Krisen 1: Får en bankdirektör ljuga

2010-07-03 01:46, Edited at: 2010-07-03 02:28

Ett lands historia är dess konungar och en kris utveckling beror på dess bankdirektörer. Jag vill i all anspråkslöshet sätta ett rejält ICKE godkänt för Riksbankschefen och SEB:s och Swedbanks chefer innan den nuvarande.

När Sverige var EU:s ordförandeland förra året var det finanminister-möte i Göteborg.

Chefstalare var Stefan Ingves. Hela talet gick ut på att en kris tar inte slut förrän alla CITRONER är på bordet.

Han menade att varje skuld en bank har måste redovisas ärligt. Ty en banks enda möjlighet att verka är dess förtroende.

En bank som mörkar sina skulder och åtagande kan aldrig komma att åtnjuta sina kunders förtroende.

Det var bra valda ord. Men varför kom de från Ingves. Ingen har så konsekvent fört sina medborgare bakom ljuset om denna kris som just Stefan Ingves.

Han har ännu inte slutat att lägga ut dim-ridåer. För när han presenterade räntehöjningen denna vecka så sa han:

En anledning att räntan går att höjas är att det ser så bra ut för våra banker.

Jag skrev för ett år sedan en ordentlig säljrekommendation på SEB.

Hade jag insider-information?

Svar nej:

Min enda information var och är SEB:s finansiella rapporter som kommer varje kvartal plus en övergripande årsredovisning.

Dessutom läser jag Riksbankens hemsida och artiklar om svenskt bankväsende i Financial Times.

Där står hela andra saker än de svenska tidningarna skriver, riksbankschefen säger och vad som kommer från SEB och Swedbank.

Handelsbankens chef har dock hela tiden talat välgörande öppenhet och ärlighet.

Tidningen Affärsvärlden med dess reporter Birgitta Forsberg har skrivit utomordentligt initierade artiklar. Hon är undantaget i svensk press som bekräftar regeln att svenska folket ej blir informerade om läget.

Hon har skrivit en stor artikel om när svenskt bankväsende höll på att bryta ihop tack vare SEB:s dåliga ekonomiska läge.

Financial Times har dessutom vid två tillfällen de senaste tre åren skrivit att Europeiska Centralbanken vid två tillfällen gett nödlån till Riksbanken i Sverige för att inte svenskt bankväsende skulle falla ihop.

Hur många har läst detta i svenska tidningar eller hört Stefan Ingves berätta detta för svenska folket.

En klargörande artikel skrev redan nämnda journalisten Birgitta Forsberg tillsammans med kollegan Anders Billing i Affärsvärlden den 11 december 2008. Artikeln finns på nätet att läsa.

Sök på orden "affärsvärlden seb cdo".

För dem som läst mina bloggar är Affärsvärldens dessa uppgifter inga nyheter.

Sanningen som de fått fram bekräftas av SEB i artikeln.

När riksbankschefen Stefan Ingves, Riksgärdens Bo Lundgren, statsråden Reinfeldt, Borg och Odell yttrat sig om bankkrisen har de hela tiden framhållet att problemen för svenska banker är Baltikum.

Jag har under samma tid skrivit att problem finns i Baltikum, men det är värdelösa derivat, obligationer och annat som gör läget för SEB och Swedbank så farligt.

SEB och Swedbank har derivat utanför balansräkningen på tusen miljarder kronor. Det innebär inte att de kommer att förlora dessa pengar.

Men det innebärt att om någon motpart fallerar så blir många av dessa derivat värdelösa.

De måste alla omsättas inom tolv månader. Klarar bankerna inte detta måste derivaten in i bokföreningen.

Men även utanför derivaten fínns obligationslån och andra lån med samma konstruktion som SUB PRIME-lånen.

Av dessa beryktade sub prime lån har SEB "bara" haft närmare 2 miljarder.

Det är peanuts i jämförelse med vad de har annars i värdepapper konstruerade som sub prime-lånen är, men dock av annan karaktär. Men lika farliga (de kallas CDO).

I senaste kvartalsrapport står att SEB har lånat 200 miljarder hos Riksbanken för papper som "Riksbanken godtagit som säkerhet".

Sedan tidigare har Riksbanken på sin hemsida förklarat att dessa säkerheter som SEB lämnat in till Riksbanken är värdelösa. De går ej att sälja.

De har varit "inlämnade" till Riksbanken i två år nu. Inget tyder på att SEB har visat något intresse att få hem de osäkra papprena inom den närmaste tiden.

I december 2008 gjorde SEB om obligations-lån för cirka 100 miljarder till lån.

Jag har hävdat att det är 147 miljarder. Jag tycker mig kunna utläsa detta från årsredovisningen. Men nämner i årsredovisningen att det gäller cirka 100 miljarder och den summan bekräftas dessutom i ovanstående Affärsvärlden-artikel.

Bokföreningsfinessen som EU:s finansministrar godkänt och som SEB direkt använde sig av, är att för att slippa redovisa visa osäkra papper som värdepapperstillgång så görs de om till lån.

Det var bråttom att omfördela dessa papper i bokföreningen. Årsbokslutet närmade sig med stormsteg och det fick inte se konkursmässigt där.

Om de var kvar som värdepapperstillgång måste de nedskrivas troligen till noll. För samma papper som SEB innehar är i Schweiziska och andra länders banker nedskrivna till NOLL!

SEB redovisar dem än i dag till 100 procent av priset den 7 augusti 2007. På två år har det inte funnits någon handel i aktuella papper som omvandlats till lån. Men likväl står det till fulla värdet i SEB:s böcker. (Vad säger bankens revisorer?).

Lågt räknat gör detta att SEB har osäkra papper (värdelösa?) till ett värde i böckerna till 300 miljarder.

Jämför detta med bankens egna kapital som bara är en tredjedel av denna summan.

Vilka framtidsmöjligheter finns?

Utländska kreditgivare vet om svenska bankers prekära läge, men tror och vet (!) också att staten i alla lägen går in och räddar bankerna..

Det är bäst för svenska folket heter det. Men det gör samtidigt att SEB:s aktieägare hålls skadelösa för vad de gjort. Det betyder att de bankchefer som gjort fel, sitter kvar och uppbär jättelöner som om deras banker skulle gjort jättevinster.