Jag ber inte om ursäkt!

2008-07-19 16:34, Edited at: 2010-06-11 11:32

En bekant från Göteborg som följt vad jag skrivit på Redeye ringde och sa:

-Skall du inte be om ursäkt för allt vad du skrivit om SEB och Swedbank

De har ju gjort rekordvinster. Du har ju skrivit att de är så illa ute.

Till mitt försvar till detta skall jag stödja mig på vice riksbankschefen Lars Nyberg som säger att en svensk familj med en lån på sitt hus på 1,5 miljoner kronor nu i dag betalar 1 300 kronor mer i månaden än för ett år sedan. Det kommer att bli än mer.

Min kommentar: Regeringens och finansminister Borgs omskrivna jobbavdrag försvinner ju för en svensk familj om deras boende samtidigt skall stiga med lika mycket.

Det är alltså "lätt" att driva bank i Sverige. Gör man förluster i banksystemet i de baltiska staterna så vips höjer man bostadsräntan för svenska låntagare så försvinner de utländska förlusterna för banken. Det får svenska låntagare betala i stället.

Vi har ju sett hur mycket Svedbank plötsligt höjde sin bostadsränta i våras.

SEB har höjt sina ränteintäkter i Sverige med 10 procent. Räkna ut hur många miljarder det blir. Undra på att bankdirektorerna för SEB och Swedbank varit så lugna i vinter.

Det är ju något konstigt med svensk bankrörelse. I USA vet vi hur dåligt bankerna går och även annorstädes i världen.

Det unika den nuvarande krisen är ju att det inte är USA eller Storbritannien eller Japan som har problem. Alla banker världen över har problem.

Utom tydligen i Sverige!

Handelsbankens chef gick i januari ut och varnade för en svår bankkris i Sverige under året 2008. Så sent som i maj varnade samma banks chefsekonom för att vi har det värsta framför oss när det gäller bankkrisen.

Jag läser SEB:s redovisning av andra kvartalet. Jag ser att nedskrivningar på 1,5 miljarder har gjorts för obligationer som förlorat sitt värde. Det syns ej på vinsten utan tas från "eget kapital" och redovisas ej som förlust utan endast som "omvärdering till marknadsvärde".

Jag ser att hela SEB:s internationnal rörelse i stort sett går med minskad vinst. I Storbritannien övertog SEB en stor hedgefondsörelse (Key Asset Management) i oktober. Där har man minskat vinsten med en miljard kronor. Banken tjänar ingenting på denna tidigare så lönsamma verksamheten. Hedgefonderna i gemen i världen har ju haft sitt värsta år kanske någonsin.

Skall jag be om ursäkt där för att jag trott och skrivit att SEB och Svedbank skulle börja visa i stort sett katastrof-resultat.

Jag ber inte om ursäkt därför att jag ser att om det fortsätter som nu efter två kvartal 2008 så kommer vinsten för året att bli 30 procent lägre. Cirka 9 miljarder.

Skall då bonus på tre miljarder till ledningen och utdelning på 4,5 miljarder till aktieägarna fortgå så kostar bara det nästa år 7,5 miljarder. Alltså nästan hela årets vinst.

För övrig stödjer jag mig på vad vice riksbankschefen Lars Nyberg sa vid Riksbankens senaste sammanträde den 2 juli 2008:

I vårt närområde är det framförallt utvecklingen i Estland och Lettland som blivit sämre än väntat. Tillväxten har fallit kraftigt – i Estland har den nästan avstannat – samtidigt som inflationen är tvåsiffrig och bytesbalansunderskotten betydande. Bostadspriserna i Lettland har fallit med närmare 40 procent realt under det senaste året. För Estland är motsvarande siffra drygt 6 procent.

Svenska banker står för närmare 90 procent av banksystemet i Estland och för cirka 50 procent av det lettiska. En kraftig konjunkturnedgång i de baltiska länderna med tillhörande ökning i bankernas kreditförluster påverkar därmed de svenska banker som bedriver verksamhet där. Även om utlåningen i dessa länder samlat bara står för 10-15 procent av de svenska bankernas totala utlåning har oron för utvecklingen redan lett till fallande aktiekurser och kreditomdömen för de berörda svenska bankerna. I förlängningen leder detta till högre upplåningskostnader på de internationella marknaderna för de svenska bankerna, kostnader som så småningom drabbar svenska låntagare i form av högre låneräntor. En sämre utveckling i de baltiska länderna riskerar alltså att få konkreta effekter även för svenska låntagare.

De svenska bankerna har ju annars inte påverkats av den finansiella krisen på mycket annat sätt än att deras upplåningskostnader ökat i takt med att investerare runt om i världen velat ha högre ersättning för den kreditrisk de tar. De svenska bankerna har klarat sig bättre än de flesta andra. Men de betalar ändå cirka 0,5 procentenheter mer för sin upplåning i förhållande till statspappersräntan än vad de gjorde för ett år sedan. Skillnaden kan ses som en extra åtstramning utöver penningpolitiken, en åtstramning som speglar att priset på finansiell risk ökat. För låntagarna är naturligtvis räntehöjningarna lika kännbara var de än kommer ifrån.

Ett enkelt räkneexempel visar att en husägare med ett lån på 1,5 miljoner kronor och räntejustering var tredje månad idag betalar drygt 1300 kronor mer i månaden före skatt än för ett år sedan. Och då har bankerna och bostadsinstituten ännu inte fört över hela sin ökade finansieringskostnad till låntagarna. Det är alltså inte osannolikt att vi framöver får se ytterligare ökningar av bolåneräntorna utöver de som betingas av en stigande reporänta.

Slut citat från vice riksbankschefen Lars Nyberg uttalat vid Riksbankens sammanträde den 2 juli 2008.