Återupplevelser

2009-02-18 08:40, Edited at: 2010-06-11 12:05

Gårdagens ras fick mig att minnas forna tider som t.ex. oktober 2008! VIX slog nya rekord och aktier var det snabbaste sättet att förlora pengar! Vi testade åter oktoberbottnarna och det känns sannerligen inte som de håller att stampas på hur mycket som helst. Om de håller dock, har vi en positiv signal utan dess like men det är mest from förhoppning. Just nu känns talet om låga värderingar som en klen tröst - vi har redan mycket låga värderingar! Frågan är väl bara vad man nöjer sig med själv? Om återkopplar till början på 90-talet och de krisvärderingarna så vände de finska börsbolagen på ca P/B 0,3-0,5. Dit har vi en bit kvar, men som man såg under fjolåret kan vi komma dit snabbare än man tror...

Äntligen börjar chefsekonomerna (officiellt) inse vart ekonomin är på väg. De höll länge fast vid "isolerade" problem i USA som sedan övergick i "en korrigering" i Europa. Under hösten var det lite ansträngda miner men de talade ändå om H2 2009 som en positiv vändpunkt. Nu är det förskjutet till 2010 och SEB var utomordentligt tydliga igår: 2009 kommer att bli ett av de värre i historien med kraftigt ökad arbetslöshet och underskattade problem i Europa som kommer fram. Eventuellt våren 2010 kan det börja bättras men då blir återhämtningen långsam. Ord och inga visor.

Om man ska se något positivt med SEB:s uttalande så är det att snart kan det inte bli värre! De förutsåg inte omfattningen av denna kris och de har förstås ingen aning om vart vi nu är på väg. De har gjort som ekonomer alltid gör, tar kurvan från november till årsskiftet och drar ut den två år framåt. Eftersom den just nu mer liknar en svart slalombacke så blir naturligtvis bilden därefter. Nu är frågan bara hur lång denna backe är? -25% eller -50 %? Jag har svårt att tro på det senare...

Moody's hade inte mycket att anmärka på subprimeobligationerna när det begav sig, men nu har deras riskanalysavdelning kvicknat till! De har gått igenom de banksektorn och framförallt Östeuropa står på randen till en katastrof enligt dem. Hela regionen är under press, men bl.a. Baltikum framstår som sårbara vilket inte är en speciellt avancerad gissning med de senaste BNP-siffrorna i minnet. Enligt TT har de tre svenska storbankerna Swedbank, SEB och Nordea en utlåning på hela 500 miljarder SEK i Baltikum. Trions samlade marknadsvärde var per igår ca 167 miljarder SEK, så vem som helst inser att riskpremierna är gedigna. Trots att detta verkar vara ett gyllene köptillfälle så ska man minnas två saker:
1. vi har fortfarande inte sett omfattningen av problemen i Baltikum, det kan komma mer?
2. det finns bara en botten för aktier...

En positiv tendens den senaste månaden är att börsen har börjat skilja på aktier och aktier! Under 2008 spelade det ingen roll vilka aktier man hade, alla föll som stenar när dåliga nyheter briserade. Bolag med bra rapporter kanske föll lite mindre men det var oftast tillfälligt, de tog igen det med snabbare fall senare. Nu gör dock börsen skillnad på bolag som har bra resultat gentemot de med katastrofrapporter. Stockpicking är en utskälld metod men senaste månaden har den fungerat bra. Sen hur den kommer att fungera resten av året kan man endast gissa? Nu är detta ingen generell trend, banksektorn uppvisar fortfarande höstens tendenser...

Gårdagens börsnedgångar fick även effekt på oljepriset som backade under 35 USD/fat. Det är förstås positivt för ekonomin i stort, men samtidigt inte odelat positivt. Dels har de oljeproducerande länderna problem och bl.a. Equador sköt upp sin amortering av statsskulden denna vecka. Dylika händelser späder på kreditoron. Ryssland vet man aldrig var man har, men antagligen är irritationen stor från Kreml att marknaden inte kan prissätta oljan "rätt". Årets ryska budget kommer nog också att vara lite bantad.
En annan negativ sak är att sjunkande oljepris tar fokus från miljödebatten och de alternativa energiformerna. Plötsligt kanske elbilen känns lite "krånglig" och den där oljepannan är inte speciellt mycket dyrare än bergvärmesystemet! Därmed riskerar miljödebatten att tonas ner. På sikt är detta naturligtvis inte bra.

Samuelssons rapport är en läsvärd blogg. Igår presenterade han ett utdrag ur ett nyhetsbrev där John Maulding menar att de europeiska bankproblem är mycket, mycket värre än de amerikanska. En reporter på Daily Telegraph som har sett ett "hemligt dokument" inför ett möte med EU:s finansministrar. Om man talar om ca 3,9 biljoner USD i USA så talar vi om ca 25 biljoner USD i Europa. Vissa banker ska vara belånade med en relation 50:1, vilket i klartext innebär att de borde ha en kapitaltäckningsgrad på ca 2 %! Om de europeiska staterna ska ta över dessa lån så inser man att finansieringsbehovet är enormt.

Det värsta med uppgifterna är att man inte kan säga emot! Jag har svårt att tro att finansieringsbehovet är så här stort, dvs att majoriteten av den europeiska kreditstocken är dåliga lån, men man ska aldrig säga aldrig! Att europeiska finansinspektioner skulle ha tillåtit en belåning på 50:1 känns mycket främmande. Trots det ligger det säkert något i dessa uppgifter (ingen rök utan eld). Om vi exempelvis ska upp till "bara" 5 biljoner USD i dåliga lån i Europa så kan man bara säga en sak om den pågående slakten av bankaktier: You ain't seen nothing yet!

Slutligen, min favoritkrönikör på DI Gunnar Öhrn fick pris igår som bästa ekonomijournalist. Nu är inte konkurrensen stenhård och det kom viss kritik att detta var en internt pris inom Bonnierkoncernen. Ändå tycker jag det är välförtjänt. Om fler artiklar vore lika analyserande som Öhrns så skulle ekonomiläsarna vara mindre förvirrade, men inte nödvändigtvis mindre oroade...