SEB: Det som göms i snö kommer upp i tö

2011-07-16 16:45, Edited at: 2011-07-16 16:59

Plötsligt har SEB på sex månader tillgångar hos Riksbanken på 100 miljarder. Jag tolkar det så att det är osäljsbara tillgångar som Riksbanken tar hand så att SEB skall slippa redovisa marknadsförluster.

SEB är mycket oklara i sin redovisning. Man förstår ju också anledningen. Det gäller att förvirra och lägga ut dimridåer som det inte skall gå och se hur det står till i banken,

Men för exakt ett år sedan hade SEB tillgångar på 17 miljarder hos Riksbanken för derivat, obligationer med mera finansiella papper som är osäljbara på marknaden. Flera har inte handlats med sedan juni 2007.

Det vore ren katastrof om dessa värdepapper skulle redovisas till sitt rätta värde, som troligen är noll i många fall.

I stället godtar Riksbanken dessa värdelösa papper och låter SEB redovisa dem till det värde SEB en gång förvärvade dem till.

Det är ju så japanska banker och japanska riksbanken hållit på och dealat i över tjugo år snart för att hålla bankerna vid liv.

Där finns ju papper som inte omsats på tjugo år men som i relationen bank/riksbanken fortfarande har värdet som åsattes det för tjugo år sedan.

Så vad som syntes i SEB:s redovisning för jan - juni 2011 var att för sex månader sedan, vid nyår, hade Riksbanken tagit hand om 46 miljarder från SEB. Nu sex månader sedan är de uppe i 106 miljarder. En ökning med 60 miljarder nu under våren (sex månader).

Alltså så mycket har SEB:s tillgångar "blåsts upp" på ett halvår respektive ett års sikt.

Men samtidigt har det försvunnit värdepapper från balansräkningen på 75 miljarder (köp derivat och säljderivat på tillgängs respektive skuldsidan). Då fattas cirka 15 miljarder. Det syns att SEB sålt värdepapper eller fått betalt för värdepapper på 18 miljarder kronor. Det är komplicerat och som jag tidigare skrivit, det är ju givetvis avsikten. Ingen som läser halvårsrapporten skall helst inte förstå någonting.

Det talas om till lån omförhandlade tillgångar i redovisningen. Det är värdepapper som står som LÅN i SEB:s redovisning. Men det är osäljbara värdepapper som finns i SEB:s redovisning. Det är inga lån i egentlig mening men EU:s finansministrar gav i oktober 2008 europeiska banker möjligheten att omskriva ett värdelöst derivat till lån till sitt ursprungliga värde.

Många journalister har i veckan ställt sig frågan varför SEB:s räntenetto ej ökat som analytikerna beräknat. Om lånemassan som banken har blir större och om Riksbanken samtidigt höjd räntan, då borde väl ränteintäkterna för banken öka i relation till detta.

När detta inte skett, till journalisters förvåning, så beror det på att en del av lånemassan är icke inkomstbringade lån, utan osäljbara derivat och andra papper som placerats där. Och de ger ingen inkomst.

Snart måste dock allt det här komma upp till ytan. Det som göms i snö komer upp i tö.

SEB:s VD skrev dock för något år sedan lite kryptisk och med en blikning i ögat till sina aktieägare i årsredovisningen att banken nog skall hitta på något bokföringsmässigt så att dessa förluster ej skulle komma att visas upp.

Det går så länge Riksbanken hjälper SEB. I förra veckan kom resultatet av Internationella Valutafondens undersökning av svenska banker. Kan läsas på Finansinspektionens hemsida. (fi.se).

Experterna från valutafonden uttrycker sin oro över att svenska banker är så beroende av kortsiktigt stöd från riksbanken.

Det är ju allvarliga ord från Internationella Valuta Fonden.

Samtidigt förstår man SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist som i veckan i tidningarna gick ut och sa:

- Det var bra att Stefan Ingves blev omvald till chef för Riksbanken ytterligare sex år. Ingves är nämligen den skickligaste riksbankschef Sverige någons har haft ansåg SEB-ekonomen.

Det var stora ord om vår riksbankschef då vi haft otaliga riksbankschefer under mer än 150 år.

Man förstår att SEB är jättenöjd med Ingves. Utan hjälp från honom hade Sverige inte haft något SEB-bank. Det har finansminister Anders Borg sagt nyligen. Hade Sverige inte stött SEB och Swedbank under ofärdsåren sedan 2007 så hade båda bankerna gått i konkurs.

Förr i världen talades det om det enorma fiendeskap som fanns mellan riksbankscheferna och vanliga bankcheferna.

I en intervju nyligen berättade f.d. bankdirektören på SEB och Nordea, Jacob Palmstierna, speciellt f.d. riksbankschefen Åsbrink (far till nuvarande Erik Åsbrink) betraktade cheferna för bankerna som skolpojkar.

Bankcheferna var rädda för Åsbrink och andra riksbankschefer som höll ledningarna för privat bankerna under hårt tukt.

I dag går alltså SEB:s chefekonom Robert Bergqvist ut och lovordar dagens riksbankschef som den bästa vi haft. Men det är fler SEB tyckt varit bra.

Det var dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis som räddade SEB på 90-talet då banken var ute i sin hittills största kris jämförbar med dagens.

Bengt Dennis var poppis på SEB för sedan hans karensår gått ut som riksbankschef så blev han utnämnd till välavlönad direktör på SEB trots att han var i pensionsåldern.

Är det någon som tror att Dennis skulle fått bli SEB-direktör efter riksbankstiden om han på något sätt hade gått emot herrarna Wallenberg på banken.

Det går att tolka Robert Bergqvist devota beröm av riksbankenshefen på ett annorlunda sätt också. Bergqvist är en av kandidaterna som nämns i pressen som ny vice riksbankchef efter Lars Nyberg eller Svante Öberg. Var Bergqvists beröm av Ingves även en ansökningshandling.

Det skulle se ut det om SEB (likt Goldman Sachs i USA) skulle få in sin egen man i Riksbanksdirektonen.