen
...under 1990-talskrisen:
1990: 0,85%
1991: 1,42%
1992: 3,35%
1993: 2,90%
1994: 3,02%
1995: 1,55%
1996: 0,52%
1997: 0,25%
...under 2008/2009-krisen:
2007: 0,11%
2008: 0,30%
2009: 0,92%
2010: 0,14%
2011: -0,08%
2012: 0,08%
2013: 0,09%
2014: 0,09%
Dvs de senaste fem åren har kreditförlusterna varit låga för SEB:
2010: -1,6 miljarder kr
2011: +0,8 miljarder kr
2012: -0,9 miljarder kr
2013: -1,2 miljarder kr
2014: -1,3 miljarder kr
Men eftersom det är sådana enorma volymer så kan det tydligen smälla till ordentligt när det väl blir en kris (även om man har både hängslen och livrem).
Tex att som under 1990-talskrisen ha kreditförluster motsvarande 3% av utlåningen tre år i rad, är väldigt tufft.
Och idag är ju SEB:s utlåning mycket större än den var då.
...Som nämnt hade SEB en utlåning till allmänheten på 1 300-1 400 miljarder kr per slutet av 2014.
...3% av det blir över 40 miljarder kr.
...Har man sådana kreditförluster tre år i rad blir det totala kreditförluster på över 120 miljarder kr.
Dvs då blir det inte mycket kvar av SEB:s egna kapital (tillgångar minus skulder) på 135 miljarder kr per slutet av 2014.
Nu får man givetvis hoppas att det inte snart blir en ny kris som de tidigare två avgrundsdjupa kriserna.
Men de visar ändå på de stora riskerna med en bankverksamhet som SEB:s.
Och även om banken båda gångerna klarade sig, så rasade börskursen kraftigt när kriserna kom.
Tex utveckling för SEB:s A-aktie de senaste tio åren:
...Låg kring 135 kr i början av år 2005.
...Steg kraftigt till en topp kring 250 kr under våren 2007.
...Därefter två år av kraftiga kursfall ner till en botten kring 15 kr våren 2009.
...Uppgång till topp kring 60 kr våren 2011.
...Ny nedgång (pga Greklands-kris etc?) till 30 kr hösten 2011.
...Och därifrån kraftig uppgång till nuvarande kurs på 100-110 kr (som innebär ett p/e-tal på höga 14 på ett högt "toppårs-resultat").
Tex nedan ur tidigare blogginlägg från 7 jan 2015:
- -Här börjar utdrag från det blogginlägget- - -
En uppgift som framkommit i efterhand enl förre finansministern Anders Borg:
Enligt finansminister Anders Borg var två svenska banker under sommaren 2009 endast timmar från konkurs, som han uttryckte det på SNS:s seminarium den 19 januari i år med anledning av Konjunkturrådets rapport.
http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Interpellationsdebatter1/Debatt/?did=GY10197
Vilka två banker var det?
Swedbank och SEB?
Dvs utan statens stödåtgärder så hade dessa två banker (vilka det nu var) gått omkull.
Tydligen fällde Borg den kommentaren (enl länken ovan) på ett SNS-seminarium 19 jan 2011.
SNS = Studieförbundet Näringsliv och Samhälle: http://www.sns.se/
Det var tydligen detta seminarium:
Pressinbjudan: Anders Borg kommenterar SNS konjunkturrådsrapport
Den 19 januari deltar finansminister Anders Borg i SNS seminarium för att kommentera deras konjunkturrådsrapport "Miljö, arbete och kapital - dags för nya samhällskontrakt".
http://www.regeringen.se/sb/d/7246/nocache/true/a/159124/dictionary/true
Tydligen finns videoklipp med hela seminariet:
Del 1: https://www.youtube.com/watch?v=lsMKrp6axGU
Del 2: https://www.youtube.com/watch?v=5V6O07agCOE
Ca 22 min in i del 2 säger Borg följande i sitt anförande:
Det tillkommande ämnet för den fortsatta diskussionen - och det här är ett tillkommande ämne...
Tidigare har vi sagt; "demografi, globalisering, arbete" som de stora utmaningarna.
Nu måste vi på den listan sätta upp "finansiell stabilitet".
Jag delar inte på den här punkten rådets (SNS:s konjunkturråds) beskrivning av läget för svensk del.
Det var så att Sverige var mycket illa ute.
Det fanns timmar under juni 2009 där Sverige hade passerat kanten - när G7-länderna inte var beredda att göra det som var nödvändigt för att hålla Lettland i ordning.
Och då hade åtminstone två svenska banker förmodligen gått överstyr.
Detta har inte jag berättat i något offentligt sammanhang tidigare, och jag ska inte redogöra alltför mycket för det heller.
Men inför Europeiska rådet sommaren 2009 så fanns det en situation där G7-länderna inte var beredda att gå vidare med Lettland - med mindre än att IMF sa ja till detta.
Då stod vi i ett förlopp av någonstans runt 6-7 timmar som inte så att säga allmänheten kände till, där detta var...
Jag tror inte ens att letterna kände till det om jag ska vara helt ärlig, därför att det var Sverige som var aktör snarare än Lettland i den kretsen - eftersom vi var inkommande EU-ordförande.
I praktiken (på grund av det tjeckiska ordförandeskapet) var vi ju Ekofin-rådsordförande vid den tidpunkten.
Så att Sverige var mycket, mycket, mycket, mycket illa ute.
Ha inget tvivel om detta.
Vi var i praktiken över kanten.
Det här måste vi dra slutsatser av.
Det får inte hända igen.
Det får inte vara så att vi säger att: "Vi såg det här hända. Vi lyckades rädda situationen och det blev ingen kris, så därför ska vi inte dra några slutsatser."
Det verkar alltså vara Swedbank och SEB som avsågs eftersom de var mest illa ute i Baltikum pga kraftig expansion där.
Även framträdande av Anders Borg på aktiemäklarfirman Avanzas "Avanza Forum" 19 mars 2014: https://www.youtube.com/watch?v=isiH96PP93k
Där säger han bla följande (ca 7 min in i klippet):
Alltså; jag har inga synpunkter på Volvos utdelningar.
Jag har inga synpunkter på Bilia eller Ericssons lönsamhet.
Därför om något av de här företagen går dåligt, då kommer inte de gå till Riksbanken och säga att:
..."Nu behöver vi 2 miljarder i likviditetslån över helgen här.
...Och vi behöver för övrigt en statsgaranti på 300 miljarder för vår inlåning.
...Och sedan så skulle vi också vilja ha 50 miljarder i aktiekapital."
Det är inga andra företag (än bankerna) som kan göra det.
De fyra storbankerna (Nordea, Swedbank, SEB och Ha_ndelsbanken)_ är centrala, och vi måste hålla dem om ryggen.
Men då får de också acceptera att vi har synpunkter på hur de driver verksamheten.
Banker är en del av näringslivet som är så beroende av staten, att staten måste lägga sig i mycket mera vad bankerna håller på med.
Dvs det låter på Borg som att det var någon av de fyra svenska storbankerna som under finanskrisen 2008/2009 kom och bad om ovannämnda likviditetslån på 2 miljarder kr, en statsgaranti på 300 miljarder kr och 50 miljarder kr i nytt aktiekapital.
Vilken bank i så fall?
- -Slut på utdrag från blogginlägget 7 jan 2015- - -
Även ur samma blogginlägg (från 7 jan 2015):
Bla har ju Sveriges fd finansminister Anders Borg (förenklat uttryckt) varnat för att de svenska bankerna (dvs tex SEB) är proportionellt sett alldeles för stora i relation till det lilla Sverige.
//Edit: Tex visade han en bild med bla följande info (från ett seminarium i jan 2011):
Svenska banker riskerar robustheten i svensk ekonomi
Banktillgångar i förhållande till BNP:
1. Schweiz 675%
2. Storbritannien 470%
3. Nederländerna 445%
4. Sverige 425%
http://www.government.se/content/1/c6/15/92/11/45ad98f0.pdf
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får … [content has been truncated]