Krisen 2: Bankerna både HAR och Är skulden

2010-07-07 14:24, Edited at: 2010-07-07 17:51

Krisen 1990 och tidigare kriser har bankerna mer eller mindre råkat in och tvingats ta ansvar för. Den här krisen från 2007 som fortsätter till minst 2021 är bankerna helt och hållet själva ansvariga för. Det är också de som sitter på skulderna.

De kämpar och baxar för att få den enskilda människan att nu ta ansvaret och skulden.

Bankkunderna skall betala, skattebetalarna skall betala.

Aktieägarna i bankerna och dess ledning vill sitta i orubbat bo.

Kommer de att lyckas.

I Sverige går det säkert eftersom ingen ansvarig vill tala om för svenska folket vad som händer.

Stefan Ingves, Bo Lundgren och Anders Borg vill vara fiansiella ingenjörer som skall knopa i hop det här. Men kommer de att lyckas och BÖR de egentligen lyckas att vältra över bördan på de som är helt och hållet OSKYLDIGA, nämligen svenska folket.

Jag har tidigare hänvasat till artikel i Affärsvärden i december 2008.

Kan läsas på nätet

sök på orden affärsvärlden seb cdo

Citat:

.Den största risken i SEB är portföljen av räntebärande papper som totalt är värd 358 miljarder kronor. Siffran kan jämföras med bankens eget kapital på knappt 78 miljarder. Den största delen av portföljen, 227 miljarder kronor i statspapper, bostadsobligationer och dylikt, omsätts hela tiden i handel med kunder. Dessa papper borde inte utgöra något akut problem värderingsmässigt.

Men i portföljen ryms även 700 olika strukturerade krediter på 63 miljarder och obligationslån till finansiella institutioner på 55 miljarder. Värdet på den här tudelade påsen på sammanlagt 118 miljarder kronor är svårare att bestämma.

Enligt SEB:s talesman bankdirektör Hans Larsson beror det stora innehavet av strukturerade krediter på "bankens goda likviditetssituation". SEB stod emot olika marknadsaktörers krav på återköp av aktier i den kraftiga konjunkturuppgången 2005-2007.

- Vår bedömning var att vi var väldigt nära konjunkturtoppen år 2006 och tyckte att det var nödvändigt att bygga upp kapitalreserver. Vi underskattade konjunkturuppgången och sedan blev vi tagna av kraften i nedgången, säger Hans Larsson.

Affärsvärldens artikel fortsätter med journalisterna Anders Billings och Birgitta Forsbergs kommentarer:

En strukturerad kredit är bitar av olika lån som är hopplockade till ett nytt instrument. Det kan vara olika former av obligationer med paketerade lån som säkerhet, till exempel bostadslån. Det är kollapsen för marknaden för strukturerade krediter med namn som CDO:er och ABS:er som är kärnan i kreditkrisen och det som har orsakat många banker världen över miljardförluster och i många fall hotat deras existens.

Flera av dessa banker satt på stora lager av krediter, huvudsakligen för att tjäna pengar på instrumentens goda avkastning (det som SEB kallar för hantering av god likviditet). När marknaden frös till, blev krediterna plötsligt mer eller mindre värdelösa och bankerna dömdes ut som insolventa (även om det inte riktigt hann synas i redovisningen).

SEB har alltså också haft en sådan portfölj, genom hela kreditkrisen. Men av någon anledning har värdet på denna inte ifrågasatts lika hårt som i många utländska banker. Samtidigt är just den risken ett av skälen till att SEB-aktien har sjunkit med 66 procent på ett år.

Sedan sommaren 2007 har banken skrivit ned värdet på de strukturerade krediterna och obligationslånen till finansiella institutioner med 7,5 miljarder kronor. Satt i relation till det nuvarande värdet på 118 miljarder, innebär det en nedskrivning med i genomsnitt 6 procent. Siffran är en approximation, då det skett affärer under perioden som kan ha ändrat stockens sammansättning. De nedskrivningar som SEB hittills har gjort varierar också betydligt mellan de olika värdepapperen.

Valutakursförändringar kan ha påverkat, men vi vet inte hur eftersom SEB inte redovisar vilka valutor instrumenten är ställda i. SEB har inte valutasäkrat sin portfölj.

Nedskrivningar på en handfull procent alltså, trots att det under hela hösten knappt funnits en handel i instrumenten och därmed inte ett pris. Detta bekräftas av en aktör på den svenska räntemarknaden.

- Det finns ett marknadsvärde i vissa fall även om det inte finns en likvid marknad. Men marknadsvärdet är sällan kurs 100. Det kan vara mycket lägre än 75, men det kan vara högre också, säger en person som jobbar på räntesidan på en bank och vill vara anonym.

SEB redovisar endast vilken sorts strukturerade krediter banken har, inte varje enskilt instrument. Endast 3 procent, 1,9 miljarder kronor, utgörs av de famösa så kallade subprimeobligationerna.

Resten består av andra så kallade strukturerade obligationer, varav Collateralized Debt Obligations, CDO:er, utgör 9 procent eller 5,7 miljarder.

Visserligen har SEB:s strukturerade krediter till 97 procent högsta rating, AAA, men ratinginstituten har även gett subprimelån toppbetyg. I dag är därför en så kallad triple A rating inte så mycket värd.

Värderingarna av de struktrurerade krediterna i SEB sker löpande på bankens avdelning för riskkontroll, och i samband med delårsrapporterna ihop med revisorerna. SEB hävdar att samtliga instrument i den strukturerade obligationsportföljen har värderats utifrån "priser på skärmar", alltså från något slags marknadspris, i några fall genom testförsäljningar. Banken säger också att den inte har värderat något av instrumenten genom modeller, som flera amerikanska banker har gjort och fått kritik för.

Men frågan är hur väl dessa priser på skärmarna speglar det egentliga värdet för instrumenten, och sannolikheten för verkliga förluster längre fram. Om det i dag går att sälja hela poster till dessa priser, är ytterst osäkert. För en utomstående betraktare är värdet på dessa obligationer extremt svårt att uttala sig om.

Konsekvenserna om värdetappen skulle vara större än de redovisade är i alla händelser dramatiska. Om man, bara som ett tankeexempel, vill göra en schablonmässig extern värdering av portföljen i enlighet med uppgiften ovan om ett prisfall på 25 procent från nominellt värde, skulle det innebära en förlust (utöver den redan gjorda nedskrivningen på 6 procenten) på ytterligare 12 miljarder. Bara den förlusten skulle sannolikt tvinga banken till en nyemission.

Internationellt har vissa investerare schablonmässigt till och med värderat alla värdepapper i banker med beteckningen CDO eller ABS till noll. Med hänvisning till svårigheten att värdera dem.

Några sådana stora nedskrivningar för SEB:s värdepapper lär det nog inte bli fråga om. Men det kan man som utomstående egentligen inte uttala sig säkert om. SEB självt försvarar sina värderingar, och anser som sagt att krediterna inte behöver skrivas ned mer än vad som har gjorts. Banken understryker också att kvaliteten på dess strukturerade obligationer är högre än flera av de strukturerade räntepapper som fällt amerikanska och andra utländska banker.

SEB har också fått hjälp från ett annat håll. I mitten av oktober kom, som en gudasänd gåva, nya redovisningsregler. De gjorde att SEB kunde flytta över en stor del, 99 miljarder, av obligationsportföljen till utlåningen.

Genom flytten till utlåningssidan slipper banken värdera papperen till marknadsvärde och behöver därmed inte skriva ned värdet. Banken hoppas nu att räntan fortsätter att ticka in och att betalningen faller ut när obligationerna förfaller. Om de strukturerade krediterna plötsligt blev bättre i kvalitet bara på grund av omklassificeringen är oklart. Viktigast för SEB är att banken slipper alla frågor om marknadsvärdering.

För även om banken i ett slag blev av med en stor del av obligationsportföljen finns naturligtvis risken kvar att instrumenten fallerar.

Slut citat från journalisterna Birgitta Forsbergs och Anders Billings artikel i Affärsvärlden där de fått uppgifterna direkt från bankens talesman bankdirektör Hans Larsson.

När jag skrev min första analys om SEB här på Redeye så förvånades jag varför banken inte hade pengar att göra utdelning till aktieägarna utan att låna pengar för verksamheten 2007.

Pengarna var totalt slut! Var hade de tagit vägen?

Nu får vi genom bankens talesman bankdirektör Hans Larsson reda på att banken köpt CDO och obligationer för pengarna.

Orsaken var att de gav så god avkastning.

Únder 2004 - 2007 var bonus till högsta ledningen uträknat på finansnetto.

Därför blev det rekortbonusar till ledningen eftersom de ovanstående derivaten CDU och obligationerna gav så hög ränta.

Men efter 7 augusti 2007 gav de ingen ränta eller mycket mindre och framför allt så blev de i stort sett värdelösa eftersom handel upphörde i de flesta av de papper SEB hade "sparat i ladorna" för bättre tider.

Jag tycker man inte kan anklaga SEB för att de gjorde dåliga affärer. Men jag tycker de skall anklagas för att de mörkat det här.

Och framför allt borde inte banken ha ändra sitt bonussystem så att man under ändrade förutsättningar ändå kunde få ut bonus. Visste verkligen bankens styrelse om det här?

Eftersom det inte skulle bli något bonus 2007 och året därpå så ändrade man bonus-systemet så att motsvarande 20 procent av övriga personalkostnader skulla avsättas som bonus.

Det gamla systemet hade spelat ut sin roll då det ej längre gav bonus.

Nu citerar jag vidare i journalisterna Billings och Forsbergs utomordentliga artikel:

Så till lånen på 55 miljarder kronor till finansiella institutioner. Här utgör 26 procent lån till USA och 14 procent lån till Storbritannien - och det är de amerikanska bankerna som haft störst problem, tätt följda av de brittiska. Med andra ord kan nog 40 procent av dessa lån, eller 22 miljarder kronor, betraktas som mer riskfyllda. Ingen förväntar sig att alla banker kollapsar, men SEB kan få ta smällar i den här portföljen.

Den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers fall medförde att SEB fick skriva av 677 miljoner kronor. Det kan jämföras med Swedbanks lån mot fastighetspanter till Lehman på knappt 11 miljarder kronor, till dagens dollarkurs.

De stora lånen till finansiella institutioner beror på SEB:s motpartsroll, enligt Hans Larsson.

- Vi är Nordens största institutionella bank. Vi har större delen av flödet i aktiehandel, depåhandel, valutahandel och betalningar i vår marknad. Med den rollen som kreditinstitut har vi andra banker som motparter. En stor del av våra bankmotparter är nu förstatligade så risken åker ner och upp, säger han.

- Banken är Sveriges betalningsförmedlare mot utlandet, för företags och institutioners räkning, för export och import och för att garantera remburser, kassa och kreditbrev. Därför har vi motpartsrisker. Vi sitter i samma båt som alla andra banker. Vi sitter med obligationer och skuldförbindelser som vi inte kan sälja, säger Hans Larsson.

Enligt SEB är likviditeten på marknaden för obligationslån till finansiella institutioner djupare än på marknaden för strukturerade krediter. Även på den förstnämnda marknaden uppges värderingen baseras på marknadspriser. Ändå är det som sagt inte orealistiskt med förluster även här när röken på marknaden har lagt sig. Hur stora är omöjliga att uppskatta från utsidan.

Men även här skulle små värdefall få stora konsekvenser. Minus fem procent på 55 miljarder är en smäll på 2,75 miljarder kronor för SEB.

Sammantaget är obligationsportföljen fortsatt en stor risk. Det sista är säkert inte sagt om förlusterna, men att det är extremt svårt att utifrån slå fast förlustpotentialen. Ett worst case-scenario skulle innebära enorma förluster, något som alltså SEB självt inte alls tror på.

Slut citat Affärsvärldens artikel:

Jag har citerat så mycket för uppgifterna kommer direkt från SEB med kommentarer från journalisterna.

Jag har själv i två analyser här på Redeye och på otaliga bloggar skrivit samma sak som jag själv fått fram genom läsande av SEB:s finansiella rapporter och årsredovisningar.