Sälj SEB-aktien
2013-05-14 02:19, Edited at: 2013-05-20 18:04Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Finns det skäl att ifrågasätta SEB-vd:n Annika Falkengrens förklaring att hon nu säljer av SEB-aktier för att amortera på sina lån?
Falkengrens utförsäljning
• Idag (mån 13 maj 2013) framkom via Finansinspektionens insynsregister att hon i onsdags (8 maj 2013) sålde 75 000 SEB A-aktier:
• I onsdags handlades SEB:s A-aktie i 68,75-69,75 kr så hon fick ut drygt 5 miljoner kr för de sålda aktierna.
• Så här förklarade SEB:s informationschef Viveka Hirdman-Ryrberg utförsäljningen enl nyhetsbyrån Direkt:
"Annika Falkengren och make har sålt av privatekonomiska skäl för att amortera på en del av sina lån.
Bland de privatpersoner som äger aktier i SEB är Annika Falkengren en av dem som har flest aktier."
www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1986576&source=
Falkengren förmögen
• Men Falkengren är inte precis utfattig:
>SEB-aktier
Efter onsdagens aktieförsäljning har hon kvar drygt 350 000 SEB-aktier värda 24-25 miljoner kr (vid nuvarande börskurs kring 70 kr).
>Ersättningar
Och hon har fått ut följande ersättningar från SEB under de senaste åren (fast lön, aktiebonus, förmåner och pensionsavsättningar):
2010: 11 miljoner kr
2011: 19 miljoner kr
2012: 21 miljoner kr
- - -
Summa: 51 miljoner kr
Falkengren blev SEB-vd i nov 2005 så totalt är det mer än 7 kalenderår hon varit vd för banken då hennes ersättningar väl legat ungefär i samma nivåer, plus att hon innan dess också hade höga chefsposter i banken (och fick säkert höga ersättningar även då).
Visst kan man hävda att långt ifrån alla ovannämnda ersättningar utbetalats kontant, men hon kan säkert få ut även det som pengar idag genom att låna pengar med säkerhet i sina icke-kontant-ersättningar.
Även om man bara räknar hennes fasta lön blir det betydande belopp hon fått ut de senaste åren:
2008: 7 miljoner kr
2009: 7 miljoner kr
2010: 9,5 miljoner kr (fast lön plus kontantbonus)
2011: 7 miljoner kr
2012: 8 miljoner kr
- - -
Summa: 38,5 miljoner kr
(Källa till siffrorna ovan: SEB:s årsredovisningar.)
Så även om Falkengren köpt dyra bostäder finansierat med stora bolån så bör hon ha en betydande nettoförmögenhet.
Relation till Jacob Wallenberg?
Som bakgrund till ovannämnda ersättningsnivåer kan nämnas att en säker källa berättat att SEB:s New York-chef sagt att Annika Falkengren och Jacob Wallenberg haft en kärleksrelation.
En annan fristående källa från finansbranschen har också pratat om denna relation.
Uppgifterna har dementerats bestämt av Jacob.
Men kort efter att uppgifterna om relationen blossade upp skiljde sig Jacob från sin tidigare fru Marie, och officiellt framkom att han då var tillsammans med en annan Annika (Annika Levin). Men den förstnämnda källan vidhåller att Jacob dessutom haft en kärleksrelation med Annika Falkengren.
Stämmer uppgifterna (och om de båda i någon form fortfarande har en sådan relation) är det naturligtvis kontroversiellt eftersom en fråga då är om Falkengren utsetts till SEB-vd och fått sina höga ersättningar från banken pga sin relation till Jacob och inte pga att hon är bäst lämpad för jobbet.
Familjen Wallenberg (inkl Jacob) är ju huvudägare i investmentbolaget Investor som är huvudägare i SEB och Jacob sitter i SEB:s styrelse. Hans kusin Marcus Wallenberg är SEB:s styrelseordförande och har precis som Falkengren sommarhus i fashionabla badorten Torekov i nordvästra Skåne. (Är det lån på det huset hon vill amortera ner?)
• Jacob var själv vd för SEB år 1997 och sitter sedan dess även i SEB:s styrelse.
• Han var styrelseordförande i banken åren 1998-2005, och sedan år 2005 är han bankens vice styrelseordförande.
• Åren 1999-2005 var han vice styrelseordförande i Investor och sedan år 2005 är han styrelseordförande i Investor.
Så han har säkert haft inflytande över att Falkengren är vd för SEB.
Jacob Wallenberg är nu 57 år medan Falkengren är 51 år.
En "dold agenda"?
En tolkning utifrån ovanstående är alltså att den verkliga orsaken till att Falkengren nu säljer av SEB-aktier är att hon ser risk för kursnedgång i SEB-aktien.
Jämför med börsnoterade aktiemäklarfirman Avanzas tidigare vd Nicklas Storåkers som vid ett tillfälle sålde stora mängder Avanza-aktier och förklarade det med att han ville amortera på sitt bostadslån.
Sagt och gjort; i efterhand visade det sig att han sålde aktien på toppnivåer - dessutom då stärkt av att aktiemäklarfirman HQ (som hade samma huvudägare som Avanza) gett köprekommendation för Avanza-aktien. Osnyggt eller schysst agerat?
(HQ har dessutom i efterhand gått omkull pga stora tradingförluster och utredning pågår av om inblandade gjort sig skyldiga till brott, även om de alla själva anser sig vara helt oskyldiga.)
Tidigare säljrekommendationer
Om det är så att Falkengren nu oroar sig över nedgång i SEB-aktien är bloggen benägen att hålla med henne att det kan finnas skäl för det. Här har SEB-aktien fått säljrekommendation i 2 tidigare blogginlägg nyligen:
• 8 mars 2013 (i ett inlägg som handlar om aktien i investmentbolaget Investor som är storägare i SEB): http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien
Då låg SEB-aktien i 67,15 kr (slutkurs tors 7 mars 2013).
Det kan alltså jämföras med SEB-aktiens nuvarande börskurs 69,90 kr plus att aktieägarna senare i mars fick en aktieutdelning på 2,75 kr/aktie i samband med bolagsstämman.
Från säljrekommendationen 8 mars 2013 tills nu (13 maj 2013) har alltså SEB-aktien gett en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på 8%. Så under den korta perioden har säljrekommendationen inte stämt, men i denna blogg avser rekommendationerna den långsiktiga utvecklingen på några års sikt.
• 24 mars 2013 (i ett inlägg som handlar om banker, fastighetsbolag och byggbolag): http://www.redeye.se/aktiebloggen/swedbank/salj-banker-fastighetsbolag-byggbolag
Enl det inlägget låg SEB-aktien i 67,25 kr (slutkurs 22 mars 2013) så från dess till och med mån 13 maj 2013 har aktien gett en totalavkastning på 4% (kursuppgång till 69,90 kr men inget tillägg för aktieutdelning eftersom 22 mars 2013 var första dagen som SEB-aktien handlades exkl årets aktieutdelning).
Dvs även under denna korta period har säljrekommendationen inte stämt, men återigen avser rekommendationen den långsiktiga utvecklingen.
Bland resonemangen bakom säljrekommendationerna i ovannämnda blogginlägg:
• SEB är en bank med stora risker. Banken har varit nära att gå omkull vid 2 tillfällen i modern tid (i samband med den svenska finans- och fastighetskrisen början av 1990-talet och den globala finanskrisen 2008/2009). Endast genom enorma kapitaltillskott från aktieägarna och tur i form av att konjunkturen återhämtade sig, har banken vid båda tillfällena kommit på fötter igen.
• Vid den senaste krisen var ett skäl att SEB klarade sig dessutom att banken trixade med sin bokföring (enl ett resonemang i blogginläggen). Värdepapper som SEB köpt in för jättebelopp blev i princip värdelösa. Egentligen ska sådana värdepapper bokföras till marknadsvärde men med Finansinspektionens goda minne fick de bokföras till de dyra inköpspriserna trots att dessa värdepapper i princip var värdelösa.
• SEB har en gigantisk portfölj av derivatinstrument. Banken själv hävdar att risken är låg tack vare bla att instrumenten i stor utsträckning tar ut varandra, men här är slutsatsen att små misstag kan få stora negativa effekter för SEB.
Eller så kan väl en anställd trader hos SEB löpa amok och göra affärer som leder till stora förluster som tex Jerome Kerviel på franska banken Societe Generale orsakade härom året. Kerviels affärer i jan 2008 ledde till förluster för banken på motsvarande 40-50 miljarder kr.
Det är väl därför som amerikanska investerarlegenden Warren Buffett kallat derivatinstrument för "finansiella massförstörelse-vapen" pga de stora risker för förluster som de innebär.
• Bankverksamhet är per definition riskabel eftersom banker lånar ut jättebelopp trots en liten egen kapital-insats. Bankens tillgångar utgörs alltså mest av fordringar på låntagarna och det behövs inte stora kreditförluster (dvs av SEB utlånade pengar som låntagarna inte kan betala tillbaka) för att bankens egna kapital ska förbrukas och banken vara konkursmässig. Visst kan banken hävda att banken kan ta över säkerheter om låntagaren inte kan betala på sitt lån, men i kristider kan säkerheter vara svåra att sälja till bra pris. Som nämnt har SEB visat dåligt omdöme vid 2 tillfällen i modern tid med vidlyftig utlåning vilket gjort att banken varit nära att gå omkull.
En bra aktie att "surfa" på
Med alla ovannämnda kritiska synpunkter sagda kan tilläggas att det finns skäl att ha stor respekt för den enorma kompetens som finns inom SEB. Banken har tveklöst många av de bästa hjärnorna i finansbranschen i Sverige och Norden bland sina anställda och banken har starka marknadspositioner på många områden bla vad gäller finansmarknaderna (valutor, aktier, obligationer, finansiell rådgivning till företag, kapitalförvaltning etc).
Mot den bakgrunden brukar SEB:s ekonomiska utveckling och börskursens utveckling gå bra så länge det är goda tider, men tvärtom i dåliga tider.
De senaste 20-25 åren har det alltså fungerat bra att som aktieägare köpa SEB-aktien när det sett som dystrast ut och sälja den när det ser bra ut.
Och just nu ser det väl ganska bra ut i alla fall?
SEB:s resultatutveckling
SEB:s resultat per aktie de senaste kvartalen:
Resultat per aktie per kvartal:
q3/2010: 0,26 kr
q4/2010: 1,58 kr
q1/2011: 1,18 kr
q2/2011: 1,52 kr
q3/2011: 1,28 kr
q4/2011: 1,06 kr
q1/2012: 1,21 kr
q2/2012: 1,37 kr
q3/2012: 1,31 kr
q4/2012: 1,47 kr
q1/2013: 1,36 kr
Resultatet per aktie för q1/2013 har väl gynnats av att bolagsskatten i Sverige sänkts från tidigare 26% till 22% from år 2013, och aktieanalytiker har utpekat SEB som en av de största vinnarna på det.
Resultat per aktie för senaste 12 månader (till och med respektive kvartal):
q2/2011: 4,54 kr
q3/2011: 5,56 kr
q4/2011: 5,04 kr
q1/2012: 5,07 kr
q2/2012: 4,92 kr
q3/2012: 4,95 kr
q4/2012: 5,36 kr
q1/2013: 5,51 kr
Lite knepigt att SEB i sina resultatrapporter anger flera olika definitioner av resultat per aktie, och dessutom att SEB i efterhand ändrar resultaten per aktie för tidigare kvartal.
För siffrorna ovan är utgångspunkten följande:
• Den definition av resultatet per aktie har använts som SEB kallar "nettoresultat per aktie efter utspädning" för "total verksamhet".
• De resultat per aktie som anges ovan är de som SEB angav i resultatrapporten för respektive kvartal.
Tex i q1/2013-resultatrapporten uppges resultatet per aktie för q1/2012 ha uppgått till 1,19 kr men går man tillbaka till q1/2012-resultatrapporten uppges motsvarande resultat per aktie ha varit 1,21 kr.
Där har SEB alltså i efterhand sänkt resultatet per aktie för q1/2012. Varför?
SEB-aktiens värdering
SEB-aktien ligger i skrivande stund i 69,90 kr (slutkurs mån 13 maj 2013) och enl ovan uppgick alltså bankens resultat per aktie till 5,51 kr för senast rapporterade 12-månadersperiod (apr 2012-mars 2013).
Aktien värderas alltså för närvarande till ett p/e-tal på 12-13 (börskurs 69,90 kr delat med resultat per aktie 5,51 kr).
Här är dock uppfattningen att bankaktier pga ovannämnda stora risker bör värderas till ett lågt p/e-tal, även under normalår där utgångspunkten är att bankens resultat kommer att öka de kommande åren.
Orsaken är just att banker generellt och särskilt SEB tidigare plötsligt drabbats av jättekriser.
Säg att aktien borde värderas till ett p/e-tal på max 6-8 så blir aktiens motiverade värde ca 30-40 kr, och de aktieinvesterare som köper aktien bör då vara medvetna om dess stora risker (dvs att man plötsligt kan förlora i princip hela beloppet man köpt SEB-aktier för).
Mer om riskerna i SEB
Enligt senaste resultatrapporten hade SEB per slutet av q1/2013:
• tillgångar bokförda till knappt 2600 miljarder kr
minus
• skulder bokförda till knappt 2500 miljarder kr
vilket ger
• ett eget kapital på drygt 100 miljarder kr
Snacka om hög belåning! Det räcker alltså med att tillgångarna minskar i värde med ca 4% för att det egna kapitalet ska vara utraderat och banken konkursmässig (allt annat lika).
SEB avfärdar säkert detta resonemang och anser att man inte alls kan se det så och att risknivån i själva verket är mycket lägre.
Men en sådan värdeminskning i tillgångarna kan väl tex ske om konjunkturen försämras och bolag som SEB lånat ut pengar till inte längre kan betala sina räntor och amorteringar på lånen. Det leder ju då till en värdeminskning av SEB:s tillgångar i form av lånefordringar.
Som jämförelse med SEB:s egna kapital bokfört till drygt 100 miljarder kr så är SEB:s värde på börsen i skrivande stund drygt 150 miljarder kr. Så aktieinvesterare verkar just nu tycka att SEB:s tillgångar bokförda till ca 2600 miljarder kr i själva verket har ett marknadsvärde på ca 2650 miljarder kr (alternativt att skulderna bokförda till 2500 miljarder kr i själva verket har ett marknadsvärde (tex SEB-utgivna obligationer) på 2450 miljarder kr, alternativt en kombination av högre marknadsvärde på tillgångarna än det bokförda värdet och lägre marknadsvärde på skulderna än det bokförda värdet).
Tillgångarna på knappt 2600 miljarder kr består bla av:
• utlåning till allmänheten drygt 1200 miljarder kr (dvs den traditionella utlåningen)
• finansiella tillgångar 800-900 miljarder kr
• utlåning till andra banker ca 150 miljarder kr
- - -
Summa drygt 2200 miljarder kr
Dessa poster utgör 85-90% av de totala tillgångarnas bokförda värde på knappt 2600 miljarder kr fördelat enl följande:
• utlåning till allmänheten knappt 50%
• finansiella tillgångar drygt 30%
• utlåning till andra banker 6%
- - -
Summa 87%
Mätt på ett annat sätt (enl presentationen i samband med SEB:s q1/2013-resultatrapport) har banken en utlåning på 1820 miljarder kr fördelad på följande kategorier av lån eller låntagare:
• företag 750 miljarder kr (41%)
• bolån i Sverige drygt 500 miljarder kr (27%)
• fastigheter 300 miljarder kr (16%)
• banker knappt 200 miljarder kr (11%)
• stater 70 miljarder kr (4%)
- - -
Summa 1820 miljarder kr (100%)
Även andra insiders säljer
Det är väl nästan bara SEB:s finanschef Jan Erik Back som har full inblick i SEB:s tillgångar, i vilken mån deras rådande värden stämmer överens med bokförda värden, och risken för värdeminskning i tillgångarna.
Och enl Finansinspektionens insynsregister har även Back sålt ut av sina SEB-aktier nyligen.
SEB:s resultatrapport för q1/2013 kom tis 23 apr 2013 och nästan direkt efter det (då insynspersoner får handla med aktier i bolaget där man är insynsperson) sålde Back fre 26 apr 2013 ut nästan 30 000 SEB-aktier av sitt totala innehav på nästan 70 000 SEB-aktier (före försäljningen).
Videoklipp där Back kommenterar SEB:s resultatrapport för q1/2013: http://professional.player.qbrick.com/player.aspx?mid=BA21FF9F
"I think the quarter has been fairly slow. It's been uneventful in two ways", säger han där.
Han pekar å ena sidan på att SEB under q1/2013 inte hade de negativa engångsposter i resultatet som under q4/2012, men samtidigt att provisionsintäkterna blev lägre än normalt under q1/2013.
Tex har det varit låg efterfrågan på uppdrag för SEB som finansiell rådgivare (så kallade corporate finance-uppdrag inom SEB:s merchant banking-verksamhet).
Även SEB:s divisionschefer Magnus Carlsson och Anders Johnsson sålde samma dag ut av sina SEB-aktier.
(Carlsson är chef för SEB:s division "Stora företag & institutioner" medan Johnsson är chef för division "Liv och Kapitalförvaltning".)
Finns det en intressekonflikt här att bankens företrädare pratar väl om bankens utveckling vid presentationen av resultatrapporten q1/2013 för att några dagar senare sälja av stora mängder egna SEB-aktier?
//Tillägg 15 maj 2013
Enl besked idag från Finansinspektionens insynsregister har även Peder Hagberg (chef för SEB:s treasuryavdelning) sålt SEB-aktier.
Idag (ons 15 maj 2013) sålde han 25 000 SEB A-aktier av de 55 000 st han hade tidigare.
Börkursen har idag legat kring 70 kr så Hagberg får ut knappt 2 miljoner kr för de sålda aktierna.
//
Videoklipp med Falkengren
• Videoklipp med Falkengrens anförande från SEB:s bolagsstämma 21 mars 2013: http://presenter.qbrick.com/?pguid=04be2bc8-7b4a-40f2-91b9-5fdfa9593fac
Hon är där skicklig på att framstå som "den omtänksamma modersgestalten" som på ett ödmjukt sätt verkligen bryr sig om SEB:s kunder och aktieägare.
Falkengren inleder anförandet i klippet med att måla upp en mörk bakgrundsbild:
År 2012 "har varit ännu ett utmanande år för det globala banksystemet. För 5:e året i rad präglades finansmarknaderna av osäkerhet och världsekonomin av en mycket svag tillväxt.
Den överbelåning i den amerikanska hushållssektorn som byggdes upp under många år kom ju att följas av en global kris.
Dessutom har en rad länder brottats med stora och svåra statsfinansiella problem.
Under de här åren har centralbankernas balansräkningar femfaldigats.
Banker har minskat sin risknivå och dragit ner på tillgångsmassan och räntorna har sjunkit till historiskt låga nivåer.
Det visar hur sammanflätade dagens finansiella system är.
De senaste åren har Europa stått i blickfånget.
Under många år bidrog harmoniseringstanken för ett gemensamt Europa - inför skapandet av den monetära unionen (euron) - till att en grekisk statsobligation ansågs lika trygg som en tysk statsobligation.
Och som ni ser här i diagrammet är bilden idag en helt annan.
(Diagram med räntor för statsobligationer från Tyskland, Sverige, Spanien och Grekland. Man ser att sedan år 2008 har räntenivån i Tyskland och Sverige fallit, medan den stigit i Spanien och skjutit i höjden i Grekland.)
Norden har visat påfallande motståndskraft genom krisen, men som små öppna ekonomier har även vi påverkats."
Osv.
• Videoklipp upplagt 24 apr 2013 där SEB:s vd Annika Falkengren intervjuas av Svenska Dagbladet: http://www.youtube.com/watch?v=fbA6ZalCfqY&list=PL68F6BEB36E53FD76
Klippet inleds med reklam för amerikanska lyxglassmärket Ben & Jerry's (i alla fall när man såg på klippet 13 maj 2013).
I övrigt handlar klippet om SEB:s resultatrapport för q1/2013 som kom 23 apr 2013.
Svd-journalisten Carolina Neurath säger att SEB:s resultat under kvartalet blev både sämre än vad aktieanalytikerna räknat med och sämre än närmast föregående kvartal (q4/2012).
Falkengren säger som kommentar till det att q1/2013 egentligen var ett "väldigt stabilt och väldigt bra" kvartal för SEB.
Det man kan se under kvartalet är enl henne dock att stora företag och institutioner har haft en lägre aktivitetsnivå vilket lett till lägre provisioner till SEB.
När aktivitetsnivån kommer igång igen beror på när företagen återigen börjar känna sig lugna och trygga, säger Falkengren.
Hon pekar på att det tex i feb och mars 2013 blev en stor oro kring Cyperns ekonomiska kris vilket visar på att det är en väldigt lång väg tillbaka för Europa.
Senaste resultatrapporten en besvikelse
SEB:s resultatrapport för q1/2013 (som offentliggjordes tis 23 apr 2013) var sämre än vad aktieanalytikerna räknat med.
Aktien var som mest ner 3% under rapportdagen, men återhämtade sig senare under dagen och slutade faktiskt 0,4% upp jämfört med föregående dags slutkurs.
• Enl SME Direkt räknade aktieanalytikerna i snitt med att SEB:s rörelseresultat skulle uppgå till 3935 miljoner kr under q1/2013 men det blev bara 3717 miljoner kr (dvs 5-6% sämre än väntat).
SEB:s intäkter består ju huvudsakligen av:
1) räntenettot (dvs skillnaden mellan vad SEB tjänar på att låna ut pengar och vad SEB självt betalar för att låna pengar)
2) provisionsnettot (dvs en radda avgifter som SEB tar ut av kunderna för olika övriga tjänster minus ev avgifter som SEB självt betalar för att anlita olika tjänster)
Så blev SEB:s räntenetto och provisionsnetto under q1/2013:
• Enl SME Direkt väntades ett räntenetto på 4429 miljoner kr men det blev 4459 miljoner kr (dvs nästan 1% bättre än väntat).
• Enl SME Direkt väntades ett provisionsnetto på 3420 miljoner kr men det blev 3247 miljoner kr (dvs över 5% sämre än väntat).
Det var alltså provisionsnettot som var en besvikelse under q1/2013.
http://bors.affarsvarlden.se/afvbors.sv/site/stock/stock_detail.page?magic=(cc%20(detail%20(tab%20news))%20(tsid%202424)%20(article%20(id%20urn:newsml:six.se:20130423:DIR-BN_1946926513:1)))
Enl presentationen i samband med q1/2013-resultatrapporten fördelade sig SEB:s intäkter enl följande under kvartalet:
• räntenetto 47%
• provisionsnetto 34%
• övriga finansiella poster 10%
• livförsäkringsrörelsens nettointäkter 9%
- - -
Summa 100%
• De totala intäkterna under kvartalet uppgick till 9-10 miljarder kr (exkl engångsposter) vilket var oförändrat jämfört med q1/2012.
• Rörelseresultatet uppgick till 3,7 miljarder kr vilket var +2% från q1/2012.
SEB:s rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) är alltså hög och låg på nästan 40% under q1/2013.
I sitt vd-ord i SEB:s resultatrapport för q1/2013 säger Falkengren bla följande:
”I det återhållsamma affärsklimatet har vi fortsatt att stärka affärsverksamheten i alla våra hemmamarknader och antalet kunder har ökat.”
http://sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Delarsrapporter/2013_Q1_delarsrapport.pdf
Kostnadseffektivitet
• Enl sin resultatrapport för q1/2013 har SEB 16 000 pers anställda.
Och vid nuvarande börskurs på 69,90 kr är SEB värd 153 miljarder kr på börsen.
• Som jämförelse har ärkekonkurrenten Handelsbanken ca 11 000 pers anställda samtidigt som Handelsbanken är värd 187 miljarder kr på börsen.
Hur går det ihop?
Hur kan Handelsbankens personal vara så effektiv att de genererar ett resultat som gör att Handelsbanken är värd över 20% mer än SEB på börsen, trots att Handelsbanken har över 30% färre antal anställda än SEB?
• Innebär det att det finns potential till kraftiga kostnadsminskningar hos SEB?
• Eller har SEB medvetet fler anställda än Handelsbanken för att kunna ge SEB-kunderna en bättre service än Handelsbankens kunder?
• Eller har Handelsbanken en annan typ av bankverksamhet som inte kräver lika mycket personal som SEB?
• Eller en kombination av ovanstående?
Handelsbanken har tex tidigare köpt bolåneinstitutet Stadshypotek med en stor bolåneportfölj som tickar in pengar utan särskilt mycket personal.
Men SEB har för sin del tex köpt försäkringsbolaget Trygg-Hansas livförsäkrings-verksamhet som väl tickar in pengar i form av förvaltningsavgifter etc till SEB utan särskilt mycket personal.
En skillnad mellan SEB och Handelsbanken kan dock vara att SEB har verksamhet i Baltikum vilket Handelsbanken inte har, och i Baltikum är väl personalkostnaderna låga. Enl nedan har SEB 3 400 pers anställda i Baltikum.
En uppfattning är att SEB åtminstone delvis skulle kunna skära mer i sina kostnader genom att minska antalet anställda och få kvarvarande personal att jobba effektivare.
Men som sagt kanske SEB även satsar på att ge sina kunder bra service och nyanställer folk för att tillgodose det.
Tex under 2012 minskade SEB:s totala antal anställda med drygt 500 pers (från ca 16 800 pers i slutet av 2011 till ca 16 300 pers i slutet av 2012) trots att SEB nyanställde 1 100 pers under året.
Den totala minskningen på ca 500 pers utgjordes alltså av att tidigare personal på ca 1 600 pers slutade medan ny personal på ca 1 100 pers anställdes.
Men om det är så att SEB försöker profilera sig som en bank som ger bättre service än andra banker så verkar det inte leda till att SEB kan ta ut högre "priser" för det av kunderna, för tex under q1/2013 hade SEB en rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) på knappt 40% medan Handelsbanken samtidigt hade en rörelsemarginal på nästan 50%.
SEB:s organisation
Enl SEB:s hemsida har banken totalt 16 500 pers anställda fördelade på följande divisioner:
• Kontorsrörelsen 3 700 pers
• Baltikum 3 400 pers
• Stora företag och institutioner 2 600 pers
• Liv och kapitalförvaltning 2 500 pers (1 400 pers inom Liv och 1 100 pers inom Kapitalförvaltning)
Därutöver har SEB följande centrala enheter:
• Affärsstöd 4 000 pers
• Staberna 1 400 pers
Det blir totalt 17 600 pers om man summerar upp alla delarna men det kanske är en viss dubbelräkning så att det blir 16 500 pers i slutändan.
http://www.sebgroup.com/sv/Karriar/Hur-vi-arbetar/Roller-inom-SEB/
Enl en annan uppdelning består SEB av följande delar med respektive dels andel av SEB:s rörelseresultat under q1/2013:
• Merchant banking 40%
• Retail banking 30%
• Liv 12,5%
• Kapitalförvaltning 10%
• Baltikum 7,5%
- - -
Summa 100%
Merchant banking är väl bara den engelska beteckningen på SEB:s division "Stora företag och institutioner" medan Retail banking är den engelska beteckningen på divisionen "kontorsrörelsen".
SEB:s kunder
SEB delar in sina kunder bla i följande kategorier (antal enl presentationen från q1/2013-resultatrapporten):
• stora företag (Norden och Tyskland) 2 130 st
• små- och medelstora företag (Sverige) 133 500 st
• privatpersoner (Sverige) 442 500 st
Redan på tredje sidan i presentationen understryker Falkengren att SEB:s antal kunder ökat inom alla dessa kategorier under q1/2013:
• storföretag (Norden och Tyskland) +30 st kunder under q1/2013
• små- och medelstora företag (Sverige) +3400 st
• privatpersoner (Sverige) +4100 st
Bara det inte blir som under 1980-talet då bankerna tävlade med varandra om vem som kunde låna ut mest oavsett risker (vilket senare straffade sig när krisen bröt ut i början av 1990-talet).
SEB:s kreditförluster
SEB:s kreditförluster har under de senaste kvartalen hållit sig på en låg nivå:
q1/2011: -427 miljoner kr
q2/2011: -558 miljoner kr
q3/2011: -33 miljoner kr
q4/2011: 240 miljoner kr
q1/2012: 206 miljoner kr
q2/2012: 269 miljoner kr
q3/2012: 186 miljoner kr
q4/2012: 276 miljoner kr
q1/2013: 256 miljoner kr
Enl ovan var alltså kreditförlusterna negativa under de 3 första kvartalen 2011, dvs det blev en positiv resultatpost vilket väl berodde på att SEB tidigare (i efterdyningarna efter den globala finanskrisen 2008/2009) bokfört befarade kreditförluster som sedan inte blev kreditförluster.
Under de senast rapporterade 12 månaderna (apr 2012-mars 2013) uppgick SEB:s kreditförluster enl ovan till nästan 1 miljard kr vilket ju inte är särskilt mycket jämfört med att banken totalt är värd över 150 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs kring 70 kr.
Kreditförlusterna mätt som andel av utlåningen (dvs den så kallade kreditförlustnivån):
q1/2011: -0,17%
q2/2011: -0,20%
q3/2011:-0,01%
q4/2011: 0,08%
q1/2012: 0,06%
q2/2012: 0,08%
q3/2012: 0,11%
q4/2012: 0,08%
q1/2013: 0,07%
Även under de senaste kvartalen har alltså SEB:s kreditförluster endast utgjort en nästan försumbar del av bankens totala utlåning.
Men det är därför som det är ganska irrelevant att titta på kreditförlusterna i goda tider. Problemet är att det då och då uppstår jättekriser som innebär att riktigt stora delar av utlåningen blir kreditförluster (kanske 10-20% eller ännu mer).
SEB definierar kreditförlustnivå enl följande (enl sin årsredovisning för 2012):
"Kreditförluster, netto, dividerat med ingående balans för utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter avdrag för specifika reserver, gruppvisa reserver och reserver för poster utanför balansräkningen."
http://www.sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Arsredovisningar/Arsredovisning_2012.pdf
Under finanskrisen 2008/2009 hade SEB särskilt problem i Baltikum (även om det klarade upp sig till slut).
Även nu är kreditförlustnivån störst för SEB i Baltikum.
Kreditförlustnivån på 0,07% under q1/2013 fördelade sig enl följande på SEB:s geografiska regioner:
• Baltikum 0,39%
• Norden 0,06%
• Tyskland 0,02%
SEB:s kreditförlustnivå under de senaste åren:
2008: 0,30%
2009: 0,92%
2010: 0,15%
2011: -0,08%
2012: 0,08%
Dvs det var egentligen bara år 2009 kreditförlusterna blev lite högre, men i efterhand var de inte särskilt stora ens då.
Och som synes blev det under 2011 till och med en positiv resultateffekt pga tidigare bokförda kreditförluster som sedan inte blev kreditförluster.
Dock kan man hävda att det var nära att det under krisen 2008/2009 skulle ha gått mycket värre än det i slutändan blev.
SEB verkar inte ha något mål för var kreditförlustnivån ska ligga men tex Nordea har som mål för sin del att den ska ligga på 0,25% per år.
Enl Nordeas årsredovisning för 2012:
"Nordeas riskvillighet över en konjunkturcykel är kreditförluster motsvarande 25 punkter."
Som jämförelse uppgick Nordeas kreditförlustnivå till 0,23% under 2011 och 0,28% under 2012.
Ett resonemang är att det är bra för en bank att acceptera en viss kreditförlustnivå för att kunna tjäna några pengar. Är man alltför försiktig och inte tar några risker kommer man ju knappt att låna ut några pengar alls.
Men det kan alltså lätt bli en balansgång på slak lina. Jämför med svenska banker som på 1980-talet gav sin personal bonuspoäng ju mer de lånade ut, vilket sedan ledde till stora kreditförluster och den allmänna svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet.
SEB:s kreditförluster under 1990-talet:
1990: 2 miljarder kr
1991: 5 miljarder kr
1992: 11 miljarder kr
1993: 10 miljarder kr
1994: 5 miljarder kr
1995: 4 miljarder kr
1996: 1 miljard kr
1997: 0,7 miljarder kr
1998: 2 miljarder kr
1999: -0,3 miljarder kr
Dvs sammantaget uppgick SEB:s kreditförluster till över 40 miljarder kr under 1990-talet.
Det skulle dröja tills år 1999 innan kreditförlusterna blev riktigt låga (till och med en positiv resultateffekt det året).
1987 hade SEB låga kreditförluster på bara 0,3 miljarder kr men sedan "började det med en skakning på nedre däck" med 0,4 miljarder kr 1988 och 0,6 miljarder kr år 1989 för att sedan blossa ut de följande åren till över 10 miljarder kr per år både 1992 och 1993.
Sedan fortsatte kreditförlusterna på höga nivåer även 1994 och 1995 för att först år 1996 hamna på mer normala nivåer.
Men sedan kom den så kallade "Asienkrisen" då banker hade lånat ut för mycket pengar i Asien vilket ledde till stora kreditförluster och global konjunkturnedgång vilket även drabbade SEB med kreditförluster på 2 miljarder kr 1998.
I efterhand kan även kreditförluster på 40 miljarder kr tyckas inte vara katastrofalt jämfört med att SEB idag är värt över 150 miljarder kr på börsen.
Men precis som vid finanskrisen 2008/2009 hade det nog kunnat gå mycket värre och SEB hade mycket väl kunnat gå i konkurs utan enorma kapitaltillskott från aktieägarna och att konjunkturen successivt förbättrades igen.
Som nämnt är SEB:s egna kapital (tillgångar minus skulder) idag bokfört till drygt 100 miljarder kr per slutet av q1/2013, och blir det kreditförluster på över 40 miljarder kr så minskar ju det det egna kapitalet med lika mycket och då kommer säkert SEB behöva kapitaltillskott igen vilket utlöser kraftig nedgång i börskursen osv.
SEB:s kreditförluster from år 2000:
2000: 1 miljard kr
2001: 0,5 miljarder kr
2002: 1 miljard kr
2003: 1 miljard kr
2004: 1 miljard kr
2005: 1 miljard kr
2006: 1 miljard kr
2007: 1 miljard kr
2008: 3 miljarder kr
2009: 11 miljarder kr
2010: 2 miljarder kr
2011: -1 miljard kr
2012: 1 miljard kr
Totalt under dessa 13 år blev det kreditförluster på 23 miljarder kr för SEB.
Det var låga nivåer på kreditförlusterna de första 8 åren tom år 2007 varefter det sedan tog fart 2008 och 2009.
Men i efterhand blev det en klart kortare kris än 1990-talskrisen med en till och med positiv resultateffekt redan 2011.
Domedagsprofetia?
Nyckelfrågan är nu om finanskrisen 2008/2009 nu en gång för alla är botad, eller om vi hittills bara sett en tillfällig återhämtning för en ännu värre kris de kommande åren?
Det finns ju experter som talar om att ländernas enorma stimulansåtgärder är ett experiment som aldrig tidigare skådats i motsvarande omfattning. Om konjunkturen ej tar fart blir väl många länder sittande med enorma statsskulder som inte kan återbetalas osv.
Enl tex fastighetsbolaget Fastpartners vd Sven-Olof Johansson i Fastpartners årsredovisning för 2012 (som är daterad 22 mars 2013):
"Vart är vi på väg?
Ett globalt experiment pågår nu i bland annat USA, Kina och EU där man hämningslöst vänder sig till sedelpressarna för finansiering av välfärd och skuldberg.
Förr gällde det att skulder avbetalades genom hårt arbete eller avyttrande av reella tillgångar.
Att sedelpressarna skulle ersätta allt detta är svårt att förstå.
Det finns idag ingen kunskap om vart experimentet kan leda och inte heller vilka mekanismer, bra eller dåliga, som kommer att påverka våra ekonomier.
Vad vi däremot vet är att mindre liknande experiment på ländernivå alltid har gått åt skogen."
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1E/76/72/wkr0006.pdf
Kapitaltillskotten
Som nämnt tvingades SEB be aktieägarna om stora kapitaltillskott dels i samband med 1990-tals-krisen och dels i samband med 2008/2009-krisen.
Även 1999 tog SEB in ett ganska stort kapitaltillskott för att finansiera köpet av den tyska banken BfG för 14 miljarder kr (vilket sedan delvis blev ett fiasko): http://www.realtid.se/ArticlePages/200807/04/20080704171458_Realtid648/20080704171458_Realtid648.dbp.asp
SEB valde att år 2010 för 5 miljarder kr sälja av en del av BfG (verksamheten för privatpersoner inkl bankkontor) som gått med förlust: http://www.sebgroup.com/Documents/Hugin/documents/2010/20100712-seb-renodlar-affaren-i-tyskland-se-0-httpcwshuginonlinecoms1208pr2010071430973xml.pdf?epslanguage=sv
Kapitaltillskott från aktieägarna till SEB:
• Under 1993 fick SEB in drygt 5 miljarder kr i kapitaltillskott från aktieägarna genom utförsäljning av drygt 260 miljoner nya SEB-aktier för 20 kr/st. Det dubblade SEB:s totala antal utestående aktier från drygt 260 miljoner st till knapp 530 miljoner st.
• Kring årsskiftet 1999/2000 fick SEB in 4 miljarder kr i kapitaltillskott från aktieägarna genom utförsäljning av 116 miljoner nya aktier för 35 kr/st. Det ökade SEB:s totala antal utestående aktier från knappt 600 miljoner st till ca 700 miljoner st.
• I mars 2009 fick SEB in 15 miljarder kr i kapitaltillskott från aktieägarna genom utförsäljning av 1,5 miljarder nya SEB-aktier för 10 kr/st. Det ökade SEB:s totala antal utestående aktier från knappt 700 miljoner st till ca 2,2 miljarder st.
SEB hade förstås helst velat slippa begära kapitaltillskotten 1993 och 2009 men hade väl inget val för att överleva.
I samband med de kapitaltillskotten sjönk SEB-aktien till låga nivåer och nu med facit i hand ser man att det är då man skulle ha köpt SEB-aktier.
När det alltså då och då verkar uppstå dessa djupa kriser brukar SEB tvingas be om stora kapitaltillskott då SEB-aktien sjunker till låga nivåer, så det är sådana tillfällen man kan försöka invänta.
Samtidigt innebär det stor risk eftersom det inte alls var säkert att SEB:s utveckling skulle förbättras så som skedde efter båda dessa kriser, med påföljande uppgångar i börskursen.
//Tillägg 17 maj 2013
SEB-aktien fortsätter stiga. A-aktien noteras i skrivande stund (under eftermiddagen, fre 17 maj 2013) i 71,75 kr.
• Schweiziska banken UBS har höjt sin rekommendation för europeisk finanssektor (där bla banker ingår) till "mindre övervikt" och rekommenderar köp av aktier i särskilt brittiska och svenska banker: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3696570.ece
• Enl Affärsvärldens webb-tv-program "Börs och affärer" den här veckan:
Bankaktierna har stigit som raketer under våren 2013 trots att aktieinvesterare bara för 1 kvartal sedan trodde att bankaktierna skulle falla pga ökade kreditförluster och hårdare bankregler.
Men nu har bankaktierna ändå börjat stiga på sistone. En förklaring är att väldigt många internationella investerare har varit underviktade i bankaktier och nu köper bankaktier.
Och i det perspektivet anses aktier i svenska banker vara attraktiva jämfört med aktier i banker i övriga Europa. De svenska bankerna är välkapitaliserade, har mycket eget kapital, bra intjäning och så delar de ut en stor del av vinsten till aktieägarna i form av aktieutdelningar. Det gör att svenska bankaktier anses vara ett bra alternativ till räntebärande placeringar (dvs tex obligationer).
Direktavkastningen för svenska bankaktier ligger i dagsläget i 4-6% trots att bankaktierna har stigit med nästan 25% hittills under 2013.
http://www.affarsvarlden.se/webbtv/bors_affarer/article3696423.ece
Direktavkastning definieras alltså här som den årliga aktieutdelningen delat med börskursen för en aktie.
Tex för helåret 2012 utbetalade SEB en aktieutdelning på 2,75 kr per SEB-aktie i samband med bankens bolagsstämma i mars 2013.
Och med SEB:s A-aktie i 71,75 kr blir direktavkastningen 3,8% (dvs knappt 4%) beräknat som utdelningen 2,75 kr delat med börskursen 71,75 kr.
Utdelningen för 2012 motsvarade drygt hälften av SEB:s resultat per aktie för 2012.
• Men hot:
Tyska banken Commerzbank anser i en analys att Sverige hör till de länder där det finns risk för en kraftigt försvagad bostadsmarknad framöver (dvs en "bokrasch"):
http://www.di.se/artiklar/2013/5/17/storbanken-svensk-bokrasch-nara/
Det innebär i så fall en risk för svenska banker som har lånat ut mycket pengar i form av bolån (dvs tex SEB).
En bokrasch kan tex drabba SEB enl följande scenario:
1) Kraftigt fallande bostadspriser (dvs priser på villor och bostadsrätter).
2) För folk som inte kan betala (räntor och amorteringar) på sina bolån till SEB måste SEB ta över de för bolånen pantsatta bostäderna som säkerheter för lånen. (Så är det ju generellt oavsett bokrasch eller ej.)
3) SEB säljer övertagna bostäder men pga de låga bostadspriserna får SEB inte igen utlånade bolån helt.
4) Därmed uppstår i så fall kreditförluster på bolånen för SEB.
Som nämnt ovan har SEB en utlåning på totalt drygt 1800 miljarder kr varav drygt 500 miljarder kr utgörs av svenska bolån.
Och enl SEB:s presentation från q1/2013-resultatrapporten så har SEB ökat sin utlåning av pengar till bolån i Sverige ganska kraftigt de senaste åren från totalt drygt 400 miljarder kr i början av 2010 till nu drygt 500 miljarder kr under q1/2013:
Enl SEB:s årsredovisning för 2012 har bankens bolåneportfölj i Sverige ökat från drygt 200 miljarder kr år 2008 till 350 miljarder kr 2012, dvs det är nästan en dubbling på 4 år.
I SEB:s q1/2013-resultatrapport (som kom 23 apr 2013) skriver banken bla så här om sin utlåning av pengar till bolån:
"På bolånesidan fortsätter vi att attrahera helkunder i Sverige."
"Bolånen ökade med 34 miljarder kronor (...) under de senaste 12 månaderna."
I avsnittet om SEB:s svenska kontorsrörelse:
"Bolånevolymerna fortsatte att öka till 358 miljarder kronor (350) i linje med strategin att attrahera nya kunder som väljer SEB som husbank."
350 miljarder kr var alltså per slutet av q4/2012.
Marginalerna (för bolån) ökade något."
"Avtal ingicks med fackförbunden TCO och SACO att erbjuda bolån till organisationernas medlemmar."
"Under 2012 offentliggjorde Finansinspektionen att de planerar att öka kapitalkraven för svenska bolån. Detta ska ske genom att sätta en miniminivå för bolåneriskvikter till 15 procent och kräva mer kapital via pelare 2. Pelare 2 implementeringen lämnar frågor öppna om de praktiska konsekvenserna."
SEB har tydligen även bolån i Baltikum. SEB har lånat ut totalt drygt 90 miljarder kr i Baltikum varav en del är bolån. Enl resultatrapporten för q1/2013:
"Bolånen var oförändrade i Estland och minskade med 3 procent i Lettland och 1 procent i Litauen."
Enl SEB:s årsredovisning för 2012 (som är daterad 22 feb 2013):
"I linje med Bankens strävan att stå för en ansvarsfull rådgivning
som värnar om kundernas långsiktiga trygghet introducerade
SEB nya amorteringskrav för bolån med början 2013.
Utgångspunkten är att bolån skall amorteras oavsett belåningsgrad,
men för belåningsgrader över 70 procent blir amortering
ett krav. Detta för att säkerställa att kunderna har en säkerhetsmarginal
mellan lånenivån och bostadens värde."
"Vid slutet av 2012 träffade SEB en överenskommelse
med centralorganisationen TCO om ett helkundserbjudande
för organisationens 1,2 miljoner medlemmar.
Erbjudandet omfattar bolån, rådgivning och fördelaktiga medlemslån."
"Trots den internationella makroekonomiska utvecklingen,
var den svenska bolånemarknaden motståndskraftig.
SEB:s svenska bolåneportfölj ökade under året med 10 procent, medan det inte fanns några klara tecken på försämrad kreditkvalitet.
Den genomsnittliga belåningsgraden ligger för närvarande
på 65 procent av bostadens värde vilket är i linje med marknadsgenomsnittet.
Den aktuella offentliga debatten fokuserade på risken att det nuvarande låga ränteläget kan orsaka en problematisk tillväxt i bolånevolymerna.
SEB utvärderade bolåneportföljen från den synvinkeln och anser att volym- och riskutvecklingen i bolåneaffären är rimlig och hanterbar.
Kreditpolicyn är baserad på kassaflöden och låntagarens återbetalningskapacitet.
SEB ökade kraven på amortering av nya bolån."
Dvs att belåningsgraden var 65% innebär att de bolån som SEB har gett utgör 65% av värdet på de för bolånen pantsatta fastigheterna.
Det kan alltså tyckas ge en god säkerhetsmarginal om låntagarna plötsligt ej kan betala på lånen och SEB måste ta över de pantsatta bostäderna, men om bostadspriserna faller kraftigt framöver är det ju inte lika säkert.
Mer om bolån i SEB:s årsredovisning för 2012:
"Hushållssegmentet är den näst största (låne)portföljen (i SEB) och uppgår till 511 miljarder kronor (475) per slutet av 2012.
• Svenska hushåll står för 83 procent av exponeringen, där bostadslån utgör en klar majoritet.
• Baltiska hushåll står för 9 procent av den totala hushållsexponeringen.
Den svenska bolåneportföljen noterade fortsatt tillväxt under året (2012) med en ökning på 35 miljarder till 381 miljarder kronor.
Tillväxten skedde trots striktare kreditbeviljningsvillkor och med en bibehållen stark kreditkvalitet.
Kreditförlusterna är fortfarande försumbara och mängden oreglerade lån ligger på en fortsatt stabil och låg nivå.
Stresstester baserade på historiska fallissemangs- och förlustnivåer tyder på måttliga kreditförluster, även i ett scenario med högre räntor och ökad arbetslöshet i kombination med sjunkande bostadspriser."
SEB verkar alltså tycka att risken med bankens bolån är låg för närvarande.
• Aktieanalytiker som nyhetsbyrån Direkt har talat med anser att aktier i svenska banker är fullvärderade för närvarande: www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1987880&source=
En analytiker pekar bla på att SEB värderas på börsen till ca 150% av bokfört eget kapital medan snittet för banker i Europa är att de på börsen värderas till ca 100% av bokfört eget kapital.
//
//Tillägg 17 maj 2013
Catellas fondförvaltare Jonas Wikström ger säljrekommendation för SEB-aktien i Di.se:s webb-tv-program "Börsrådet" fre 17 maj 2013.
Hans argument:
• Pga finanskrisen 2008/2009 blev bankerna tvungna att vidta omfattande åtgärder såsom att banta balansräkningen (genom att tex sälja ut obligationsportföljer) och att spara kostnader och effektivisera verksamheten.
• Åtgärderna gör att bankerna har fått en god ekonomisk utveckling vilket har lett till stigande börskurser för bankaktierna så att de nu börjar värderas högt på börsen. SEB-aktien har det senaste året stigit med över 70% och hittills under 2013 över 30% (inkl aktieutdelningar). Det är den bästa utvecklingen av alla bankaktier dvs även lite bättre än Nordea-aktien, åtminstone sett under det senaste året. Dvs man kan säga att bankerna på detta sätt har "fått betalt" av aktieinvesterare för bankernas omstruktureringar.
• Utmaningen nu för bankerna är hur de ska växa sin verksamhet. Vad gäller tex bolån i Sverige har hushållen redan stora sådana lån. De svenska hushållen tillhör de mest skuldsatta i hela Europa vad gäller bolån. Så på den marknaden blir det svårt att fortsätta växa för bankerna. Snarare får man räkna med att den marknaden kommer att krympa framöver.
• SEB:s vd Annika Falkengren har nyligen sålt en ganska betydande del av sitt eget innehav av SEB-aktier vilket hon själv förklarat med "privatekonomiska skäl", men Wikström brukar säga att han har aldrig hört talas om en börsbolags-vd som säljer aktier i sitt bolag därför att börskursen har stigit.
http://www.di.se/artiklar/2013/5/17/experternas-tips-stal-och-telefoner/
//
//Tillägg 18 maj 2013
Mer om SEB:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen
Intäkter:
q1/2010: 9,4 miljarder kr (-18%)
q2/2010: 9,8 miljarder kr (-25%)
q3/2010: 8,9 miljarder kr (-9%)
q4/2010: 10,0 miljarder kr (+2%)
q1/2011: 9,7 miljarder kr (+3%)
q2/2011: 9,5 miljarder kr (-3%)
q3/2011: 9,2 miljarder kr (+4%)
q4/2011: 9,3 miljarder kr (-7%)
q1/2012: 9,6 miljarder kr (-1%)
q2/2012: 9,9 miljarder kr (+4%)
q3/2012: 9,7 miljarder kr (+5%)
q4/2012: 9,6 miljarder kr (+3%)
q1/2013: 9,6 miljarder kr (0%)
Dvs tydligen en intäkts-topp i slutet av 2010 och därefter stabilisering på något lägre intäktsnivå.
Rörelsemarginal (dvs rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2010: 11%
q2/2010: 26%
q3/2010: 32%
q4/2010: 43%
q1/2011: 45%
q2/2011: 45%
q3/2011: 40%
q4/2011: 34%
q1/2012: 39%
q2/2012: 40%
q3/2012: 40%
q4/2012: 29%
q1/2013: 39%
Stor skillnad i rörelsemarginalen mellan q4/2012 och q1/2013. Ser även ut som att rörelsemarginalen nu ligger på än något lägre nivå än 1:a halvåret 2011.
Resultateffekt av kreditförluster (ingår i rörelseresultatet):
q1/2010: -1,9 miljarder kr
q2/2010: -0,6 miljarder kr
q3/2010: 0,2 miljarder kr
q4/2010: 0,4 miljarder kr
q1/2011: 0,5 miljarder kr
q2/2011: 0,6 miljarder kr
q3/2011: 0 kr
q4/2011: -0,2 miljarder kr
q1/2012: -0,2 miljarder kr
q2/2012: -0,3 miljarder kr
q3/2012: -0,2 miljarder kr
q4/2012: -0,3 miljarder kr
q1/2013: -0,3 miljarder kr
Dvs SEB bokförde tidigare tydligen för stora kreditförluster som sedan blev mindre än väntat, vilket då ledde till positiva resultateffekter av kreditförluster i slutet av 2010 och början av 2011. Det förklarar väl den höga rörelsemarginalen under 1:a halvåret 2011.
Resultat efter skatt:
q1/2010: -0,2 miljarder kr
q2/2010: 0,9 miljarder kr
q3/2010: -0,3 miljarder kr
q4/2010: 2,4 miljarder kr
q1/2011: 1,6 miljarder kr
q2/2011: 5,0 miljarder kr
q3/2011: 4,4 miljarder kr
q4/2011: 1,8 miljarder kr
q1/2012: 2,3 miljarder kr
q2/2012: 3,2 miljarder kr
q3/2012: 3,1 miljarder kr
q4/2012: 2,8 miljarder kr
q1/2013: 3,1 miljarder kr
Dvs resultatet efter skatt verkar ha stabiliserat sig kring 3 miljarder kr per kvartal under de senaste kvartalen.
Som nämnt använder SEB flera mått för resultatet efter skatt:
• nettoresultat
• aktieägarnas andel av nettoresultatet
• nettoresultat för kvarvarande verksamhet
• nettoresultat för total verksamhet
• totalresultat för SEB-koncernen
• aktieägarnas andel av totalresultatet
För resultatet per aktie finns dessutom före respektive efter utspädning.
Skillnaden mellan begreppet "nettoresultat" och "totalresultat" består enl SEB av följande resultatposter:
• finansiella tillgångar som kan säljas
• kassaflödessäkringar
• om… [content has been truncated]