Sälj storbanks-aktierna
2014-07-30 08:55, Edited at: 2014-08-02 09:15Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Det går ju så bra för de svenska storbankerna, så det måste vara köpläge nu i deras aktier eller?
Nej är uppfattningen här i bloggen.
Orsaken är den höga risknivå som banker innebär vilket visat sig i de avgrundsdjupa kriser de drabbats av de senaste decennierna.
Särskilt i samband med:
...den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet
...den globala finanskrisen 2008/2009
Istället är det säljläge nu när bankerna verkar ha skördetid och högkonjunktur och bankaktierna står högt, så att man som aktieägare ska casha hem så mycket vinst som möjligt innan en ev ny kris blossar upp.
"Bankerna klarade sig ju igenom båda de ovannämnda stora kriserna och går nu riktigt bra, så då verkar bankaktier ej innebära särskilt stor risk trots allt?"
Jo, men att bankerna har klarat de tidigare kriserna kan sägas bero på:
...en hel del flyt
...stora kapitaltillskott från aktieägarna
...stora statliga stödåtgärder
Och även om bankerna klarade sig så rasade deras aktier i samband med kriserna innan det vände uppåt igen.
//Edit: Dessutom så klarade sig väl inte Nordea (fd Nordbanken) efter den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet?
Den fick ju övertas av staten som börsintroducerade den igen några år senare när de dåliga lånen och övertagna panter avskiljts i form av separata bolaget Securum osv.
De övriga storbankerna (särskilt Handelsbanken) blev ju vansinniga över att de ansåg att Nordbanken fick orättvisa konkurrensfördelar i form av stort statligt stöd och att det gjorde Nordbanken "dopad" i konkurrensen med övriga banker såsom Handelsbanken som hela tiden klarade sig själv.
Ur Wikipedia bla:
"Nordbanken var ett svenskt bankaktiebolag som bildades 1986 genom ett samgående mellan Uplandsbanken och Sundsvallsbanken.
Banken existerade till 1990 innan den blev uppköpt av statliga PK-Banken, men den nya sammanslagna banken valde då att anta Nordbanken som sitt nya varumärke."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nordbanken
Även i den länken:
"Efter att PK-Banken köpt upp sin mindre konkurrent och ändrat namn fick man stora problem under finanskrisen i Sverige 1990-1994.
De privata ägare som kommit in i samband med sammanslagningen blev utlösta av svenska staten trots att man var på obestånd och bankens värde var högst osäkert.
Gota Bank som samtidigt förstatligats slogs samman med Nordbanken.
Ägandet övertogs sedan av Bankstödsnämnden och de osäkra fordringarna avsattes till ett nytt statligt bolag, Securum.
Under finanskrisen gång mottog man som statens egen bank huvuddelen av det utbetalade bankstödet på cirka 65 miljarder svenska kronor."
"Efter krisen var det i stort sett en helt ny bank som trädde fram:
...dels återkapitaliserad med nya stödpengar
...men samtidigt hade staten även tagit över dåliga lån och andra osäkra fordringar, medan banker som inte fått del av det statliga stödet satt kvar med osäkra fordringar och var tvungna att gå till aktieägarna för att få in nödvändigt kapital till att täcka förluster."
"Verksamheten slogs 1998 samman med den finländska banken Merita och bildade Merita-Nordbanken, vilket kom att bli det första steget i en rad av sammanslagningar som resulterade i att finanskoncernen Nordea bildades."
Även separat i Wikipedia om den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet:
Bankernas kreditförluster mellan 1990 och 1993 var, enligt professor Johan Lybeck, 179 miljarder kronor
...varav skattebetalarna stod för 65 miljarder – främst till Nordbanken och Götabanken.
...50 miljarder kronor fick bankernas ägare stå för genom lägre avkastningar medan bankernas kunder genom sämre sparräntor och högre låneräntor antas fått stå för det resterande.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990-1994#Bankkrisen
Kreditförluster betyder alltså förenklat förluster som banker kan drabbas av om låntagare ej kan betala tillbaka lånade pengar.
Enl den länken drabbades även Swedbank (dåvarande Sparbankernas Bank) av krisen genom Första Sparbanken:
Första Sparbanken drabbades av betydande kreditförluster och uppfyllde ej kapitaltäckningskravet på 8 %.
Sparbankernas Bank var villig att garantera likviditetstillförseln varför banken ej initialt behövde stöd från skattebetalarna.
Då detta inte visade sig räcka lämnade staten ett borgensåtagande på 4,2 miljarder kronor till Sparbanksstiftelsen.
Som säkerhet tog staten 70 % av sparbanksstiftelsernas aktier i pant.
Slutligen fusionerades Första Sparbanken in i Sparbanken Sverige.
Om hur SEB och Handelsbanken klarade den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet:
...SE-banken, Wallenbergarnas kronjuvel, begärde först hjälp av staten om stöd för att klara situationen, men klarade sig till slut undan konkurs utan statligt ingripande genom att öka vidden mellan in- och utlåningsräntan, vilket innebar att förlusten vältrades över på bankens låntagare.
Banken hade lite tur med att marknadsräntan gick ned.
Då sänkte man inlåningsräntan, medan utlåningsräntan sänktes bara för kunder med svårigheter vilket medförde att kreditförlusterna kunde skrivas ned.
...Handelsbanken var den bank som klarade sig bäst genom krisen.
Och:
Av storbankerna var det endast SE-Banken och Handelsbanken som klarade sig utan statliga kapitalinjektioner, men bägge bolagen gick till sina ägare och begärde mer kapital efter att den värsta krisen var över.
...SE-Banken tog in 5,3 miljarder
...och Handelsbanken 2,6 i nyemissioner under hösten 1993.
När krisen var som värst sjönk börskurserna för de bägge bankerna i storleksordningen 85-95 procent, men återhämtade sig igen efter att nyemissionerna genomförts.
//
Hur gick det sedan för storbankerna under den globala finanskrisen 2008/2009?
Bla ur tidigare blogginlägg från 30 apr 2014 (uppdaterat nedan med första halvåret 2014):
SEB:s resultateffekt per år av kreditförluster de senaste åren:
2006: -562 miljoner kr
2007: -950 miljoner kr
2008: -3 155 miljoner kr
2009: -11 370 miljoner kr
2010: -1 609 miljoner kr
2011: 778 miljoner kr
2012: -937 miljoner kr
2013: -1 155 miljoner kr
2014 (första halvåret): -541 miljoner kr
Resultateffekt för Swedbank av bankens kreditförluster per år:
2006: 205 miljoner kr
2007: -619 miljoner kr
2008: -3 156 miljoner kr
2009: -24 641 miljoner kr
2010: -2 810 miljoner kr
2011: 1 911 miljoner kr
2012: 185 miljoner kr
2013: -60 miljoner kr
2014 (första halvåret): +70 miljoner kr
(En positiv siffra betyder ju här att tidigare bokförda kreditförluster i efterhand visat sig vara för stora vilket leder till en kompenserande positiv resultateffekt.)
Resultateffekt per år av Handelsbankens kreditförluster de senaste åren:
2006: 55 miljoner kr
2007: -27 miljoner kr
2008: -1 605 miljoner kr
2009: -3 392 miljoner kr
2010: -1 507 miljoner kr
2011: -816 miljoner kr
2012: - 1 251 miljoner kr
2013: - 1 195 miljoner kr
2014 (första halvåret) -587 miljoner kr
http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/handelsbanken-concentric
Även enl den länken:
"SEB (...) var nära att gå omkull i samband med den globala finanskrisen 2008/2009 och var tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr i samband med det."
"Även Swedbank var illa ute och bad sina aktieägare om ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr 2009.
Edit 2: Swedbank fick i själva verket två kapitaltillskott från aktieägarna:
...ett på över 12 miljarder kr 2008: http://www.svd.se/naringsliv/stor-nyemission-i-swedbank_1948327.svd
...ett på över 15 miljarder kr 2009: http://www.privataaffarer.se/borsguiden/villkoren-for-swedbanks-ny-1-92055
Konspiratörer menar på att Swedbank redan 2008 visste att banken skulle behöva be om mera pengar än då begärda 12 miljarder kr, men valde att dela upp det i två klumpar för att göra det mera lättsmält för aktieägarna."
Och enl tidigare blogginlägg från 5 maj 2014:
Nordeas resultateffekt per år av kreditförluster:
2006: 257 miljoner euro
2007: 60 miljoner euro
2008: -466 miljoner euro
2009: -1 486 miljoner euro
2010: -879 miljoner euro
2011: -735 miljoner euro
2012: -895 miljoner euro
2013: -735 miljoner euro
2014 (första halvåret): -293 miljoner euro
Resultateffekten av Nordeas kreditförluster per år motsvarar följande belopp i svenska kr (beräknat med genomsnittliga valutakurser per år för kronan mot euron):
2006: 2 379 miljoner kr
2007: 555 miljoner kr
2008: -4 476 miljoner kr
2009: -15 783 miljoner kr
2010: -8 387 miljoner kr
2011: -6 640 miljoner kr
2012: -7 791 miljoner kr
2013: -6 357 miljoner kr
2014 (första halvåret): -2 623 miljoner kr
Nordea blev tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro under våren 2009.
Det motsvarade ca 27 miljarder kr vid dåvarande eurokurs mot kronan.
Bankernas sammanlagda kreditförluster under de sex åren 2008-2013:
Nordea 49 miljarder kr
Swedbank 29 miljarder kr
SEB 17 miljarder kr
Handelsbanken 10 miljarder kr
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
Oavsett hur bankerna drabbats av tidigare kriser enl ovan kan man ju alltid säga att "historia är historia", och att det viktiga är hur läget är just nu.
Tex kan man då tycka att följande siffror (per slutet av q2/2014) är oroväckande:
Swedbank:
...eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder): 108 miljarder kr
...utlåning till allmänheten 1 323 miljarder kr
...eget kapital som andel av utlåning till allmänheten: 8,2%
SEB:
...eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder): 123 miljarder kr
...utlåning till allmänheten 1 388 miljarder kr
...eget kapital som andel av utlåning till allmänheten: 8,8%
Nordea:
...eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder): 29 miljarder euro
...utlåning till allmänheten 347 miljarder euro
...eget kapital som andel av utlåning till allmänheten: 8,3%
I svenska kronor motsvarar det följande siffror för Nordea (med eurokursen 9,1965 kr per slutet av q2/2014):
...eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder): 265 miljarder kr
...utlåning till allmänheten 3 192 miljarder kr
...eget kapital som andel av utlåning till allmänheten: 8,3%
Handelsbanken:
...eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder): 117 miljarder kr
...utlåning till allmänheten 1 765 miljarder kr
...eget kapital som andel av utlåning till allmänheten: 6,6%
Dvs bankernas eget kapital som andel av utlåningen (per slutet av q2/2014):
SEB 8,8%
Nordea 8,3%
Swedbank 8,2%
Handelsbanken 6,6%
Det räcker alltså med att låntagare ej kan betala tillbaka ca 7-9% av bankernas lån för att bankernas egna kapital ska utraderas och bankerna därmed bli konkursmässiga.
Oroväckande i samband med det att tex 56% av Handelsbankens utlåning till allmänheten utgörs av "hypoteksutlåning", dvs lån till fastigheter (bostäder osv).
I och för sig har ju bankerna rätt att överta pantsatta fastigheter om kunderna ej kan återbetala lånen, och låntagare brukar ju behöva pantsätta fastigheter värda klart mer än erhållna lån.
Men om det blir en ny fastighetskris sjunker fastighetsvärdena kraftigt och det kan bli svårt att över huvud taget sälja fastigheter.
SEB:s utlåning på 1 388 miljarder kr per slutet av q2/2014 fördelade sig enl följande:
företag 50%
hushåll 37%
offentlig förvaltning (dvs stat och kommun etc) 4%
övrigt 10%
Summa 100% (1 388 miljarder kr)
Enl SEB:s så kallade "faktabok" om q2/2014 hade banken en total utlåning på 1 505 miljarder kr per slutet av kvartalet (varav 1 336 miljarder kr i egentliga lån och 169 miljarder kr i övrigt).
Och de egentliga lånen på 1 336 miljarder kr fördelade sig enl följande:
hushåll 36%
företag 34%
fastighetsförvaltning 20%
banker 6%
offentlig förvaltning 4%
Summa 100% (1 336 miljarder kr)
http://sebgroup.com/Documents/Investor_Relations/Factbook/2014_Q2_factbook.pdf?epslanguage=sv
Och av hushållsutlåningens 36% utgjordes 33 procentenheter av bostadslån.
Dvs:
...bostadslån 33%
plus
...utlåning till fastighetsförvaltning (dvs fastigheter) 20%
utgör därmed summa 53% av SEB:s totala utlåning.
Även det alltså hög risk vid en ev kommande fastighetskris.
Särskilt farligt är det om bankerna får "hybris" i goda tider och med kraftiga ökningar av vidlyftig utlåning (tex pga bonusar till utlåningsansvariga) som sedan leder till stora kreditförluster när tiderna försämras.
Dvs hur har utlåningen förändrats för bankerna på sistone?
Tex SEB:s utlåning per slutet av respektive kvartal (förändring jämfört med samma kvartal ett år tidigare):
q1/2012: 1 201 miljarder kr
q2/2012: 1 248 miljarder kr
q3/2012: 1 238 miljarder kr
q4/2012: 1 236 miljarder kr
q1/2013: 1 240 miljarder kr (+3,2%)
q2/2013: 1 290 miljarder kr (+3,4%)
q3/2013: 1 282 miljarder kr (+3,6%)
q4/2013: 1 303 miljarder kr (+5,4%)
q1/2014: 1 330 miljarder kr (+7,3%)
q2/2013: 1 388 miljarder kr (+7,6%)
Swedbank säger sig i sin faktabok för q2/2014 ha en total utlåning på 1 421 miljarder kr (varav 1 266 miljarder kr i egentliga lån och 155 miljarder kr övrigt).
Och de egentliga lånen på 1 266 miljarder kr fördelade sig enl följande:
privatpersoner 63%
företag 37%
Summa 100% (1 266 miljarder kr)
...Av utlåningen till privatpersoner utgjordes i sin tur 61 procentenheter av bostadsrelaterade lån.
...Och av utlåningen till företag utgjordes 16 procentenheter av fastighetsrelaterade lån.
Dvs summa Swedbanks bostads- och fastighetsrelaterade utlåning: 76% av den totala utlåningen (61% + 16%)
http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/documents/financial/cid_1510805.pdf
Nordeas utlåning på 347 miljarder euro per slutet av q2/2014 fördelade sig enl följande:
hushåll 46%
företag 39%
övrigt 15%
Summa 100% (347 miljarder euro)
http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/eu/interim/factbook_Q214.pdf
Enl en annan bild i samma länk är fördelningen följande:
företag 54%
hushåll 45%
övrigt 1%
Summa 100% (347 miljarder euro)
Och härav utgörs företagsutlåningen av fastighetsrelaterad utlåning motsvarande 12% av Nordeas totala utlåning.
Bankernas resultat per aktie de senaste kvartalen (förändring jämfört med samma kvartal ett år tidigare):
SEB:
q1/2012: 1,19 kr
q2/2012: 1,35 kr
q3/2012: 1,29 kr
q4/2012: 1,47 kr
q1/2013: 1,37 kr (+15%)
q2/2013: 1,73 kr (+28%)
q3/2013: 1,71 kr (+33%)
q4/2013: 1,93 kr (+31%)
q1/2014: 1,77 kr (+29%)
q2/2014: 1,90 kr (+10%)
Dvs utvecklingen visar tydligt att det nu är högkonjunktur och skördetid för bankerna efter den svåra finanskrisen 2008/2009.
Bra gjort med en god ökning i q2/2014 trots att det i sin tur var efter en god ökning i q2/2013.
Siffrorna innebär att SEB i årstakt genererade ett resultat per aktie på 7,31 kr under senast rapporterade 12 mån (dvs juli 2013-juni 2014).
Det var +25% från föregående 12 mån.
SEB:s A-aktie nu i 93,60 kr (slutkurs tis 29 juli 2014).
Utifrån det värderas aktien alltså för närvarande till ett p/e-tal på 13 (beräknat som börskurs 93,60 kr delat med resultat per aktie 7,31 kr för senast rapporterade 12 mån).
Det kan ju tyckas vara en låg värderingsnivå med tanke på resultatökningstakten 25%?
Ja, men som nämnt innebär bankaktier en hög risknivå vilket motiverar en låg värderingsnivå (ett lågt p/e-tal).
Swedbank:
q1/2012: 2,20 kr
q2/2012: 2,87 kr
q3/2012: 3,19 kr
q4/2012: 4,01 kr
q1/2013: 3,54 kr (+61%)
q2/2013: 3,15 kr (+10%)
q3/2013: 3,79 kr (+19%)
q4/2013: 3,31 kr (-17%)
q1/2014: 3,59 kr (+1%)
q2/2014: 3,94 kr (+25%)
Dvs en klart svajigare resultatutveckling än för SEB, men i slutändan i alla fall bättre tillväxttakt än SEB i q2/2014.
Kvartalssiffrorna ovan inneäbär att Swedbank genererade ett resultat per aktie på 14,63 kr under senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014).
Det var +5% från föregående 12 mån.
Swedbanks A-aktie nu i 178,90 kr vilket ger ett p/e-tal på 12 (börskurs 178,90 kr delat med resultat per aktie 14,63 kr).
(Obs att Swedbank anger sitt resultat per aktie för kvarvarande verksamhet vilket ev förvränger jämförbarheten. SEB och Nordea använder väl samma princip men ev ej Handelsbanken.)
Handelsbanken:
q1/2012: 5,36 kr
q2/2012: 5,44 kr
q3/2012: 5,15 kr
q4/2012: 7,18 kr
q1/2013: 5,47 kr (+2%)
q2/2013: 5,82 kr (+7%)
q3/2013: 5,68 kr (+10%)
q4/2013: 5,55 kr (-23%)
q1/2014: 6,15 kr (+12%)
q2/2014: 6,35 kr (+9%)
Överlag en god och fin resultatutveckling förutom q4/2013 (vilket dock var i jämförelse med det ovanligt höga resultatet i q4/2012).
Kvartalssiffrorna innebär att Handelsbanken genererade ett resultat per aktie på 23,73 kr under senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014).
Det var +0,5% från föregående 12 mån.
Handelsbankens A-aktie i 333,50 kr ger ett p/e-tal på 14 (börskurs 333,50 kr delat med resultat per aktie 23,73 kr).
//Edit: Handelsbanken hade en positiv skattemässig engångspost under q4/2012 varför det väl är mest rättvisande egentligen att mäta bankens resultatutveckling exkl den engångsposten.
Exkl den posten blir ju Handelsbankens resultatutveckling bättre än bara +0,5% under senaste 12 mån.
Ur Handelsbankens q4/2012-resultatrapport:
"Ändrad bolagsskattesats i Sverige gav en återföring av tidigare bokförd skatt på 1 682 miljoner kr (under q4/2012)."
Och:
"Den svenska riksdagen beslutade under fjärde kvartalet (2012) att från och med den 1 januari 2013 sänka bolagsskatten i Sverige till 22% från tidigare 26,3%.
Förändringen innebär att banken i det fjärde kvartalet har räknat om koncernens uppskjutna skatteskuld netto till den nya lägre skattesatsen.
Detta har genererat en positiv engångseffekt på 1 682 miljoner kr."
Engångsposten höjde Handelsbankens resultat per aktie med 2,68 kr under q4/2012.
Dvs exkl den skulle Handelsbankens resultat per aktie varit +13% till 23,73 kr under juli 2013-juni 2014.
Edit 2: Att skattesatsen sänktes från 26% tom 2012 till 22% from 2013 bör alltså ha bidragit positivt till utvecklingen av bankernas resultat per aktie från 2012 till 2013.
Den underliggande förändringen är alltså inte lika bra om man räknar exkl sänkt skattesats.
//
Nordea:
q1/2012: 0,19 euro
q2/2012: 0,20 euro
q3/2012: 0,17 euro
q4/2012: 0,21 euro
q1/2013: 0,19 euro (0%)
q2/2013: 0,20 euro (0%)
q3/2013: 0,19 euro (+12%)
q4/2013: 0,19 euro (-10%)
q1/2014: 0,21 euro (+11%)
q2/2014: 0,18 euro (-10%)
Nordea har euro som sin bokföringsvaluta.
Räknar man om siffrorna till svenska kronor (med genomsnittlig eurokurs per kvartal) blir utvecklingen följande:
q1/2012: 1,68 kr
q2/2012: 1,78 kr
q3/2012: 1,44 kr
q4/2012: 1,81 kr
q1/2013: 1,61 kr (-4%)
q2/2013: 1,71 kr (-4%)
q3/2013: 1,65 kr (+15%)
q4/2013: 1,68 kr (-7%)
q1/2014: 1,86 kr (+15%)
q2/2014: 1,63 kr (-5%)
Dvs Nordea har den tristaste resultatutvecklingen av de fyra storbankerna (vilket ev kan bero på att Nordea har större andel verksamhet i Danmark och Finland där konjunkturen är svagare än i Sverige).
Nordeas kvartalssiffror innebär följande i årstakt:
Ett resultat per aktie på 6,82 kr för senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014).
Det är trots allt +4% från föregående 12 mån.
Nordea-aktien i 94,30 kr på Stockholmsbörsen.
Det ger ett p/e-tal på 14 (börskurs 94,30 kr delat med resultat per aktie 6,82 kr).
Alltså storbanksaktiernas p/e-tal (med börskurser per tis 29 juli 2014 och resultat per aktie för juli 2013-juni 2014):
Handelsbanken 14,1 (vid börskurs 333,50 kr)
Nordea 13,8 (vid börskurs 94,30 kr)
SEB 12,8 (vid börskurs 93,60 kr)
Swedbank 12,2 (vid börskurs 178,90 kr)
//Edit: Snarare borde aktiernas motiverade p/e-tal ligga kring 5-6 utifrån goda års resultatnivåer, mot bakgrund av bankernas mycket volatila historik med djupa kriser i början av 1990-talet och 2008/2009.
Ev något högre värderingsnivå (p/e 7-8?) för Handelsbanken för att den klarat sig bäst genom kriserna samt framgångsrik internationell expansion. (Samtidigt ev hög risk i Handelsbanken pga hög exponering mot bolån/fastighetslån.)
En synpunkt är att de nuvarande p/e-talen ligger högre (än ovannämnda motiverade nivåer) tack vare låg generell räntenivå vilket sänker aktieinvesterarnas avkastningskrav (och i sig höjer det motiverade p/e-talet).
Men här i bloggen är uppfattningen följande:
...Ränteläget är lågt för närvarande (tack vare fortsatta stimulansåtgärder efter finanskrisen 2008/2009) men lär normaliseras på en klart högre nivå framöver.
...Aktieinvesterare är kortsiktiga och tar överdrivet stor hänsyn till bankernas goda utveckling på sistone, men "glömmer" bankernas långsiktigt mycket svajiga historik.
//
Resultatökningstakt per aktie under senaste 12 mån (från juli 2012-juni 2013 till juli 2013-juni 2014):
SEB +25%
Swedbank +5%
Nordea +4%
Handelsbanken +0,5% (+13% exkl skattemässig engångspost)
//Edit: En synpunkt är att Handelsbanken-aktiens högre p/e-tal jämfört med SEB-aktien är motiverad om man betraktar
...SEB:s resultatökningar på sistone som orsakade av stärkt konjunktur
...medan Handelsbanken har en långsiktigt mer stabil och hög resultattillväxt tack vare tex expansion utomlands (i Storbritannien och Holland osv).
//
Resultatökningstakt per aktie under senaste kvartalet (från q2/2013 till q2/2014):
Swedbank +25%
SEB +10%
Handelsbanken +9%
Nordea -5% (i kr)
Dvs utifrån de siffrorna verkar kanske SEB-aktien på papperet vara den mest köpvärda, med god resultattillväxt men jämförelsevis lågt värderad aktie.
Men frågan är som nämnt till vilken risknivå resultatökningen sker, och hur pass uthållig resultatutvecklingen är.
Jämförelse av bankernas risknivå (mätt som eget kapital som andel av total utlåning till allmänheten):
SEB 8,8%
Nordea 8,3%
Swedbank 8,2%
Handelsbanken 6,6%
Dvs utifrån det ser SEB ut att ha lägst risknivå (tack vare högst andel eget kapital som buffert mot framtida kreditförluster).
Det stärker i så fall tesen att SEB-aktien är mest köpvärd.
Men samtidigt kan man tycka att alla bankerna har skrämmande låg andel eget kapital av total utlåningen, och att andelen borde ligga på minst 40-50% för att kännas mera betryggande.
Då skulle bankerna å andra sidan inte kunna låna ut lika mycket pengar, vilket sänker intjäningsmöjligheterna.
Men det skulle även sänka risknivån avsevärt.
//Edit: Ev är den så kallade "kärnprimärkapitalrelationen" ett mer relevant mått för bedömning av risknivån per bank.
Den uppges uppgå till följande nivå per bank (enl respektive banks q2/2014-resultatrapport):
Swedbank 20,9%
Handelsbanken 20,1%
SEB 16,0%
Nordea 15,2%
Dvs utifrån det är Swedbank den finansiellt starkaste banken av de fyra medan Nordea är den svagaste.
Reservation dock för att bankerna ev använder olika definitioner av kärnprimärkapitalrelationen.
Så här definierar Handelsbanken kärnprimärkapitalrelationen (enl årsredovisningen för år 2013 som är daterad 4 feb 2014):
KÄRNPRIMÄRKAPITALRELATION
Kärnprimärkapital i relation till riskvägd volym.
KÄRNPRIMÄRKAPITAL
Totalt primärkapital exklusive primärkapitaltillskott.
PRIMÄRKAPITAL
Primärkapital är en delkomponent av kapitalbasen och består av
...eget kapital
...och primärkapitaltillskott
Avdrag görs för bland annat
...upparbetad utdelning
...goodwill och andra immateriella tillgångar
...samt skillnaden mellan förväntad förlust och gjorda reserveringar för
sannolika kreditförluster
Upparbetade vinstmedel i koncernens försäkringsbolag ingår inte i primärkapitalet.
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT
Primärkapitaltillskott utgörs av förlagslån som efter godkännande från Finansinspektionen får räknas med i primärkapitalet.
RISKVÄGD VOLYM
Summa riskvägt belopp från varje kreditriskexponering.
Riskvägt belopp är lika med
...exponeringens riskvikt
multiplicerat med
...dess exponeringsbelopp.
Riskvikten beräknas utifrån ett antal faktorer såsom
...motpartens återbetalningsförmåga och skötsel
...typ av produkt
...samt värden i eventuella säkerheter
Tillägg 2 aug 2014
Enl nyhetsbyrån Bloomberg 31 juli 2014:
Compliance Policy: Bank Risks Hidden From Investors to Be Disclosed in Sweden
Sweden will start publishing banks’ individual capital requirements in a step designed to reveal risks investors have so far been unable to measure based on reported buffers.
The Swedish Financial Supervisory Authority is planning to follow its Danish counterpart and disclose so-called Pillar 2 requirements as Scandinavia leads Europe in stepping up efforts to improve transparency.
Edit: Dvs Finansinspektionen i Sverige ska börja publicera individuella kapitaltäckningskrav för respektive bank här i landet.
In Denmark, which like Sweden has a bank industry whose assets are four times gross domestic product, lenders can be shut down by the regulator if reserves drop below individual requirements.
Edit: Dvs de svenska bankernas tillgångsmassa uppgår till fyra gånger Sveriges årliga bruttonationalprodukt (vilket stödjer varför finansminister Anders Borg enl nedan uppger att de svenska bankerna är väldigt stora i förhållande till lilla Sverige (vilket i sin tur indikerar att bankerna är överdrivet uppblåsta).
Disclosing bank-specific capital needs, which are set by national regulators, isn’t required under Basel III or European capital rules.
Pillar 2 requirements can in some cases more than double the minimum amount of equity and debt a bank must hold to absorb losses.
Edit: Det är de så kallade "pillar 2-kapitaltäckningskraven" som Finansinspektionen publicerar per bank.
Jämfört med gamla kapitaltäckningsregler kan det innebära mer än dubbelt så stort kapitalkrav.
The Basel Committee on Banking Supervision sets out three Pillars for a sound financial system:
...The first imposes industrywide capital requirements
...and the third draws on market discipline by forcing banks to show how they meet those requirements.
Sweden already requires its biggest banks to meet some of the world’s most rigorous capital standards, ranging
...from 14 percent for Nordea Bank AB (NDA)
...to 19 percent for Swedbank AB. (SWEDA)
Dvs:
Nordea är den bank (av de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea) som enl Finansinspektionen behöver ha lägst kapitaltäckningsgrad (14%) med Finansinspektionens definition av kapitaltäckningsgrad.
Men Swedbank är den bank vars verksamhet anses behöva högst kapitaltäckningsgrad (19%).
In May (2014) the FSA said banks should hold a 1 percent counter-cyclical buffer after household debt burdens swelled to a record.
Edit: Dvs mot bakgrund av att hushållens skuldsättning ökade till ny rekordnivå sa Finansinspektionen i maj 2014 att bankerna måste ha särskilda pengar i kassan som buffert mot dåliga tider.
http://www.bloomberg.com/news/2014-07-31/u-k-bonuses-swedish-banks-bitcoin-tax-case-compliance.html
Bankernas marknadsandelar för utlåning i Sverige:
Handelsbanken 22%
Swedbank 21%
SEB 15%
Nordea 14%
Danske Bank 6%
övriga 22%
Summa 100%
Källa: Finansinspektionen 12 juni 2014 http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/20_Rapporter/2014/stabilitetsrap14ny12.pdf
Dvs:
...Handelsbanken störst i Sverige tätt följd av Swedbank.
...Men om tex SEB köper Danske Bank kommer deras sammanlagda marknadsandel upp i 21% (samma som tvåan Swedbank).
...Eller om fyran Nordea köper femman Danske Bank kommer deras sammanlagda marknadsandel upp i 20% (vilket blir klart större än trean SEB).
Enl rapporten uppgår de svenska bankernas tillgångar till 380% av Sveriges årliga bruttonationalprodukt.
Endast Schweiz och Holland ligger högre av de knappt 30 länder i Väst- och Östeuropa som Finansinspektionen jämfört.
Enl diagram i rapporten uppgick de fyra svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelation till följande nivåer per slutet av 2013:
Handelsbanken 19-20%
Swedbank knappt 19%
SEB knappt 18%
Nordea knappt 15%
På annat ställe i rapporten finns följande siffror:
Nuvarande kärnprimärkapitalrelation:
Handelsbanken 21,8%
Swedbank 21,0%
SEB 17,7%
Nordea 16,4%
Miniminivå för kärnprimärkapitalrelationen enl Finansinspektionen krav:
Swedbank 18,8%
Handelsbanken 17,1%
SEB 15,4%
Nordea 14,4%
Kravnivå som andel av rådande nivå:
Swedbank 90%
Nordea 88%
SEB 87%
Handelsbanken 78%
Dvs:
Handelsbanken ligger bäst till genom att rådande kärnprimärkapitalrelation ligger längst över Finansinspektionens kravnivå.
Swedbank ligger sämst till och kan utifrån det alltså anses vara den bank som har högst risknivå.
Det kan förenklat tolkas som att:
...Handelsbanken-aktien bör värderas till högst p/e-tal av de fyra svenska storbankernas aktier
...medan Swedbank-aktien bör värderas till lägst p/e-tal.
Och enl ovan ligger bankaktiernas p/e-tal på följande nivåer med resultat per aktie för senast rapporterade 12 mån:
Handelsbanken 14,1 (vid börskurs 333,50 kr)
Nordea 13,8 (vid börskurs 94,30 kr)
SEB 12,8 (vid börskurs 93,60 kr)
Swedbank 12,2 (vid börskurs 178,90 kr)
Dvs det verkar stämma utifrån ovannämnda resonemang:
...Högst risknivå ger lägst p/e-tal.
...Lägst risknivå ger högst p/e-tal.
//
Bankernas resultateffekt av kreditförluster de senaste kvartalen:
SEB:
q1/2012: -206 miljoner kr
q2/2012: -269 miljoner kr
q3/2012: -186 miljoner kr
q4/2012: -276 miljoner kr
q1/2013: -256 miljoner kr
q2/2013: -291 miljoner kr
q3/2013: -267 miljoner kr
q4/2013: -341 miljoner kr
q1/2014: -258 miljoner kr
q2/2014: -283 miljoner kr
Det ger följande i årstakt:
juli 2012-juni 2013: -1 009 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -1 149 miljoner kr
Dvs det är rätt försumbara nivåer (i relation till total utlåning på 1 300-1 400 miljarder kr) vilket är som det sig bör i goda tider.
Men om tiderna försämras kan det smälla till rejält med rejäla kreditförluster (som nämnts ovan i samband med finanskrisen 2008/2009).
Swedbank:
q1/2012: (tidigare angett till -172 miljoner kr)
q2/2012: (tidigare angett till -300 miljoner kr)
q3/2012: (tidigare angett till -204 miljoner kr)
q4/2012: 76 miljoner kr (tidigare angett till -11 miljoner kr)
q1/2013: -60 miljoner kr
q2/2013: -88 miljoner kr
q3/2013: 56 miljoner kr
q4/2013: 32 miljoner kr
q1/2014: 100 miljoner kr
q2/2014: -30 miljoner kr
Verkar som att Swedbank from q1/2013 anger kreditförlusterna på ett annat sätt vilket har gett ännu lägre nivå än tidigare (tom positiva resultateffekter under flera av de senaste kvartalen).
I årstakt innebär siffrorna följande:
juli 2012-juni 2013: -276 miljoner kr (-363 miljoner kr med tidigare siffra för q4/2012))
juli 2013-juni 2014: 158 miljoner kr
Alltså en positiv resultateffekt på 158 miljoner kr under senaste 12 mån, vilket väl då är tack vare att tidigare bokförda kreditförluster i efterhand visat sig vara för högt tilltagna.
Handelsbanken:
q1/2012: -291 miljoner kr
q2/2012: -288 miljoner kr
q3/2012: -277 miljoner kr
q4/2012: -395 miljoner kr
q1/2013: -283 miljoner kr
q2/2013: -306 miljoner kr
q3/2013: -284 miljoner kr
q4/2013: -322 miljoner kr
q1/2014: -315 miljoner kr
q2/2014: -272 miljoner kr
Det ser nästan skrämmande stabilt ut.
I årstakt innebär siffrorna följande:
juli 2012-juni 2013: -1 261 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -1 193 miljoner kr
Dvs Handelsbankens kreditförluster sjunker i årstakt och var -5% jämfört med föreg 12 mån.
Handelsbanken anger även den så kallade "kreditförlustnivån" per kvartal (vilket väl är kreditförlusternas andel av total utlåning):
q1/2012: 0,07%
q2/2012: 0,07%
q3/2012: 0,07%
q4/2012: 0,09%
q1/2013: 0,06%
q2/2013: 0,07%
q3/2013: 0,06%
q4/2013: 0,07%
q1/2014: 0,07%
q2/2014: 0,06%
Dvs väldigt stabil och låg nivå från kvartal till kvartal.
Men det är alltså ännu så länge när det är goda tider.
SEB har haft en något högre kreditförlustnivå (vilket indikerar högre risk i SEB:s utlåning):
q1/2012: 0,06%
q2/2012: 0,08%
q3/2012: 0,11%
q4/2012: 0,08%
q1/2013: 0,07%
q2/2013: 0,09%
q3/2013: 0,08%
q4/2013: 0,10%
q1/2014: 0,07%
q2/2014: 0,08%
Men både Handelsbanken och SEB har enl ovan haft mycket låga kreditförlustnivåer de senaste kvartalen.
Swedbank har dock haft ännu lägre kreditförlustnivåer:
Swedbanks kreditförlustnivåer:
q1/2012: -0,03%
q2/2012: -0,01%
q3/2012: 0,01%
q4/2012: -0,02%
q1/2013: 0,02%
q2/2013: 0,03%
q3/2013: -0,02%
q4/2013: -0,01%
q1/2014: -0,03%
q2/2014: 0,01%
Här avser alltså en negativ kreditförlustnivå att Swedbank till och med haft en positiv resultateffekt av kreditförluster (tex för att tidigare bokförda kreditförluster i efterhand visat sig vara för stort tilltagna).
Det kan jämföras med Swedbanks ovannämnda resultateffekt av kreditförluster per kvartal i kr:
q1/2012: (tidigare angett till -172 miljoner kr)
q2/2012: (tidigare angett till -300 miljoner kr)
q3/2012: (tidigare angett till -204 miljoner kr)
q4/2012: 76 miljoner kr (tidigare angett till -11 miljoner kr)
q1/2013: -60 miljoner kr
q2/2013: -88 miljoner kr
q3/2013: 56 miljoner kr
q4/2013: 32 miljoner kr
q1/2014: 100 miljoner kr
q2/2014: -30 miljoner kr
Dvs positiv resultateffekt under tre av de fyra senaste kvartalen.
Nordeas kreditförluster de senaste kvartalen:
q1/2012: -218 miljoner euro
q2/2012: -203 miljoner euro
q3/2012: -236 miljoner euro
q4/2012: -241 miljoner euro
q1/2013: -198 miljoner euro
q2/2013: -186 miljoner euro
q3/2013: -171 miljoner euro
q4/2013: -180 miljoner euro
q1/2014: -158 miljoner euro
q2/2014: -135 miljoner euro
I kr innebär det följande siffror (med genomsnittlig eurokurs per kvartal):
q1/2012: -1 930 miljoner kr
q2/2012: -1 809 miljoner kr
q3/2012: -1 994 miljoner kr
q4/2012: -2 080 miljoner kr
q1/2013: -1 682 miljoner kr
q2/2013: -1 594 miljoner kr
q3/2013: -1 484 miljoner kr
q4/2013: -1 595 miljoner kr
q1/2014: -1 399 miljoner kr
q2/2014: -1 222 miljoner kr
Det innebär följande siffror i årstakt:
juli 2012-juni 2013: -7 349 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -5 700 miljoner kr (-20% från föreg 12 mån)
Dvs klart högre kreditförluster för Nordea än övriga storbanker, men för det första så är ju Nordea också en klart större bank.
Och för det andra faller Nordeas kreditförluster ganska kraftigt.
Nordea anger följande kreditförlustnivå i årstakt per kvartal på sistone:
q1/2012: 0,26%
q2/2012: 0,24%
q3/2012: 0,27%
q4/2012: 0,28%
q1/2013: 0,23%
q2/2013: 0,22%
q3/2013: 0,20%
q4/2013: 0,21%
q1/2014: 0,18%
q2/2014: 0,16%
Det ska väl då delas med fyra för att få det till jämförbara siffror med övriga bankers kreditförlustnivåer (som anges i kvartalstakt)?
Positivt hur som helst att Nordeas kreditförlustnivå stadigt verkar falla.
//Edit: Nej, siffrorna verkar jämförbara:
Tar man ovannämnda kreditförluster per bank under senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014) och delar det med respektive banks genomsnittliga utlåning till allmänheten under perioden (nivå per slutet av juni 2013 plus nivå per slutet av juni 2014, och denna summa delat med två) erhålls följande kreditförlustnivå (dvs kreditförluster som andel av utlåningen) under perioden per bank:
Swedbank -0,012%
Handelsbanken 0,069%
SEB 0,086%
Nordea 0,187%
Dvs:
...Nordea är sämst i klassen med kreditförluster på nästan 0,2% under perioden.
...Därefter kommer SEB och Handelsbanken med kreditförluster på nästan 0,1%.
...Swedbank har dock för sin del en positiv resultateffekt av kreditförluster på ca 0,01% under 12-månadersperioden.
För alla de fyra bankerna är kreditförlustnivån mycket låg för närvarande, vilket som nämnt är som det brukar vara i goda tider.
Risken är att man tolkar det som en bestående låg nivå eftersom bankerna bevisligen haft mycket höga kreditförluster under de återkommande kristiderna.
A)
Bankernas resultateffekt av kreditförluster under senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014):
Swedbank +158 miljoner kr
SEB -1 149 miljoner kr
Handelsbanken -1 193 miljoner kr
Nordea -5 700 miljoner kr
B)
Bankernas genomsnittliga totala utlåningsstock till allmänheten under senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014):
Nordea 3 054 miljarder kr
Handelsbanken 1 725 miljarder kr
SEB 1 339 miljarder kr
Swedbank 1 285 miljarder kr
C)
A delat med B per bank:
Swedbank 0,012%
Handelsbanken -0,069%
SEB -0,086%
Nordea -0,187%
Och om man byter tecken (eftersom måttet avser kreditförluster i sig):
Swedbank -0,012%
Handelsbanken 0,069%
SEB 0,086%
Nordea 0,187%
Dvs klart högre kreditförlustnivå i Nordea jämfört med övriga banker (även om nivån i Nordea också är mycket låg för närvarande).
//
Personal
Personalen är väl den största kostnadsposten för en bank.
Ett mått på hur pass bra koll en bank har på sina kostnader är hur många anställda som finns i banken.
Antal anställda:
Nordea ca 30 000 st
SEB: ca 16 000 st
Swedbank: 14 000-15 000 st
Handelsbanken 11 000-12 000 st
Bankernas börsvärden som jämförelse:
Nordea 382 miljarder kr
Handelsbanken 212 miljarder kr
SEB 205 miljarder kr
Swedbank 203 miljarder kr
Källa: Bloomberg.com
Dvs bra gjort av Handelsbanken att ha ett så högt börsvärde trots klart lägst antal anställda jämfört med övriga banker.
Kursutveckling för bankernas aktier senaste 12 mån (tom tis 29 juli 2014):
SEB +36,1%
Swedbank +20,3%
Handelsbanken +18,3%
Nordea +17,8%
Stockholmsbörsen +17,2%
Källa: Bloomberg.com
Dvs alla bankernas aktier har gått bättre än börsen under senaste 12 mån, men SEB-aktien har gått klart bäst.
Oroväckande uttalande nr 1:
Familjen Wallenberg-kontrollerade investmentbolaget Investor är ju huvudägare i banken SEB.
Per slutet av q2/2014 hade Investor en ägarandel på 21% av SEB.
Då SEB enl ovan är värt totalt 205 miljarder kr på börsen är alltså Investors ägarandel värd ca 43 miljarder kr.
Som jämförelse är hela Investor värt 193 miljarder kr på börsen vid börskurs 253,40 kr.
Investors aktieinnehav i SEB svarar alltså för 22% av hela Investors börsvärde.
Och så här sa Investors vd Börje Ekholm i Investors q2/2014-resultatrapport (som kom 17 juli 2014):
Vad är kostnaden för pengar?
Världens centralbanker bibehåller en expansiv penning-politik.
Räntorna kommer sannolikt att förbli låga under en längre period, vilket riskerar att skapa tillgångsbubblor.
Vi måste ställa oss frågan om den rådande räntenivån verkligen utgör den faktiska kostnaden för pengar och vem som blir sittande med Svarte Petter till slut?
http://ir.investorab.com/afw/files/press/investor/201407175155-1.pdf
Dvs ska man tolka Ekholms uttalande som att det finns risk för att SEB sitter med utlåning som riskerar leda till stora kreditförluster framöver om låntagare ej kan återbetala lån när tillgångsbubblor (på tex aktiemarknad och fastighetsmarknad) spricker?
Oroväckande uttalande nr 2:
Finansminister Anders Borg på aktiemäklarfirman Avanzas stora evenemang "Avanza-forum" 19 mars 2014: http://www.youtube.com/watch?v=isiH96PP93k
Han säger bla:
...Sverige har en av Europas största banksektorer.
...Den svenska banksektorn har en "alldeles egenartad finansieringsmodell" (till hälften beroende av utländsk valuta). Inget annat land i industrivärlden ser ut på det sättet.
...Skuldsättningen i den svenska hushållssektorn är hög.
Tillsammans utgör detta den största ekonomiska risken för Sverige enl Borg.
Blir den en ny internationell ekonomisk kris kring åren 2018, 2019 och 2010 och andra länder är ekonomiskt svaga (utan förmåga att parera krisen), lär även Sverige drabbas anser han.
Detta måste åtgärdas på kort tid redan nu!
Ännu så länge har dessa åtgärder varit ganska försiktiga 2013 och 2014 eftersom konjunkturen ännu inte är så stark.
Tex Holland införde nya stränga regler för sina banker vilket ledde till sämre konjunktur i Holland.
I Sverige är strategin att strama åt reglerna - inte så mycket varje år, men en del under varje år i många år.
...En sådan regel är att bankerna måste nå en så kallad kapitaltäckningsgrad på minst 12% under 2015.
Men den miniminivån kommer att fortsätta höjas.
...Det kommer även nya regler för hur bankerna får finansiera sig (högre krav på finansiering i svenska kr istället för att låna pengar utomlands).
...Det blir även ökade krav på att hushållen amorterar sina skulder.
Avsikten är att genom åtgärderna stärka upp systemet innan nästa kris kommer.
Borg anser även bla att det är olämpligt om bankerna delar ut för mycket av sina pengar i form av aktieutdelningar till aktieägarna, mot bakgrund av kommande regler med höjda krav på kapitaltäckningsgraden.
Bankerna får gärna ge aktieutdelningar enl Borg, men om de först beaktar de kommande höjda kapitaltäckningskraven.
Borg har inga synpunkter på Volvo, Ericsson eller Bilia och hur stora aktieutdelningar de delar ut osv eftersom sådana bolag ej kommer till Riksbanken och ber om hjälp om det blir kris.
Tex hjälp i form av:
...2 miljarder kr i likviditetslån över helgen
...en statsgaranti på 300 miljarder kr för inlåningen
...50 miljarder kr i aktiekapital
Det är inga andra företag (än banker) som i en krissituation kan komma att be om sådan hjälp hos Riksbanken menar Borg.
//Edit: Borg verkar därmed indikera att någon av bankerna kom och bad om sådan hjälp i samband med finanskrisen 2008/2009.
//
Han pekar på att de fyra svenska storbankerna är centrala och måste hållas om ryggen av svenska staten.
Men baksidan av myntet är enl Borg att det samtidigt innebär att staten då kommer att ha synpunkter på bankernas verksamhet.
"Bankerna är en del av näringslivet som är så beroende av staten, att staten måste lägga sig i mycket mer vad bankerna håller på med", säger Borg i klippet.
Han pekar på att i samband med krisen 1991/1992 sprang bankerna "som illrar genom Riksbanks-korridorerna" och bad om hjälp och uppmuntrade (onödigt generösa?) statliga stödåtgärder som förekommit i andra länder.
Bla har staterna i Tyskland och England genomfört "väldigt dyra bankräddnings-operationer" enl Borg.
Men under krisen 2008/2009 satte Borg ner foten och markerade att han inte kan hjälpa de svenska bankerna hur mycket som helst.
//Edit: Anders Borg tillhör ju Moderaterna och den sittande borgerliga regeringen, men som det ser ut enl opinionsundersökningarna så lär det bli regeringsskifte i samband med det svenska riksdagsvalet i sep 2014.
Dvs en synpunkt är då att Borgs uttalanden ej är särskilt relevanta inför framtiden.
Men kommer en socialdemokratisk regering med ev finansminister Magdalena Andersson (socialdemokraternas ekonomiska talesperson) att ha andra uppfattningar än Borg?
...Vänsterblocket (inkl socialdemokraterna) är väl generellt ej lika starka förespråkare för marknadsekonomi som de borgerliga, varför en ny vänsterregering ev lär gå ännu hårdare åt bankerna än vad Borg skulle ha gjort.
...Å andra sidan vill en vänsterregering stärka upp konjunkturen och i så fall är stimulans av bankerna (dvs mindre hårda regler) att föredra.
...Ev lär en vänsterregering med Andersson som finansminister i princip fortsätta i Borgs fotspår vad gäller synen på bankerna.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pe… [content has been truncated]